ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2009  (läst 1449 gånger)

2008-11-17, 14:37
läst 1449 gånger

Utloggad Bengt Lundbäck

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2011-01-09, 00:18
    • Visa profil
Hej Göran! Infon om Orrträsk och Västra Korpikån noterar jag - tack!/Bengt

2008-11-18, 04:28
Svar #1

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3169
  • Senast inloggad: 2021-05-04, 23:56
    • Visa profil
Bengt! Kajsa Lena Zachrisdotter som nämns i Folkräkningen 1890 tillsammans med Petter Larsson Arm i Kukasjärvi hade nog först varit gift med en bror till honom och då bott i Mansheden i Nederkalix och därefter kan hon ha ingått nytt äktenskap med sin svåger.
Hälsningar! Göran

2008-11-18, 07:06
Svar #2

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4032
  • Senast inloggad: 2021-07-14, 20:17
    • Visa profil
Göran, det stämmer nog inte - Jakobs fru hette Greta Kajsa (1832-1895), Jakob dör 1894.  
 
Kajsa Lena är född 6 augusti 1827 i Espinära (Nederkalix fb C:4 1817-1840) dotter till Zachris Zachrisson och hans hustru Brita Maja Jakobsdotter. Kajsa Lena Zachrisdotter är Petter Larsson Arms andra fru, Kajsa Lena Johansdotter är hans första fru. Kajsa Lena Zackrisdotter och Petter Larsson Arm gifter sig i Nederkalix den 24 juni 1877 enligt Nederkalix vb E:4 1876-1894. Det är Kajsa Lenas första äktenskap.
 
Hälsningar,
Eva
 
PS. Greta Kajsa Zackrisdotter född 1832 och gift med Jakob Larsson Riberg i Mansheden, Nederkalix, anges i Nederkalix hfl AI:8a 1859-1868, sid 274, vara född 13 januari 1832 i ÖfvC - Överkalix - och där finns hon också enligt Överkalix fb C:4 1826-1844, fader Zakarias Larsson.
 
(Meddelandet ändrat av edah den 18 november, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av edah den 18 november, 2008)

2008-11-18, 07:55
Svar #3

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4032
  • Senast inloggad: 2021-07-14, 20:17
    • Visa profil
Bengt, i Stig-Inge Gustafssons avskrifter av Hietaniemi dödböcker 1850-1935 här på Rötter hittas dödsdatum för Pehr Larsson Arm 1905, Kajsa Lena Zackrisdotter 1893 och första hsutrun bör vara följande notis
1874- 7- 7
Caisa Lena Johansdotter
Nederkalix
 
Familjen finns i Hietaniemi hfl AI:8 1869-1879, på sidan 222, där första hustrun står som Kaisa Lena Johansdotter född 6 oktober 1829, död 5 juli 1874 i Kukasjärvi, Hietaniemi.
 
Hälsningar,
Eva

2008-11-18, 15:13
Svar #4

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3169
  • Senast inloggad: 2021-05-04, 23:56
    • Visa profil
Eva, hej!! Då förstår jag. Det rör sig om två olika Zachrisdöttrar från två olika socknar. F ö kommer jag ihåg att jag sett naturnamnet Sakrimyran någonstans på kartan i environgerna, dvs i Nederkalix i närheten av vattendraget Korpikån.

2008-11-18, 15:50
Svar #5

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3169
  • Senast inloggad: 2021-05-04, 23:56
    • Visa profil
Tack Eva för att Du redde ut detta! Kajsa Lena Zachrisdotter (1827-1892), gift Arm i Kukasjärvi, hade en yngre syster Maria Charlotta Zachrisdotter (1833-1869), som på ett eller annat sätt kom till Haparanda eller Råneå. Där förgylldes hennes patronymikon till Zachrisson och hon förälskade sig i Per Stenberg (1834-1878), näst äldste son till häradshövding C E Stenberg på Lugnet i Nedertorneå. De ingick äktenskap 1861 och fick fyra barn, varav två levde till vuxen ålder, tidigt moderlösa och sedan faderlösa. I släkten finns bevarad tacksägelsen över fru Maria Stenberg, hållen i Råneå 14/11 1869 och avslutad med den vackra psalmen I Kristi sår jag somnar in, numera utrensad ur psalmboken.
Änklingen Per Stenberg flyttade till Nederluleå och blev inspektor eller möjligen förvaltare vid Selets bruk. Han gifte om sig med Elise  Wilhelmina Stenberg (1851-1920), dotter till komminister Pehr Stenberg d y i Umeå lf. (Elise Stenberg är gravsatt i Överkalix.)
Maria Charlotta Stenberg, f Zachrisson, var veterligen dotter till snickaren Zachris Zachrisson och Brita Maria Jacobsdotter. Om någon händelsevis har fakta och data om hennes syskon och deras öden, vore jag förstås mycket intresserad. Men den Greta Kajsa Zachrisdotter som blev bosatt i Mansheden hör alltså inte till denna syskonskara, som Eva visat ovan.
Tack Eva!!
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 18 november, 2008)

2008-11-18, 16:07
Svar #6

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3169
  • Senast inloggad: 2021-05-04, 23:56
    • Visa profil
Någon som har tillgång till Släkt & Hävd 1984:3-4? Jag skulle vilja veta vad som står om min ana Cedergren, Axel, hejderidare på s. 210-215. Kan vara så att han endast nämns på sidan 213 om jag tolkat registret rätt.
 
Mvh
 
Birgitta

2008-11-18, 20:50
Svar #7

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3169
  • Senast inloggad: 2021-05-04, 23:56
    • Visa profil
Stefan E Sundbäck har 24/6 2002 under rubr Nederkalix berättat att en Johan Sundbäck (1823-1908) varit bosatt i Taipale i mitten av 1800-talet eller åtminstone till 1865 då han utvandrade med sin familj till Amerika. Sundbäck var nog kusin till Petter Larsson Arm (1829-1905); deras mödrar var troligen systrar.
En son till Petter Larsson Arm - en annan än den som flyttade till Orrträsk i Nederkalix - var Anders  Magnus Pettersson (1864-1898), gift med Brita Strömbäck (1861-) från gården Elias i Korpikå i Nederkalix. Anders Magnus Pettersson sköt sig i hustruns och barnens åsyn juldagen 1898. Död- och begravningsboken för Hietaniemi bekräftar att det var en suicid. Jag misstänker att det är deras ättlingar som varit folkbokförda som Pettersson Arm men bara använt namnet Pettersson.
Exemplen visar byadelens svenskspråkighet.
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 18 november, 2008)

2008-11-18, 20:56
Svar #8

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3169
  • Senast inloggad: 2021-05-04, 23:56
    • Visa profil
Änkan Brita Arm eller Pettersson Arm, f Strömbäck, försörjde sig delvis som herrsömmerska. Vissa perioder av året ambulerade hon bland allmogen och tog in på bondgårdarna, då hon sydde av det tyg som framställts på gården. Hon kallades Taipale-moran och var mycket respekterad. Hon var f ö syster till den sista värdinnan på Englundsgården i Näsbyn i Nederkalix.
Henry Sandberg uppger att hon kom från Inibyn i Korpikå i Nederkalix men detta är felaktigt. Hon kom från gården Elias i samma by, men hennes far härstammade från Inibyn.
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 18 november, 2008)

2008-11-18, 21:04
Svar #9

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4032
  • Senast inloggad: 2021-07-14, 20:17
    • Visa profil
Ja, släktskapet stämmer - Johan (Larsson) Sundbäcks och Petter Larsson Arms respektive mor var systrar - föräldrarna till systrarna framgår i Bengt-Göran Nilssons och Stefans inlägg i juni 2002.
 
Hälsningar,
Eva

2008-11-26, 13:52
Svar #10

Utloggad Bengt Lundbäck

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2011-01-09, 00:18
    • Visa profil
Min förfrågan om Pehr Larsson Arm föranledde en omfattande information om familjen vilket jag tacksamt noterar. Mycket stort tack till Er för engagemanget. Hälsn Bengt

2008-11-26, 23:56
Svar #11

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3169
  • Senast inloggad: 2021-05-04, 23:56
    • Visa profil
Tack själv! Och vet någon någonting om syskonen Zachrisdöttrar och Zachrissöner från Espinära eller Björkfors vore jag intresserad av att få ta del därav.
Många hälsningar/ Göran

2008-11-27, 02:38
Svar #12

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3169
  • Senast inloggad: 2021-05-04, 23:56
    • Visa profil
Man kan exv undra över vad Kajsa Lena Zachrisdotter, f 1827, gjorde de första 50 åren av sitt liv, dvs före äktenskapet med Arm 1877. Antagligen arbetade hon inom den s k tjänstesektorn men var och s a s på vilken nivå? Hennes systerson Petrus Stenberg fick som föräldralös ett hem hos sin styvmor i Umeå, men systerdottern Fanny Stenberg uppfostrades hos sin faster Amanda Krook i Gyljen.

2009-05-11, 19:58
Svar #13

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Hej Kuoksu,
 
Jag har varit borta från dessa sajter ett bra tag. Upptäckte precis din förfrågan om Toljus den 21 juli 2008. Jag tror jag eventuellt kan bidraga med något såsom ett svar. Även om det inte är fullkomligt.
 
Per Olofsson Toljus var min ff ff ff ff ff ff och jag har för länge sedan försökt att klura ut mera om honom och hans liv, men än så länge känner jag mig inte riktigt säker på hans korrekta koppling till företrädarna på hemmanet.  
 
Jag tar nu enbart ur minnet (så ta inte allt helt bokstavligt): Lappfogdesonen Erik Olsson på föregångaren till Toljus hemman hade en sonhustru redan 1644-45, vilket därmed rimligtvis påvisar att han åtminstone haft en icke namngiven son som hunnit gifta sig. 1645 antyds denna kvinna heta Margeta. Jag spekulerade då (under sent 1970-tal) att måhända Per Olsson då var en sonson och att ”den saknade fadern/länken” skulle ha varit en Olof Eriksson. Men jag visste inte detta, huruvida det kunde vara sant eller inte. Jag nämnde denna min grova arbetshypotes för ”någon” (minns ej idag vem, men misstänker måhända någon vetgirig amerikan?), och får nu genom dig höra att det används som en sanning. Jag har nog själv förkastat den hypotesen för länge sedan. Inte för att den är omöjlig, men däremot troligen helt omöjlig att belägga i källorna.
 
Jag blir nu naturligtvis väldigt nyfiken på vilken hemsida du hittat detta? Vilken länk? Jag vill inte stå för sådan osäker och hypotetisk information som så lätt kan inhämtas från olika webbsidor. Det enda jag med säkerhet vet, är att Erik Olsson hade åtminstone haft en son som var gift under tidigt 1640-tal, men jag har inget namn på honom och heller inget öde. Jag minns att jag avsåg att försöka återfinna honom såsom soldat i någon utskrivningslängd från tidigt 1640-tal, men erinrar mig nu inte huruvida jag lyckades hitta någon som kunde passa med det namn han i så fall möjligen borde ha haft: ”Olof Eriksson”?
 
Kallioisen Erkki angav någonstans, vill jag minnas, Per Olssons hustru såsom ”Margeta Henriksdotter”. Domboken av januari 1675 antyder väl henne mera som ”Eriksdotter”? Av det tolkade jag att Per Olsson var måg på gården. Men det framgår ju även att Erik Olsson haft ytterligare döttrar. Jag har även en dimmig minnesbild av att någon finländsk forskare trodde sig ha tolkat domboksuppgifter rörande Per Olsson såsom kopplingar till Niska eller Pekka i södra delen av Kainuunkylä. Men det har jag ingen ytterligare kännedom om.
 
Nå, i vart fall kan jag helt och hållet bekräfta att indicierna på att Per Olsson Toljus skulle vara Erik Olssons sonson enbart har uppkommit såsom en tidig obekräftad hypotes. Ingenting annat. Däremot uppfattade jag Per Olsson såsom en aning ”för ung” för att ha varit svärson till Erik Olsson, men å andra sidan har vi ingen uppgift om Erik Olssons barns födelseår. Han kan ju likaväl ha varit 50 år gammal när han blev far? Likaväl som 20? Vi vet inte.
 
Jag pratade för bra länge sedan med Erkki om denne Per Olsson Toljus, men han hade ingen egen teori. ”Troligen en svärson på gården”, svarade han bara. Vad jag då för snart trettiotalet år tillbaka spekulerade uti – då när jag någonstans sett hustruns patronymikon som ”Henriksdotter”, var att Margeta Henriksdotter var änkan efter Erik Olssons för tidigt avlidne son. Och att Per Olsson Toljus sedermera gifte sig med denna änka och därmed till gården? Men jag kan inte idag bekräfta vilket som.
 
Per Olsson och hans hustru Margeta hade ju faktiskt en son Olof Persson Toljus som bör ha varit född i början av 1640-talet. Han var soldat mesta delen av sitt liv och deltog bl a i Skånska kriget och slaget vid Landskrona i juli 1677. Det var han som var far till efterträdaren Erik Olsson Toljus, som var född 1671 och dog 1737 (tror jag det var?). Du är inne på detsamma, men kopplar inte riktigt ihop dem som samma personer. Men så var det i alla fall.
 
Har du någon egen koppling till dessa Toljus?
 
Hälsar
ST

2009-05-13, 10:06
Svar #14

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej Torikka!
 
Tack för ditt svar. Jag hittade uppgifterna om att Per Olsson Toljus var sonson till Erik Olsson på denna, mycket riktigt, amerikanska hemsida:
 
http://home.comcast.net/~hokafanti/zehx.htm
 
Men precis som du skriver har jag inte hittat något i källorna som tyder på att det skulle stämma.
 
Jag tycker också att det verkar troligast att Per var måg till Erik (eller gift med hans sons änka), inte minst eftersom vi vet att Erik Olsson faktiskt hade en måg (se t.ex. mantalslängden 1655), men som så mycket annat innan kyrkoböckerna på 1700-talet klarlägger sådana här släktförhållanden, lär det aldrig kunna bevisas. Ingenting är tvärsäkert när det gäller släktforskning innan 1700-talet, varken i Tornedalen eller någon annan stans.
 
Jag har ingen egen koppling till Toljus-släkten, utan ställde frågan eftersom jag förra sommaren höll på att färdigställa min bok om övre Tornedalens (dvs. Övertorneå och Hietaniemi) birkarlssläkter, och detta var en av de punkter jag kände mig osäker på -- eller rättare sagt, jag kände mig så säker på arbetshypotesen att Per var måg till Erik att jag inkluderade den i boken (som nu alltså sedan ungefär ett halvår är färdig och tryckt). När jag snubblade över uppgifterna att Per var Eriks sonson blev jag förbryllad, men jag förkastade dem ganska fort och återgick till huvudspåret.
 
hälsningar
 
Erik Kuoksu

2009-05-14, 08:59
Svar #15

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Jaha, det var alltså Carol Hokana i Boston som publicerat min dåvarande spekulativa hypotes på ett sådant sätt att man kunde ta det för en bekräftad sanning. Ja, ja, man får passa sig till vem man lanserar sina teorier. Ibland blir det ju missförstånd när man kommunicerar på olika språk också.
 
Erik Olssons son hade det varit spännande att vet mera om, men det är nog nästintill omöjligt. Uppenbarligen dog han tidigt. Såvida man inte hittar något i någon helt annan källa i något helt annat ärende, och kan knyta ihop detsamma? Det händer ju ibland när man minst anar det. Likaväl vad det blev av alla döttrarna? Sannolikt blev de gifta i närområdet, men med vem? Ett redigt arvsbråk i tingsannualerna brukar kunna bidraga till att lösa sådana här genetiska spörsmål, men jag har inte sett något sådant rörande Toljus. I och för sig hade de en arvsskandal under 1760-talet, men det är en helt annan historia.
 
Förvisso benämner jag Övertorneå-Hietaniemiområdet såsom mellersta Tornedalen, men jag blir ändå nyfiken på att veta vilka birkarlar du från dessa trakter skriver om i din bok?
 
Har du någon sammanfattning av boken på någon webbsida? Jag är själv så dålig på att söka på internet.
 
Hälsar
ST

2009-05-14, 19:45
Svar #16

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Boken är ett första försök att utreda samtliga kända birkarlssläkter som härstammar från det som på 1500-talet var övre Tornedalen (idag tänker man ju främst på Pajala, Muonio och delar av Lappmarken när man talar om övre Tornedalen) fram till år 1800. Allt som allt rör det sig om 43 släkter, varav 28 fortlevde år 1800 -- och de flesta av dessa 28 släkter fortlever ju ännu idag.
 
Någon sammanfattning finns inte utlagd på internet, jag har inte heller hunnit lägga upp en presentation av boken på min hemsida, men en artikel som är ett koncentrat av bokens ca 300 sidor kommer att dyka upp i Släkt och Hävd, antagligen i nästa nummer.
 
Hälsningar
 
Erik Kuoksu

2009-05-19, 22:47
Svar #17

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Hej igen!
Jag är litet upptagen nuförtiden. Försöker få ihop en artikel till museets årsbok, och det slukar det mesta av min fritid. Manusstoppet närmar sig med ilfart. Tyvärr.
Din birkarlabok låter ju spännande! Hur mycket av 1500- och 1600-talsforskningen har du gjort och källkontrollerat själv? För man har ju under årens lopp märkt av att ett flertal fel har infunnit sig i de tidigare allmänt accepterade rönen om släktförhållandena och ursprung, o s v.
Hur räknar du om en birkarlasläkt har fortlevt efter år 1800, eller inte? De flesta av dessa chauvinistiska birlarlar hade ju drösar med ungar uppe i lappmarken också. Jag tror personligen att betydligt fler än 28 av 43 hade ättlingar år 1800. I vart fall om man följer kvinnolinjerna. Och de är ju lika mycket ättlingar de som sönernas avkomma? Jag har spontant inte alls kollen på hur många olika birkarlasläkter jag själv räknar härkomst från. Men det är många.
 
Nå, det blir spännande att få läsa. Var beställer man den boken? Vad tar du för den?
 
Hälsar
ST

2009-05-26, 14:51
Svar #18

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Jag har flyttat, och därför inte haft internet förrän nu.
 
Jag har gjort det allra mesta av 15- och 1600-talsforskningen själv. Naturligtvis går det inte att bortse från Erik Wahlbergs forskning, men jag har kontrollerat alla hans slutsatser, och jämfört dem med mina egna. Det verkar som om Wahlberg har rätt i det mesta, men faktiskt långt ifrån i allt (särskilt inte i detalj).  
 
Man måste alltid begränsa sig på ett eller annat sätt, annars blir materialet snabbt ohanterbart -- särskilt i Tornedalen där ju alla faktiskt är släkt med alla och samtliga ättlingar till alla birkarlssläkter ju skulle bli så gott som alla som levde i Tornedalen år 1800. Jag har valt att beteckna en birkarlssläkt som:
 
1. Alla som i rakt nedstigande led (från far till son) härstammar från en släkt som innehade birkarlsrättigheter.
 
2. Alla som i rakt nedstigande led härstammar från en kvinna av birkarlssläkt, vars make och barn upptog hennes släkt- eller gårdsnamn, och/eller övertog hennes släkts gård.
 
Man kan naturligtvis resa många invändningar mot denna princip, men det verkar som om birkarlsrättigheter överfördes på det sättet på 15- och 1600-talen (även om vi egentligen inte vet säkert), så den har ett visst berättigande.
 
Jag har försökt spåra upp samiska grenar av birkarlssläkterna, men det är mycket svårt, eftersom de flesta samer på 15- och 1600-talet bara använde förnamn och fadersnamn. I några fall har jag dock lyckats (särskilt vad gäller släkten Karinen).
 
Om man räknar de släkter som hade levande ättlingar (men var utdöda enligt min ovanstående definition) år 1800 så stiger förstås antalet kvarvarande släkter, men de flesta av de släkter som var utdöda år 1800 försvann faktiskt ur källorna redan på 1500-talet eller tidigt 1600-tal (släkter som t.ex. Asso i Pello, Simon Mickelssons släkt i Kainuunkylä, Hakkari i Päkkilä).
 
Det är enklast att beställa boken från mig, men jag tror inte att jag kan skriva vad den kostar o.s.v. här (det skulle nog räknas som reklam). Jag skickar ett mail istället.
 
Hälsningar
 
Erik

2009-05-30, 12:16
Svar #19

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Hej!
 
Det låter ju spännande. Man kan ha många invändningar mot dels vad som är att beteckna som övre Tornedalen under 1500-talet, liksom vad som är att säkert konstatera som utdöda släkter. Du nämner ju själv att vissa av birkarlarnas döttrar ingår i dina definitioner. Vi vet ju att av de söner och döttrar som uppenbarligen fanns i en birkarls eller en bondes familj under den tiden, försvann ju oftast 99% iväg från gården genom giftermål eller annat. Och då syns de inte enkelt i materialet. Och eftersom namnformerna i Tornedalen då var så få så är det ju oerhört svårt att säga vem t ex Brita Olofsdotter i byn egentligen var dotter till? Det fanns oftast massor av Olof att hänföra henne till. Och likadant med en ny grannbonde som kanske heter Nils Olofsson, som dyker upp i källorna något decennium senare? Vem var han?
Domböckerna dessa tider är intressanta men oftast ganska knapra på familjedetaljer.
 
Sedan huruvida birkarlasläkterna allihopa sinsemellan var släkt, är inte lika så säkert. Nya rön har för vissa av dem som är stora och starka under 1500-talets mitt visar sig ha märkliga kopplingar neråt västerbottenskusten och faktiskt ända ner till Stockholmstrakten och kring Mälardalen. Även neråt österbottenskusten. Man kan få intrycket att det kanske under 1400-talet lockades upp driftigt folk till det vida tornedalsområdet? Om detta kan ha någon sanningshalt så visar det ju i så fall på att några av birkarlasläkterna sannolikt på manssidan haft annat ursprung än det genuint finska. Men därefter kan vi nog gissa oss till att de genom strategiska giftermål har fått kopplingar till andra likasinnade redan etablerade släkter i Tornedalen. Tornedalen med ovanliggande lappmarker, ja, även Kemi lappmark, under sent 1300- och framförallt under 1400-talet måste ha varit ett tacksamt område för en nyanländ företagsam potentat som ville inruta ett ekonomiskt överlevnadsmönster för sig och sin släkt? Men man bör stanna upp i sina tankemönster och fråga sig hur dessa nyanländna handelsmän och skatteindrivare mottogs av dem i den då befintliga befolkningen som själva redan sedan tidigare hade utvecklat en dylik verksamhet och ansåg sig redan ha motsvarande självpåtagna rättigheter? Vad tyckte då den befintliga omgivningen om att dessa personer, som kom senare än dem själva till Tornedalen, att de tog sig friheter och bosättningsmarker från vad de säkert bör ha ansetts vara just deras älvdal? Det är ett intressant historiskt område att försöka fördjupa sig i, men som du ju redan vet så räcker tyvärr inte källmaterialet till för att ge oss de övertygande och säkra svaren.
 
Övre Tornedalen enligt din definition var således enligt min dito liktydligt med Mellersta Tornedalen. För vi vet ju redan från senast 1553 att de övre markerna redan var kända och delvis exploaterade av bl a birkarlar och andra lappmarksfarare p g a att de då redan hade inventerat fiskesjöarna i nejden. Detta hade naturligtvis inte skett år 1552, utan säkert under århundradet därförinnan och under tidigt 1500-tal. Det var väldigt stora marker de hade att röra sig i och lära känna geografin för. Det gjorde man inte under en vinter och en sommar. Så jag anser inte att den dåvarande befolkningsutbreddningen i geografist hänseende är att beteckna som slutet, d v s den norra änden på vad som var att beteckna som Tornedalen.
Men - och det är ju helt okay - vi har olika uppfattningar om detta. Och det är ju så det ska vara, för det är det som för forskningen framåt.
 
Ska bli spännande att studera dina rön vid tillfälle.
 
Hälsar
ST

2009-05-30, 20:29
Svar #20

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Ja, jag har delvis samma syn som du på birkarlarnas ursprung, o.s.v. Rimligen hade många kopplingar till handelsstäderna i Sverige och Finland, kanske också södra Östersjökusten (tyska namn i Öster- och Västerbotten tyder ju möjligen på det), och tidigare under medeltiden säkerligen Novgorod. Men tyvärr så är det som du skriver... Källmaterialet som hade kunnat bevisa eller motbevisa detta saknas i stort sett.
 
När man börjar gå igenom 1500-talets källmaterial slås man ibland över hur lite vi faktiskt vet (eller egentligen: hur lite som är vetbart idag) om en tid som inte är så oerhört avlägsen. Större delen av dåtidens människors liv ligger i skugga rent källmässigt. Man kan ibland pussla ihop yttre omständigheter i ett liv ganska väl, men själva människorna är så gott som alltid omöjliga att komma inpå livet. Har man tur kan man snubbla över brottstycken.
 
Utdöd är ett svårt begrepp, kanske en lite klumpig formulering, när jag tänker efter. Vad jag menar är att en utdöd släkt inte kan kopplas till senare generationer -- alltså försvinner ur källmaterialet, om släkten sedan verkligen dog ut är en annan sak.
 
Min tanke med övre Tornedalen har delvis varit att kontrastera med Nedre Tornedalen (Karl Gustav och Nedertorneå. Jag håller just nu på att göra samma sorts arbete om detta områdes birkarlssläkter, men det kommer nog ta ett par år innan det blir färdigt.  
 
Hälsningar
 
Erik Kuoksu

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna