Gahm

[Lars-Åke Stenemo]

Sigfrid Gahm, ca 1767 – 1830, i Ekeberga – vilka var hans föräldrar?
.
Släkten Gahm från Småland är vida spridd. Allt tyder på att Sigfrid Gahm i Ekeberga tillhör denna släkt.
.
Sigfrid Gahm i Ekeberga vigdes 1798 då med Kerstin Gabrielsdotter, piga på Lidboholm i Sjösås. Sjösås (G) CI:3 (1753-1852) bild 286 / sid 565 (AID: v30293.b286.s565, NAD: SE/VALA/00328)
.
Sigfrid förekommer som fadder i Ekeberga redan 1797. Från 1809 (barnet var Britta Stina Molin) benämns han rättaren i Rislycke Sigfrid Gahm. Sista belägg för Sigfrid som fadder är 1723, då Sara Katarina Nilsdotter från Rislycke döps.
. 
Sigfrid var vid vigseln betjänt på Kosta Herrgård. På denna herrgård levde vid denna tid Frans Craelius (1733-1798) och hans hustru Maria Helena Isaksdotter Hedenstierna (1735-1799). Hon var dotter till sergeant Isak Hedenstieerna. Intressant i detta sammanhang är att denne sergeant Hedenstierna 1740-01-09 var fadder till Christina Margareta Gahm, dotter till Petter Gahm och Katharina Kiellman (Gårdsby C:la p 254). Ett femton är äldre barn till detta par var den blivande historiken och konstnären Sigfrid Lorents Gahm (1725-1794).
.
Kerstin Gabrielsdotter var född i Tvärskog i Ekeberga, dotter till Gabriel Nilsson och hans hustru Maria Persdotter. Ekeberga (G) C:2 (1766-1836) Bild 10 / Sida 11. Gabriel var från Lenhovda, men levde efter vigseln 1767 i Ekeberga där paret fick ytterligare 9 barn efter Kerstin.
.
Redan 1799 påträffas Sigfrid och Kerstin som gästgivare i Kulla (Ekebergskulla). Senast företrädare var Peter Trädgård och hans hustru Elisabeth Schultz. Detta par flyttar 1798 till Rislycke i Ekeberga. Något samband mellan Trädgård eller hans hustru å ena sidan och Sigfrid med hustru Kerstin kan inte påvisas.
.
Första belägg för Sigfrid Gahm i Kulla är 1798 (Ekeberga (G) AI:2 (1792-1806) Bild 127 / Sida 241) År 1799 anges han första gång som gästgivare. (a.a. s. 491). Men på samma sida framgår att redan 1704 inflyttade från Vissefjärda en ny gästgivare, Sven Johan Weinardt, född 1777, alltså 27 år. med hustru Maria Sophia Tryde, född 1748, alltså 56 år!  Troligen hade Sigfrid redan då blivit rättare och flyttat till Rislycke. Här dog han utfattig den 4 januari 1830.
.
Någon uppgift om födelseort för Sigfrid har inte påräffats. Men såväl  familjenamnet som förnamnet antyder ett släktskap med släkten Gahm i Småland. Studerar man vilka fäder Gahm som finns vid tiden för hans uppgivna födelseår 1767 +/- 10 år träffar man på två personer.
.
En av dessa är Nils Gahm, född 1734 i Söraby och gift 1770 i Nöbbele med Maria Sophia von Boisman. Ett utomäktenskapligt barn till denne Nils som vid barnet födelse skulle varit 33 år verkar inte orimligt. Inom äktenskapet får han först fyra döttrar innan en son föds i Söraby 1784 som får namnet Sigfrid. Denne är dock för ung för att kunna vara identisk med Sigfrid i Ekeberga. Men kanske man kan finna någon ledtråd genom att studera var Nils befann sig innan han vigdes i Nöbbele.
.
Det andra alternativet är Sigfrid Lorens Pettersson Gahm. Han vigdes 1758 i Klara församling i Stockholm med Margareta Katarina Boltenhagen. Svenskt biografiskt lexikon skriver ” G:s tjänstemannabana var törnbeströdd och trots upprepade ansökningar blev han inte befordrad i krigskollegiet. Han misslyckades också i sin förhoppning att efterträda sin 1776 avlidne vän Samuel Loenbom som amanuens hos rikshistoriografen… Hans intressen inriktades alltmer på forskning, och 1759 fick han av krigskollegiet ett för honom väl tillrättalagt uppdrag, nämligen att utge en militär författningssamling. …
.
Vidare ” G var ett stort original med bestämt inrutade vanor. Bäst trivdes han i arkiven, biblioteken och på bokauktionskammaren. På söndagarna var han en trägen och observant besökare i huvudstadens kyrkor. G:s ideal var Karl XI. Han hyste stark animositet mot Gustav III och lamenterade ofta över dennes »teatraliska» tidevarv. Påfallande var G:s starka konstintresse. Han följde sin son på föreläsningarna vid målar- och bildhuggarakademin och synes själv ha tecknat en smula. På äldre dar lät han sitt hår hänga löst och såg enligt egen uppgift ut som en gammal bondkaplan.”
.
I bouppteckningen efter hans hustru framgår att det bara fanns två barn, Peter Gerhard (efter barnets farfar resp. morfar), född ca 1761 och dotter Sara, född ca. 1764. Ett utomäktenskapligt barn 1764 namngivet efter pappa eller och dennes farfar och som då skulle få namnet Sigfrid är då en inte helt orimlig tanke.
.
Troligen var Sigfrid Gahm i Ekeberga ett utomäktenskapligt barn. Släkten hade mycket goda förbindelser i Småland och Sigfrid kunde växa upp och få en god uppfostran i någon högreståndsfamilj som gav möjlighet för honom att senare blir betjänt, gästgivare och rättare. Som framgår ovan finns belagda kontakter mellan släkterna Gahm och Hedenstierna redan 1740. Kanske Sigfrid redan innan han kom till Ekeberga varit betjänt för Craelius och hans hustru Hedenstierna och att Sigfrid i något sammanhang där de levde och verkade lämnat något ytterligare spår efter sig.
.
Finns andra ledtrådar eller hypoteser om Sigfrid i Ekeberga?