Äldre inlägg (arkiv) till 25 juli, 2013

[Constantinus Lindfors]

En sammanhållen diskussion är att föredra så redovisa gärna de övriga två utdragen här, tack. Mårten Mattssons ursprung är okänt för mig.

[Peder Andersson]

Tommy,
 
tack för ditt svar. Om Mårten Matsson kan du läsa mer om, m.fl. borgare och andra, om du är intresserad av Piteå, om Gamla Kyrkobyn, Öjebyn, Piteå gamla stad och Piteå församling i ett arbete jag rekommenderar av Olof Andersson och Helge Lundgren, Piteå församlings äldsta historia 1300-1700-talen (häfte, ringbindning, 122 sidor, 1999).
 
Constantinus> Ja du hann kolla upp detta, satt just med domboken och skulle kika på detta mål Tommy funnit. Tack för den tolkningen. Och jag som han hasta iväg ivrigt i tanken, att skulle jag nu kanske få min första ana från Burträsk, men icke, det sket ju sig genast även denna gång. (-:

[Constantinus Lindfors]

Efter koll i längder för åren 1610-1695 har följande pusslats fram:
 
Lappvattnet 1
 
1610-1627 Holger Persson
1628-1645 Nils Olofsson (måg)
 
A
1646-1678 Olof Nilsson (dotterson)
1679 hustru Karin (Olof Nilssons andra hustru)
1680 Barbro (Olof Nilssons dotter)
1681-1684 Olof Andersson (Olof Nilssons första måg)
 
Hemmanet sålt till Nils Larsson från Bodbyn 13
 
B (= Lappvattnet 4)
1657-1660 Holger Nilsson (dotterson)
1662-1675 Johan Jonsson (Holger Nilssons kusin från Hjoggböle 3)
1678-1695 Anders Nilsson (Olof Nilssons andra måg)
 
Lappvattnet 2
 
1610-1625 Holger Olofsson
1626-1655 Nils Holgersson (son)
1656-1667 Per Nilsson (Nils Holgerssons första måg)
1669-1678 Östen Andersson (Nils Holgerssons andra måg)
1679-1682 hustru Anna (Östen Anderssons hustru)
1683 Anna (Östen Anderssons dotter)
1684-1686 Margareta (Östen Anderssons dotter)
 
A
1687 Olof Andersson (möjlig felskrivning för Jakob Andersson)
1688-1695 Jakob Andersson (gift med Anna Östensdotter)
 
B (= Lappvattnet 3)
1692-1695 Lars Andersson (gift med Margareta Östensdotter)
 
Jakob och Lars Anderssöner var bröder från Bodbyn 7

[Tommy Andersson]

Jakob och Lars var söner till Anders Åsvidsson, gifta med var sin dotter till Östen Andersson.
Anna ledsnade på Jakob och drog, tror det är rätt ovanligt med en beskrivning av hur en person ser ut, men hon fick en sorts efterlysning på tinget när hon stuckit, står liten, med blå ögon etc.
 
Jakob ansökte om skilsmässa efter det.  
 
1670, Skelleftetinget s59
 
gästgivaren Nils Perssons fader Per Nilsson hade på sin avlidna hustrus vägnar ägt en tredjedel i Lappvattnet, och hans svåger Östen Andersson den andra tredjedelen. Den tredje är förpantad.
Beslöts att Sven Larsson (i Bodbyn) brukar den tredjedelen.
Nils Persson ska till nästa ting av sina styvsyskon (?) inhämta besked huruvida de vill inbörda tredjedelen eller inte.
 
1673 s 66
 
Östen Andersson i Lappvattnet berättar att under hans svärfar Nils Holgerssons hemman ibm ska åtskilliga ägor vara förpantade, en tredjedel eller 4 tunnors skatt till Sven Larsson i Bodbyn och hans andre svågers eller systerman gästgivaren sal. fader Per Nilsson anno 1669 försålde... begärde ägorna åter.
Gästgivaren Nils Persson invände att hans fader igenlöst hmn ur oskylda händer och har ej bekommit i arv med sina svågrar.
Bestäms att en tredjedel till Östen, en tredjedel till Per Nilsson, en tredjedel till omyndige barn i Sthlm på sin mors vägnar... var den sista systertredjedelen..
 
1678 s 121
 
visar Håkan Andersson i Renbergsvattnet upp ett lagmansdombrev från 1650-11-18 köpt nåt som heter Lundänget liggandes i Lappbacken av Nils Holgersson. Talas också om Nils Holgerssons döttrar i den notisen, som jag för övrigt inte hittar igen nu. Det är luckor i materialet jag har tillgång till via AD online.
 
Det är inte helt lätt att bena ut Lappvattnet, men väldigt intressant. Ursprungligen ett enda hemman och vanligtvis sorterad i äldre längder under Burträsk. Burträsk i längderna på 1500-talet innefattar som regel inte bara Gammelbyn utan också Åbyn, Bodbyn och Lappvattnet.. inklusive bydelar som Moren, Kvarnriset mm.  
 
Holger Perssons far var Per Holgersson son till Holger Eriksson, son till Erik Olofsson. Erik Olofsson hade två söner, förutom Holger även Olof.
Olof Eriksson var enligt Johan Bure gift med Mariet Nilsdotter från Falmark 10 och makarna hade barnen Margareta som var gift med Per Svensson i Lappvik i Lövångers socken, Karin som var gift med Torfast Olsson i Svensbyn i Piteå socken, Kerstin som var gift med Erik Ersson i Öndebyn i Bygdeå socken, Hångel i Lappvattnet, Elisabet som var gift med Nils Olsson i Hedensbyn, Erik vilken dog som barn, Mats som var död, Lussi som var gift med Olof Jönsson i Avan i Lövångers socken, Lisbet som var gift med Per Persson i Medle, Erik i Västanbyn samt Sven Djäkne i Uppsala som var död när Bureus sammanställde släktboken nånstans kring 1606.
 
Sagesmannen för den här delen av Johan Bures släkt bör ha varit Olof Nilsson som var länsman i Byn (Hedensbyn) när Johan Bure sladdade förbi 1600-1601. Hac omnit retulit, han berättade om det här.. ungefär. Olof Nilsson var själv född i Burträsk och borde ha känt till sin frus närmaste släkt rätt väl. Hans svärfar Nils Nilsson var bror till Olof Eriksson i Lappvattnets fru Marjet.
 
Flera av 1500-talsbönderna i Lappvattnet återfinns som birkarlar i olika längder, och ortnamnet i sig ger ju vissa indikationer i den riktningen. Även giftermålsmönster pekar i samma riktning. Stora stamhemman, gott om ägodelar vid t ex Älvsborgs lösen. Men, under senare delen splittras byn som sagt upp och gårdarna blir fler men mindre.
 
Skulle vara intressant att få reda på vilka de omyndiga barnen i Sthlm var. Allt går inte att få fram förstås, men det skulle vara trevligt.

[Tommy Andersson]

Apropå Nils Larsson i Bodbyn, lös den här ekvationen..
 
Lövånger-Burträsk 1705 s 298
 
Jöns Gunnarsson i Bygdeträsk, salig Lars Wakens änka h. Margeta Johansdotter, tilltalade Anders Östensson i Svarttjärn, Johan Jakobsson i Bodbyn om arv efter Nils Larsson i Lappvattnet.. som var Jönses svärmoders broder och Wakens fabroders son. Anders Östenssons hustru var Nils Larssons syster och Nils Larsson var Johan Jakobssons farbroder...

[Peder Andersson]

Constantinus>
 
Jag tolkade nog det du skrev ovan fel. Menar du, att Jon Perssons (1588-1676) hustru på Hjoggböle 3, den av Lundström ej namngivna hustrun som dog 1679, istället skulle vara den som dog senast oktober 1677 (från ovan refererade ting 9-11/10, som Tommy gjorde inlägg om) - och att denna hustru är en dotter till Holger Persson på Lappvattnet 1? Det gör ju, att Mårten Matssons i Piteå svärmoder är denne hustru.

[Tommy Andersson]

Peder: Har du anor från Mårten Matsson, så har du också hår under fötterna... dvs Burträsk-anor.

[Constantinus Lindfors]

Peder: Mårten Mattssons hustru Karin Jonsdotter i Piteå var dotter till Jon Persson och NN Holgersdotter i Hjoggböle 3.
 
Tommy: Det är inte lätt att få grepp om barnen till Lars Jakobsson (död 1683) i Bodbyn 13. Enligt Agneta Olofssons Burträsk-material finns två ytterligare notiser som man bör ta en närmare titt på: Dmb1711 7/4 Lars Vakens änka ifrån Ljusvattnet Margeta Johansdotter citerar Johan Jakobsson i Bodbyn, Jakob Andersson i Lappvattnet och Anders Östensson i Svarttjärn för något arv efter Nils Larsson i Lappvattnet... Nils Larssons broderson Johan Jakobsson i Bodbyn 7d84öre dito Sven Larssons barn 7d24öre systrar Kerstin, Brita, Malin och Anna Larsdotter 3d28öre. Dessutom Dmb1698 9/3 Jöns Gunnarsson i Bygdeträsk/ Anders Arvidsson och Johan Jakobsson om arv.
 
a/ Jakob Larssons (död 1684); son Johan Jakobsson (1667-1736) i Bodbyn 13
b/ Nils Larsson i Lappvattnet 1
d/ NN Larsdotter (död 1698) gm NN (Sven Larsson?); dotter Malin gift med Jöns Gunnarsson i Bygdeträsk 9
c/ Malin Larsdotter (1654-1730) gm Anders Östensson i Bursiljum 6 (Svarttjärn)
e/ Anna Larsdotter (1658-1733) gm Anders Svensson i Gammelbyn 2, sen Vebomark 7 i Lövånger
plus några till...
 
Jag misstänker att Anders Arvidsson = Åsvidsson i Bodbyn 7 är svåger med Lars Jakobsson. Åsvidssons första hustru (död 1659) skulle då ha varit dotter till Jakob Larsson i Bodbyn 13.
 
Någon Lars Waken nämns ej i soldatrullorna? Hm...!
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-08 23:17)

[Tommy Andersson]

Nu blev det mycket Burträsk under Piteå stad, men Anders Åsvedsson var i varje fall gift med en dotter till Sven Nilsson i Moren
 
1673 s 75
 
Anders Åsvedsson i Bodbyn frikänns för rykte att ha slagit svärfadern Sven Nilsson i Gammelbyn... det framgår att Sven Nilsson och Lars Jakobsson (i Bodbyn) för 12-13 år sedan under en resa från Umeå börjat slåss i Brände. Johan Jonsson från Lappvattnet och Anders Åsvedsson försökte då skilja dem åt varvid Anders råkat rycka Sven i skägget...
 
Någon annan hustru har jag inte sett i längderna. Överhuvudtaget är han en skummis när han dyker upp 1658, före honom hittar jag ingen lämplig fader, men 1642 noteras Nils Åsvidsson i längden. Skulle kunna vara en farfar, och före honom i jordeböckerna en Åsvid Nilsson.  
 
Dock anger roteringslängden 1637 att Nils Åsvidsson är 26 år och då är han för ung för att kunna vara farfar åt Anders Åsvedsson som borde vara född på sent 1630-tal. Svärfadern Sven Nilsson är t ex också 26 år, dvs född cirka 1611.
 
Det är fullt möjligt att Anders Åsvedsson istället är inflyttad någonstans ifrån. Det som talar för att det finns en koppling mellan Nils Åsvedsson som noteras fram till 1642 och Anders som börjar noteras 1658 är det rätt ovanliga namnet Åsved, och att det verkar kunna vara samma hemman.

[Constantinus Lindfors]

År 1659 skänkte Anders Åsvidsson en silversked till Burträsks kyrka i testamente efter sin sal. hustru (LIa:1).
 
Andra hustrun, som alltså var Sven Nilssons dotter, dog 1716 (testamentspeng till kyrkan 25/3; LIa:2 sida 227).
 
Nils Åsvidsson i Bodbyn 5 (som efterträddes av Anders Nilsson) och Anders Åsvidsson var sannolikt bröder:
 
Dmb1688 23/2 Vad vidkommer Anders Östensson i Bodbyns käromål till sin svåger tolvm Anders Nilsson där sammastädes om tvenne dess systrars tillfallna arv efter deras föräldrar som hos AN skall vara innestående. Den ena syster som döder är hennes sytningsman Måns Elisasson ifr Lövånger tillstädes.. den andra systerns arv bliver hos AN innestående..
Dmb1689 16/8 1g lät Nils Andersson i Bodbyn uppbjuda den sytningslön som honom uppdragen är av dess föräldrar.
Dmb1692 27/1 Anders Åsvedsson i Bodbyn / Anders Nilsson ang arv efter 2ne Åsvedssons systrar.
Dmb1693 /8 Nils Andersson i Bodbyn, begär laga fasta på den sytn hans fader Anders Nilsson ibidem honom uppdragit..

[Peder Andersson]

Constantinus> Tack för det bekräftande svaret.
 
Tommy> Tack vare ditt första inlägg om domboksnotisen från 1677, och tilläggande kunskap och värdering av uppgifter från Constantinus, så ser det ut som att första anan från Burträsk är bärgad. Tack för det, båda två. Ja, jag har min härstamning från Mårten Matsson och hans hustru Karin Jonsdotter via deras dotter Katarina Melandra (d. 1727), g m Nicolaus Fellenius (1644-1709), sist kyrkoherde i Överkalix socken.
 
Var kommer det där om hår under fötterna ifrån, vad säger talesättet - och vad syftar det på?
 
Vänligen
 
//Peder

[Peder Andersson]

Av Mårten Matssons och hans hustru Karin Jonsdotters barn,
 
upptas ju namnet Melander. Varifrån kan detta tillnamn Melander härröra ifrån? Kan det kanske härröra ifrån ett gårds- eller ortnamn med förleden Mel-, och vad kan då isåfall tänkas vara närmast aktuellt för en sådan namnbildning?
 
Har någon lyckats belägga varifrån Mårten Matsson (d. 1683) kommer ifrån och vilka hans föräldrar var? Dessa är ju mig veterligen ej kända i dags dato.
 
(Meddelandet ändrat av Calixius 2013-07-09 09:10)

[Tommy Andersson]

Det går att komma rätt lång tillbaka i tiden på Åsvidfolket.
 
1514-01-31, Åsved Anundsson i Burträsk byter jord med Lasse Tomasson (SDHK 37534)
1500-08-03, Asved i Burträsk sitter i nämnden (i Skellefteå)

[Tommy Andersson]

Från 1675 finns ett mål till som behandlar Östen Anderssons del av hemmanet i Lappvattnet. Det heter bland annat att Lars Andersson i Bodbyn har 6 skälsland i underpant... Per Nilsson som tidigare bott på hemmanet... Lars Jakobsson i Bodbyn är involverad på nåt sätt, jag har svårt att avgöra vem av Östen Andersson eller Lars Jakobsson som gett upp sin bördsrätt, men sedan ångrat sig.  
Målet finns här:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3157 (1675-1675) Bild 8350 / sid 823 (AID: v421951.b8350.s823, NAD: SE/RA/42042202)

[Barbro Peterson]

Hej Peder!
Det finns folk från Medle i Skellefte lf som kallar sig Melander.

[Karin Nilsson]

Lars Melander, 1743, hustrun Margareta Stenhagen.  
I hennes släkt finns det en hustru som heter Anna Waken, död 1655 i Stockholm.
 
Kan det tänkas finnas något samband med henne och den Lars Waken som har nämnts tidigare.

[Stig-Lennart Johansson]

Den soldat Olof Diurman, som är dopvittne i Öjebyn för Lars 1722-03-22 [Lf/CI:2,s36], är väl den som brukar kallas Sundell?

[Ulf Holmberg]

Stig-Lennart!
Hur ser din tankegång ut när du säger är väl den som brukar kallas Sundell? Kan du utveckla?
mvh Ulf.

[Stig-Lennart Johansson]

Olof Diurman R98 är enligt rulla [SVAR A0028745_00798] en Tomasson född 1690-1692, avgår 1728 5/7 på grund av hemmansbruk;
gift 1728-01-07 [EI:1,s2] Olof Diurman, Öjebyn & Kerstin Andersdotter Wijkman; men i HFL då ingen sådan Olof Diurman [AI:1,s13] !
 
I Öjebyn föds 1728-09-24 [CI:2,s75] en Johan Olofsson med far Olof Sundel & mor Kierstin, men ingen Sundell R104 finns 1724-36 !?
Sundell är kanske istället faderns släktnamn, och Olof Tomasson Diurman släkt till rusthållare för R98, nämligen Tomas Sundell/Jöns Tomasson ?
 
Och alltså Johan född 1728-09-24 egentligen den son som uppges hos Olof Tomasson /Sundell/ & Kerstin på Pitholm 16 [AI:1,s172] med dopvittnet Jöns Sundell !

[Stig-Lennart Johansson]

Förtydligande, Ulf: har du funnit någon vigselnotis för Olof Tomasson /Sundell/ & Kerstin;
var i husförhörslängd har du funnit Olof Sundell & Kerstin 1728, då deras son Johan föddes; eller
har du funnit vilket hemmansbruk som Olof Tomasson Diurman & Kerstin Andersdotter Wikman kan ha bedrivit?
 
(Meddelandet ändrat av slj 2013-07-14 12:54)

[Ulf Holmberg]

Stig-Lennart!
Som svar på dina funderingar, kan jag bekräfta att Olof Thomasson Djurman är son till Thomas Johansson Sundel och hh Dordi Jönsdotter.
Om honom står att läsa i generalmönsterrullan vid roten nr 98 Djurman: Antagen 1711-00-00  
Avgått 1728-07-05 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; 1712: 20 år infödd ogift. 1713 1715: Lejd  
1711 22 år infödd ogift kan läsa. 1719: 27 år 8 tj.-år ogift Wästerbottning. 1728: 38 år 17 tj.-år.  
Wb gift, har hemmansbruk tillika med sin broder och framställer nu för sig Anders Andersson 20  
år Wästerbottning som gillas.
Samma rote har före Olof Thomasson varit besatt av Johan Thomasson Djurman; antagen 1710-01-00 men som dör 1710-09-00 enl generalmönsterrullan. Mest troligt är Johan en äldre bror till Olof. Roten underhålls av hemmanen Öjebyn nr 23, 24, 25 och 26.
Olof Thomasson ( f 1691-05-19 i Piteå stad) gifter sig 1728-01-07 i Piteå stad med Kerstin Andersdotter Vikman, f 1704-02-10 i Piteå stad. De flyttar till Pitholm nr 16 (byter nr till 17) ganska snart efter vigseln. Hemmanet har stått öde 1715-1728. Deras barn är födda på detta hemman. Sonen Anders f 1730 övertar sedan hemmanet. Olof Thomasson Djurman dör 1749-01-27 och hustrun Kerstin dör först 1780-11-19.
mvh Ulf H.

[Stig-Lennart Johansson]

Tack, Ulf, för bekräftandet.
 
Till yttermera visso uppträder soldat Olof Diurman, nygift och 1½ månad innan avskedet, i Öjebyn
som dopvittne 1728-03-24 [CI:2,s73] för Sara och föräldrarna Jöns Tomasson & Elsa, dvs brodern *1690.
 
Upprinnelsen till funderingarna var dock att Olof Diurman var vittne redan 1722-03-02 för Bryggmans Lars [s36] !
 
Mvh /StigLennart

[Karin Nilsson]

Anna Waken, död 1655 Tyska församlingen Stockholm, var först gift med Röllefink/Roelvink, död i Stockholm, han var förmodligen från Holland.
Senare gifte hon sig med Fredrik Geijer, död 1642 Tyska församlingen Stockholm, Hollands konsul i Helsingör,  
senare hovskräddare i Stockholm.
Dottern Maria Geijer, gifter sig M?ller Stenhagen. Död 1699 i Stockholm.
Marias mor heter Juliana Klein, kommer från Tyskland.
 
Lars Waken kanske går att finna i Stockholm.
(1743, är vigseldatum för Lars Melander och Margareta Stenhagen.)

[Tommy Andersson]

Den Waken jag skrev om tidigare heter Lars Svensson Waken enligt domboken hösttinget 1697 i Skellefteå.
Hade gjort två avskrifter av ett mål från 1705 angående arvet efter Nils Larsson som sålde sitt hemman i Lappvattnet 1688 och försvann från socknen till Räffle (Reval).
Nils Bruses änka hustru Karin säger att Nils sålt hemmanet för 17 eller 18 år sen (bör ju stämma det) och blivit bonde i Helsingfors.  
Arvingar som känner sig förbigångna angklagar Anders Östensson i Svarttjärn (som var gift med en syster till Nils Larsson) och Johan Jakobsson (en brorson till Nils Larsson) att ha tillägnat sig allt och delat sinsemellan. Det verkar som dom inte riktigt har klart för sig om Nils fortfarande lever eller inte när saken kommer upp på tinget.
 
Edit: Kom just på att anledningen att Nils Bruses änka uttalar sig är att hon kan vara ytterligare en syster till Nils, hon heter nämligen Karin Larsdotter enligt ett annat mål på samma ting 1705.
 
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-17 14:09)

[Constantinus Lindfors]

Tommy: Jag gissar att Lars Svensson Wakens föräldrar var Sven Larsson (död 1678) och Barbro Andersdotter i Bygdeträsk 12.
 
Kenneth Mossberg om soldaten Sven Larsson: Antagen 1678-02-00 Avgått 1678-09-00 Till: Död. Mönstringsår m.m; Går för eget hemman i Bodbyn till hälften o lejd av Johan Hansson i Åbyn till hälften. Large 1678. Niuter boskapspeng 1678. Förskonningslängd 1678-11-06 Sven Larsson i Bygdeträsk o Burträsk socken; Sielf soldat, hustrun på hemmanet medh fyra små barn uthi stoor fattigdomb, sitter i stoor giäldh, och ähr intet betrodd, kan intet betahla denna rest. Afkortningslängd 1679 hustru Barbro i Bygdeträsk; utfattigh sitter medh fyra små barn, niuter förskonning på ½ Räntan. Hemvist Bygdeträsk o Burträsk.
 
Två godbitar ur Agneta Olofssons material om Burträsk:
 
Dmb1679 14/3 Sven Larsson i Bodbyn haver tillhandlat sig 2/3 delar utav Olof Jonssons hemman i Bygdeträsk för 260d kpmt, men hans efterlevande änka, hu Barbro beklagar nu gälderna.. Olof Jonsson brukar förgångsjord av 4skl..vid hans död bör den emot billig lön komma under de andra ägorna igen och icke vidare av hans hustru hävdas som därtill ingen rättighet haver.
 
Dmb1681 14/3 Hu Margareta Andersdotter ifrån Bygdeträsk tillika med sin man Johan Olofsson haver försålt deras hela hemman till Sven Larsson ifrån Bodbyn och hans efterleverska hu Barbro Andersdotter.
 
Hustru Barbro noteras i mtl 1679-1688 och lille Lars Svensson 1690-1696. Tidsmässigt passar Sven Larsson in som son till Lars Jakobsson och Lucia Svensdotter i Bodbyn 13.

[Tommy Andersson]

Japp. Domboksnotisen från 1681 skrev jag av själv för ett 20-tal år sen.
Vad tror du om Nils Bruses änka, Karin Larsdotter som ytterligare ett syskon? Jag kan förstå varför en soldatänka uttalar sig om ärendet om hon hade intressen i det, inte annars.
 
Hon figurerar samma ting i ett annat mål där hon blivit med barn rådd av Lars Andersson i Bodbyn, funderar på om det är Anders Åsvidssons son med samma namn, innan han flyttar till Lappvattnet?

[Tommy Andersson]

Kompletterar ovanstående med uppgifter ur Mossbergs soldatmaterial.
Soldat Nils Östensson-Bruus
Antagen 1691-00-00. Mönstringsår m.m.; Ingår i Skellefteå Kompani före 1695: Soldaten för roten blifver Nils Bruus som här är utlejd. Dombok 1705: Lars Andersson från Svarttiärn, angavs hava belägrat knektänkan Nils Bruus Karin Larsdotter från Bodbyn och avlat barn som lever. Lars fader Anders Östensson.
 
Om Mossbergs uppgift gäller samme Anders Östensson som var gift med en syster till Nils Larsson så kan inte Nils Östensson Brus hustru vara en annan syster. Men det finns två Anders Östensson i Bursiljum vid den här tiden. Den yngre (gift med Nils Larssons syster Malin) på nr6 och den äldre på nr9. Den yngre gift i december 1672, den äldre tidigare än så. Om Nils Brus blir antagen 1691 så skulle han vara väldigt ung om han är son till paret på Bursiljum 6, så tills vidare utgår jag ifrån att Mossbergs uppgift gäller Anders Östensson på nr9

[Tommy Andersson]

Lars Andersson som varit med knäktänkan kan näppeligen vara likamed Anders Åsvidssons son med samma namn. För det första var han gift redan och borde inte kallas dräng i domboken, för det andra borde han ha flyttat till Lappvattnet flera år före händelsen.

[Peder Andersson]

Tommy>
 
Angående tidigare inlägg, om vilket nämns ovan i denna tråd. Tack för detta ditt tips av detta domboksprotokoll från tinget med Skellefteå och Burträsk socken i oktober 1677. Jag lägger ut min avskrift av densamma.
 
I oktober 1677:
Hwadh anbelangar Hålger Peersons hemman i Lappwattnet af heelt Mantahls skatt bestående, thet hans dotterbarn hafwa efter Modrens dödh deelt till hälften sigh emellan i så måtto att Olof Nillßon hafwa der af een halfpart, och dee andre arfwingarne Johan Joenß[on] j Hioggböhle, Peer Joenßon i samma bÿ, Olof Danielßons Moder j Stoorkågeå och Mårthen Matzsons hústrú j Pijtheå den andre halfúa deelen, hwillken Olof Nilßons dotter hústrú Brijtha medh sin nú warande Man Anders Nilßon begiärar sigh tillösa efter Sÿskoneköpet: Så emedan hoon är nÿ allenast een arfwinge eller Bÿrdesman, på sin faders wägnar der till, så wähl som dee andre, wthan och de samma icke kúnna det siälfúa besittia, wthan måste låtha deras halfpart till köpz gånga, tÿ står henne hústro Brijta frijtt, efter Lagh besagde halfpart Inbÿrda såsom jorden gäller i bÿÿ, eller fins tillförenne wara arfwingarne emellan wärderat på Sÿskonebÿtet, betalandes dem proportionaliter efter handen deras andeel der j, hwar opå hoon berättar sig redan 38 D. Kmt. till sin frände Johan Joenßon betalt hafúa; Widh hwillket tillfälle Johan bör refúndera henne vthsäde vthaf arfsjorden, then hon hade sådd emoottagit, men osådd ifrån trädd, decorterandes den opå hans vthlösningh qvanto eller Súmma af de skiählsLandh honom tillförenne äro tillfalne, antingen 6 dlr. Kmt. för ett skähl eller och korn så många skähl. Sammaledes skall Johan vppfÿlla henne de 36 Dr Kmt. som hon befans emoottagit af Peer Jacobßonn j Miödwatnet för halfúa deelen af Vnders Mÿhren som Vnder hemmanet legat hade. Pålades Olof Nilßonn j Lappwattnet att bethala till Peer Jonnßon j Hioggböhle de 38 D. 11. /: Kmt. som hoos Olof innestå och äro Daniel Olofssons barn i Kågeå tillhörige, hwilkas förmÿndare och Moderbroder Peer Joenßon är, och samma deras Mödernes arf till dem clarera böhr, hwar vthinnan Ländzman bör giöra förmÿndaren bijståndh, att han betalningen vthbekomma må.
----------
Källa: RA Svea hovrätts arkiv, Renoverad dombok, Gävleborgs län 1677, vol. 25b, laga häradsting Skellefteå och Burträsk socken 1677 9-11/10, fol. 790h-791v.
 
 
Vänligen
 
//Peder

[Peder Andersson]

Mårten Matsson
 
Mårten Matsson från Piteå, är omnämnd vid ting med Skellefteå-Burträsk socken 1680 29-30/7, § 12. Är det någon som vet vad som framkommer i detta domprotokoll från 1680, vari Mårten Matsson förekommer?
----------
Källa: Personregister till domböcker i nuvarande Västerbottens län 1635-1736. SVAR: Bildid: A0004738_00166.
 
 
År 1672 blev borgaren Mårten Matsson i Piteå åtalad för att han kallat alla Burträskbor för skälmar och tjuvar. Möjligen brukade han ortsboöknamnet. Tjuvburträskare (Skellefteå dombok 1672, s. 411.).
Källa: Lundström, Ulf, Skellefteå Socken 1650-1790 (2001), s. 165.
 
Vänligen
 
//Peder