Christer Bertilsson i Fridlevstad sn

[G. Johansson]

Blekingekännare!
Christer Bertilsson och Maria Torsdotter vigda 1680 bodde i Skräfsmåla, Fridlevstad sn. Hustrun kallades vid lysningen för Maria Håkansdotter! Finns det någon Blekingekännare som kan hjälpa mig med dessa båda. Möjlighet finns att båda hade sina rötter i Tving socken. Byarna Blåningsmåla och Tvings by kan vara intressanta.

[Björn-Åke Petersson]

hej herr G
om det nu inte är Göran
 
denna CHRISTEN Bertilsson har vållat mig en del huvudbry. Här följer mina tankar och vad jag kommit fram till.
 
I Medelstad härads dombok förekommer Christen Bertilsson bara 1 år nämligen 1680.
då han vid 4 tillfällen instämmer Jöns Svensson i Kolshult, Tving, på Christen hustrus vägnar efter Jöns Svenssons hustrus förre salig man Olof Håkansson i Blåningsmåla varit förmyndare för henne. Talas om ett arv som innestått sedan 1654.
 
Tydligen dör Christen straxt därefter och har då fått en son Bertil Christensson som är bonde i Skrävsmåla både 1721 och 1734.  
 
Christen Bertilssons hustru måste ha gift om sig kanske med Måns Larsson som nämns i Skrävsmåla 1681-1705 i domboken. Bertils hustru hette tydligen Signe då hon instäms för arv 1715.
 
Bertil Christensson hade minst 2 barn Håkan och Tore den senare omnämnes i Håkans bouppteckning 1757 och bor då i Vambåsa, Förkärla.
 
 
I bouppteckningen 1757 efter Håkan Bertilsson efterleves han av änkan Elin Larsdotter och sonen Bertil 11 år, Olof 10 år, Lars 6 år och Sigrid 2 år, på änkans sida närvarade hennes broder Sven Larsson i Bränteknuva.  
 
Elins bouppteckning finns 1766 nr 9. Hon har då gift om sig med Gumme Larsson och har i senare giftet barnen Håkan 5 år, Anders 3 år, och döttrarna Anna och Maria den senare dock död efter modern. På barnens sida närvar morbröderna Sven och Jöns Larsson i Bränteknuva.
 
Elins föräldrar var
Lars Danielsson med bouppteckning 1751 nr 16
efterlevandes av Ingrid Larsdotter
son Sven Larsson i Bränteknuva, Lars Larsson i Buskahult, Jöns Larsson i Bränteknuva, Israel Larsson i Buskahult, Olof Larsson i Bränteknuva, dotter Elin gift med Håkan Bertilsson i Skrävsmåla, Daniel Larsson i Buskahult och Måns Larsson i Buskahult, på moderns sida Bonde Persson i Pukaberg och på barnens Nils Lindström och Abraham Svensson i Buskahult
 
Bouppteckning efter Ingrid Larsdotter i Buskahult 1767 nr 45. hon efterlevs av barnen Sven, Jöns, Israel och Olof och en son Lars som är död efterlämnande barnen Lars och Sven och Maria och Märta, flickorna omyndiga, samt Elin Larsdotter som efterlämnat sonen Bertil i Skrävsmåla samt Lars, Håkan och Anders omyndiga samt dottern Sigrid omyndig.
 
Vill du ha utdragen ur domboken får du höra av dig
kanske jag kan få fram mer om Lars Danielsson och Ingrid Larsdotter
 
med vänlig hälsning
 
Björn-Åke Petersson

[Göran Johansson]

Tack så väldigt mycket Björn-Åke! Christen Bertilsson är svår. Troligen var han gift två ggr. Första hustruns namn var Sigrid (mtl 1661 Skräfsmåla) och andra hustrun Maria Håkansdotter. Har en egen notering ur Medelstads dombok där jag gjort denna ofullständiga anteckning: Med hd maj 1680 - Christer Bertilsson i Skräfsmåla svarar för Hjortsberga. Vet dessvärre inte vad han svarade för men det ser ju oneklingen ut som om han hade något slags förtroendeuppdrag. Vet du kanske mer om detta ärende?
 
Med vänliga hälsningar, Göran

[Björn-Åke Petersson]

Hej Göran jag skall titta på Christen sedan.
Men jag är mycket intresserad av dina mantalslängds uppgifter. Jag undrar om du vill ta reda på vilka mantalslängder som finns för Blekinge i orginal på Riksarkivet. Eftersom Karlskrona brann 1790 är här nästan rent
 
Hälsningar  
Björn-Åke

[Göran Johansson]

Hej Björn-Åke.
Återkommer om mantalslängder. Tror att det finns en hel del. Christen Bertilsson kallas stockeman i ett av domboksutdragen. Vet du vad en stockeman hade för uppgift? Hälsningar, Göran

[Happy Svensson]

Hej Göran. Stockemand var den gamla danska motsvarigheten till det som senare kom att kallas för nämndeman. Det lär ha sitt ursprung i att tingen fordomdags hölls i det fria och att domare och nämnd satt på stockar, helt enkelt. Benämningen försvinner ganska snart efter det att försvenskningen pågått i ett par decennier.
Hälsningar Happy

[Happy Svensson]

Hej Göran. Stockemand var den gamla danska benämningen på det som senare kom att heta nämndeman. Namnet lär komma sig av att tingen fordom hölls i det fria och att dom helt enkelt satt på omkullagda stockar. Stockemännen tycks även ha suttit kortare tid än vad senare tiders nämndemän kom att göra. Benämningen föll ur tiden efter ett par decenniers försvenskningsarbete i dom gamla skånska landskapen.
Hälsningar Happy

[Björn-Åke Petersson]

Stockeman försvann i och med försvenskningen
som Happy Svensson skriver, detta skedde med sommartinget 1683 då svensk rättskipning och svensk rättegångsordning skulle råda. i 1658 och 1660 års fredfördrag stod att de tagna landskapen
skulle bliva kvar vid sin gamla rätt dvs de skulle dömmas efter den danska lagen men efter 1670-talets snapphanekrig hade den svenske konungen tröttnat på de nya landskapens gamla lagskipning och de fick i forsättningen rätta sig efter den svenska ordningen
 
Hälsningar
 
Björn-Åke

[Göran Johansson]

Tack Happy Svensson och Björn-Åke! Det finns alltid något nytt att lära sig. Kan du säga om Bertil var ett vanligt namn i Blekinge under 1600-talets senare del Björn-Åke? En tänkbar fader till Christen Bertilsson torde man väl knappast kunna finna i domböckerna? Med vänliga hälsningar, Göran