Lars Nilsson i Hundekulla

[Anders Norin]

Den 6 juni 1736 gifte sig Bengta Nilsdotter i Hundekulla, Kristdala, med Lars Nilsson. Lars hemort är svår att läsa i vigsellängden. I PLF:s databas anges dock att Lars kom från Västervik, men möjligen står det Bredvik. Lars och Bengta fick dottern Maria Larsdotter som gifte sig med Nils Carlsson i Sanden, Systertorp. Att Maria var dotter till Bengta och Lars framgår av dödslängden när Maria dog 1812 i Kristdala.

Vet någon varifrån Lars Nilsson kom, när han var född och när han dog? Han bör ha avlidit någon gång mellan 1736-1745 eftersom änkan Bengta Nilsdotter i Hundekulla gifte sig med Nils Jonsson 1745. Men jag hittar honom inte i dödslängden i Kristdala.
Anders Norin

[Marianne Lindén]

Hej Anders!
Jag har tittat på dopvittnena och jag undrar över vilket förhållande familjen hade till Tälje. Vid Marias dop var Bengta i Tälje dopvittne. Hon var född 1717 och gifte sig 1743 med Per Persson från Sjökrok.
Vid Nils dop 1740 var Olof i Tälje dopvittne.


Kristdalaborna hade många anknytningar till Västervik. Hans Pihl född i Västervik 1683, hans ättlingar kom till Skälsebo i Tuna och sedan till Kristdala.


Johan Svensson son till borgmästaren i Västervik gifte sig med Maria Juliana Weidenhjelm.


Pigor och drängar följde med de olika familjerna.


Det var inte svar på frågan - bara sånt som man kan fundera över!

[Bo Persson]

Lars Nilsson kom från vigseln från Brevik i Vena sn, där han också var född 1714 (dp 11/8), son till Nils Månsson och Ingiel Nilsdotter. Han redovisas som levande ännu vid mantalsskrivningen för 1745, som ägde rum 1744 17/10, men torde ha avlidit vid ungefär samma tid, eftersom änkan gifte om sig med Nils Jonsson 1745 27/10. - Bengta Nilsdotter föddes 1705 (dp 16/4) i Hundekulla, dotter till Nils Lagesson o.h.h. Anna.

Lars Nilssons bror Per Nilsson (omkr. 1700-1704) var bonde i Fallebo, brodern Anders Nilsson (f. 1705) bonde i Sjökrok och brodern Måns Nilsson (1712-1747) bonde i Brevik (hans hustru, Ingeborg Nilsdotter, var möjligen syster till Bengta).

[Marianne Lindén]

Då har jag detta;
Nils Månsson död 17440119 - far Olof Månsson 1673-1737 - far Måns Persson död 1709 - far Per Olofsson från Kroxhult i Kristdala.


Bröderna; Per 1700-1774 bonde i Fallebo gift 17271008 med Ingeborg Börjesdotter 4 barn
Anders 1703 Sjökrok vigd 1730 med Karin Håkansdotter f 1714 Sjökrok. Anders omgift med Kerstin Nilsdotter född 17300301 i Hundekulla
Måns f 1712 i Brevik gift 17341211 med Ingeborg från Hundekulla.


Det var Lars som jag inte har något om.


Om Per Olofsson skriver Veine; Måns Persson och hans bröder i Brevik; söner till Per Olofsson och sonsöner till ägare O, Olof i Kroxhult. Bröderna var arvtagare till 2/9 av Kroxhult Nr 2 efter sin farfar men sålde dessa till sin farbror Nils Olofsson i Kroxhult. De krävde och fick dem sedan tillbaka i ett mål 1687, där de också fick rätt att köpa sin faster Kerstins niondel. I och med detta ägde de 1/4 mantal i Kroxhult.

[Bo Persson]

Lars Nilsson avled i slutet av september 1744, vilket framgår av följande mål vid vintertinget med Tunaläns härad 1745 28/1:

§ 18 Länsmannen Gabriel Fast tilltalte efter stämning Per Nilsson i Fallebo för fylleri, sabbatsbrott och gudstjänstens försummande vid sistlidna Mickelsmässotid.
   Svaranden närvarande förklarade sig, att han en söndag varit hos sin avlidne broders änka i Hundekulla, där han skulle akta barnet, medan broderns lik fördes till kyrkan att begravas; men sedan han omsider fått andra till att vårda barnet, har han ock rest hemåt och kommit till kyrkan efter sluten gudstjänst, samt funnit kyrkoherden emellan kyrkan och prästgården. Men nekar för övrigt sig varit full, eller något oskickeligt på samma dag hava förövat.
   Länsmannen åberopte sig till vittnen Jon Olofsson i Lönhult, Nils Olofsson i Skinshult och Per Börjesson ibidem, vilka ojävade vittneseden avlade, berättandes därefter särskilt
   1. Jon Olofsson, att han ej mera vet, än att så han om söndagsmorgon kommit till Hundekulla att följa med liket, har Per Nilsson varit så drucken, att han raglat och ej kunnat väl tala, men vet intet om Nils [d.v.s. Per] sedan följde med likfärden.
   2. Nils Olofsson inkommen, och gjorde lika berättelse med föregående vittne, såsom ock
   3. Per Börjesson, sedan han blev inkallad.
   Länsmannen påstod i anledning av dessa vittnesmål, det måtte Per Nilsson plikta, såsom ock betala fjärdingsmannen, vilken måst hämta honom till tinget, emedan han ej velat åtlyda stämningen, jämte annan kostnad med 4 dal. silvermynt samt förnöja vittnen.
   Per Nilsson androg, att han allenast varit yr och svag av sorg över sin broders frånfälle och det medömkansvärda tillstånd, i vilket änkan och barnet voro efterlämnade. Begär ock uppskov till nästa ting att sådant bevisa.
   Länsmannen emotsade Per Nilssons begäran om uppskov och påstod slut i saken, helst han fått stämning i laga tid och således haft rådrum nog sina bevis att nu till hands skaffa.
   Frågades vittnen om ingen var hemma, som kunde sköta barnet? Svarades att mormodren var den söndagen hemma.
   Vidare var intet att påminna, utan lovades parterna utslag.

[Han dömdes på alla punkter 31/1; se domsluten från vintertinget, s. 76f.]

Tunaläns häradsrätts arkiv, vol. A I a:14, VaLA.

[Anders Norin]

Tack Bo och Marianne för intressanta uppgifter. I sammanhanget kan nämnas att Maria Larsdotter i februari 1797 via sönerna Carl Nilsson i Libbershult och Lars Nilsson i Källtorp (senare bosatt i bl.a. Dörtorpet i Kristdala) väckte talan mot sina halvsyskon och deras arvingar, dvs. Nils Jonssons och Bengta Nilsdotters barn, angående arvsrätten i Hundekulla. Parterna verkar ha träffat någon form av förlikning (paragraf 3 vintertinget 1797 Tunaläns häradsrätt).