ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Släkten Drake - Jämtland  (läst 18733 gånger)

2016-07-14, 03:10
läst 18733 gånger

Utloggad Stina Eriksson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 13
  • Senast inloggad: 2017-03-15, 16:21
    • Visa profil
Hej
Har nu i flera år släktforskat och återkommer alltid till detta. En undrar om man kommer att kunna hitta nått bevis att detta är mina förfäder. Det enda jag har är en källa.

Jag har fått uppgifter från Herdaminne, men har inte lagt dessa uppgifter i mitt släktträd pga osäkerhet.

Vill gärna höra av Er om ni tycker det är rätt av mig att lägga till detta som en bilaga i min släktforskning och hänvisa till osäkra källor? Det är ett glapp mellan Brita och hennes far jag inte kan hitta bevis på.

Hälsningar
Christina Eriksson

Brita Ersdotter 1683-1748 (C:2 Brunflo sid 212) ( min FF FF MF FM M) gm Mårten Enochsson
Mor: Rachel Persdotter
Far: Eric Kieltsson

Far: Per Olofsson Drake

Far: Olof Pedersson Drake
Mor: Anna Roaldsdotter

Far: Peder Andersson Drake
Mor: Anna Olofsdotter

Mor: NN Ericsdotter
Far: Anders Petri

Far: Eric Andersson Kyrkoherde och Landsprost


2020-10-24, 21:14
Svar #1

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Detta inlägg är inget svar på ovanstående, men jag funderar över en Catharina Drake i Sundsvall, död där 1783 (gravöppning m.m. 16/2; LI:2 sida 324). Kan Catharina ha härstammat från Jämtland? Hennes icke namngivna mor begravdes 10/3 1751 i Sundsvall (DII:1 sida 193, LI:1 sida 150).

Catharina Drake var gift första gången före 2/12 1740 (mtl) med handelsmannen i Sundsvall Nils Tanberg, född 9/9 1703 (döpt 12/9) i Frösö sn och död (bg. 19/4) 1747 i Adolf Fredrik fs i Stockholm. Gift andra gången 31 [!] /4 1748 (bröllopsvers hos Kunliga biblioteket, länk nedan) med rådmannen, sedermera borgmästaren Anders Forsstedt vars härkomst är okänd för mig. Död 1788 i Sundsvall (peng till kyrkan 3/4; LI:3 sida 97).

Bröllopsvers: https://kortkataloger.kb.se/verser/32828/

2020-10-25, 13:53
Svar #2

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Det finns ju en hel del Drakar i Stockholm också och jag misstänker hon var därifrån. Dels avled maken där och dels skedde lysningen i Maria Magdalena församling 10/9 1738 (EI:2/122). Där anges också att ".. äro däße Pärsoner sammanwigde af någånthera Kÿrckioherde uti Norland."
Hon syns inte ha haft några barn i första giftet. Däremot tre döttrar med Anders Forsstedt (f.1717 11/7 i Fors, Jämtland) [Catharina Christina 1751-1833, Anna Brita 1753-1839 och Helena 1754-1847] . Namnet Catharina torde kunna vara efter hennes mor eftersom Christina bör vara taget efter Forsstedts mor.

2020-10-25, 20:55
Svar #3

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Karl Göran: Stort tack för ditt svar som alltid!  ;D Apropå Anders Forsstedt, så förefaller han uppenbarligen vara gift en gång tidigare, eftersom han hade en son med samma namn, född 31/10 1742 och död 30/12 1816 (Sundsvall AI:3 sida 150). Denne var gift med en Helena, född 7/5 1754 och död 22/5 1847 (AI:4a sida 184, AI:5a sida 236/503). Anders Forsstedt d.ä. påträffas icke i Sundsvalls mtl före 1749, så man undrar var han kan ha vistats innan.

2020-10-25, 21:49
Svar #4

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Tack själv för en hel del nytt!
Nils Ahnlund utgår i sin Sundsvalls historia ifrån att namnarna och vice borgmästarna i Sundsvall var far och son. Så var inte fallet. Den yngre som var gift med d.ä:s dotter Helena, var en brorson född i Fors och alltså gift med sin kusin.

2020-10-31, 18:05
Svar #5

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3772
  • Senast inloggad: 2024-07-14, 00:17
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Kanske kan denna Katarina Drake vara identisk med namnen huspiga/kammarpiga i Glömsta, Huddinge 1729-30 o i Riksten, Botkyrka 1734, vilket skulle kunna tyda på ett annat ursprung än Jämtland.
Det beror ju lite på hennes ålder, som inte verkar framgå ovan.
Ulf Berggren

2020-10-31, 19:07
Svar #6

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
En tänkbar är handelsmannen Gustaf Drakes (död 1727 i Maria Magdalena) dotter Catharina. Hon uppges på 13:e året i faderns bou s.å. Hans änka Magdalena Waxmuth avled 1732. Förutom barnen nämns hennes anhöriga bokbindaren Gustaf Nybohm och lärftkrämaren Johan Drake (Stockholms rådhusrätts 1:a avd. sid. 830).

2020-11-01, 01:15
Svar #7

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Magdalena Waxmuth är knappast identisk med Anders Forsstedts svärmor i Sundsvall, avliden 1751. Vi får sätta vårt hopp till stadens domböcker, som för närvarande finns avfotograferade hos Arkiv Digital fram tills år 1713.

2020-11-01, 08:36
Svar #8

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Helt rätt; feltänkt av mig !

2021-07-25, 12:00
Svar #9

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Catharina Drake härstammade från Stockholm enligt bröllopskvädet från hennes andra giftermål. Tredje bilden, höger sida:

"Brågåmen e Jamt född å stöft /
Män Brurä e i Ståkålm döft."

( = "Brudgummen är jamt född och stöpt /
Men bruden är i Stockholm döpt" )

Ändock kan det inte uteslutas att Catharina hade sina rötter norrifrån. Jag anar en möjlig koppling i och med att förste maken Nils Tanbergs farbror, ryttaren Olof Rasmusson Tanberg från Tand i Lockne sn gift sig 20/11 1704 i Brunflo sn med Elisabet Eriksdotter från Överbyn i Marieby sn. Jag saknar dessa makars respektive dödsår. Måhända hade Elisabet släkt i Stockholm. Hon var dotter till korpralen Erik Eriksson Drake, som i sin tur var son till länsmannen Erik Persson i Överbyn i Marieby sn, som i sin tur var son till Drakarnas stamfader kyrkoherden Per Andersson i Brunflo sn.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Drake_nr_1716


2021-07-26, 06:55
Svar #10

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Visst är versen och försättsbladet skriven på jamtska?

2021-07-26, 08:29
Svar #11

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Det finns två nekrologer av relevans och intresse här. Dessvärre med något motstridiga uppgifter sins emellan samt dessutom går emot Constantinus inlägg. Därför vore det önskvärt att i domböckerna kunna påträffa information som tveklöst kan klarlägga det rätta förhållandet och därmed undvika framtida ifrågasättande.

Brunflo ka C:2 s. 217: ”Olof Ericsson i Öfverbyn född 1686 i Öfverbyn af Eric Pärsson, hvars Farfader var Olof Pädersson Drake, Pastor i Brunflo och Probst öfver Jemteland och Herjeådahlen. ...”

Brunflo ka C:2 s. 222: ”1766 April d: 20. Begrofs Enkan hust: Lisbetha Eriksd:r i Fugelsta, född 1681. Fadren Rusthållare Erik Olofsson i Öfwerbyn och modren Kerstin Persdotter … Giftt med Olof Rasmundsson i Fugelsta ..”

Författaren till verserna Eskil Nordholm var född i Lits socken, Jämtland 1721 och död i Sundsvall 1752. Litsmålet är mig väl bekant eftersom min far använde det dagligen, trots att han var stadsbo.

2021-07-26, 22:08
Svar #12

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag kastar mig in i Draknästet, för jag har varit delaktig i ett par mycket givande trådar i Facebook-gruppen "JLS Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare" om ättlingarna till länsmannen Erik Pedersson (aldrig belagd med Drake, vad jag vet) i Överbyn, Marieby och hans hustru Elisabet Knutsdotter från Revsund. Den viktigaste tråden för detta sammanhang är tyvärr mycket ostrukturerad, så jag ska försöka filtrera fram de viktigaste slutsatserna samt källor för dessa.

Orkar ni inte vänta på att jag sållar fram det matnyttiga, så finns hela tråden här:
https://www.facebook.com/groups/106244836070417/posts/2228745947153618

Precis som Karl Göran Eriksson skriver, finns det två viktiga nekrologer som är sinsemellan motstridiga, och där båda dessutom skiljer sig från den bild som växer fram om vi ser till domböcker, skattelängder och andra källor.

Jag börjar med att förklara hur jag menar att nekrologerna egentligen borde ha formulerats, och lovar att komma argument för detta framöver.

I nekrologen över Olof (som jag sett belagd med namnet Drake i en källa - återkommer om detta) tycks felen vara två. Dels fick Olofs far, rustmästaren Erik, fel farsnamn, Pärsson istället för Eriksson.

Det andra felet kan ha uppstått genom att antingen den som lämnade biografiska uppgifter eller prästen som skrev ned dessa 1758, kände till att Olof Erikssons far, Erik i Överbyn, var sonson till "prosten i Brunflo", men trodde att det var prosten Olof Pedersson Drake. Olof Erikssons far Erik Eriksson Drake var dock inte sonson till Olof Pedersson Drake, utan till dennes far, "gamell prousten" Peder Andersson. Med fel patronymikon på pappan och fel farfars far fyller eftervärlden sedan i med en farfar "prostsonen Pär Olofsson" där den korrekta farfadern var prostsonen Erik Pedersson.

Det är mänskligt att ta miste på far och son, när fadern var född nästan 200 år innan nekrologen skrevs, men detta fel har ställt till det för dagens forskare, i synnerhet som det faktiskt funnits en prostson Per Olofsson. (Per Olofsson var kusin till Olof Erikssons pappa Erik Eriksson Drake.)

När det kommer till Olofs syster Lisbethas nekrolog åtta år senare, har Erik Eriksson Drake fått ytterligare ett felaktigt farsnamn, rusthållaren "Erik Olofsson i Överbyn". Det namnet kommer sig troligen av att det fanns en Erik Olofsson Drake som en period var i Överbyn. Denna Erik Olofsson Drake var (med så stor sannolikhet att jag betrakta det som sant) kusin till Olof och Lisbeta. Erik Olofssons mamma hette Margareta Eriksdotter och var en äldre syster till Erik Eriksson Drake.

Även detta fel är helt rimligt att begå.

Olof och Lisbeta hade en helsyster Maria Eriksdotter. Hon blev tidigt änka eftersom hennes make Nils Dulfier frös ihjäl på fjället under Karolinernas dödsmarsch. Med på detta fatala fälttåg var även Nils son Albekt Dulfier, Marias styvson. Han överlevde dödsmarschen utan att mista vare sig armar eller ben, men några år senare miste han och Maria huvudet för att de avlat barn ihop, ett tydligt brott mot den tidens lag och moral - och mycket tragiskt.

Maria Eriksdotters öde återkommer vi också till. En orienterande version av denna historia kan ni höra i Släktband:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1650862

Lisbeta, Maria och Olof hade dessutom två äldre halvbröder, Nils och Per Nilssöner, från mamman Kerstin Persdotters första äktenskap, samt en äldre halvbror Per Eriksson Drake född 1671, i en tillfällig förbindelse mellan den ännu ogifte Erik Eriksson Drake och konan Kerstin Jonsdotter från Norrala(?) i Hälsingland.

När det gäller den där bröllopsdikten, så skulle jag gärna se att någon som verkligen kan jamtska granskar den översättning som Constantinus återgav:
Citera
Brågåmen e Jamt född å stöft /
Män Brurä e i Ståkålm döft

Brudgummen är jamt född och stöpt /
Men bruden är i Stockholm döpt

Det är jag som ligger bakom den "svenska översättningen" - och eventuella fel ligger på mig. Jag har helt enkelt tantgissat :)

2021-07-26, 22:37
Svar #13

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Erik Persson (Drake) och Elisabet Knutsdotter hade dessa kända barn:
* Margrete: levde på 1680-talet som änka i Överbyn. Levde i maj 1685. Placeringen i syskonskaran osäker. (Troligen maka till Olof Persson och mor till Erik Olofsson Drake samt Knut Olofsson Drake.)
* Lisbet: nämnd i koppskattelängden 1645 (okänt öde)
* Anna: nämnd i koppskattelängden 1645 (okänt öde)
* Sigrid: ca 1627–1704, gift med Anders Andersson i Överbyn. Flera barn kända.
* Knut: född ca 1630, omnämnd 1709 (föreslås i viss litteratur vara identisk med en hytteknekt vid Innset nämnd 1649 - vilket inte verkar stämma - och därtill far till Gunilla Knutsdotter f ca 1652. Denna kvinna hette inte Drake, det är ett rent forskningsfel)
* Erik: född efter 1630 (troligen ca 1635) och död ca 1690. Fick våren 1671 utom äktenskap sonen Per med Kerstin Jonsdotter. Fick senare Lisbet ca 1682, Maria ca 1684 och Olof ca 1686 med makan Kerstin Persdotter. Dragon 1671–1686. Bodde i Överbyn.

Jag tror, men vet inte säkert, att Elisabet Knutsdotter, dotter till prästparet Knut Pedersson och Sigrid (utan känt farsnamn) i Revsund, var mamma till alla Erik Perssons barn. Med tanke på namnen bör hon åtminstone ha varit mamma till Elisabet, Sigrid och Knut, och av kronologiska skäl - hon överlevde maken - bör hon även vara mamma till minstingen Erik.

2021-07-26, 23:16
Svar #14

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
[Nu går jag off topic. Detta gäller en familj som inte har med Drakarna i Jämtland att göra - men som felaktigt fogats samman med Knut Eriksson (Drake) från Överbyn.]

Jag passar på att avliva myten om "Gunilla Knutsdotter Drake" när jag ändå är i farten. Roger de Robelin, en forskare som skrivit ett mycket ambitiöst verk med namnet Skanke ätten, har ibland inkluderat uppgifter som inte håller. Även om han inte själv legat bakom uppgifterna och återger dessa med viss reservation, har de genom hans bok fått mer tyngd och spridning.

En sådan uppgift är den om Gunilla Knutsdotter Skanke (japp, hon kallas så i bouppteckningen), gift med Peder Fastesson i Røros och mamma till en del barn som hette Skanke, eller förde namnet vidare.

I boken kallas hon Gunilla Knutsdotter Drake, och hennes make kallas Peder Fastesson Skanke. Båda släktnamnen är lika felaktiga. Enda belägget för att hon var "en Drake" är en feltolkad bokstav på en silversked, så vitt jag förstår saken. I skiftet efter henne ska det nämligen ha funnits en sked med initialerna PFS (Peder FastesSon) och GKD (Gunilla KnutsDotter), där någon, logiskt men fel, tänkte sig att S stod för Skanke och D för Drake.

Att hennes far skulle vara Knut Eriksson från Överbyn, är ett synnerligen löst antagande. Jag har inte sett något belägg för att hennes far Knut ens var son till en Erik (men har inte undersökt annat än diskussioner på webben) så att para ihop henne med en hytteknekt Knut Erikssen i Innset 1644–1650 (som kan vara hennes far - men det är endast en gissning), och att sedan para ihop denna hytteknekt med en tonårig Knut Eriksson [Drake] som under samma period (koppskattelängden 1645) bodde med mamma och syskon i Överbyn, nämnd därstädes även i tiondelängden 1653, håller inte.

Så, en "Drake" vi inte behöver försöka pussla in i familjen ... Men det finns rätt många kvar!

2021-07-27, 06:38
Svar #15

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Jag är bara imponerad av det skriftliga belägget på en dialekt. Finns äldre skrifter med dialekt från Dalarna, Värmland, Skåne, Gotland, Stockholm? Knappast från Ångermanland eller Medelpad i alla fall.

2021-07-27, 08:54
Svar #16

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Just bröllopsdikter hade ofta ett skämtsamt anslag och det hände att de skrevs på dialekt. I vilken mån bondska från Medelpad och Ångermanland finns representerade, vet jag inte, men har svårt att tro att det inte skulle finnas några bevarade kväden.

Det finns samlingar med dikt på folkmål, där det förhoppnigsvis går att få svar på den frågan. Här en sådan samling:
https://www.antikvariat.net/sv/pix22326-brollopsdikter-pa-dialekt-och-nagra-andra-dialektdikter-fran-1600-och-1700-talen-efter

2021-07-27, 09:37
Svar #17

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag tvivlar på att bonden Olof Eriksson egentligen kallade sig "Drake", men i ett högtidligt sammanhang som när han är 1715 var vittne vid ett dop, försågs han med detta namn (se bild).

Bönder använde i allmänhet inte släktnamn på det vis borgare gjorde. Däremot hade knektar behov av särskiljande namn, och i flera fall blev det då ett namn som redan fanns i släkten. De dragoner som använde namnet Drake (lite tårta på tårta med Drak-dragoner?) i socknarna närmast Brunflo på 1600-talet går samtliga att koppla till prästsläkten Drake, även om vi i något fall saknar det avgörande beviset för att vi tänkt rätt kring dragonens identitet.

Därutöver finns det även Drakar bland soldater från Hammerdal-Ström som jag ännu inte har lyckats placera, och där det vore synnerligen intressant med era infallsvinklar, så jag kommer att återkomma till ämnet "Drake som soldatnamn".

2021-07-27, 21:38
Svar #18

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Så, hur framkommer det då att Elisabet (ca 1681-1766), Maria (ca 1684-1721) och Olof (1686-1758) var syskon? För Elisabet och Olof framgår detta av följande domboksställen (hoppas att det är rätt, jag har inte Arkiv Digital, och litar här på andra forskare som jag hyser stort förtroende för):
- Jämtlands domsagas häradsrätt AI:55a (1734-1734) Bild 2170 / sid 212 (AID: v407087.b2170.s212, NAD: SE/ÖLA/10822)
- Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3850 (1734) Bild 5930 / sid 586 (AID: v494765.b5930.s586, NAD: SE/RA/42042202)
- Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3850 (1734) Bild 2790 / sid 272 (AID: v494765.b2790.s272, NAD: SE/RA/42042202)

Det hela ska handla om att Olof Eriksson får fasta på två tunnland i Överbyn 2 (samt en halv ryttarmundering, gården är ett rusthåll för kavalleriet). Det framgår att Olof i april 1732 löste ut sin syster Lisbetta Ersdotter för 32 daler silvemynt plus 13 daler för munderingen. Det ska även framgå att pappan hette Erik Ersson och mamman Kierstin Pärsdotter

Inga andra arvingar till Överbyn nämns, men Maria var vid det laget avrättad och hennes enda levande ättling var den oäkta sonen Lars Albrektsson (senare dragon Forsmark), född 1720. Däremot ska det vara tal om att moderns andel i denna ryttarmundering ska tillfalla barnen från båda hennes (mamman Kerstin Persdotters) äktenskap, men i och med att jag inte läst detta själv och har hittat andra belägg för halvsyskonen, är det nog bäst att jag inte snurrar mig in i dessa arvsuppgörelser.

Det finns nämligen fler domställen som belyser familjen. Ett viktigt är dödsdomen över Maria Ersdotter och hennes styvson/älskare Albrekt Nilsson Dulfier ...

2021-07-28, 00:12
Svar #19

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Protokollen från målet där den 36 år gamla änkan Maria Ersdotter och hennes styvson Albrekt Dulfier, 25 år, döms till döden för att "emot guds och naturlig lag med hvar andra haft sängalag" finns här:
Jämtlands domsagas häradsrätt (Z) AI:42 (1721) Bild 4730 / sid 467 (AID: v407067.b4730.s467, NAD: SE/ÖLA/10822)

Med lässvårigheter när det gäller handskrift är jag oerhört tacksam över att Thony Ahlander, som forskat på denna släkt, har hjälpt mig med en avskrift av dessa protokoll. Hans version finner ni i denna Facebook-tråd, uppdelat på flera svar på min kommentar från den 20 juni 2019, "Olof Holm: Ser att jag var förutseende nog ...":
https://www.facebook.com/groups/106244836070417/permalink/2228745947153618/?comment_id=2973931162635089

I domen nämns båda Maria Ersdotters kända helsyskon. Maria hade bott hos sin bror Olof Eriksson i Överbyn när barnet avlades, och sedan, under hösten 1720, flyttat till sin syster hustru Lisbeta i Fugelsta. Senare den hösten föddes alltså lille Lars, som var styvbror till sin far.

"Maria Ersdotters syster hustru Lisbeta Ersdotter i Fugelsta, hoos hvilket Maria sig gifvit till hus ifrån broderen i Öfverbyn 8 eller 14 dagar efter Micaelis i denna höst hördes."

Hon hade, i likhet med övriga grannar och släktingar, inte förstått att Maria var havande förrän värkarna satte in.

Vi får namnen på de två pigor som arbetade hos brodern Olof Eriksson i Överbyn: Brita Mårtendotter och Märit Ersdotter.

Dessutom framgår att Marias mor (Kerstin Persdotter, dock inte nämnd vid namn i detta mål) ännu levde. Det gjorde hon ytterligare en tid. Thony Ahlander har noterat att det betalades testamentspengar 1 Dr Smt efter hustru Kerstin Persdotter i Överby (som jag tolkar det bokfört år 1733).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035905_00069

Dessutom har Thony uppmärksammat ett mål där denna gamla änka 1722 skulle vittna, men sade att hon inte mindes så väl, eftersom hon ”den tjden var uti stoor sårg öfver sin dåtter som undergådt dödsstraffet och qvälde sig mycket”.
Jämtlands domsagas häradsrätt (Z) AI:43 (1722) Bild 1940 / sid 187 (AID: v407068.b1940.s187, NAD: SE/ÖLA/10822)

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035905_00069

Att Elisabet, Maria och Olof var barn till Erik Eriksson Drake och Kerstin Persdotter, är alltså tydligt!

2021-07-28, 02:35
Svar #20

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Utmärkt med dessa klargöranden!

Vid Brunflo höstting 1726 kan man läsa (eftersom det för domboksläsande är den för sina många egna förkortningar och synnerligen besvärliga handstil, ökände häradshövdingen Haqvin Stridsberg som fört pennan, 'översätter' jag direkt) ".. gamla hustrun Kerstin Persdotter i Överbyn, kvinna om sina 78 år födder uti Valne östra gården ...". (se Jämtlands domsagas häradsrätt AI:47 s. 385r; AD v407073.b3900.s385) Hon var alltså född i grannsocknen Lockne och bör ha varit änka när hon gifte sig med Drake, emedan hon i längderna är skriven för Överbyn efter makens död.

2021-07-28, 13:28
Svar #21

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack!

Kerstins bakgrund har jag tidigare bara andrahandsuppgifter om, från "en vanligtvis välinformerad släktforskare". Enligt henne var Kerstin mycket riktigt från Övergården i Valne, Lockne. Hennes far hette Per Persson och mor Ingeborg Olofsdotter (från Bodsjö).

I oktober 1717 ska Kerstin ha kvitterat jordalösen från sin broder Lars Persson efter faderns hemman i Valne med 18 Dr Srmt:
Jämtlands domsagas häradsrätt (Z) AI:44 (1723) Bild 4310 / sid 425 (AID: v407069.b4310.s425, NAD: SE/ÖLA/10822)

Det stämmer att Kerstin var änka när hon gifte sig med Erik Eriksson Drake i Överbyn, Marieby. Hennes första make hette Per Nilsson (sönerna Per och Nils från detta gifte var därmed Perssöner, inte Nilssöner som jag felaktigt skrev i ett tidigare inlägg) och var från Vålbacken i Lockne.

Dem och Erik Eriksson Drakes utomäktenskapliga son Per Eriksson Drake återkommer jag till framöver. Det finns ett par intressant mål som rör hur änkan Kerstin trängdes bort från Vålbacken av sin svägerska Agnes Nilsdotter, och genom dessa får vi reda på en hel del om Kerstins första makes familj - vilket kanske blir något off topic i denna tråd, så det kommer jag endast att redogöra för lite svepande.

2021-07-28, 15:18
Svar #22

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Erik Eriksson Drake var alltså son till länsmannen Erik Persson (Drake) med hustru Elisabet Knutsdotter.

En källa som är oerhört värdefull vid personforskning i Jämtland under 1600-talet, är "koppskattelängden" från 1645, en längd där vi finner alla personer över 15 år. Vi hittar bönder och deras hustrur, barn (över 15 år), tjänstefolk och husfolk (vilket i Jämtland vid denna tid både kan vara åldriga föräldrar och unga familjer med ett eget hushåll som inte är en "egen skatteenhet", ofta barn eller yngre syskon till bonden/bondhustrun). En övre åldersgräns tor jag inte finns i koppskattelängden.

Karl Göran: korrigera mig om något är fel eller bör förtydligas!

Denna koppskattelängd finns avfotograferad hos både Riksarkivet (ful version, börjar här https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0056688_00078) och hos Arkiv Digital. Dessutom lär en transkriberad version vara på gång att publiceras på fornskrift.se, vilket kommer att bli enormt värdefullt, i synnerhet för oss som är bättre på att ställa frågor än vad vi är på att läsa handskrift ...

I koppskattelängden saknas Erik Eriksson Drake, som då var under 15 år (alltså född tidigast mot slutet av år 1630). Förmodligen var han född cirka 1635. I en mönsterrulla från 1686 står det nämligen att korpral Erik Eriksson Drake "af översten för ålders skull fått avsked", vilket brukar innebära 50 +.

Även pappa Erik Persson saknas, för han hade dött innan 1645. Familjen bestod av änkan Lisbet samt barnen (som i dessa sammanhang räknas upp i åldersordning) Lisbet, Anna, Sigrid och Knut. På gården fanns även drängen Peder Olsson (se bild, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0056688_00093).

Av de fyra barn över 15 år som nämns här, vet jag inte vad som skedde med Lisbet eller Anna. Sigrid, som vi kommer in på närmare framöver, är den enda jag har en åldersuppgift på. Hon begravdes i april 1704 ("Anders Anderssons moder i Sörviken, Sigrid Eriksdotter, 76 år gammal"). Hon bör därmed ha varit född 1627 eller 1628. I och med att Knut var yngre än så men gammal nog att stå med i koppskattelängden, bör han vara född 1628/1630.

Från andra handlingar vet vi att det även fanns en syster Margareta. Hon var redan utflugen 1645. Även henne återkommer vi till.

Fler barn kan det ha funnits, som antingen var under 15 (som Erik) eller hade lämnat hemmet (som Margareta), men dessa har i så fall gått under min radar ... Om vi ska se till namnen, så har barnen fått namn efter farmor Anna, mormor Sigrid och morfar Knut, men vi saknar en Peder efter farfar. En sådan bör ha funnits, men var i så fall antingen utflugen eller död 1645.

2021-07-28, 16:43
Svar #23

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Av länsmannen Erik Perssons barn är det endast sonen Erik som jag har sett med namnet Drake, men åtminstone två av Eriks systrar, Margareta och Sigrid, förde namnet Drake vidare till söner som var militärer.

Erik Eriksson Drake i Överbyn värvades till det militära 1672, och min bedömning (baserad på att han hade fått avsked av åldersskäl 1686) är att han då var drygt 25 år.

Året dessförinnan fick han plikta för ett oäkta barn som han fått tillsammans med konan Kerstin Jonsdotter (alltså inte att förväxla med hans blivande hustru Kerstin Persdotter). Tinget i Brunflo i november 1671:
Citera
Erik Eriksson i Överbyn bekänner sig hava haft lägersmål med konan Kerstin Jonsdr som tillförne lägrader är av Petter Trumpetare, och nu avlat tillhopa barn vilket föddes förleden våras, dy sakfälles Kerstin til 20 m:k S.m:t efter K(ung)l. hovrättens resolution, men som hon andra resan återkommer, dy fördubblas böterna til 40 m:k efter Högbe:te resolution och Erik allenast pliktar 3 m:k S.m:t efter sedvanan.

Eriks och Kerstin Jonsdotters barn, vars kön inte framkommer i målet, föddes alltså våren 1671. Det var en son som fick namnet Per och som år 1692 tog värvning som dragon Per Eriksson Drake, jämtlänning. Han gifte sig 1699 med Kerstin Isaksdotter från Söre, Lit och de fick barnen Kerstin och Isak. (Kanske fler, jag har inte följt denna familj). Vid årsskiftet 1718/1719 frös han ihjäl på fjället. Åtminstone efter Isak finns det ättlingar än idag.

Som framgår av målet var Kerstin J. "tillförne lägrader" av "Petter Trumpetare". I utredningen kring detta äldre barns födsel, får vi veta att Kerstin var från socknen "Norefva" i Hälsingland, vilket jag tolkar som Norrala. Barnet föddes den 24 november 1668, så hon blev gravid i början av 1668, och den ogifte trumpetaren Petter Olsson från Vänersborg erkände (efter viss tvekan) faderskapet.

Kerstin var tjänarinna hos ryttmästare Berfeldt, vilket hon bör ha varit åtminstone från vårvintern 1668, tills en tid innan barnet föddes, men i juni 1669 var hon inte längre kvar hos ryttmästaren, kanske på grund av barnet.

Kerstin och Petter tycks ha varit ett halvt om halvt etablerat par, men Petter misstänkte att Kerstin och den gifte löjtnant Lorentz Wandskier hade en affär. I rätten tog Petter tillbaka diverse beskyllningar mot löjtnanten, men sa att många män var intresserade av Kerstin. Löjtnant Lorentz erkände att han gett Kerstin ½ tunna korn och ett "5 m:k stycke" för "att sig och sin barn föda och uppehålla", vilket ger mig intryck av att Kerstin antingen var föremål för löjtnantens sympati eller åtrå. Enligt löjtnanten hade Kerstin fått dessa dusörer "uti Ryttmästarens närvaro, i Överbyn" och att inget otillbörligt skett, medan trumpetaren menade att "Löjtnanten Wanskier har skickat efter henne in i kammaren uti Överbyn, medan hon var i Ryttmästarens tjänst".

Oavsett hur relationen mellan trumpetaren Petter och tjänarinnan Kerstin hade varit tidigare, var deras relation helt förstörd efter de misstankar han hade framkastat om hennes affärer med andra karlar. (Senare fick han fler oäkta barn på kort tid och figurerar i många mål som ger intryck av en person med dålig impulskontroll. Brunfloborna bad att han skulle förflyttas från deras grannskap för att han var en sån skojare.)

Enligt lagen på 1600-talet skulle ett oäkta barn bo med mamman de första tre åren och därefter hos pappan i fyra år. (Kanske ansågs barn därefter som mer närande än tärande, så att det fortsatta ansvaret inte reglerades i lagen?) Kerstin Jonsdotters och Petter Trumpetares barn skulle alltså bli Petters ansvar mot slutet av år 1671, men vid det laget hade trumpetaren dött, mördad av en annan trumpetare. Den historien har ju mycket lite med Drakarna att göra, men är intressant. Vill ni veta mer, kan ni läsa här:
https://www.facebook.com/annika.ericsson.33/posts/10155889843397849

Fortsättning följer :)

2021-07-28, 18:33
Svar #24

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
I det mål 1671 där Erik Eriksson i Överbyn och konan Kerstin Jonsdotter dömdes för lägersmål, står det att hon tillförne varit lägrad av Petter trumpetare, men märkligt nog står det inte något som antyder att han dött hastigt och olustigt bara några veckor dessförinnan.

Jag undrar hur livet var för Helsinge-Kerstin och hennes två oäkta barn (om nu det första barnet överlevde - det vet vi nämligen inte). Och hur var det för Per att växa upp som horunge till en ogift kvinna i Brunflo-bygden på 1670-talet? Om hon nu var ogift – kanske gifte hon sig senare?

Som jag skrev ovan skulle pappan ansvara för ett barns fostran när det fyllt tre år. Våren 1674 borde därmed lille Per Eriksson ha flyttat hem till sin pappa, Erik Eriksson Drake. Men Erik var dragon i Anders Plantings Regemente och kapten Lars Danielssons kompani, som mot slutet av år 1674 var förlagda till Stettin, i Svenska Pommern. Det krig vi kallar Skånska kriget (1675-17679) var snart i full gång.

De flesta soldater som ursprungligen ingick i Lars Danielssons kompani dog. Några dog i strid, rymde eller tillfångatogs, men sjukdomarna var den värsta fienden. Erik Drake överlevde och avancerade till korpral.

Kanske fick då lille Per växa upp med sin faster Sigrid Eriksdotters familj i Överbyn? Det vet vi inte. Men det blev fred och ett fåtal av de män som skickats till fronten återkom, däribland korpralen Erik Eriksson Drake. Vi behöver skriva Eriksson, eftersom det från 1681 finns en samtidig korpral Erik Olofsson Drake i Kapten Ulfsparres kompani (som det nu hette), EOD var son till EED:s äldre syster Margareta.

Erik Eriksson Drake återkom till Marieby och gifte sig runt år 1680 med änkan Kerstin Persdotter. Familjen bodde i Överbyn, och bestod av korpralen Erik Eriksson Drake, hustru Kerstin Persdotter, Kersitins söner Nils och Per och Eriks som Per, som var cirka nio år när hans pappa återkom från Svenska Pommern.

Att Per Eriksson är identisk med det barn Erik fick tillsammans med Kerstin Jonsdotter vet vi tack vare en domboksnotis 1682, där korpral Erik Eriksson i Överbyn vittnar om att hans son Per om 11 år ... Det vill säga att Erik hadeen son Per som var född ca 1671:
Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, Domböcker (och landstingsprotokoll).
1621-1741., SE/ÖLA/10822/A I/9 (1681-1682), bildid: Z0000185_00250

Fast nu när jag återberättar det, inser jag att jag behöver kolla upp hur gammal Eriks styvson Per Persson var och se om det finns någon som helst risk att det kan ha varit honom detta gäller ... Men det får vi ta i en ny post, där jag berättar lite mer om Kerstin Persdotter!

2021-07-28, 19:54
Svar #25

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag kan andas ut lite. Erik Eriksson Drakes styvson Per Persson tycks vara född ca 1678 (beräknat enligt ålder vid mönstring 1721), så notisen 1682 om Eriks son, det elvaåriga vittnet Per, kan inte gälla Eriks styvson med samma förnamn.

Kerstin Persdotter var alltså från Valne i Lockne och föddes runt år 1648 (78 år hösten 1726). En viktig källa till kunskap om Kerstins första äktenskap är ett domboksnotis från 1704:
Jämtlands domsagas häradsrätt AI:25a (1704-1704) Bild 1980/sid 193 – Bild 2000/sid 195

Kerstin Persdotters två söner från ett tidigare äktenskap, Per och Nils Persson, kärar till sin faster Agnes Nilsdotter i Vålbacken och hennes barn, alltså Perssönernas kusiner, om arvet efter fadern (som inte namnges men bör ha hetat Per Nilsson).

Ungefär så här blir det (med viss anpassning till dagens språk):
Per Persson i Överbyn och Nils Persson i Böle kärar till sin faster Agnis Nilsdotter i Vålbacken och hennes barn, om deras fädernehemman Vålbacken. De anser att de genom fadern har arvsrätt framför fastern, eftersom deras farfar lämnade Vålbackens besittningsrätt till honom. Fadern bodde där under farfaderns änkas livstid och därefter från 1670 till 1680 och utstod därför allehanda besvär under det svåra kriget.

Senare kom hustru Agnes med sin man Olof Persson av en god vilja in på halva hemmanet för att hjälpa deras moder hustru Kerstin, som blivit änka. Efter två år, när deras moder gift om sig med Erik Ersson Drake, som hade ett hemman i Överbyn, blev dock deras moder genom hustru Agnes stämplingar vräkt och utan laga dom driven från hemmanet. Därefter har Agnis ensam besuttit detta hemman och uteslutit sin svägerska Kerstin och brorsönerna.

Eftersom detta skedde medan de kärande ännu var omyndiga, så anhåller de nu om att få det de har rätt till, och vill kompensera fastern för hennes utgifter minus faderns anpart. De har betalt sin faster Märit Nilsdotter 24 silverdaler samt Nils Stark och hans syster 6 daler silvermynt vilket kvitterats den 28 februari och 25 dito.

Hustru Agnis Nilsdotter menar att hennes moder hade detta hemman till…(?) och att de kärandes moder blivit vräkt därifrån genom två gode män, Olof Jonsson i Bleka och Olof Jönsson i Rossbol. Agnis blev kvar vid hemmanet och har köpt ut släktingar som de andra inte "ville förnöja", nämligen Erik Ellersson och Olof Nilsson med 27(?) daler 16 silvermynt, och dessutom betalt Nils Nilsson i ...? och Olof Nilsson i Haga 11 daler 22 silvermynt och till Pär Dunder 2 daler – totalt 41 daler 14 silvermynt. Ifall någon fått betalt av Per Persson i Överbyn, så har det skett utan hustru Agnis kännedom. Detsamma gäller jordbytet mellan Per Persson och dennes farbror Jon Nilsson i Nordanberg. Agnes anhåller om besittningsrätt vid det hemmanet där hon bott under så lång tid.

Per Persson hänvisade till ett tingsprotokoll den 11 november 1696 där de klandrat detta, men ärendet hade då skjutits upp till dess att arvet /.../ likviderats i både Vålbacken och Nordanberg. Han hänvisade även till ett jordbyte mellan honom själv och hans farbror Jon Nilsson i Nordanberg från den 25 februari i år i vilket de bytte jord i äger i Vålbacken mot ägor i Nordanberg.
Olof Jonsson i Bleka, som påstås ha vräkt den kärandes moder från Vålbacken, berättade att eftersom hustru Agnis make, som tillsammans med den kärandes moder satt på halva hemmanet, hade menat att detta hemman inte kunde försörja dem bägge, så hade rätten befallit (???) och Olof från Rossbol att inspektera Vålbacken, men de hade aldrig vräkt hustru Kerstin. Strax därefter, 1680 eller 1681, hade hon flyttar därifrån.

De kärandes moder sade att hon aldrig blivit vräkt utan snarare bortdriven av Agnis, och i oförstånd hade hon inte anmält detta.

Nämnden äldsta ledamöter vittnade om att de kärandes fader blev satt som bonde på gården av sina föräldrar. Han bodde sedan där livet ut, liksom hans änka efter honom. Därefter kom H. Agnis in på halva gården, bakgrunden kände de inte till, och när de suttit två år tillsammans hade hon ... Kerstin.

Agnis "stodo gården wäl(?) före", men hade aldrig köpt ut sina syskon eller fått lagfart på gården. Därför menade de kärande "tanquam in re integra" [i själva verket] att de som söner hade större rätt till gården än Agnis hade som syster.

Saken överlades av nämnden, som enhälligt instämde som följer /.../"

Personerna som nämns i detta mål, i den ordning de nämns. Det står om de inblandade är faster etc. Det angivna släktskapet gäller vilken relation personen har till Per och Nils Persson, de kärande:
- Pär Pärsson i Överbyn (kärande)
- Nils Pärsson i Böle (kärande)
- Deras far (Per Nilsson, ej namngiven)
- Farfadern (Nils [Svensson?] i Wårdbacken, ej namngiven)
- Agnis Nilsdåtter i Wårdbacken (faster)
- Agnis barn (kusiner)
- Änkan efter Nils i Wårdbacken (farmor eller möjligen farfars hustru)
- Olof Persson (Agnis frånlidne make)
- Modern hustru Kerstin
- Erik Ersson Drake i Överbyn (styvfar)
- Märit Nilsdotter (faster)
- Nils Stark (okänd relation, troligen Nils Olofsson Stark ca 1669–1726)
- Nils Starks syster (okänd relation)
- Olof Jonsson i Bleka (värderingsman)
- Olof Jönsson i Rossbol (värderingsman)
- Erick Ellersson (släkting)
- Olof Nilsson (släkting)
- Nils Nilsson i ??? (okänd relation)
- Olof Nilsson i Haga (okänd relation, identisk med namnen ovan?)
- Pär Dunder (okänd relation)
- Jon Nilsson i Nordanberg (farbror)

Kerstin Persdotters förste svärfar var en Nils i Vålbacken. En sådan, Nils Svensson i Vålbacken, vittnar juni 1669 i ett mål om en död häst. Om detta är rätt Nils, så torde han avlidit strax därefter.
"Fadern (Per Nilsson) bodde där under farfaderns (Nils) änkas livstid och därefter från 1670 till 1680 och utstod därför allehanda besvär under det svåra kriget."

2021-07-28, 23:33
Svar #26

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Observera att den bild av Överbyns Drakar som jag presenterar här är ett resultat av kollektiva ansträngningar där vi är många som bidragit med att leta fram och sammanfoga olika pusselbitar under en längre tid.

Som jag varit inne på tidigare, känner vi namnet på fyra systrar och en bror till Erik Eriksson Drake (ca 1635-ca 1691): Margareta, Lisbet, Anna, Sigrid och Knut. Lisbet och Anna har vi inte återfunnit, men det är fullt möjligt att någon av dem är anmoder till "Drakar vi inte lyckats placera", både innanför och utom Jämtland, som den Gresilia Drake som , diskuteras här på Anbytarforum

Margareta Eriksdotter dyker upp i röklängden för Överbyn år 1683, där hon står tillsammans med sin svåger Anders Andersson (gift med Sigrid Eriksdotter) och sin bror Erik Eriksson Drake. Tre brukare var ett tillfälligt arrangemang. Överbyn 2:s fyra tunnland förslog inte till tre rökar egentligen. När Erik Eriksson Drake 1686 tagit avsked från det militära löste han, formellt år 1688, ut Margretes lott, som då hade övertagits av hennes son Erik Olsson Drake, enligt hfl född ca 1645 (vilket stämmer bra med att Margareta inte bodde kvar i Överbyn när koppskattelängden sammanställdes; hon var nygift eller skulle snart gifta sig med en Olof).

Av ett tingsprotokoll från maj 1685 framgår det att Margareta var syster till hustru Sigrid Eriksdotter i Östergården, det vill säga att hon var dotter till Erik Persson (och till Lisbet Knutsdotter - om inte Erik P. var gift med någon annan innan äktenskapet med Lisbet).

Det finns bevarade husförhörslängder för Lockne från 1695. I Borön, där Erik Olofsson Drake bor från åtminstone 1691 (även om han, enligt en uppgift jag inte har kollat upp, ska ha haft ett boställe på annan ort i Lockne med noteringen "vistandes på annan gård"). Familjen såg då ut så här:
Erich Drake 50
H. Sigri Håkansdr 54
Son Erich Erichss 12
Dott. Margareta 30
Dott. Maren 14

Sonen Erik Eriksson blir omsider militär med namnet Drake. Hemmadottern Margareta ,uppkallad efter farmodern, var född ca 1665, när Erik O Drake var ca 20 år. Hon är betydligt äldre än sina syskon. Om de är helsyskon bör det finnas fler syskon mellan Margareta och Maren, syskon som kanske var gifta till granngårdar eller tjänade som pigor och drängar. (Tyvärr är Eriksdöttrar och Erikssöner utan släktnamn svåra att säkert koppla till rätt familj utan hjälp av domböcker.)

Men vilken Olof var far till Erik Olofsson Drake? Och hade de fler barn?

Av ett mål, Jämtlands domsagas häradsrätt AI:13 (1689-1690) Bild 1490 / sid 143, får vi veta att Erik Olofsson Drake var son till Olof Pedersson och ägde hemmanet Änge till och med 1662, när han sålde detta (minus en knapp tunnland åker i Viken) till kapten Anders Harder. Olof Pedersson hade sedan bott i Åkre. Olof Pedersson omnämns inte som "salig" i detta mål, men jag tycker att det framgår att han var död.

Efterträdare på Åkre var en Jon Kjellsson från Hovdsjö. Var han måg till Olof P. och hustru Margareta Eriksdotter (och därmed svåger till Erik O. D.)? Eller enbart en köpare utan relation?

En potentiell son är Knut Olofsson, som någon gång mellan 1664 och 1676 tog över ett hemman i Optand som först länsmannen Erik Pedersson (död första halvan av 1640-talet) och därefter hans änka Elisabet Knutsdotter ska ha skattat för. Namnet Knut var så pass ovanligt att denna Knut Olofsson bör ha varit en ättling till Elisabet, och då är det sannolikt, om än inte bevisat, att Knut Olofsson var bror till Erik Olofsson Drake. Sannolikt men obevisat är även att Knut Olofsson i Optand var identisk med en dragon Knut Drake (utan farsnamn), som "för ålderdoms och bräcklighet fått avsked sept. 1688".

Denne dragon Knut Drake skulle annars kunna vara identisk med den från koppskattelängden bekante Knut Eriksson, som jag ovan hävdade bör vara född 1628/1630. I så fall fick han avsked först som 60-åring, vilket är i senaste laget.

2021-07-29, 15:45
Svar #27

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Citera
Denne dragon Knut Drake skulle annars kunna vara identisk med den från koppskattelängden bekante Knut Eriksson ...

Vid närmare eftertanke är det helt uteslutet att dragonen nummer 120 Knut Drake i Kapten Ulfsparres kompani är identisk med Erik Eriksson Drakes äldre bror Knut Eriksson, född ca 1629. Denna 120 Knut Drake rekryterades nämligen så sent som 1684, när Knut Eriksson var ca 55 år.

Dragonen tillhör en yngre generation, och passar bättre in som son till Knut Erikssons syster Margareta Eriksdotter och hennes Olof Persson. Knut Drake tillhörde det 6:e korpralskapet, och när han värvades hade han korpralen Erik Eriksson Drake som sin överordnade. Av GMR 1686 framgår att Knut Drake gick för Anders Olssons hemman i Kallsta, Lits socken.

Vi vet inte mycket om Knut Eriksson från Östergården i Marieby. Framöver tror jag att Brunflos domböcker ska publiceras i en transkriberad och sökbar version, och hoppas jag kunna finna mer om både honom och hans syskon.

Idag har vi dessa nedslag:
- 1645: nämnd som son på änkan Elisabets gård i Överbyn, 15-17 år gammal
- 1653: Knut Eriksson noterad i tiondelängden för gården i Överbyn, knappa 25 år gammal
- april 1709: nämns i en markaffär, ca 80 år gammal och ännu vid liv [Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3825 (1709) Bild 2280 / sid 222 (AID: v494182.b2280.s222, NAD: SE/RA/42042202)]

Omnämnandet 1709 lyder på ett ungefär:
"Olof Ersson i Överbyn tillika med sin moder Kerstin Persdotter lät 3e gången uppbjuda de Erik Olofsson Drake med sin hustru till fadern afl. Erik Eriksson d 30 oct 1688 försålda 2 tunnland jord som belöpande arvsjord, på deras morbroder Knut Eriksson, och det utan någons klander."

Här är det ett par saker som skaver lite.

Det viktigaste är att Knut Eriksson kallas "deras morbror". Han var nämligen bara morbror till säljaren Erik Olofsson Drake (därutöver var han bror till köparen anno 1688 Erik Eriksson och farbror till Olof Eriksson).

Det andra är att jag inte förstår varför Erik Olofsson Drakes hustru nämns i detta sammanhang, eftersom det rimligen var hennes makes arvejord. Antingen vill jag få en bra förklaring till detta, eller också är jag öppen för att "hustru" är fel och det egentligen skulle ha stått "syster" (vilket dessutom skulle göra "deras morbror" korrekt).

Utöver detta har jag inte hittat belägg för Knut Erikssons verksamhet. Än

2021-07-29, 17:39
Svar #28

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Erik Eriksson Drakes syster Sigrid bodde också i Överbyn och var gift med bonden Anders Andersson.

Om detta par har jag tyvärr inte så mycket att tillägga till det Karl Göran skrivit på Anbytarforum för snart 15 år sen, som svar på en fråga om Sigrids och Anders dotter Marit, gift med en Ismael Tax (fantastiskt namn!):
Anders Andersson i Överbyn avled 1698 och hans änka Sigrid Eriksdotter 1704.
Några födelseuppgifter för deras barn existerar inte. Sonen Anders Andersson finns i skattelängderna t.o.m. 1704, men omnämns 1709 som boende i Trondheim.
 
Ismael (Tobiasson) Tax , född i Norge av tyska föräldrar enligt mönsterrulla, flyttade till Trondheim tidigast 1699 och senast 1709. Av hans barn finns endast fyra upptagna i födelseboken. Om  det som föddes 1698 var det yngsta, torde väl hustru Marit vara född någon gång på 1650-talet.
 
Anna Ismaelsdotter blev gift med bonden Måns Olofsson i Sörviken, Brunflo. Med honom hade hon åtminstone fem barn, av vilka två fick efterkommande /.../


Jag har funderat över om sonen Anders Andersson kan vara identisk med dragonen Anders Andersson Drake, som var knekt några år under slutet av 1680-talet, men det finns andra möjligheter. Att han på ett eller annat vis är befryndad med drakarna i Brunflo - Marieby - Lockne, utgår jag närmast från. Om honom vet jag inte heller så mycket. I en dödsnotis i Revsunds kyrkoarkiv november 1697 för den knappt tolvåriga Lisbeta Andersdotter Drake, född 1686 i Galhammar, Bergs socken, står att hennes föräldrar var dragonen Anders Drake med hustru Kerstin Karlsdotter.

Sigrids och Anders Måg Ismael Tax är däremot omöjlig att förväxla med någon annan, och att han var dragon 1680-1692 vet vi. Ismael kom från en norsk-tysk bergsmannasläkt.
Släkten Tax på norska Wikipedia

En Lisbeta Andersdotter som gifte sig med Nils Olofsson år 1697 tycker jag, utan att ha undersökt saken så noga, låter som en trolig dotter.

Har vi mer information om Sigrids Eriksdotters familj, så är jag nyfiken!

2021-07-30, 00:22
Svar #29

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Erik Pedersson (Drake)s änka Elisabet Knutsdotter, mamman till Erik Eriksson Drake med flera, var prästdotter från Revsund, dotter till herr Knut Pedersson och hustrun Sigrid.

Förutom att Elisabet Knutsdotter var gift med Erik Pedersson (Drake), finns det ytterligare en koppling mellan denna familj och Drakarna i Jämtland. Elisabets syster Elsa Knutsdotter var i sitt första äktenskap gift med lagmannen Jens Mickelsson (död 1643/44). Jens hade tidigare varit gift med Erik Pederssos syster, alltså en dotter till herr Peder Andersson i Brunflo och Anna Olofsdotter, Drakarnas anfader och anmoder. (Vem av dem - om någon - som kom från "släkten Drake" vet vi inte idag).

Jag återkommer till Jens Mickelssons första hustru, som jag tror hette Berit Pedersdotter och till övriga Brunflo-Drakar, men skriver inte så mycket mer om Elisabet Knutsdotters familj, för det blir lite utanför ämnet. Ni som är intresserade av dem, hittar en familjetabell på Facebook med en tillhörande diskussion.

I Revsunds kyrka finns bevarade porträtt av Elsabets föräldrar Knut Pedersen och Sigrid N.N. - målade av konstnären Seth Knutsson, en trolig bror till Elisabet.

På pappan herr Knut Pederssons porträtt finns det en tavla i tavlan som föreställer Revsunds kyrka och prästgård, vilket alltså är alltså Elisabets föräldrahem.

Porträtten är fotograferade av Michael Eriksson. På grund av placeringen är perspektiven något fel. Ett foto av Knut-tavlan i bättre vinkel finner ni i denna uppsats av historikern Olof Holm:
Ett monogram från barockens tid och målaren Set Knutsson.

2021-07-30, 15:02
Svar #30

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Om Erik Pedersson i några sammanhang kallades Drake, så har jag inte sett något bevarat belägg för det. Det är dock inte så konstigt, för han dog i början av 1640-talet och släktnamn användes extremt sparsamt på landsbygden under denna tid.

Historiken Olof Holm hade, när vi diskuterade saken för ett år sen, inte funnit något belägg för att Eriks mest kände bror, prosten herr Olof Pedersson Drake i Brunflo, brukade detta släktnamn förrän Jämtland blivit svenskt, alltså efter 1645. Det vore förstås mycket spännande att försöka leta upp det tidigaste belägget!

Erik Pedersson förde däremot namnet Drake vidare till sonen Erik Eriksson Drake, sonsönerna Per Eriksson Drake och Olof Eriksson Drake, samt dottersonen Erik Olofsson Drake, dennes son Erik Eriksson Drake och till Knut (Olofsson?) Drake (som jag tror var en dotterson) samt eventuellt till Anders Andersson Drake (i så fall en dotterson). Förutom Olof Eriksson Drake, är detta militärer. De ättlingar som blev pigor och drängar eller bönder och bondmoror kan mycket väl ha känt en identitet som "Drake" och varit medvetna om att de härstammade från en prästfamilj. Att Olof Erikssons nekrolog nämner att Olofs fars farfar var prost (även om det sen står fel prost!), tycker jag tyder på att det bevarades någon form av "bördsstolthet" åtminstone inom några av släktträdets grenar.

Länsmannen Erik Pedersson (Drake) var son till prosten herr Peder Andersson i Brunflo och dennes maka Anna Olofsdotter från Rogsta i Hälsingland, om vilka jag ska berätta mer senare. Jag tror att Anna Olofsdotter är mor till alla de kända barnen, men kommer att kolla upp om vi kan säga detta helt säkert.

Erik hade, förutom den bror herr Olof Drake som blev prost senast 1640 och som förde namnet Drake vidare, en bror Samuel som dog relativt tidigt och vars enda barn inom äktenskapet hade dött 1637 men som även fick ett barn utanför äktenskapet vars öde vi inte känner. Potentiellt kan detta barn ha kallat sig Drake, jämför Erik Eriksson Drakes son Per Eriksson Drake, född utom äktenskap.

Erik hade även tre systrar, Berit(?) gift med lagmannen Jens Mickelsson, Ursula i Hudiksvall och Elisabet i Härnösand. Dem återkommer jag till, men kan redan nu berätta att Ursula Pedersdotter hade en sonson vid namn Jonas Drake, vilket Thomas Sverker skriver om i Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall (Svensk Genealogisk Tidskrift 2019:1).

Ordningen på syskonen är osäker.

Med en bror som var prost (den högsta kyrkliga befattningen i Jämtland-Härjedalen) och en svåger som var lagman (det främsta civila ämbetet), kan vi konstatera att Erik Pedersson hade ett imponerande lokalt kontaktnät. Dessutom hade han svågrar i både Sverige (systrarnas makar) och Norge (hustruns bror).

Och hos den danska överhögheten låg han på plus, sedan han fängslats och torterats i Sverige under ett uppdrag på den jämtländske fogdens vägnar strax innan krigsutbrottet 1611. Med tanke på detta uppdrags natur, att leverera viktiga "patenter" (brev), skulle jag tro att Erik var åtminstone 20 år, och därmed var född senast i början av 1590-talet.

Mer om Erik Pedersson (Drake) kommer!

2021-07-31, 16:15
Svar #31

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
I en del litteratur (och de otaliga webbsidor som bygger på denna litteratur) förekommer detaljer om Erik Pederssons aktiviteter vid Baltzarfejden (1611-1613) som inte stämmer.

Fångenskapen
Den främsta källan för kunskap om detta är de inlagor till Bjelkekommisjonen 1632 som vi hittar i Danske Kanselli, Skapsaker: Skap 8, pakke 152A: Jens Bjelke og Pros Knudsens kommisjon av 1632 om landets tilstand, Lit: S där Peder Grumb 1612 redogjorde för förhållandena och Lit:T, med Eriks egen supplik (troligen inte länsmannens egen handstil).

Det framgår att dåvarande fogden Peder Grumb hade sänt Erik Pedersen till Sverige med danske kungens "patenter" två gånger innan Kalmarkriget bröt ut. Den sista gången Erik Pedersson gav sig in i Sverige var 14 dagar innan fejdebrevet blev publicerat i Jämtland, och då blev han tillfångatagen i Härnösand och förd till en annan stad, samt torterad. Han skriver över 20 år senare att han aldrig helt återhämtat sig.

Hans fångenskap inträffade alltså 1611, precis vid krigsutbrottet, inte 1612-1613 som det står på många håll. Om det har någon betydelse idag? Vet inte, men möjligheten att t ex hitta information om detta i fler källor ökar förstås om vi vet när det skedde!

Det står inte något om att Erik skulle ha bortförts till Ryssland, en uppgift som Janrik Bromé återger i band 2 av Jämtlands och Härjedalens historia (enligt uppgift, jag har inte kontrollerat det själv). Detta verkar alltså vara ett missförstånd.

Vid återkomsten till Jämtland var all Eriks egendom bortrövad och hans hälsa förstörd. Han fick så småningom viss kompensation. År 1623 hade länsherren (Tage Thott) beslutat att alla män i Jämtland skulle ge Erik Pedersson i Överbyn två skilling var för att han "bleff fangen och lidde stor elendighed i fegdenn".
http://fornskrift.se/pdf/jlfs5.pdf sidan 6

Gift när?
Första uppgiften jag sett om att Erik Pedersson var gift, är från 1627, men namnet på hustrun framgår tyvärr inte. En granne i Överbyn, Jon Olsson, påstår att Erik har fuskat till sig gården i Överbyn, som han själv menar borde tillkomma hans egen son Olof. I målet framkommer att Jons dotter Meritte har kallat Eriks hustru "itt hynne och en theffue".
http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf sidorna 229 och 251

Eftersom Sigrid Eriksdotter, född 1627/8 förmodligen fått sitt namn efter sin mormor, herr Knut Pederssons hustru i Revsund, bör den hustru som förolämpats vara Elisabet Knutsdotter. Sigrid hade minst tre äldre systrar, Margareta, Elisabet och Anna. Om mitt antagande att dragonen Knut Drake är identisk med Knut Olofsson som en tid stod skriven för en "Drak-gård" i Optand, och att Knut Eriksson (Drake?) var son till Margareta Eriksdotter, vuxen 1645 och förmodligen det äldsta av barnen, borde även Margareta vara dotter till Elisabet Knutsdotter. Min hypotes är att Elisabet var Erik Pederssons enda hustru och att de gifte sig runt år 1620. (Denna hypotes vilar på svajig grund. Margareta skulle kunna ge en son namnet Knut som en hedersbetygelse till sin bror med detta namn ..., utan att själv vara ättling till herr Knut i Revsund.)

Om Optand
Den gård i Optand, Brunflo, som jag nämnt flera gånger, köpte Erik 1633. Han fick fastebrev på densamma i mars 1636:
http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs4.pdf sidan 77

Redan följande sommar ansökte han att med kronan skifta denna gård mot halvparten i Överbyn nr. 2, som vid denna tid var kronogods. Då gårdarna ansågs likvärdiga, gillades mageskiftet:
Citera
Hr. Oluf Parsberg fik Brev, Erik Pederssøn i Offerby, et Mageskifte anlangendes.

C. IV. V. s. G. t.
Eftersom Erik Pederssøn i Offerby i Jæmteland underdanigst af os begjerer Halvparten af en heel Gaard i for:ne Offerby, som han paabor, til Mageskifte og derimod underdanigst erbyder en hans fri Odelsgaard, i Optand i for:ne Jæmteland liggendes, hvilke begge skal være lige gode paa Sæd og Afgift: da bede vi eder og ville, at I begge for:ne Gods's Leilighed forfarer, og dersom det Gods, han begjerer, for Beleilighed eller anden Herligheds Skyld kan mistes fra Kronen og det gaar lige op med det andet, I da paa vores naadigste Ratification med samme Mageskifte til Ende gjører.
Cum claus. consv.
Kjøbenhavn 30 August 1636. T. VI. 199.
Källa: Norske Rigs-Registranter VII s.236f

Jag (och mer erfarna forskare) tolkar det som att bytet innebar att Erik först ägde Optand och bygslade kronogården i Överbyn, och därefter ägde Överbyn och bygslade gården i Optand. I skattelängder står nämligen Erik Pederssons änka (alltså Elisabet Knutsdotter) för en gård i Optand fram till 1663. År 1676 är änkans andel i jordeboken om 3 1/6 tunnland i Optand övertagen av Knut Olofsson. (Åren däremellan har jag tyvärr inte koll på.)

För Överbyn stod Erik Pederssons änka för 4 tunnland i jordeboken 1663, men i specialjordeboken för samma år är hennes namn överstruket och ersatt av mågen Anders Andersson. Gissningsvis dog Elisabet Knutsdotter alltså runt år 1663.

En okänd syster
För övrigt kom jag igår på att det, förutom länsmannen Erik, Samuel i Lund, herr Olof Drake, lagmanshustrun Berit(?), Ursula i Hudiksvall och Elisabet i Härnösand, bör ha funnits ytterligare ett dotter. Mer om det i nästa inlägg.


(Ändrade mig, den "okända systern" var en tankevurpa från min sida.)

2021-07-31, 18:54
Svar #32

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
För två år sedan skrev jag på Facebook om de två systrarna Ursula och Elisabet:
Citera
Systrarna är än så länge borttappade i historiens brus, men med tanke på att det bara i den här tråden framkommer så pass många tidigare okända släktingar till denna familj, skulle jag inte bli förvånad om de dyker upp.

Ändå är jag förvånad över att Thomas Sverker strax därefter publicerade en artikel där han har hittat Ursula Pedersdotter i Hudiksvall - och dessutom har hittat syskonens (eller åtminstone Ursulas) morföräldrar! Jag återkommer till Ursula och Thomas artikel, men börjar med vad vi tidigare kände till om dessa systrar i Sverige.

Det var inte mycket. De nämns i en bilaga till saköreslängden 1628/29 som ingår i Böter och fredsköp, sidan 121.

Citera
Wij effterschreffne /.../ giør for alle vitterligtt att anno 1629 den 24 jullij, paa Locknne thingh, thill sporde Konngens fougd Chrestenn Rasmußøn, sallig her Peder i Brønndflodz hanns arffuinger, som nu thill stede war, nemblig Jenns Michelßøn sornne schriffueren och Erich Perßøn bunde lenßmand i Brøndflodzs thinglaugh, huor meegit thet kunde beløbe sig som de wdlennske thuende søstre wed naffn Aarßill Pedersdatter paa Huußuolld och Lißebet Peders datter paa Hernøßannd thillfalltt j schiffte eptter deris forschreffne salig fader, huor aff den siette paart schulle her igenn ladis, och føris Kongelig Maijestætt thill regenschaff, huor thill bleff suarrett, at huer søster lod der wdj beløber sig allt i pennge andslagen (som kom thill schiffte) thill femtten daler, er thillhobe paa forschreffne søster loder 30 daler, huor aff Kongens den 6 part daa beløb sig femb daler /.../


Och detta var allt vi visste. Två systrar fanns i Sverige 1629. En sjättedel av deras arv tillföll danska kronan. Och mer än så vet jag fortfarande inte om Elisabet Pedersdotter i Härnösand.

Jag har i och för sig lekt med tanken att hon var gift med en borgare eller prästman i Härnösand redan 1611, och att Erik Pederssons officiella ärende när han sändes till Sverige med den danske kungens patenter var att besöka sin syster och svåger, men det är absolut inget jag har belägg för.

2021-07-31, 19:27
Svar #33

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Det jag skriver nedan kommer från Thomas Sverkers forskning, presenterad i Svensk Genealogisk Tidskrift 2019:1, "Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall". (Artikeln är förstås värd att läsa i sin helhet. Här koncentrerar jag mig specifikt på Ursula och de slutsatser Thomas drar som rör Drak-familjen, men i artikeln finns mycket spännande som jag inte återger.)

I artikeln undersöker Thomas vem en hustru Barbro, som ägde hemman i både Åkre och Lönnånger i Rogsta socken i Häsingland, var. Denna Barbro var nämnd 1570–1607, men hennes namn dyker dessutom upp långt senare, 1652, i samband med en marktvist. Det framgår att hon var "hustrus mors mormor" till den dåvarande bonden Olof Persson i Åkre.

Genom att sammanställa information från flera källor, visar Thomas att bonden Olof var gift med Elisabet som bör ha varit dotter till Hudiksvalls-borgaren Jon Eriksson (vid ett tillfälle med tillnamnet Jämte!) och hans hustru Ursula. Det framkommer även att Elisabet har en bror Jon Jonsson - och en brorson Jon Jonsson Drake!

Ursula i Hudiksvall var alltså dotterdotter till hustru Barbro. En Jon Eriksson efterträdde år 1608 hustru Barbro på hemmanet i Åkre. Om han är identisk med Ursulas make, har Ursula och han alltså gift sig innan dess.

Med ett så ovanligt förnamn, ett barnbarn som kallar sig Drake och en make från Jämtland, är det närmast säkert att borgarhustrun Ursula i Hudiksvall är identisk med herr Peder Anderssons dotter. Sambandet mellan hustru Barbros gårdar i Rogsta och Drakarna stärks ytterligare av att en bonde i Rogsta år 1652 återlöste en äng i Lönnånger som varit förpantad till herr Peter i Brunflo, alltså det Lönnånger där Ursulas mormor Barbro hade ägt ett hemman.

Herr Peder Andersson i Brunflo var alltså gift med en dotter till hustru Barbro i Rogsta. Hypotetiskt kan han ha varit gift fler gånger, först med Barbros dotter som var mamma till Ursula, därefter med den efterlevande Anna Olofsdotter, mamma till bland andra Erik Pedersson och prosten herr Olof Pedersson Drake. Vi vet dock att Barbro i Rogsta var änka efter Olof Eriksson (nämnd 1560–69, död innan februari 1571) och därmed är det mycket troligt att Barbros dotter (Ursulas mamma) är en Olofsdotter - och identisk med Anna Olofsdotter.

Thomas Sverker föreslår att Barbros make Olof Eriksson är identisk med fogden Olof Eriksson i Ångermanland, nämnd 1555–56. Han argumenterar även för ytterligare en dotter till Olof och Barbro i Rogsta, Malin, som var gift med underlagmannen Mats Sigfridsson i Västerbotten och sedan omgift med fogden Hans Bjugg - som under två år stod för hemmanet i Åkre.

2021-08-01, 11:45
Svar #34

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Vi vet att Jens Mickelsson, död 1644, var gift med en dotter till herr Peder Andersson i Brunflo innan han gifte sig med den efterlevande Elsa Knutsdotter. Elsa var syster till Erik Pederssons hustru Elisabet Knutsdotter.

Som jag förstår det, var denna Pedersdotter ännu vid liv i början av 1637.

Vi vet även att Jens år 1624 var gift med Berit. Men är denna hustru Berit identisk med Pedersdottern, eller kan han ha hunnit med ännu ett äktenskap? Låt oss bena ut vad vi känner till om Jens Mickelsson och hans äktenskap!

Till att börja med vet vi att Jens Mickelsson blev lagman i mars 1639, efter att hans företrädare, Claus Lauritsen, begått en mängd tjänstefel och fått sparken.

Jens Mickelsson tjänstgjorde från senast 1606 till 1637 (med uppehåll för Baltzarfejden) som tings- eller så kallad sorenskrivare i Jämtland, och från 1639 till 1644 som lagman (boken Böter och fredsköp, sidan XXV) och hade, som sockenskrivare, ett boställe i Södergård, Brunflo - som dock lagmannen Claus Lauritsen lade beslag på.

Året 1622-23 nämns hans hustru anonymt i ett mål (Böter och fredsköp sidan 65). En kvinna blev fälld för att ha sagt att Jens Mickelssons hustru låtit sig "knäppa opp av herr Augustinus", en anklagelse som inte kunde styrkas.

I januari 1624 nämns "Jens Mickelssens Berritte" som ägare till två slaktade svin. Slakten bör ha skett i oktober 1623, och det troligt Jens Mickelssons Berit är identisk med den hustru vars ära tidigare hade kränkts.
http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf s. 151

I juli 1629, när arvet för de utrikes gifta systrarna Ursula och Elisabet avhandlades, nämns "Jenns Michelßøn sornne schriffueren" som en arvinge till salig herr Peder i Brunflo. Jens var då alltså gift med Pedersdotten. Det är dock inte helt säkert att hustru Berit, nämnd 1624, är identisk med denna Pedersdotter, även om det är ett högst rimligt antagande.

På tinget i oktober 1635, http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs4.pdf sidan 17 f. träffar vi på både Jens hustru och ett par av deras barn. Det rör sig om en serie oförrätter mellan lagmannen Claus Lauritsson i Södergård och Jens Mickelsson med hustru, alltså Berit? Pedersdotter, som tyvärr inte nämns vid namn.

Lagmannens hustru hade lovat att Jens Mickelssons barn skulle få bo hos dem i Södergården och att hålla uppsikt över dem tills Jens hustru återkom från Norge. Dock inte alla barn, för några syskon var under samma tid på gården Lund (en gård jag återkommer till, eftersom herr Olof Pedersson Drake hade ärvt den). Trots detta rymde två barn från Södergården:
Citera
...probde Erich Kieldssön i grötten, At hand fandt thuende Aff Jenns Michelssöns börnn i en Snee fand, Saa den enne gick och bar den Annden och gred, Saa tog hand denom och baar denom thill Lunden till Sine Andre Södshinde och börnen Sige Sig Komme i fraa Sörgaard Samme thid: der thill Suaarede Lagmanden huercken hand eller hans höstrue war pligtig till At thage ware paa hans börnn...

Jag får det till att det 1635 fanns minst fyra barn, ett så pass stort och ett så pass litet att det större barnet försökte bära det mindre, samt minst två syskon i Lund.

Berit? Pedersdotter levde ännu i januari 1637, när Jens Mickelsson är med bland de arvingar som fördelar de gårdar salig herr Peder tidigare ägt. Jens Mickelsson bodde på gården Berge, som hade tillhört svärfadern, men var även arvinge till Lund, som uttryckligen var odel (det vill säga med andra arvsregler än "vanlig fri jord"). Om hustrun hade varit avliden hade Jens inte varit arvinge till herr Peders odel, men han hade kunnat föra talan å sina barns vägnar:
http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs4.pdf sidan 87

Vi vet inte exakt när Berit(?) Pedersdotter dog, men det bör ha skett senast 1643, eftersom Jens Mickelsson hann gifta sig med Elsa Knutsdotter (sin "svågers svägerska") innan han själv dog 1644, och det bör ha gått 6 månader mellan första hustruns frånfälle och hans nästa äktenskap. Någon gång under perioden 1637/43 alltså ...

Lagmansänkan Elsa Knutsdotter stod sedan noterad för gården i Berge till 1653, när hon troligen dog. Innan dess, troligen 1646/47 hann hon gifta om sig med stiftsskrivaren Lars Nilsson Reest, med vilken hon fick en son Knut och troligen en dotter. (Denne Knut hade en ättling som på 1700-talet skrev ned en kreativ och ärofylld, men till största delen falsk släkthistoria, vilket gör att felaktiga uppgifter slagit rot om den norsk-danska släkten Rist. Det är spännande, men helt utanför ämnet om de jamtska Drakarna. Om någon är intresserad, så PM:a mig!)

2021-08-01, 12:20
Svar #35

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Den prostson som hette Samuel Pedersson (Drake), har vi inte mycket kunskap om. Det tidigaste fyndet är från tinget i Brunflo, september 1623. Två kvinnor är tilltalade för upprepade fall av skörlevnad.

Den ena av kvinnorna var Märit Olofsdotter i Torvalla, och hennes kända förseelser räknas upp. Jag misstänker att alla dessa synder är kända för att de resulterat i barn, men är inte helt säker:
  • första gången, uti skörlevnad avlat barn med Samuel Pedersen
  • andra gången med herr Hans Fallster (präst, tydligen)
  • tredje gången med Jon Olsson, Berge
  • nu, fjärde gången, med Jon Broddesson i Ope
http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf sidan 96

Om tolkningen att det rör sig om fyra barn med olika fäder är korrekt, har Samuels utomäktenskapliga son eller dotter fötts runt 1615. Barnets vidare öden är helt okända, och vi kan nog utgå från att Samuel föddes innan år 1600.

Därefter ser vi honom vid Brunflotinget i januari 1624, där han ber om, och får ett gott "skodzmaal" (sidan 152, ovan anförd länk).

Sen gifte han sig med Mette Fredriksdotter, som jag inte har mer än ett namn på, de fick ett barn och Samuel dog. Vi träffar på hans namn 1637, när även barnet hade dött och herr Olof Pedersson vill reda ut om hans svägerska Mette skulle ärva någon del av Lunde efter detta barn. Det skulle hon inte:
http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs4.pdf sidan 88 f

Och mer än så vet jag alltså inte om denna Samuel Pedersson - men det är å andra sidan rätt mycket med tanke på att han föddes på 1500-talet ...

2021-08-01, 13:18
Svar #36

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Bäst dokumenterad av syskonen är prosten Olof Pedersson Drake. I och med att det finns god kunskap om honom, kommer jag att koncentrera mig på att berätta om hans hustru Anna Roaldsdotter och deras elva arvsberättigade barn. Eller, elva är vad jag fått dem till genom en arvsfördelning, men jag har endast namnet på tio och för ett par av dessa har jag kunskapsluckor som jag tacksamt tar emot hjälp att fylla ut.

Men jag börjar med att klargöra ett missförstånd jag stött på om herr Olof i Brunflo. Det cirkulerar en uppgift att Olof Pedersen Drake en tid skulle ha varit residerande kaplan vid Inderøn i Nord-Trøndelag. Det är en förväxling med en annan präst från Jämtland som också hette Olof Pedersson. Den Olaus Petri Isogæus (betyder "från Jämtland") som hamnade på Inderøy hade arvejord i Opne, Revsunds socken, i den gård hans bror Per Persson brukade 1613. Han hade då även en bror Kjell i Nordlanden, samt två systrar som Per hade köpt ut.

2021-08-01, 13:54
Svar #37

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Lite om Olofs hustru Anna:
Hennes föräldrar var herr Roald Andersen, kyrkoherde på Ytterøy, med hustru Ellen Hansdatter.

Pappa Roald hade den trevliga vanan att skriva notiser om familjehändelser (pdf), och vi vet därför att Anna föddes den 25 april 1603. Vi känner hennes syskon och, från äldre norska släktregister med förhållandevis hög trovärdighet, kan vi följa hennes släkt några led tillbaka i tid, vilket dock blir lite utanför detta ämne. Hojta till om ni är intresserade.

Dessa släktregister vet jag att historikern Olof Holm planerar att ge ut i transkriberad version inom en relativt snar framtid. En äldre och inte helt pålitlig transkribering finner vi här, där det även pixliga och svårlästa skannade versioner av dessa register. Släktregistren ingår i 1700-talshistorikern Gerhard Schønings (1722-1780) efterlämnade papper, men tycks vara sammanställda runt år 1690, det vill säga innan hans tid:
http://nose.dk/GerhardS/

(Det register som rör herr Roalds anor kallas "De Aaboers Slegte=Register" och det som rör Ellens anor kallas "De Johanssoners Slegte=Register". Ellen är dotter till person nummer 2, Hans Johansson, men har utlämnats av den som sammanställt registret.)

2021-08-01, 17:01
Svar #38

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Den där koppskattelängden från 1645 har en särskild del för präster, och i vissa prosterier, som Jämtland och Härjedalen, står det rätt mycket information om kyrkans folk. Den norska släktforskaren Grete Singstad har lagt upp koppskatten 1645 for Geistlige i Trondheims stift på Googles photos.

Om herr Olof i Brunflo kan vi läsa att han år 1645 inte hade några barn över 15 år som bodde hemma, men två pojkar i skolan i Trondheim och en dotter i Oppdal - och att han skattar för barnen på de orter där de vistas (se bild). Anna Roaldsdotter och Olof Pedersson hade alltså två söner och en dotter som var födda senast 1630, och det är troligt att paret gifte sig runt år 1625.

2021-08-01, 18:07
Svar #39

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Ordningen och åldern på Drak-barnen är på intet vis exakt, så den ordning jag presenterar syskonen i blir väldigt ungefärlig.

De två äldsta sönerna, som alltså inte bodde hemma 1645, var troligen Per, uppkallad efter farfar, och Roald (född runt 1627), efter morfar. Dottern som bodde i Oppdal skulle jag tro var Anna, med namn efter farmor, som jag av andra skäl har antagit var född cirka 1630. Med denna bundna namngivning, är det inte förvånande att det även finns en syster Ellen/Helena efter mormor.

Ordningen på Anna och Helena kan vara den omvända. Oavsett vilket, så vet vi vem dottern i Oppdal bodde hos. Hon bodde med morbror Anders Roaldsson, pastor i Oppdal, och hans maka Lucie Eriksdotter (Blix) - och med alla kusinerna. Det är dem ni ser på bilden. (Mer om detta dubbelexponerade familjeporträtt och om Lucies föräldrar Erik Lauritsen Blix och Maren Jensdotter Bull och deras eftersläkt kan ni läsa i denna tråd på Facebook.)

Efter dessa fyra, är ordningen på namnen mindre självklara, och det är heller inte helt uppenbart efter vem de olika barnen uppkallats.

Sonen Henrik verkar vara född runt 1633. Han har fått sitt namn efter en farbror till Anna Roaldsdotter, pastorn herr Henrik Andersen i Størdalen (ca 1575-1617).

Sonen Hans är är född 1634. Han har ett alldeles för vanligt namn för att fastslå vem han uppkallats efter. Samma sak gäller för Johan, född ca 1635 (i herdaminnet kallad Jöns, vilket historikern Olof Holm har uppmärksammat mig på att han aldrig har kallats i samtida källor), liksom för Anders, Lisbet och Berit/Brita. Deras namn finns helt enkelt på flera håll i rotsystemet.

Därutöver finns det en okänd Drake, vars namn jag inte sett i någon källa än, men vars existens jag är övertygad om genom en arvsfördelning.

Nu lite gott och blandat om var och en av de elva syskonen Drake (ett namn som flera av dem brukade).

2021-08-01, 21:13
Svar #40

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Av de sex kända sönerna blev fyra stycken kyrkoherdar. De söner som inte blev präster är Per och Anders.

Per började studera som sina bröder, och läste först vid katedralskolan i Trondheim (tror jag, baserat på ovan nämnda uppgift i koppskattelängden), en stad där bröderna hade släktingar på mamma Annas sida. När Härnösand blev stiftsstad 1647 och trivialskolan där drog igång, var Per en av de första elever som skrevs in, under namnet Petrus Olai Draco, se det register över skolans elever som Teo och Per Sundin sammanställt. I Härnösand hade Per troligen också släkt. Hans faster Elisabet Pedersdotter hade i alla fall bott i staden 1629.

Att läsa i Härnösand istället för i Trondheim var inte ett självklart beslut, men detta bör ha varit en viktig symbolisk fråga för herr Olof Pedersson Drake. När Jämtland blev svenskt 1645 gick han från att vara prost i den danska kyrkan till att vara det i den svenska, och bör ha varit mån om att visa svenskarna att det jamtska prästerskapet var tillmötesgående. Ett av de stora problem som den svenska kyrkan brottades med, var att de jämtar som studerade traditionellt hade gjort detta i Norge och sedan läst vid Köpenhamns universitet. Om en försvenskning av Jämtland och Härjedalen skulle lyckas, var just svensk skolgång avgörande. Snart startade en svensk barnskola i Oviken och med tiden även en trivialskola på Frösön.

Petrus Olai Draco kom nu denna son inte att kallas annat än som skolgosse. Han blev bonde. Om honom vet jag inte mycket mer än det Karl Göran Eriksson skrev som svar på en fråga om hans dotter Rakel Persdotter Drake (för övrigt det enda av hans barn som jag känner till) här i forumet för mer än 20 år sedan:
Citera
Enligt Bygdéns herdaminne var prosten Olof Drakes son Peder bosatt i Berge 1665. Vid Brunflo ting 14/6 1675 omtalas att Per Olofsson Drake pantsatt Bergehemmanet. Fadern Olof Drake ägde förutom Berge även hemmanet Lund (inte Lunne, som Hasselberg hävdar i sitt herdaminnessupplement 1964) och där avled sonen Per år 1689 (begravd 7/2). Det kan förvåna att dottern Rakel blev gift i Oviken (både hon och blivande maken var ju från Brunflo pastorat), men sannolikt var hon då bosatt hos farbrodern Hans Drake, kyrkoherde i Oviken.

Rakels mamma hette Elisabet Klasdotter. Jag har inte hittat hennes bakgrund, men tycker att de ovanliga namnen Klas och Rakel borde kunna vägleda oss, så är jag nyfiken!

OBSERVERA att nekrologen över Olof Eriksson i Överbyn, död 1758, har gett Olof en far Erik Persson Drake i Överbyn, istället för den verklige fadern Erik Eriksson Drake därstädes, samt en farfars far prosten Olof Pedersson Drake, istället för dennes far prosten Peder Andersson. Ledet mellan Olof Drake och den icke existerande Erik Pedersson Drake i Överbyn, blir att den senare bör vara son till Per Olofsson Drake. Fullt logiskt, men fel (enligt den sammantagna bedömning jag gör där Erik Persson Drake inte syns utanför denna nekrolog).

2021-08-02, 13:38
Svar #41

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag kom på att jag, tack vare släktforskaren Monica Fogelqvist, faktiskt vet lite mer om Per Olofsson Drake. För ett par år sedan bollade hon och jag tankar om den mystiska Elisabet Klasdotter. Hennes namn framgår av vigselnotisen mellan Pers och hennes dotter Rakel Persdotter och Erik Kjellsson från Öd i Marieby (Oviken i oktober 1689).

När jag igår kollade upp de många domboksnotiser Monica har letat upp med anknytning till Per Olofsson Drake, reagerade jag över ett mysterium som vi tidigare lämnade olöst. Vid tinget i Brunflo i november 1696, när Per hade vart död i nästan åtta år (begravd den 7 februari 1689), kärade befallningsman Hans Larsson Noraeus, änkling efter Pers syster Helena Olofsdotter Drake, till sin svåger Anders Olsson Drake i Lund efter sin del av arvet efter salig Per.
Jämtlands domsagas häradsrätt 1696, ht (Arkiv Digital, v407029.b2220.s405)

Att det var syskonen, och inte den då livs levande dottern, som ärvde Per Olofsson Drake kom vi inte på någon vettig förklaring till. Men nu har jag en idé: Den rimligaste förklaringen är nog att dottern Rakel var utomäktenskaplig!

Per Olofsson Drake och Elisabet Klasdotter var aldrig gifta, tror jag. Och med detta över till Roald!

2021-08-02, 16:46
Svar #42

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Om herr Roald kan vi läsa mycket i Herdaminnet för Lit. Han föddes ca 1627 och skrevs in vid Uppsala universitet 1648.

Han blev 1653 adjunkt hos kyrkoherden Hans Claudius Klockovius i Lit, vars dotter Anna han senare gifte sig med. Detta skedde troligen i början av år 1655, för den 21 mars detta år skrev Hans Klockhovius ett brev och tackade prosten herr Anders Elefsson i Oviken och hans hustru Barbara Blix för att de besökt det Klockofska huset i samband med en dotters bröllop (uppgift från Olof Holm i denna tråd på Facebook).

Anna är den enda dottern till Hans Klockovius med hustru Barbara Skunk som nämns i herdaminnet, men paret hade fler döttrar. Från norska källor känner vi dottern Karen, gift 1682 med änklingen herr Hans Pedersen Bernhoft, pastor i Klæbu.

Roald uppvisade länge en "oskicklighet uti ämbete och lefverne". Han riskerade straff för att han "ej förer något prästelefverne". Roald stadgade sig med tiden och blev omsider kyrkoherde i Lit. Han dog 1687 "efter att i 34 år varit kaplan och endast 3 år sutit vid pastoratet, såsom hans änka omtalar".

Förutom de två söner som nämns i herdaminnet, Jöns Roaldsson Drake och Olof Roaldsson Drake, hade Anna Klockovia och herr Roald Drake en dotter Barbro, som under äktenskapslöfte blev gravid med ryttmästaren Magnus Gabriel Willenssens tjänare Erik Eriksson Kålling (sidan 153 i transkriberade domboken). Förmodligen var det i detta sammanhang hon ådrog sig "fransosen", könssjukdomen syfilis. Hon var så illa däran "at hon kunde hwarken gå eller stå, och ansichtett opswullit. In summa, hon syntes obotelig och war sådan elack stanck, att många skydde för henne." I samband med att fältskären krävde rätt betalning, får vi namnet på en broder Hans Roaldsson Drake, (sidan 167 i transkriberade domboken). Barbara gifte sig senare och fick  barn med en ryttare Norman.

Ännu en dotter, Anna Roaldsdotter, är känd. Gift först med Elias Köhn, sen med Per Enarsson.

Mer skvaller än så har jag inte att bjuda på när det gäller herr Roald Drake i Lit.

2021-08-03, 17:39
Svar #43

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
En präst vid namn Olof Bertilsson, som först var verksam 1636-1641 i Svegs socken, Härjedalen, och 1642-1668 i Offerdal, Jämtland. Han bokförde under denna period vigslar, dop, begravningar och andra kyrkoförrättningar, vilket är en ovärderlig källa för kunskap, med start 50 år innan det 1686 kom en svensk lag om kyrkobokföring. Framförallt är det invånarna i prästens egna pastorat vi möter, men vi får även glimtar från andra socknar.

År 1651 har Olof Bertilsson antecknat att han den första söndagen efter påsk, den 6 april, var på bröllop hos prosten. Det troligaste är att det var en av de äldsta Olofsdöttrarna som gifte sig.

Men det var förmodligen inte Anna, för hennes tillkommande, Kristoffer Andersson Blix från Bye i Rödön, var ogift i juni 1651. I domboken för Rödön (sidan 13 i den transkriberade versionen) läser vi:
Citera
Christopher Andersson i By för lägersmål 40 marker, för Märith i Wijke. Will icke äckta, kan eij undfly henne medh en äreskiänck för neso sin lofwat hafwer

För en diskussion om Kristoffer Anderssons ursprung, se denna tråd i forumet, där Karl Göran Eriksson reder ut begreppen, vilket jag passar på att tacka för drygt 16 år senare.

Anna Olofsdotters make Kristoffer använde släktnamnet Blix i samband med försäljningen av ett hemman i Undrom som ägde rum 1664. Även två av Kristoffers bröder, Erik (som ni kan se på den fina porträttgravstenen, hjälppräst i Rödön) och Hans (tjänsteman i Medstugan i Undersåker) använde namnet Blix. Det har fått tidigare forskare, som Bygdén i herdaminnet för Rödön, att tro att deras pappa herr Anders Henriksson i Rödön (född 1576/77, död januari 1643) var en Blix, men det var deras mamma Ingeborg Larsdotter (född 1582/83 och begravd den 10 december 1648 enligt Olof Bertilssons notis) som var Blixen. Något bevarat belägg för att hon brukade namnet finns inte, men hennes far och hennes två bröder som blev prostar i Norge, använde namnet.

Kristoffer Andersson i Bye skulle återkomma gång på gång i domboken, men inte för sedlighetsbrott eller våldsbrott, utan för skulder. Kristoffer lånade pengar och satte sin jord i pant. Hur hans skulder uppkommit, vet jag inte, men vid tinget i november 1673 (sid 79 f) står det:
Citera
Christopher Andersson i By tilstod sigh wara kommin utj stoor fattigdoom, derföre godwilligen all sin ägendoom utj löst och fast opbödh creditorerna til afbetahlningh, så långt det kan tilräckia.

Året därpå (sidan 84, samma länk):
Citera
... och han sökie sin man, Christopher Anderson (hwilken för sin fattigdomb til Norrigie hafwer booflyttiat) om betahlningh, det bäst han gitter

I olika norska släktregister nämns Anna. I "De Aaboers Slegte=Register" från 1690-talet som jag refererat till tidigare, står det "Ane Olsdotter fik Christopher Her Anders i Rødøen hans Søn og bodde der". I ett annat register, som Bygdén citerar i herdaminnets "rättelser och tillägg" står det att hon var gift med en förnämlig borgare Christopher Andersen.

Jag har sett ett förslag på att Kristoffer Andersson i Rödön ska vara identisk med en borgare med samma namn i Härnösand, som ska ha haft en hustru Anna (som jag är ättling till via en deras son herr Erik Kristoffersson Hellberg, kyrkoherde i Ljustorp), men tror inte att det stämmer. Om Kristoffer var borgare, tror jag att det var i Trondheim eller Bergen, med tanke på att han flyttade västerut på 1670-talet.

Att hans hustru var en Olofsdotter (Drake) framgår av tinget i Rödön i november 1676, där det står:
Citera
Leutnamptens Erich Halfwarsons hemman i Rödöns gården opbödz första gången, som
han af h:r actuarien wälb:de Pehr Ifwarson för 250 r.d:r s.m:tt kiöpt hafwer, men klandras af
kyrckioheerden wördig h:r Hans Drake och ländzman Anders Olufson på sine systerbarns
wägnar, sal. Christopher Andersons hustrus om bördzrättigheten, sampt och aff sal. hustro
Margaretas i Rödöns gården creditorer

Aktuarien Pehr Ivarson var gift Dorotea Jönsdotter, dotter till Kristoffers syster Ingeborg Andersdotter och herr Jöns Hemmingsson i Oviken, och salig hustru Margareta var en annan av Kristoffers systrar, så de två morbröderna herr Hans och Anders bevakar sina systerbarns farsarv. Jag är inte helt säker på om både Kristoffer och hans hustru var saliga här, men det framkommer att de hade mer än ett omyndigt (eller icke närvarande?) barn.

Vilka var barnen? Jag vet inte. Det fanns en dragon Johan Kristoffersson Blix som jag har tänkt mig hör hemma här, liksom eventuellt en Nils Kristoffersson på Dvärsätt, men jag inser att det finns en hel del kvar att undersöka. Kanske är det någon som sitter på kunskap om Anna (Drake) och Kristoffer Blix, som vet vilka barn de fick, vad som urholkade parets ekonomi, om han var borgare och i så fall var eller något annat som ger oss en bättre bild av paret ...

2021-08-03, 22:50
Svar #44

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Kanske var det Annas syster Helena som gifte sig den 9 april 1651? Hon var gift med kronofogden i norra Hälsingland Hans Larsson Noræus, son till kyrkoherden Laurentius Johannes Noræus i Sollefteå, Ångermanland.

Olof Broman skrev under 1700-talets första hälft mastodontverket Glysisvallur om Hälsinglands historia, natur, geografi och annat. Där finns biografiska uppgifter om kronofogdar och detta står om Hans Larsson Noræus:
Citera
Hans Larsson Noræus född i Biertå Sockn 1628; Proviant-Skrifware i Jämtland ifrån 1653 til 1656; Postmästare i Umeå, ifrån 1656 til 1670, och ther jämte Tullnär. 1670 Blef Cronofogde här i Contractet [Hälsinglands norra kontrakt], til 1681; Bygde Norholm [idag kallat Nordenholm], ock på sistone Tullnär i Hudicksvall; dog i Tuna på Finflo 17..

PDF av Olof Joh. Bromans Glysisvallur : och öfriga skrifter rörande Helsingland. D. 1 sidan 60

Det cirkulerar en del uppenbarligen helt knasiga släktträd kring Hans Noræus familj. Eftersom jag egentligen inte har tittat på paret Hans Noræus och Helena Drake tidigare, har jag inte möjlighet att reda ut det så grundligt som jag inser att man behöver göra. Ett vanligt fel verkar vara att förväxla befallningsmannen Hans Larsson Noræus, född på 1620-talet och "gift med en dotter till prosten Olof Drake", med dennes egen farfar, kyrkoherden Hans Larsson i Nora (troligen död 1609), som var gift med Karin Olofsdotter. Följden blir en del helt orimliga skutt mellan generationerna!

Att befallningsmannens hustru kallas Karin Olofsdotter Drake i en del sekundärkällor är således begripligt, och likafullt fel. Helena, Ellen eller Elin Olofsdotter (Drake) är det korrekta - på första hustrun. Enligt Thomas Sverker, Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall, ska Hans ha blivit änkling och då ha gift om sig med regementsskrivaren Erik Isacssons änka - som hette Karin Mårtensdotter Svinfot - och sedan ha bosatt sig på hemmanet Finflo 2 i Hälsingtuna socken.

Barn fick de säkert många fler än de jag hittat:
- "unge Hans Noræus", alltså Hans Hansson Noræus, som år 1688 hade tagit emot en häst från sin morbror Anders Olofsson Drake som delbetalning för ett arv
Jämtlands domsagas häradsrätt 1696, ht (Arkiv Digital, v407029.b2220.s405)
- Katarina Hansdotter (1658–1737), enligt Thomas Sverker (anfört arbete) gift med Mårten Mört och en tid boendes på en gård som tillhörde sina fränder arvingarna efter Ursula Persdotter (Drake)

Kompletteringar och rättelser välkomnas!

2021-08-03, 22:56
Svar #45

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
PS:
Mårten Mört är ett fantastiskt namn! Namnet låter som huvudpersonen i en barnbok, men herr Mårten var präst i Söderhamn.

2021-08-04, 10:25
Svar #46

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 316
  • Senast inloggad: 2024-06-28, 12:21
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
Hans Larsson Noræus och Helena Drake hade åtminstone 2 döttrar till.


Dottern Elisabeth Noræa, född 1661, död 1752-01-14 i Gnarp (Gnarp (X) C:2 (1736-1758) Bild 103 / sid 98 v134743.b103.s98). Hon var först gift med tullnären i Hudiksvall Petter Mört och sedan med kyrkoherden i Gnarp Erik Wikman.


Dottern Helena Noræa, död 1713 (bg 28/10) i Finflo, Hälsingtuna (Hälsingtuna (X) C:1 (1688-1722) Bild 219 / sid 452 (AID: v135667.b219.s452). Hon var gift med sin styvbror Mårten Eriksson i Finflo (1688-1748).

2021-08-04, 12:25
Svar #47

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack, Jörgen!

Vet du något mer om "unge Hans Noreus" (som han kallas i domboken)?

2021-08-04, 19:14
Svar #48

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 316
  • Senast inloggad: 2024-06-28, 12:21
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
Inte mycket, men hans nämns på Rogsta vårting 1692, lustigt nog också om en häst. (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3176 (1692) Bild 990 / sid 92 (AID: v421970.b990.s92)

2021-08-04, 19:39
Svar #49

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack, en liten pusselbit till.

Över till herr Henrik, morbror till Hans "Häst-Hasse" Noræus:
Jag skrev att jag var osäker på i vilken ordning Olof Drakes och Anna Roaldsdotters barn föddes. För sönerna föreslog jag ordningen Per, Roald, Henrik, Hans, Johan och Anders. Den ordningen är fel. Dels kan Roald (Uppsalastudent 1648) vara äldre än Per (trivialskolans tredje klass 1647), men det är inte helt säkert. Däremot har jag nu kommit fram till att Hans, enligt gravstenen född år 1634, var ett år äldre än Henrik, inte tvärtom, som jag trodde.

Felet berodde på att det i herdaminnet för Hede står att Henrik Drake föddes 1633 och att han "afled pingsttiden 1726 på gården Landsom 93 år gammal". I herr Henriks dödsnotis står det emellertid att han avled den 7 maj 1726, och blev 91 år och en månad. Den uppgiften bedömer jag som tillförlitlig. Henrik föddes därmed i april 1635, inte år 1633, och var därmed ett år yngre än Hans Drake. Att Hans började i Uppsala 1655 och Henrik 1656, tyder också på att Hans var något äldre än Henrik. Jag presenterar ändå barnen i den ordning jag först valde, och skriver dörför om min anfader Henrik Olofsson Drake innan vi kommer till herr Hans.

För herr Henrik har vi något så ovanligt som ett (kort) samtida personporträtt! Geologen med mera Urban Hjärne gjorde år 1685 en resa i Jämtland och Härjedalen, och skrev då en resedagbok dör vi träffar på herr Henrik:
Citera
1 Septemb. reste vi ut et stycke vid Elfven och omsider vadade deröfver, var mycket strid, och djup nog, och sedan half mil från nattlägret til Hede Prästegård derest vi samteligen åto middagsmåltid. Presten het Herr Henrich Drake, en liten lustig man, som fägnade oss mycket väl.
Ladda hem och läs dagboken (med Eric Festins presentation av Urban Hjärne och hans resa) här.

Henrik var alltså, i likhet med sin far herr Olof Drake och många i släkten, påfallande kortvuxen.

När Urban Hjärne besökte Hede, hade Henrik varit Hedes herde i 18 år. Att superintendenten (motsvarar biskop) utsåg en jämte som Henrik till kyrkoherde i Härjedalen 1667, trots att det fanns en ambition att successivt ersätta prästerna i dessa landskap med "riktiga svenskar", kritiserades av lektorerna i Härnösand. Superintendenten förklarade sig:
Citera
Biskopen förklarade dersammastädes wäret enn Änkia medh många små Barn, och för deras Soulagement befordrat enn till Pastoratet som togh änkian
Nils Beltzén: Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen, sidan 78

Innan han "togh änkian" hade Henrik Drake varit regementspräst. Att en ny präst gifte sig med sin företrädares änka kallades "att konservera änkan". Ett praktiskt arrangemang, då församlingen slapp försörja en änka och hennes faderlösa barn. (Vad det äkta paret ansåg framgår sällan.) Ibland var åldersskillnaden mellan den tillträdande prästen och den änka han gifte sig med stor, men i det här fallet verkar änkan Maria Olofsdotter (Blix) inte ha varit så mycket äldre än herr Henrik själv.

Maria var dotter till en tidigare kyrkoherde i Hede, herr Olof Jonsson, och dennes maka Ingrid Andersdotter. I herdaminnet kallas hennes far Olof Jonsson Blix, men detta släktnamn har jag inte sett för honom i samtida källor. (Jag tror dessutom att namnet Blix kommer från Marias mamma Ingrids familj, men det återstår att bevisa.)

I koppskattelängden 1645 saknas Maria och två av hennes kända syskon: Hans och Sara, båda med namnet Blix i samtida källor. De var antingen under 15 år eller bodde på annan plats. Däremot står en son Olof och en dotter Berit i längden, så de föddes innan 1630.

Maria födde barn mellan ca 1650 och 1675, och bör vara född 1625/35. Hon gifte sig ca 1650 med Petrus Johannes Fræstadius, faderns efterträdare - och herr Henrik Drakes företrädare.

När herr Henrik ätade änkan Maria blev han styvfar till flera Fræstadie-barn. De äldsta var giftasvuxna. Henriks styvdotter Ingrid gifte sig med Henriks yngre bror Anders Olofsson Drake, så henne återkommer vi till.

Henrik Drake och Maria Blix fick även minst två gemensamma barn: Olof (faderns efterträdare, se herdaminnet) och min anmoder Elisabeth, gift med komminister Östan Hamberg i Myssjö. Enligt Erik J. Bergström i Bruksanvisning: Ljusnedals bruk och dess torpare genom 200 år, sidan 12, hade Henrik Drake dessutom en dotter som dog på 1690-talet och var gift med bruksbokhållare Höök. Fler barn kan ha funnits.

Urban Hjärne besökte alltså Maria, herr Henrik och barnen 1685. Ett annat celebert besök skedde i juni 1686, när Karl XI var på genomresa. Henrik Drake ställde upp alla församlingsbor efter ålder och kön vid prästgården. När kungen kom sjöng de en psalm med ord som "Att öfverheten, så ock de, På gemene mans nytta se, Fly girighet och högfärd." Djärvt.

Karl XI var även med under en gudstjänst. Den "lustige lille prästen" bör ha gjort gott intryck, för kungen erbjöd herr Henrik att bli kyrkoherde i en rikare socken. Henrik Drake hade tackat och sagt att han var nöjd med Hede, "hvars får han bäst kände". Karl XI medverkade dock till att Henrik Drake slapp avlöna sin hjälppräst ur egen ficka.

2021-08-04, 22:58
Svar #50

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
I Ovikens gamla kyrka finns det fyra porträtt över två 1600-talspräster med hustrur (i sällskap med porträttet av 1700-talsprästen Samuel Huss). Trots att 1600-talsporträtten saknar text har det ena paret, åtminstone sedan Fale Burman besökte kyrkan 1793, uppgivits föreställa Andreas Elevi med hustru. De porträtten går jag inte närmare in på här. Jag har skrivit mycket om dem ("... En kombination av proffsighet och amatörmässigt utförande som förbryllar") och än mer om det par de föreställer på Facebook (denna kommentar och flera följande).

Det andra paret, se bild, skulle enligt Fale Burman föreställa "pastor Drake med hustru". I Oviken-sammanhang innebär det Hans Olofsson Drake (1634-1701) och Elsa Johansdotter Embdeman (f. 1642), vilket är de namn som står på de ramar från 1900-talet som porträtten har idag.

Det kan inte stämma. "Pastor Drake" bär en dansk rund prästkrage, vilket i sig får mig att vilja placera det innan 1645, men det skulle kunna förklaras på andra vis, till exempel att porträtten målats i Norge. Det som gör identifieringen helt otänkbar är att kvinnan på porträttet som sägs föreställa "pastor Drakes hustru" bär kläder som var moderna i Danmark när Elsa Embdeman föddes. (Kvinnomodet förändrades mer än vad prästernas ämbetsdräkt gjorde, så hans porträtt skulle kunna vara målat på 1670-talet - men inte gärna i Sverige.)

Så, vilka föreställer tavlorna? Jag vet inte. Historikern Olof Holm har föreslagit att det är Anders Elufsens företrädare som pastor i Oviken, Jöns Hemmingsen med hustru Ingeborg Andersdotter (hon syster till Kristoffer Anderssom Blix som jag skrivit om ovan). Olof poängterade att detta par var konstintresserade, förmögna och fåfänga.

Det är fullt tänkbara kandidater, men jag har ett alternativt förslag. I herdaminnet för Brunflo står det, märkligt nog, att porträtten av Hans Drakes föräldrar, Olof Pedersson Drake och Anna Roaldsdotter "hänga i Ovikens sakristia".

Och varför inte? Även om herr Olof Drake var kyrkoherde i Brunflo, så var han prost över hela Jämtland, så även Oviken var "deras kyrka"!

Om det är herr Olof och Anna, stämmer dateringen bättre. Han är född runt år 1600 och hon 1603. Paret på porträttet, som troligen målades runt år 1640, ser ut att vara i fyrtioårsåldern. (Jag menar dessutom, på stilistisk grund, att konstnären är den Revsundsbördige Seth Knutsson, som troligen var bror till Olof Pedersson Drakes svägerska Elisabet Knutsdotter i Överbyn.)

För information om hur kvinnodräkten förändras (och skiljer sig åt mellan Sverige och Danmark-Norge) under 1600-talet, rekommenderas sajten https://livinghistory.dk/ - i synnerhet bilderna i slutet av Camilla Luise Dahls uppsats Klædt i rigets borgerdragt - stand, status og national identitet udtrykt i borgerskabets dragt i reformationstidens Danmark-Norge og Sverige

Vilka porträtten föreställer kanske vi aldrig kan bli säkra på, men klart är åtminstone att detta inte är Hans Olofsson Drake och Elsa Johansdotter Embdeman. 

2021-08-05, 13:27
Svar #51

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Under slutet av 1600-talet och något år in på 1700-talet fanns det en stenhuggare i Jämtland som hette Jöns Persson. Han är mästaren bakom i princip alla bevarade gravhällar i landskapet under denna tid, och den praktfullaste av dessa beställdes av Hans Olofsson Drake i Oviken, död 1701 och begraven 1702 och hans hustru Elsa Embdeman (som jag inte vet när hon dog).

Hällen beställdes medan makarna levde, för dödsåren är utlämnade (men märkligt nog har stenhuggaren inte lämnat utrymme nog för årtalen, vilket jag annars sett i dessa sammanhang). Inskriften längst gravstenens kant lyder: "Sub hoc tumulo dormiunt vir. rev. dn. Johannes Drake, olim pastor in Owiken natus 1634, denatus /.../ et matrona pia Elsa Emdeman nata 1642, denata /.../"
(Ungefär: Under denna gravvård vilar den högvördige Hans Drake, fordom pastor i Oviken född 1634, död /.../ och den fromma matronan Elsa Embdeman född 1642, död /.../)

Om Jöns Persson Stenhuggare, se Maj Nodermanns artikel, från vilken jag lånat bilden av gravhällen:
Jöns Persson stenhuggare: en smålännings verksamhet i Jämtland

Den latiniserade formen Johannes för Hans är lite lurig, för även Hans bror herr Johan i Berg var en "Johannes Drake", men just i detta sammanhang finns ingen risk för förväxling!

Hans Drake föddes alltså 1634. I och med att vi vet att hans bror Henrik föddes i april 1635, kan vi dessutom utgå från att Hans föddes under första halvan av 1634. Om hans verksamhet i stort kan ni läsa i herdaminnet för Oviken där Hans var kyrkoherde från 1678 till sin död 1701.

Men informationen om Elsa Embdeman är inte korrekt. I herdaminnet för Oviken respektive Lit (där systern Maria var gift med kh Elias Oldberg) har Bygdén placerad dem som döttrar "af khden Johan Embdeman i Opdalen i Norge". Någon sådan kyrkoherde har dock inte existerat. Någon källa bör Bygdén ha haft - och missförstått. Systrarna var nämligen dotterdöttrar till en kyrkoherde i Oppdal, Erik Lauritsen Blix, och döttrar till borgaren Johan Giertsen.

I Anbytarforum har frågan om "prästen Johan Embdeman" varit föremål för diskussion, till exempel här, där Karl Göran Eriksson skrev:
"Eftersom Bygdén var bibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek (Carolina) är det mycket tänkbart att hans källa finns bland handskrifterna där."

Jag tror det stämmer. Utan att ha läst de minnesverser över Maria Embdeman som två sonsöner och en dotterson skrev till hennes begravning 1716, låter det mycket troligt att det är därifrån Bygdén fått uppgiften att hon stammade från en präst i Oppdal, även om han trodde att prästen var hennes far, och andra detaljuppgifter utan källan angiven (som året hon och Elias O. gifte sig och hennes dödsdatum).

Redan 1898 skrev Victor Örnberg i Svenska Ättartal (s. 365) att systrarna Emdeman förmodligen inte alls var döttrar till "Johan Embdeman", utan till Anders Elufsen och Barbara Blix i Oviken. Anders hade varit kaplan i Oppdal och systrarna gifte sig med prästmän som stod Anders nära. Dessutom står "probstänckian Hustru Barbru Blix" skriven för en gård i Side, Oviken i 1688 års kontributionslängd. Enligt röklängden 1692 besitter Hans Drake, Elsa Embdemans make, samma gård.

Den teorin faller dock på att det är helt säkert att systrarnas far hette just Johan! I Anbytarforum lanserades teorin att döttrarnas biologiska far hette Johan, men att de var fosterdöttrar till det barnlösa paret Barbara Blix och herr Anders Elefsen.

Nära sanningen, men inte helt korrekt. De var Barbara Blix systerdöttrar, och deras föräldrar levde av allt att döma fram tills flickorna var giftasvuxna. Att de stod nära sin moster Barbara och den ingifte morbror Anders utgår jag ifrån, eftersom båda gifte sig med unga och lovande präster i morbroderns närhet och döpte barn efter prosten med hustru.

Så hur kom jag fram till vilka föräldrarna är?

Diskussionerna fick mig att misstänka att det fanns ett släktskap mellan systrarna och prostparet Andreas Elevi och Barbara Blix. Hypotesen stärktes av namnen på de två systrarnas barn.

Elsa och Hans Drake hade enligt herdaminnet dessa barn:
- Olaus, stud. i Upsala, disp. De opinione præs. J. Bilberg 1688, amiralitetspred. i Karlskrona
- Anna, f. 15/12 1670, g. 23/7 1695 m. khden i N. Luleå Joh. Unæus, n. 25
- Barbara, g. 23/7 1695 m. prosten i Skön Dan. Touscher
- Mätta, f. maj 1677, d. ogift 20/12 1732 i Luleå gamla stad
- Anders, f. 5/5 1682, fil. mag., president i Kommersekoll., adlad 22/2 1720 von Drake, d. 2/8 1744 i Sthm

Namnen Olaus och Anna kommer från barnens farföräldrar, Anders och Barbara är prostparet. Dessutom finns en Mätta.

Maria Embdeman och hennes make Elias Oldberg hade enligt herdaminnet dessa barn:
- Anders, här [Lit] efterträdare
- Johan, nämnes fältskärsgesäll 1706, provincialmedicus »på Vlieland»
- Olaus, stud. i Upsala 1699, d. i Sthm 1702
- Brita, f. 1672, g. m. komm. Nicolaus Salenius i Hammerdal-Ström, omg. 1706 med kapten Johan Bergklyft; d. 3/4 1746 i Myssjö
- Barbro, g. 29/10 1695 m. komm. Dan. Hammarin i Brunflo-Lockne
- Elisabeth, (Lisken), g. m. komm. Hans Klockhoff i Ragunda; d. i Hsand 1725
- Maria, g. i Brunflo 1/12 1707 m. khden Petrus Sundius i Undersåker; d. 1710
- Mätta, f. 2/6 1674, g. 10/9 1708 m. komm. i Hsand Lars Staaff och omg. m. khden Joh. Lidin i Sidensjö, d. där 14/3 1745

Olaus och Brita är uppkallade efter farföräldrarna, Johan efter sin morfar och Anders och Barbro efter prostparet. Därutöver finns Elisabet, Maria och Mätta.

I båda systrarnas barnkullar förekommer alltså namnet Mätta, eller Mette. Det är inget unikt namn, men det är så pass ovanligt att det bör finnas i systrarnas släkt. Kanske var det namnet på deras mor?

Jag hade alltså en säker far Johan, en möjlig mor Mette och hypotesen att en förälder var nära släkt med Barbara Blix eller med Anders Elefsen. Sedan gick det lätt att ta reda på att Barbara Eriksdotter Blix enligt bland andra Sollied hade en syster Mette, gift med "Jon Gjertssøn, Borger i Trondhjem". (Uppgiften kommer i sin tur från ett 1700-talsregister.)

Mammans identitet var alltså fastslagen och pappan hade fått ett farsnamn - nu gällde det att ta reda på vilka de var ... Och det blir jag förstås aldrig färdig med, även om jag har hittat Marias och Elsas syster Clara, deras farföräldrar, pappa Johans syskon och deras farbror guldsmeden Arnt Johansen - för att inte tala om att jag har samlat på mig närmast skrattretande nördig kunskap om systrarnas Blix-släkt på mödernet. Men detta är lite väl avsides från ämnet om prästsläkten Drake, så jag hänvisar till en tråd på Facebook (denna kommentar och de följande handlar om just Embdeman-systrarna, tråden i sin helhet om systrarnas morföräldrar herr Erik Lauritsen Blix, Marit Jensdatter Bull och det parets eftersläkt) för mer info. Eller skicka PM!

Hur som helst var Elsa Embdeman alltså systerdotter till prostens hustru Barbara Eriksdotter Blix. Prostparet var barnlösa och Elsa och hennes syster Maria tycks ha stått dem nära - vilket förstås var gynnsamt för "nästan-mågen" Hans Olofsson Drakes karriär.

Bilden på gravstenen föreställer den segrande frälsaren (som ser nöjd ut - och har mycket korta armar), som nedtrampar ett odjur. Inte en drake, som det står i exempelvis herdaminnet och i Nodermanns artikel jag länkat till ovan. På vilket vis skulle en nedtrampad drake vara en passande symbol på Hans Drakes gravhäll? Detta är snarare Storsjöodjuret ;)

2021-08-05, 13:47
Svar #52

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
När jag ändå har Maj Nodermanns artikel framme, passar jag på att berätta om ännu en Drak-nära gravhäll som är stenhuggaren Jöns Perssons verk.

Länsmannen Erik Pedersson i Överbyn hade, som jag försökt redovisa, en sonson Olof Eriksson Drake (kallad Drake som fadder i en dopnotis). Olof var gift med Barbro Thordsdotter från Bringåsen, Kyrkås. Hennes far är den Thord Oleson, död 1702, vars sten (bilden lånad från Nodermanns artikel) står i vapenhuset i Kyrkås gamla kyrka, och finns beskriven på sidan 72 (pagineringen) i Nodermanns artikel. Och eftersom stenen uttryckligen tillkommer Thords arvingar, är jag en delägare. Jag härstammar nämligen från Barbro och Olof Eriksson Drake.

2021-08-05, 22:47
Svar #53

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Om vi utgår från att Johan hade samma studietakt som Roald, Hans och Henrik, vilka samtliga verkar ha börjat läsa i Uppsala när de var 21 år, föddes Johan år 1637.

Han blev 1678 kyrkoherde efter sin frånlidne svärfar herr Jöns Sjulsson i Berg. Även Johan Olofsson Drake kallas Jöns i herdaminnet, men i samtida källor och att döma av barnens farsnamn, hette han alltså Johan.

Hustrun Margareta Jönsdotter Hofverberg var, beräknat efter nekrologen, född hösten 1638. Namnet Hofverberg var inget släktnamn, utan blev det. Margareta och hennes syskon verkar ha varit den första generationen. Namnet är taget "efter det berg, som öfverskuggar prästhemmet och kyrkoplatsen".

Jag känner endast till de barn som nämns i Herdaminnet:
- Christina, f. 1669, g. m. khden Anders Oldberg i Lit n. 19 (nämnd i rättelser och tillägg)
- Johan, f. 1671, khde här i Berg, n. 6;
- Salomon, f. 1673, khde i Rödön;
- Anna, f. 1676, g. m. khden Erik Ol. Huss, n. 6 i Berg;
- Margareta, g. 1) 24/8 1699 m. regementsfältskären Adam Werner, 2) m. khden Jöns Bremming i Ljustorp; d. i Sundsvall 16/12 1740;
- Helena, g. på Stenhammar 15/8 1709 m. kapten Carl Treffenberg, begr. i Lit 26/10 1755.

Dottern Christina är min anmoder. Denna Christina ska ha fått hela 16 barn. Även om flera dog som små, är vi många som härstammar från Brunflo-Drakarna genom henne.

2021-08-06, 17:23
Svar #54

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Den yngsta av de kända sönerna är Anders Drake, som under åren 1672 - 1682 var länsman i Rödön, och då hade ett tjänsteboställe på Häste. Samtidigt står han skriven på gården Lund i Brunflo, men den brukades troligen av hans bror Per.

Jag vet inte mycket om Anders, och hoppas att någon annan kan fylla på med information (och att transkriberingen av Brunflos domböcker snart är publicerad, för där lär det finnas en del om hela Drak-familjen)!

Jag vet att Anders gifte sig med sin bror Henrik Drakes styvdotter Ingrid Fræstadia (ca 1650-1722). De fick en dotter Anna född ca 1680 som gifte sig med en Jon Håkansson och bodde i Hissmon, där mamma Ingrid bodde sina sista år, och en son Olof född ca 1683, gift först med en Gunilla Bengtsdotter - som drunknde - och sen omgift med Ingeborg Jonsdotter månaden innan han själv dog.

Men fick de fler barn?

År 1663, långt innan Anders blev länsman, sålde han och syskonen arvejord i byn Grytan, fem tunnland för 130 riksdaler, till befallningsman Daniel Bertilsson. År 1667 redogjorde Daniel Bertilsson för hur betalningen gått till.
Citera
Vilka penningar äre på efterföljande sätt betalda och levererade, nämligen till Anders Olofsson Drakes 2nne creditorer i Norge, Böij Petersson och hustru Helena Augustini 82 riksdaler 3 ort, och till honom själv 12 riksdaler, är tillhopa 94 riksdaler 3 ort. Men till Per Olofsson Drake och systrarna Brita Olofsdotter och Elisabet Olofsdotter, tillställt varsina 11 riksdaler 3 ort äre tillhopa 35 riksdaler 1 ort, belöper summan som bemält är 130 riksdaler som deras köpebrev av den 23 februari 1663 klarligen utvisar.
Jämtlands domsagas häradsrätt 1667, vt (SVAR Z0000180_00096)

Anders Drake hade alltså lånat pengar av två personer i Norge. Helena Augustinusdatter var tremänning till Anders och hans syskon, och var 1663 änka efter den förmögne George Ritzi. Boye Pedersen var en rik rådman. Troligen hade pengarna använts för att lösa ut sju syskon, medan han själv, brodern Per och de två systrarna Brita och Elisabet fick vänta med sin betalning. Att det var sju utlösta syskon framkommer genom att summan till kreditorerna, så när som på två ort (en halv daler), motsvarar sju poster på 11 riksdaler och 3 ort, alltså detsamma som Per, Brita och Elisabet senare fick.

Först blev jag förbryllad av att systrarnas andel var lika stor som brödernas. I Jämtland vid denna tid gällde Kristoffers landslag, där systrar ärver hälften mot bröder. Men den lagen gällde inte gällde arv efter präster. Prästers barn ärvde efter stadslagen, så döttrarna ärvde lika mycket som sönerna!

Och därmed vet jag att det bör ha funnits elva syskon som levde (eller hade bröstarvingar) 1663, trots att jag bara har namnet på sex bröder och fyra systrar.

Men om Anders, länsmannen i Rödön, vet jag inte så mycket. Vet ni?

2021-08-08, 22:42
Svar #55

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Vid försäljningen av gården Grytan nämns Brita Olofsdotter före Elisabet, så troligen var Brita den äldre. Jag fortsätter att presentera Olofsbarnen Drake i den ordning jag först valde och berättar om Elisabet innan jag berättar om Brita (fast det blir lite om henne även här).

I en norsk sammanställning från 1700-talet över präster i Trondheims stift, Catalogus imprimis pastorum dioeceseos Nidrosiensis av Ebbe Tönder, finns Elisabet med bland Olof Drakes barn. Det står att hon "blev gift med en prost i Rödön":
https://ntnu.tind.io/record/107934#?cv=211

Det fanns dock ingen prost i Rödön. Inte heller någon passande pastor eller kaplan som kan ha varit gift med en dotter till herr Olof Drake, så vitt jag kan bedöma. Jag har funderat över om det istället kan handla om Rødøy i Helgeland, Norge, men inte heller där har jag funnit någon lämplig präst att para ihop Elisabet Olofsdotter (Drake) med. Kanske är det en förväxling med systern Anna, som ju var gift med Kristoffer Andersson Blix, son till en pastor i Rödön?

Det enda säkra samtida omnämnandet av Elisabet som jag känner till är alltså från Jämtlands domsagas häradsrätt 1667, där det står att denna syster Elisabet Olofsdotter, tillsammans med den förmodligen något äldre systern Brita Olofsdotter och brodern Per i januari 1663 fick pengar från försäljningen av gården Grytan.

Det verkar som om både Brita och Elisabet år 1663 ännu var ogifta, men åtminstone Brita ska, enligt Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor (länk till adelsvapen.com), ha varit gift 1664. En försiktig gissning är att dessa systrar var födda runt år 1645 och var yngst i syskonkullen.

I början av 1700-talet var Brita och hennes make, överstelöjtnant Nils Treffenberg (mer om dem kommer), bosatta i socknen Fägre, Västergötland. Där uppträder båda som dopvittnen och hon kallas både "välborna fru Brita Drake" och "välborna fru Brita Treffenberg". Intressant nog dyker det i samma socken upp ett dopvittne "jungfru Anna/Annika Drake" februari 1700 och 1701, samt en "Lisken Drake i Riddarehagen", utan titel, i april och oktober 1705.

Vem jungfrun Anna Drake kan vara återkommer jag till, men den senare tror jag kan vara välborna fru Brita Drakes syster, som flyttat med till Fägre. Möjligen skulle hon kunna vara en frände på annat vis. Att det är en helt orelaterad Lisken Drake, är också möjligt, men jag tror mer på att det var en släkting.

Jag återkommer med lite tankar namnet Elisabet Drake och Elisabet (Drake) (alltså av "släkten Drake", men utan att namnet är belagt) och ser om någon annan släkting än dottern till herr Olof Pedersson Drake skulle kunna vara identisk med Lisken Drake på Riddarhagen!

Lisken Drakes som dopvittne finner vi här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0050357_00024

2021-08-09, 09:17
Svar #56

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Namnet Elisabet verkar vara överrepresenterat bland ättlingar till herr Peder Andersson i Brunflo (död ca 1628) med hustru Anna Olofsdotter. Dessa känner jag till som kan tänkas ha brukat namnet Drake, men det kan ha funnits fler:

- dottern Elisabet Pedersdotter, bodde i Härnösand 1629, i övrigt okänd

- dotterdottern Elisabet Jonsdotter i Rogsta, dotter till Ursula i Hudiksvall, se Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall av Thomas Sverker

- sondottern Elisabet Eriksdotter, bodde med (styv?)modern Elisabet Knutsdotter i Marieby 1645, i övrigt ökänd

- sondottern Elisabet Olofsdotter, 1667 framgår det att hon fyra år tidigare fått betalt för arvedel i gården Grytan, enl. norska sekundärkällor var hon "gift med en prost i Rödön"

- sonsons dotter Elisabet Henriksdotter Drake, 1676-1729, dotter till herr Henrik Drake i Hede

- sonsons dotter Elisabet Eriksdotter, ca 1680–1766, dotter till dragonen Erik Eriksson Drake i Marieby

- (ej fastslagen relation) sondotters sondotter Elisabet Andersdotter Drake, 1686-1697, dotter till dragon Anders Drake och Kerstin Karlsdotter, han eventuellt son till Sigrid Eriksdotter i Överbyn, Marieby

OBS att Ursula i Hudiksvall, Erik i Marieby och herr Olof i Brunflo - de barn till herr Peder och hustru Anna som har kända döttrar - alla har en dotter Elisabet! Elisabet kan vara namnet på herr Peder Anderssons mamma.

Hypotetiskt är det möjligt att Lisken Drake, dopvittnet i Fägre 1705, var identisk med Elisabet Eriksdotter från Marieby och kusin till fru Brita Drake, i så fall en kvinna på drygt 80 år. Mer troligt är att hon, som jag föreslog ovan, var fru Britas syster Elisabet Olofsdotter, och ca 60 år, eller en tidigare okänd brors- eller systerdotter. (Den enda kända brorsdottern Elisabet Henriksdotter Drake torde vara utesluten, för hon var då gift med komminister Hamberg i Myssjö.)

2021-08-11, 22:04
Svar #57

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag undrade tidigare om länsmannen Anders Olofsson Drake och hans hustru Ingrid Persdotter Fræstadia fick fler barn än Anna och Olof. Det fick de.

En hjälpsam forskare tipsade om att paret hade sonen Hans Andersson Drake, som 1709 blev ryttare för Grönviken i Näs - där hans egen mor, änkan Ingrid Persdotter, var rusthållare. Att det var mor och son framgår här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028712_00022 (Generalmönsterrulla)

Ryttaren Hans Drake dog i katastrofen på fjället i december 1718 och kvarlämnade änkan Agnes Larsdotter och (tror jag) två barn, Dordi knappt fem år och Anders knappt två år.

2021-08-25, 12:36
Svar #58

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Om Brita Drake och hennes make Nils Curry, född 1637 och adlad Treffenberg (n:o 1113) år 1687, kan vi läsa i Gustaf Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor, men jag har gjort det enkelt för mig och hämtat informationen från den lättillgängliga sajten adelsvapen.com, som i stort bygger på Elgenstierna. Vissa saker på den sidan skiljer sig dock från Elgenstierna, t ex skriver Elgenstierna att släkten Curry kom från Polen, men ursprunget torde, som det står på sidan jag länkar till, ha varit skotskt.

Det är ett par uppgifter i ovan anförda källor som jag vill komplettera eller korrigera. Jag har inte lagt ned så mycket tid på denna gren, så se det som en början. Med tid och nyfikenhet kan man säkert hitta mycket mer om paret!

Brita Olofsdotter Drake var, som jag skrivit tidigare, ogift när hon i början av år 1663 fick ut sin elftedel av försäljningen av gården Grytan, men år 1664 var hon, enligt adelsvapen.com, gift. Gissningsvis var hon då ca 20 år och alltså född på 1640-talet. Brita var ett av de yngsta Drak-barnen, men äldre än systern Elisabet.

Tidigt i äktenskapet började Britas make Nils göra karriär. Han blev kvartermästare 1665, korpral 1671 med boställe i Palleråsen, Lits socken Jämtland, kornett 1675 och därefter löjtnant och regementskvartermästare, fortfarande placerad i Jämtland. Fast han var inte hemma mycket. Han var nere på kontinenten och i Skåne. En tid var han tillfångatagen i Küstrin i dagens Polen. 

År 1678 förflyttas han till, fortfarande som löjtnant, till Livregementet till häst, och omsider kom han och familjen till Fägre socken i norra Västergötland. Han blev kaptenslöjtnant 1680, ryttmästare 1687 och fick år 1700 avsked med överstelöjtnants grad.

På adelsvapen.com nämns tre söner, vars inbördes ordning är osäker:
  • Olof, sist överstelöjtnant vid Nylands kavalleriregemente. Död ogift 1702-04-06 vid Vilna.
  • Hans, född i Östergötland, sist löjtnant vid livregementet till häst. Stupade ogift 1702-07-09 vid Klissov.
  • Nils, född ca 1672, korpral i Fägre, död 1699 (se Magnus Lindskog på Anbytarforum)

Av detta får vi intrycket att Brita Drake inte hade någon eftersläkt, men det kanske inte stämmer?

Olof dog visserligen ogift, men inte barnlös. I mars 1695 framträdde Juliana Bremer inför domkapitlet i Stockholm. Hon berättade sig på landet wijd Upsala belägrad wara under ächtenskapslofwen af Corneten Oluff Treffenberg, hafwandes hon födt barnet här i Staden och sedan angifwit saken i Consistorio Scarensi under hwilket hans fader boor och hon förmeent honom hafwa sitt tillhåld ...
Magnus Lindskog i Anbytarforum

Dessutom finns det i Fägres kyrkoböcker en jungfru Britta Treffenberg, som är dopvittne upprepade gånger från juni 1705 fram till januari 1707. Efter 1707 har dop-och begravningsböckerna i Fägre tyvärr en lucka fram till 1732.

Jungfru Britta Treffenberg bör vara identisk med en Brita Treffenberg född ca 1691 som blev gift med Arvid Johan Kjellander, komminister i Flistad i Skara stift. På adelsvapen.com (och av Elgenstierna) kallas hon Beata och står som dotter till Nils (halv?)bror Anders Treffenberg. Att namnet är fel behöver inte betyda att föräldrarna blivit fel. Hon kan absolut ha vistats hos sin farbror. Men jag skulle inte sätta in hennes anor i mitt eget släktträd utan att noga kolla upp hur man vet att hon var dotter till Anders och inte till Nils!

Jag återkommer till en annan jungfru jag hittat bland Fägres dopvittnen, liksom till frågan om när Brita Olofsdotter Drake och hennes överstelöjtnant dog.

2021-08-25, 19:28
Svar #59

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
I Fägres kyrkoarkiv var välborna fru Brita Drake, ibland med makens namn Treffenberg, ett frekvent dopvittne, men sista gången jag hittar hennes namn är i december 1706 (se bifogad bild), när även maken herr Nils och Arfvidus Kiellander också var faddrar.

Arvid är förstås identisk med den "Arvid Johan Kjellander" som jag nämnde i förra posten, han som sen gifte sig med jungfru Brita Treffenberg. Fast så verkar han inte ha hetat. Han hette Arvid Johansson (eller Hansson) Kjellander, vilket framgår av hans akt på en samlingssida om studenter vid Åbo universitet. Märkligt nog saknas en herr-titel på dopvitnet Arvid Kjellander, trots att han var prästvigd, och arbetade som hjälppräst i Fägre.

Britas make överstelöjtnanten herr Nils Treffenberg stod fadder även i januari 1707, tillsammans med brorsdottern jungfru Britta Treffenberg. Om hon nu inte var en dotter? Jag vet inte om tidigare forskning har uppmärksammat att Brita Treffenberg bodde i Fägre, men det kan hon som sagt ha gjort även o hon var dotter till Nils Treffenbergs bror Anders. Att herr Arvid Kjellander, komministern i Flistad, i juni 1711 gav en son namnet Andreas, ger visst stöd åt att Brita var en Andersdotter, snarare än en Nilsdotter. 

Både dop- och begravningsböcker i Fägre har en beklaglig lucka åren 1708-1731, men det bör vara i början av denna period som både fru Brita Drake och herr Nils Treffenberg dog. Jag har försökt hitta dem i kyrkans räkenskaper, och ser att herr Treffenberg hade dött (kanske långt) innan  en visitation i juli 1714 (där det står att en tennflaska som salig herr Treffenberg ska ha donerat till kyrkan var bortsåld - om jag läser det korrekt).

Paret har lämnat andra, mer bestående, bidrag till Fägre kyrka, nämligen en praktfull predikstol (bild hos Wikipedia), donerad 1705. Den kostade 100 daler silvermynt.

Ytterligare ett dopvittne i Fägre som troligen var en nära släkting till Brita, är jungfru Anna/Annika Drake, som var dopvittne i februari 1700 samt samma månad året därpå. Vid det första tillfället var de övriga vittnena Brita Drakes söner Olof och Hans Treffenberg (se bild).

Att en fullkomligt obesläktad jungfru Anna Drake skulle dyka upp och vittna ihop med Brita Drakes söner, tror jag inte på. Anna bör ha varit en brorsdotter eller liknande. Kanske den då nyligen frånlidne länsmannen Anders Olofsson Drakes dotter Anna, född ca 1680 och ännu ogift 1701.

2021-08-26, 17:06
Svar #60

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Den elfte Draken låter som titeln på en fantasybok, men är vad jag kallar den Drake vars existens jag känner till tack vare att syskonen 1663 sålde jord för 130 riksdaler. Med syskonlotter på 11,75 riksdaler, går det endast ihop om syskonen var elva stycken.

Och det är ju en rätt tunn grund att bygga på. Han eller hon levde eller hade levande barn i februari 1663. Den elfte Draken blev utlöst tillsammans med de fyra prästbröderna och de två gifta systrarna Anna och Helena, medan bonden Per, den blivande länsmannen Anders och de, år 1663 troligen ännu ogifta, systrarna Brita och Elisabet fick vänta på pengarna tills köpesumman var erlagd.

Jag tänker mig Den elfte Draken som en syster som var gift 1663, eftersom det är mer sannolikt att en syster gått helt under radarn än en bror. Kvinnor lämnade färre spår i mantalslängder, domböcker och övriga källor.

I herdaminnet för Brunflo räknar Bygdén upp åtta barn. Alla de sex söner jag räknat upp ovan är med (även om herr Johan Drake i Berg kallas "Jöns"). Bygdén kände dessutom till döttrarna Brita och Helena/Elin, fast den senares namn kände han inte, endast att en dotter till herr Olof Drake var gift med Hans Larsson Noræus. I de svenska källor som Bygdén utgått från, har helt enkelt inte fler syskon varit kända. Tunaeus prästkrönika från 1700-talet räknar inte upp några barn. I Bibergs herdaminne från 1800-talet finns enbart de fyra prästsönerna (och en sonson) med.

I Norge har de haft bättre koll på denna familj! I herdaminnets rättelser och tillägg kompletterar Bygdén med namnet på Noræi hustru och med systrarna Anna och Elisabet, uppgifter som han fått från den norska forskaren Henning Sollied, som i sin tur funnit uppgifterna i Lassens samlingar. Grunden till denna del av Lassens samlingar är troligen en skrift om prästerskapet i Trondheims stift, till vilket Jämtland hörde fram till 1645, som sammanställts av den norske prästen Ebbe Carsten Tønder, 1726-1785. Tønders 1700-talspärla finns på webben (bifogar även en bild):
Catalogus imprimis pastorum dioeceseos Nidrosiensis (bild 211)

Tönder är långt ifrån ett facit. Per, troligen näst äldste sonen, har placerats sist av sönerna och sägs ha dött ung. Han blev ca 60 år, och "ung" i dessa sammanhang brukar betyda innan 30 år, är min erfarenhet. Biografin om överstelöjtnant Treffenberg med söner innehåller flera fel. Och den där prosten i Rödön som Elisabet var gift med, har inte existerat.

På det hela taget är tabellen dock imponerande korrekt. Döttrarna Anna och Elisabet, som först var okända för Bygdén, har vi hittat i domböcker och andra källor. Den inbördes ordningen på söner (utom Per, då) respektive döttrar ligger nära den ordning jag nu tror är korrekt, betydligt närmre än den lista jag själv sammanställde den 1 augusti ovan. Hans var äldre än Henrik och Brita var äldre än Elisabet.

Nåväl, att Den elfte Draken saknas hos Tønder, gör att jag tror att han eller hon inte gjort karriär eller varit gift med någon framstående person i Norge.

Det finns ett par "oidentifierade jämtländska Drakar" i lämplig ålder, där någon skulle kunna vara identisk med Den elfte Draken. En ryttare "Måns Drache" i Alsen döper sonen Nils den 30 november 1662. Kanske kan vi kan hitta mer om honom i GMR (men jag är rätt skral på att forska om militärer). Bör vara "Erik Plantings regemente till häst" som från december 1659 hade tre kompanier i Jämtland.

En annan jämtländsk Drake är endast känd från en sons nekrolog 95 år senare. När mässingssmeden Christier Olofsson Winberg dog i Bygdeå 1759, står det att han var född 1664 i Norige på Qvikne Bruk (det vill säga kopparverket i Kvikne) och att hans föräldrar var Olof Winberg ifrån Stockholm och Gresilia Drake, född på Frösön. (Förutom denne son Christier har det föreslagits att en Mickel Olofsson med dotter Grisilla kan vara son till Gresilia Drake.) Kan Gresilia vara den saknade Olofsdottern? Om inte, är hon då befryndad med den familjen?
Se denna diskussion på Anbytarforum.

Självfallet kan Den elfte Draken vara en person som aldrig brukade släktnamnet. Och hur vi då kan ana att en Olofsson eller (som sagt mer troligt) Olofsdotter hör hemma i denna syskonskara, vet jag inte.

Men nu är vi fler som vet om att detta syskon har funnits och som därmed kan hjälpas åt att hålla utkik efter honom eller henne!

2021-08-28, 15:02
Svar #61

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Prosten herr Peder Andersson i Brunflo och hans hustru Anna Olofsdotter hade alltså minst tre barn vars ättlingar använde namnet Drake:
  • länsmannen Erik Pedersson i Marieby
  • Jämtlandsprosten herr Olof Pedersson Drake i Brunflo
  • Ursula Pedersdotter i Hudiksvall

När flera syskon för ett namn vidare, kan det möjligen ha varit ett nytt släktnamn som inte använts tidigare, och som av något skäl togs först i denna generation (på samma vis som exempelvis flera syskon i det som blev släkten Hofverberg antog sitt släktnamn på 1600-talet).

Min hypotes är dock att Drake var ett "befintligt släktnamn" och att det bör finnas personer som tillhör samma Drak-släkt, utan att härstamma från herr Peder och hustru Anna. Jag vet inte om namnet i så fall kom från mamman Anna Olofsdotters sida (det vill säga troligen Hälsingland, se min tidigare post Ursula Pedersdotter - och hennes möderne), eller från pappan herr Peder Anderssons sida, men om vi kan hitta Drakar som inte härstammar från prostparet i Brunflo, kanske det går att hitta samband.

Om herr Peder Andersson kan vi läsa i herdaminnet för Brunflo, och jag koncentrera mig på uppgifter som där blivit fel eller saknas.

Det första gäller en fotnot i herdaminnet:
Citera
I de förteckningar öfver Brunflo kyrkoherdar, som Tunæus och Biberg meddelat,
förekommer en Peder Olai Drake i ordningsföljden före denne Peder Andersson. I hittills
kända handlingar har han ej igenfunnits, och troligt är, att han är identisk just med
denne Peder Andersson, ehuru intet bref mellan 1572-81 anträffats, som upplyser om hvem
som under dessa år varit khde i Brunflo.

Vi vet numera, genom en avskrift av ett dokument från februari 1581 (som är mycket intressant för Skanke-forskare), att "anders person sognepriest ij brunfloo" då ännu levde (se bild). Det finns alltså inte utrymme för en Peder Olai Drake mellan herr Anders Pedersson och herr Peder Andersson.

Vi vet även, som jag skrev högre upp (under dottern Ursula) att en bonde i Rogsta, Hälsingland, år 1652 återlöste en äng i Lönnånger som varit förpantad till herr Peder i Brunflo, alltså i den by där herr Peders svärmor, hustru Barbro, hade ägt jord.

Herr Peder var inte från Rogsta, utan verkar ha varit född i Jämtland. En forskare, "Vincent Lunge", har skrivit på Facebook:
Citera
Lund synes enligt JR bestått av 2 bruksenheter under 1560-talet, där herr Anders Pedersson separat skattade för dem båda. Har för mig att under 1600-talet, att dessa enheter betraktas som ett och samma hemman.
Berge består åtminstone under 1600-talet ut av två gårdar varav herr Anders Pedersson tillskansar sig såsom jag kan se Berge nr. 2 mellan 1568-71, möjligen ursprungligen någon av dem bestående till del av grannbyn Gärde.

Lund och Berge var gårdar som sedan ägdes av herr Peder (och därefter av hans arvingar).

Herr Peder var alltså prästson från Brunflo i Jämtland, gissningsvis född runt år 1550, verksam som präst senast 1581, kallas  "gammelprosten" år 1620 och död ca 1628.

Hans far herr Anders Pedersson verkar däremot inte ha varit jämte. Vad vi vet om honom återkommer jag till i nästa post.

2021-08-29, 15:27
Svar #62

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Farfadern till Olof Pedersson Drake och hans syskon var alltså, med stor sannolikhet, Brunflos kyrkoherde herr Anders Pedersson. Han var kyrkoherde i Brunflo från 1548 till någon gång efter februari 1581, när han alltså ännu hade denna position enligt det brev jag refererade till ovan. (Originalet förvaras i Östersunds kommuns arkiv och foto finns på Facebook.)

Innan herr Anders kom till Brunflo skall han, åtminstone från 1540, ha varit kaplan i Oviken och torde därmed ha varit född senast på 1510-talet. Kyrkoherden i Oviken var själve landsprosten herr Erik Andersson ("Jämtlands reformator", se artikel i Svenskt biografiskt lexikon).  Anders blev, okänt när, dennes måg, vilket framgår av att herr Eriks son, den senare mördade diplomaten Hans Eriksson Jämten, år 1564 skrev ett brev till sina tre svågrar herr Anders i Brunflo, herr Nils i Offerdal och herr Mikael i Rödön. Brevet med kommentarer av Johan Nordlander finns publicerat i Festskrift till Carl J. E. Hasselberg på hans 75-årsdag, som går att ta del av hos JLS, Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare, på Facebook. (Länken fungerar även utan att vara inloggad på Facebook.)

Namnen på de Eriksdöttrar som Hans Jämtens svågrar var gifta med känner vi inte. En fjärde syster hette Kristina och är inte omnämnd i detta brev. Hon var ännu ogift 1564, men kom något senare att gifta sig med herr Lars Månsson Blix i Undersåker. Om Hans Jämten, de tre namnlösa prästhustrurna och hustru Krstina var helsyskon vet vi inte.

Vi vet inte heller om herr Anders enda kända hustru, Eriksdottern från Oviken, var mamma till Jämtlands-Drakarnas anfader herr Peder (som jag tror är född runt år 1550, en högst osäker uppskattning). Herr Anders kan ha varit gift fler gånger, men rent kronologiskt passar det bra att herr Anders gifte sig med chefens dotter ungefär i den veva han befordrades ill kyrkoherde, 1548, och att Peder, som av namnet att döma var född tidigt i syskonskaran, hade Eriksdottern till mamma och alltså landsprosten till morfar.

I och med att herr Anders nämns först av Hans Jämtens tre svågrar i brevet, har forskare menat att hans hustru var herr Eriks äldsta dotter, vilket är en slutsats som källan inte håller för. Herr Anders var däremot troligen äldst av svågrarna - vilket ju inte är samma sak! Vi vet, genom ett annat brev (återgivet i opublicerat arbetsmanus av historikern Olof Holm - ska leta upp en bättre referens!), där Hans Jämten år 1576 säljer jord till sin systerson, bonden Olof Nilsson, och till sin systerdotters make, herr Erik Månsson i Oviken, att den syster som var gift med herr Nils i Offerdal hade vuxna barn 1576. Med tanke på att herr Anders son Peder var kyrkoherde i Brunflo från 1581, var troligen dessa systrar relativt jämngamla.

Mer än så vet jag inte om herr Anders hustru idag. Eller ... Om hon var helsyster till den yngre Kristina Eriksdotter i Undersåker, så har hon mitokondrie-DNA som tillhör haplogrupp U5a1a1b. Det är verifierat genom ättlingar på raka kvinnolinjer till två av Kristina Johansdotter Drakes (gift med herr Anders Oldberg i Lit) döttrar. Kristina Drake var dotterdotters dotterdotter till hustru Kristina Eriksdotter i Underåker. Haplogrupp U5a1a1b var tidigt etablerad i Ångermanland, men det innebär inte att det var därifrån anorna till Kristina Eriksdotter (och än mindre den Eriksdotter som var gift med herr Anders i Brunflo) kom.

Herr Anders själv verkar ha band till byn Älvsta i Jättendal. Herdaminnet för Brunflo:
Citera
Han begärde år 1551 att få tillbyta sig det gamla kyrkogodset Södergård i Brunflo, som indragits till svenska kronan, mot en honom tillhörig gård i Alfversta uti Jättendal i Helsingland

Enligt Stefan Brinks skrift Hälsinglands äldsta skattelängd: Hjälpskattelängden "Gärder och hjälper" från 1535 sid. 87, var anders persßon, dock utan herrtitel, en av de män, varav ytterligare två var perssöner, som 1535 skattade för Elffwestadhe. Det ligger nära till hands att tro att detta var arvingar till den Peder Andersson från Älvsta som nämns i Stockholms tänkeböcker och andra tidiga källor (se Monika Fogelqvists inlägg här i Anbytarforum).

Pseudonymen Vincent Lunge skriver på Facebook:
Herr Anders är svår. Skulle man anta att han är sonen till den Peder i Jättendal som nämns under 1530-talet, finns det dock mer att rota i Stockholms tänkeböcker. Peder i Jättendals hustru var en Olofsdotter, sannolikt från Uppland. Hennes 3-4 syskon nämns i olika sammanhang i Sthlm under 1510-30-tal.

Vi kan inte fastslå att herr Anders var son till denna Peder Andersson i Älvsta, men det verkar åtminstone som om denna Peder tillhörde den elit som kunde tänkas låta en son studera till präst.

I Hildebrands artikel på Svenskt biografiskt lexikon om Anders von Drake, son till herr Hans Olofsson Drake i Oviken och Elsa Embdeman, står det:
Citera
Hans börd var i grunden helt norsk, ty även modern var av norsk prästsläkt.

Detta stämmer alltså inte riktigt. Anders von Drakes mamma var norska med en far av holländsk börd och en morfar från Jämtland. Den jämtländska Drak-släkt vi talar om här härstammar från paret herr Peder Andersson och hustru Anna Olofsdotter. Båda hade rötter i Hälsingland. Om vi ska leta efter släkten Drakes rötter, är det alltså snarare där än i Jämtland vi bör söka.

Återkommer nästa gång om ett Drak-spår i Ångermanland som jag gärna tar emot hjälp att förstå!

2021-08-29, 17:09
Svar #63

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Jag måste berömma. Hur länge har du samlat material om släkten Drake? Din berättarstil är ett föredöme, här får vi veta lite om personerna ifråga, och turligt nog finns det tydligen mycket att återberätta om dessa tidiga jämtar.  Jag väntar nu på nästa del i Drake-historien.

2021-08-29, 18:01
Svar #64

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Annika: Jag håller med Per Sundin. Jättestort tack för alla mycket informativa inlägg i denna tråd! När jag läste Monica Fogelqvists inlägg så reagerade jag på en liten detalj som alla andra forskare lär förbise. Skärmdumpar bifogas nedan. Sitter någon händelsevis på Karl Gustaf Grandinsons år 1931 tryckta "Äldre pergamentsbrev i Örebro läns museums arkiv" ?

Den 2/10 2018 berörde jag i tråden om prästsläkten Bröms dess troliga stamfader Hans Olofsson i Fiskvik, Bergsjö sn.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=13752.msg1479964#msg1479964

Olof Jakobsson, bosatt i samma by 1528 och än med oklar koppling till Bröms, låter ju intressant. Olof Jakobsson omnämns emellertid icke i Stefan Brinks skrift som på sida 80 uppräknar följande skatteskyldiga bönder i "Fiskia widh" år 1535:

Mortthen Jopßon (Mårten Jacobsson)
Oleff persßon
Oleff Hansßon
Oleff persßon
Eric biörnsßon
Hans Olsßon


Uppgiftslämnaren på Facebook: "Peder i Jättendals hustru var en Olofsdotter, sannolikt från Uppland. Hennes 3-4 syskon nämns i olika sammanhang i Sthlm under 1510-30-tal."

Vilka sammanhang då? Avskrifter för tänkeböckerna åren 1474-1591 (med undantag för förkomna åren 1501-1503, 1521-1543 samt 1558-1562) som omfattar 13 volymer kan tankas hem fritt från Göteborgs universitetsbibliotek. Lämpligt sökord: Stockholms stadsböcker.

https://gupea.ub.gu.se/

2021-08-29, 19:13
Svar #65

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Svenskt Diplomatarium hade förväxlat Fiskeby i Hälsingtuna sn med Fiskvik i Bergsjö sn. Så det är bara att glömma en eventuell koppling med Brömsarna. År 1535 bodde i Fiskeby en hustru Gertrud och en Lasse (sida 92 i skriften).

Här kommer ett tidigt fynd från Stockholms tänkeböcker!  ;D

2021-08-29, 19:37
Svar #66

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag måste berömma. Hur länge har du samlat material om släkten Drake? Din berättarstil är ett föredöme, här får vi veta lite om personerna ifråga, och turligt nog finns det tydligen mycket att återberätta om dessa tidiga jämtar.  Jag väntar nu på nästa del i Drake-historien.

Tack!

Jag har inte hållit på med personforskning mer än ett par år, men "mina" slutsatser är ju, vilke jag hoppas framgår, ofta ett resultat av ett samarbete, så om vi ska räkna ihop den tid var och en av oss lagt ned blir det betydligt längre tid.

Att jag har fastnat för just Jämtland på 1600-talet beror till stor del på att det finns transkriberade domböcker, och att det är i domböckerna historierna i historien finns.

Nästa del av Drakhistorien är kort och utspelades, enligt uppgift jag fått från annan forskare, vid tinget i Gudmundrå, Ångermanland, den 20 januari 1647:
Jon Mickelsson ska ha lagt in en fullmakt från herr Olof i Brunflo, Jämtland, så att Kristoffer Kristoffersson i Härnösand fick möjlighet att fordra efter något arv i Dynäs.

Målet avskrivs dock enligt jordabalkens 18 kapitel, eftersom arvsanspråket var för gammalt.

Det ger oss flera frågor:
- Vem var Kristoffer Kristoffersson i Härnösand? Hade han någon känd relation till herr Olof Drake?
- Hade Jon Mickelsson en roll (länsman eller liknande) där han å ämbetets vägnar lämnade in en fullmakt, eller bör vi söka en koppling till Drakarna?
- Var det arv från pappan herr Peder Andersson eller mamman Anna Olofsdotter? Hur? (Herr Olofs norska hustru Anna Roaldsdotters släkt utesluter jag tillsvidare).
- Vad vet vi om Dynäs? Kopplingar till Jämtland och Hälsingland är av intresse!
- Står det något mer av vikt i detta mål? (§12, vt 1647, verkar inte finnas hos SVAR)

Tack på förhand för hjälp att följa detta spår, inte minst från dig, Per Sundin, med din goda kännedom om forna tiders Ångermanland och dess invånare!

2021-08-29, 23:35
Svar #67

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Det brev anno 1576 som jag refererade till ovan kommer från Vitterhetsakademiens deposition av N. J. Ekdahls samling; från Skottgården i Ovikens sn.
Sigill saknas.

Skottgården hade landsprosten Erik Andersson, trolig morfar till herr Peder i Oviken, förvärvat år 1535. Sonen Hans Eriksson Jämten i Stockholm säljer alltså gården till sin systerson och till systerns måg. De var arvingar till den syster som var gift med herr Nils i Offerdal.

Citera
Allom som thette öpne breff nu eller i framtyden kan hende förekomme, gör iagh Hans
Erichson witterligit, och härmedh bekenner och fulkomligen tilstår, att iagh wälbetäncht
och medh fry wilie haffuer såldt och vplatidt, såsom iagh och nu vthi thette brefz craft sälier
och vplather hederligh man her Erich prowst i Owyken som min käre systerdotter åger till
hustru, och her Nilsses sson i Offerdal försichtig man Oluf Nilsson såsom min systersson,
en min gårdh1 belägen i Jämptelandh i Norige vthi Owyke sochn, sampt medh all then deel
som vnder Skåttgården hörer, och serdelis Halffuars backen, för tryhundrede daler, huilken
summa iagh bekenner migh af förnämpde her Erich och Oluf Nilsson till godh och fulle
nöye bekommet och vpburitt haffue then sidzte peningh medh then förste, huarföre
afhender iagh migh förberörde gårdh, och tilegner honom samme her Erich och Oluff
Nilsson och theris erffuinger och eftherkommende medh all then deel som till Skåttgården
lyder och synnerligen Halffuarsbacken såsom förbemeltt är, medh hws, jordh, tompter,
tomptesteder, åker, ängh, hager, fämarck, vthiorder, fiskewattn, skogh och skiul, vthi wåte
och tårre, närby och fierren, inthet vndentagendes, som ther nu til ligger och af ålder tilläget
haffuer och the gamble köpebref förmälle och innehålle, till lyken deel till att niuthe, bruke
och behålle till ewerdelige äger, oclandred, quitt och fry för alle åthalere både födde och
ofödde til ewigh tydh, Thesse till yttermere wisse och högre förwaringh haffuer iagh
wenligen begärett vdaf wälbyrdige, ärlige, wälwyse och förståndige männ, Anders
Sigfridson till Broo, Blasius Olufson fordom borgmestere vthi Stockholmz stadh, Nilz
Hansson nu på thenne tydh borgmestere, Tileman Abraham, stadzschriffuer och Erich
Nilsson borgere thersammestedz, att, the till witnesbyrdh thette bref medh theris signeter
sampt medh mitt eiget haffue förseglet och bekreftiget, Giffuid vthi then kongligh
huffuudstadh Stockholm then sextende dagh vthi aprilis månedh åhrett efther Chrjstj wår
frelssers byrdh ett twsendh femhundrede siwtye vppå thett siette,
___________
1 Härefter skulle man ha väntat Skåttgården.

Transkribering är gjord av historikern Olof Holm i ett arbetsmanus om landsprosten Erik Andersson och hans barn och barnbarn från 2019.

2021-08-30, 06:59
Svar #68

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Jag har visserligen en databas för Härnösand som för första delen av 1600-talet huvudsakligen har mantalslängder som källa. Där skulle en "Annika" behövas för att leta upp allt om Härnösand även i annat material.

ANSEDEL  Christopher Christophersson


Christopher Christophersson
* cirka 1600
† ?1652 Härnösand


  Fam:
  Nn * cirka 1600 † cirka 1655
  g:
     Brita * cirka 1630
-------------------------------------
RS 1647-04-28
LIa:2 6 1643-45, skyldig 50 dlr i 4 år
-------------------------------------
gården sålt t PNenz-s


Han finns i mtl 1637-45 och dödsåret är från kyrkoräkenskaperna där det 1652 finns ett testamente från en Christopher i Undrom. Just i Undrom hade Christopher en bror Påhl Christophersson, som under det tid Älvsborgs lösen samlades in var länsman (db 1635 ht §4). Påhl var svärfar till kaplanen, sm kyrkoherden Jonas Johannes Hernodius som inbördade 14 seland jord som Christopher Christophersson sålt till Lars Danielsson i Kalknäs, ganska säkert jord ingick i det hemman som kom att utgöra Undrom 4.
I Dynäs fanns fyra hemman. En möjlighet är att en av bönderna som förkommer i Älvsborgs lösen, Joseph Persson, kan vara befryndad med herr Olof. Jon Michelsson meddelade att Christopher Christophersson fick fullmakt att företräda herr Olofs anspråk på arv i hemmanet. Jag tror inte Jon är involverad i detta annat än som läskunnig

2021-08-30, 07:58
Svar #69

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Per: Vad är hittills känt om herr Olofs måg Christoffer Andersson i Härnösand?

Annika: Christoffer Christofferssons dotter Brita från Härnösand förefaller ha gift sig med komminister Ericus Nicolai Stigzelius (död 1686) i Revsund sn. Inte mycket är känt om familjen ifråga. Bygdéns herdaminne nämner en möjlig måg, löjtnant Mickel Jönsson som jag inte får bra träffar på i personregistret till Rullor 1620-1723.

2021-08-30, 08:19
Svar #70

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Bör vara kyrkoherden Erik Hellbergs i Ljustorp far. Han fanns i Härnösand 1628-58 enl mantalslängder. Men är han identisk med bonden Christopher Andersson Blix i By i Rödön?


2021-08-30, 08:56
Svar #71

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Bör vara kyrkoherden Erik Hellbergs i Ljustorp far. Han fanns i Härnösand 1628-58 enl mantalslängder. Men är han identisk med bonden Christopher Andersson Blix i By i Rödön?

Per: Tack. Alltså är mycket lite känt om Christoffer Andersson i Härnösand. Se Annikas tidigare svar från den 3/8 kl: 17:39:26.

Här blir jag osäker på kronologin, men kan Christoffer Christoffersson passa in som svåger till herr Olof i Brunflo sn? Elisabeth Persdotter [Drake] bodde ju i Härnösand år 1629. Hon kunde tidigare ha gift med en Jon, måhända med koppling till Dynäs i Gudmundrå sn. Brita Christoffersdotter hade en halvbror vid namn Per Jonsson Grene enligt Bygdén. Är något ytterligare känt om denne Per...?

2021-08-30, 09:17
Svar #72

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Så kan det vara. Jag har tolkat "halvbror" som att Christopher har en styvson Peder Joensson Genefelt (min fars tolkning av RR 1656 23/10).

2021-08-30, 10:34
Svar #73

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Tack igen. Det visar sig att herr Erik Stigzelii efterleverska hette Barbro Jönsdotter enligt domboken för Revsund från 12-13/9 1690, §6 (sida 205-206 i avskriften). Eventuella barn omtalas icke. Barbro var syster till Mickel Jönsson, kallad före detta löjtnant. Han var möjligen bosatt på Alnön i Medelpad.

http://www.fornskrift.se/Avskrifter/Revsunds_domb_1649-1700_4.pdf

2021-08-30, 11:28
Svar #74

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Wow, det var många pusselbitar på en gång!

Herr Anders Pederssons potentielle far, Peder Andersson i Älvsta, har jag tänkt låta vila personligen (medeltidsforskning är lite för svårt för min smak!), men tack Constantinus för länk där jag hittar till Stockholms tänkeböcker. De blir garanterat ett kaninhål jag får svårt att komma loss från, när jag väl hoppar ned i det, för jag har stött på många personer som jag vill kolla upp där :)

Du hittade själv det ställe (1512) där det framgår att Peder i Älvsta var gift med en Olofsdotter. Vill du ändå att jag frågar "Vincent Lunge" (en mycket duktig forskare som jag har bra kontakt med, så det är inget besvär) vilka tänkeboksställen det är han refererar till och vilka slutsatser han dragit?

Om ni (eller vi, jag lär väl få svårt att hålla mig borta) nystar vidare i detta spår, så finns det en sak som kan vara värd att ha i bakhuvudet:
Citera
Uti presidenten Anders von Drakes ansökan till kungl maj:t av år 1720 om adelskap, säger han, att hans förfäder i de fyra närmaste leden varit, ehuru präster, av de gamla adliga släkterna Drake och Hand, för vilket påstående dock inga bevis finnas.

Adliga Draksläkter finns det ett par, men i och med att Anders von Drake, riktigt eller ej, åberopade släktskap med släkterna Drake och Hand, är det dessa släkter som Anders von Drake själv menade sig stamma från. Hans egen uppfattning (som inte måste vara korrekt, även om ett släktskap faktiskt fanns) var att han stammade från dem på svärdssidan, det vill säga att herr Anders Pederssons anor tangerar dessa släkter:
Drake af Hagelsrum, släkt (SBL)
Drake släkter (SBL, Västbo-Drakarna)
Hand, släkt, adlig (SBL)

Den första uppgiften, att de fyra närmsta leden varit präster, stämmer åtminstone: Hans, Olof, Peder, Anders. Visserligen fanns det alla skäl att konstruera adligt ursprung 1720 - men min magkänsla säger att vi inte ska avfärda detta utan att skrapa lite djupare. Om det finns kopplingar mellan de personer som nämns i tänkeböcker och i pergamentbrev och de personer som tillhörde de tidiga frälsesläkterna Drake och Hand, så vill vi ju hitta det! Även Anna Olofsdotters anor kan vara värda att undersöka med detta i åtanke, för Anders von Drake kan ju ha missförstått hur han var släkt med Västbo-Drakarna, men ändå ha rätt när han menar sig ha varit deras frände.

Namnet Drake "finns på plats" från början i denna familj. Varför tog de upp detta namn?

Per och Constantinus:
Kristoffer-frågan återkommer jag till, när jag hunnit vända och vrida på pusselbitarna.

Jag kommer även att leverera ytterligare en gren som härstammar från herr Peder och Anna Olofsdotter där jag nu har hittat namnet Drake! Den löper in i Norge :)

2021-08-30, 17:50
Svar #75

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Löjtnanten Michael Jönsson Bröms uppges född 26/9 1632 (i hfl. ändrat från 1622) i Härnösand och död 28/3 1733 [i Bodsjö]. Se Revsunds ka AI:1 s. 98-99.

Systern, komministeränkan Barbro Jönsdotter Bröms begravdes 26/6 1706 i Bodsjö i en ålder av 59½ år.

2021-08-30, 19:12
Svar #76

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Hur känner vi till prostens måg Christopher Andersson?
När Leonard Bygdén publicerade herdaminnet för Brunflo 1923, kände han inte till att herr Olof Drake hade en dotter Anna, gift med Christoffer Andersson. Den uppgiften fick han från den norske forskaren Henning Sollied, som hittat den i Lassens samling. Denna samling är ett hav av genealogisk information, där jag ännu inte har lärt mig att navigera:
https://media.digitalarkivet.no/db/browse?archives%5B%5D=no-a1450-01000000007473

I herdaminnets rättelser och tillägg 1926, skrev Bygdén:
Citera
Ett i Norska Riksarkivet förvaradt slägtregister (Lassens saml.) upptager bland prosten Ol. Drakes barn: Elen, g. m. Hans Noræus; Ane (Anna), g. m. en förnämlig borgare Christopher Andersen; Lisbeth, g. m. N. N., prost i Rödön (enl. meddel. af stud. jur. Henning Sollied, Oslo).

Jag tror att Lassens uppgifter här bygger på 1700-talsprästen Tønder (eller på en källa som antingen utgår från Tønder, eller var smma källa som Tønder har använt). Tønder har dock inte med ordet "förnämlig" eller liknande omdöme. Hos honom står det endast Ane Olsdatter gift med Christopher Andersen Borger.

Det finns dock ett annat norskt släktregister, De Aaboers Slegte-Register, där Anna finns med:
Ane Olsdotter fik Christopher Her Anders i Rødøen hans Søn og bodde der.

Anna är den enda av herr Olofs döttrar som finns med registret. Bland sönerna nämns de fyra prästerna men bonden Peder och länsmannen Anders saknas. (Dock visste den som sammanställt registret att det fanns fler syskon, så mellan prästbröderna och Anna står det og f uden andre flere.)

Av de tre norska sekundärkällor jag nämnt är alltså Lassens samling och Tønder samstämmiga, men inte fristående från varandra: Anna var gift med en borgare Christopher Andersen, vars härkomst och bostadsort inte nämns. Den tredje källan är fristående. Den uppger också att Anna var gift med en Christopher Andersen, men vi får även veta att han var prästson från Rödön. Där står inget om burskap utan tvärtom att paret bodde i Rödön.

De uppgifter om Annas make som står med i De Aaboers Slegte-Register har visat sig stämma. Däremot har vi ännu inte funnit en borgare (förnämlig eller ej) som passar in på Christopher Andersson. Den uppgiften kanske är fel, med tanke på att den saknas i det annars korrekta De Aaboers Slegte-Register?

Saknas i svenska släkttavlor
Borgaren Christopher Andersson i Härnösand är en namne. Innan jag förstod det, funderade jag över varför dennes son Erik Christophersson Hellberg, kh i Ljustorp, som student tog ett nytt namn (eller två, först kallade han sig Hellman) och inte brukade något av släktnamnen Blix eller Drake, namn som rimligen borde ha öppnat dörrar för en ung akademiker. Att Hellberg inte alls tillhörde dessa släkter, förklarar saken!

Christopher Andersson, maken till herr Olof Drakes dotter Anna, är som sagt osynlig i svenskt genealogiskt material innan Bygdéns "tillägg och rättelser" 1926, men finns med i olika norska källor. Om han var borgare, bör det ha varit i Norge.

Det är helt klart att en dotter till herr Olof Drake var gift med prästsonen Christopher Andersson Blix (ett släktnamn han är belagd med) i Rödön, son till herr Anders Henriksson (som inte var en Blix) och Ingeborg Larsdotter (Blix). Det framgår av Rödöns dombok, november 1676, där ett köp klandras af kyrckioheerden wördig h:r Hans Drake och ländzman Anders Olufson på sine systerbarns wägnar, sal. Christopher Andersons hustrus om bördzrättigheten. Hennes namn framgår inte i domboken, men de sinsemellan tämligen olika släktregistren är överens om att hon hette Ane/Anna, så det bör stämma, i synnerhet som Anna var hennes mors och - i detta sammanhang viktigare - farmors namn.

Något om De Aaboers Slegte-Register
Detta, på denna punkt alltså helt korrekta, släktregister ingår, ihop med ett par andra register (däribland De Blixers Slegte-Register), i papper som historikern Gerhard Schøning (1722-1780) efterlämnat och som nu finns på Det Kgl. Bibliotek i Köpenhamn.

Äldre, svårlästa, inskanningar av dessa släktregister finns utlagdea på forskaren Simon Ellefsens hemsida nose.dk och finns även transkriberade, om än i en version som mer läskunniga forskare än jag inte är tillfreds med. Detta synnerligen intressanta material, som är förvånansvärt korrekt utom när det gäller svenska förhållanden, bidrog till att jag löste "gåtan med systrarna Embdeman" (se högre upp). Registret förtjänar att lyftas fram bättre. Historikern Olof Holm planerar därför att publicera i första hand själva källorna, men även en del av den forskning som han och vi i "JLS på Facebook" har bedrivit om registren. Vi har bland annat funnit att uppgifterna inte är sammanställda av Gerhard Schøning själv. Genom att jämföra vilka uppgifter som finns med och vilka som saknas, går det att datera registren tämligen säkert till tidigt 1690-tal, det vill säga trettio år innan Gerhard S. föddes! Denna källa ligger alltså mycket nära den tid Anna och Christopher levde (vilket jag ännu inte ringat in helt).

Och Christopher Christophersson?
Christopher Christophersson har inget med Christopher Andersson Blix att göra - vad jag kan förstå. Märkligt nog har båda "koppling till Undrom", men det är två olika orter med detta namn. CAB har ett hemman i Undrom, Rödön, medan CC har koppling till Undrom i Boteå. Förvirrande.

Och båda hade en relation till herr Olof Pedersson Drake. CAB var prostens måg - men vilken relation hade CC? 

Jag vill ta del av den där domboksnotisen från Gudmundrå i sin helhet, för det är centralt om Christopher har fullmakt att företräda herr Olof och dessutom själv var en medarvinge, till exempel som svåger, gift med Elisabet Pedersdotter (Drake), som du föreslog Constantinus [rättat från Per, slarvläste vem av er som bidrog med vad - men är tacksam för all återkoppling], eller om han inte verkar ha personligt intresse i denna arvsfråga utan endast var herr Olofs ombud.

Det vore bra om vi även kan ringa in vilken av enheterna i Dynäs det gäller. Vilka var de övriga Dynäsprofilerna vid Älvsborgs lösen, förutom Joseph Persson? Honom har jag inte uteslutit som frände till herr Olof Drake, men inte heller omfamnat med öppna armar. Det relativt ovanliga namnet Joseph förekommer inte i herr Olofs idag kända släkt.

2021-08-30, 22:48
Svar #77

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Annika: Stort tack för din utförliga beskrivning av källor rörande Christoffer Andersen och Anna Drake i Rödön. Först nu ikväll konstaterar jag att makarna, ännu ogifta sommaren 1651, kan omöjligen bli föräldrar till Erik Christoffersson Hellberg som var student vid trivialskolan i Härnösand åren 1651-1662.  ;D

Jag vet inte hur man bär sig för att få upp respektive protokoll för Gudmundrå 1647 och för Härnösand 1656 hos Arkiv Digital, ifall dessa nu finns tillgängliga på sajten.  ???


Karl Göran: Tack! Nu fick jag ett napp i personregistret till Rullor 1620-1723. Jag kan notera att Mickel Jönsson Bröms på sin ålders höst kom att träda in i äktenskap 29/9 1712, tre dygn efter hans 80-årsdag, med Ingeborg Persdotter, född 25/7 1678 i Lockne och död 16/3 1763 i Bodsjö.

2021-08-30, 23:06
Svar #78

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Som jag skrev högre upp, finns det stor möjlighet att herr Peder Anderssons mamma, kanske född runt 1530, hade mitokondrie-DNA som tillhör haplogruppen U5a1a1b. Arvsmassan i mitokondrier ärvsi princip helt intakt, från mor till barn, så herr Peder tillhörde samma haplogrupp som sin mor, men förde inte vidare detta DNA till sina barn, eftersom de ärvde hans hustrus mitokondrier.

Men en hypotetisk syster till herr Peder, en N.N. Andersdotter, kan ha fört vidare detta DNA till sina barn, och om hon fick döttrar, så kan de i sin tur ha fört det vidare.

Herr Olof Drakes anspråk på arv i Dynäs bör komma från hans föräldrar. Om det var från fädernet, var herr Olof Drakes hypotetiska faster N.N. Andersdotter också bördig till Dynäs. Det är fullt möjligt att hon bodde i Gudmundrå. Och dessutom är det fullt möjligt att hon hade en dotterdotter, född i Gudmundrå runt 1635, med mitokondrie-DNA från haplogrupp U5a1a1b.

Rent hypotetiskt kan denna kvinna, som då var ett kusinbarn till herr Olof Drake, ha hetat Kerstin Evertsdotter och gift sig med Daniel Klementsson i Öd, Gudmundrå.

Om pappersforskningen här håller, ska nämligen hustru Kerstin Evertsdotter i Öd tillhöra haplogrupp U5a1a1b och på ett eller annat vis ha en gemensam kvinnolinje med herr Anders Pederssons hustru, Eriksdottern från Oviken. (Eller åtminstone med hustruns yngre syster Kristina i Undersåker - vi vet ju ännu inte om herr Anders hustru och hon hade samma mamma.)

Det är ett rangligt bygge av spekulationer och hypoteser, men det är ett fullt möjligt scenario.

2021-08-31, 01:07
Svar #79

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Som jag skrivit den 1 augusti var en dotter till herr Peder Andersson och Anna Olofsdotter gift med lagmannen Jöns Mickelsson, eller Jens Mickelsen som han heter i danska och norska källor.

Denna Pedersdotter (Drake) hette troligen Berit, men tills nu har jag satt ett frågetecken efter detta namn, för det har funnits en lucka mellan januari 1624 när "Jens Mickelssens Berritte" nämns i  och januari 1629, när det tydligt framgick att Jöns Mickelssons hustru var dotter till herr Peder i Brunflo. Det skulle potentiellt ha kunnat vara två olike individer, först en Berit N.N-dotter och därefter med N.N. Pedersdotter (Drake).

Frågetecknet stryker jag, för luckan har krympt betydligt med en nyss upphittad Drake! Jöns och Berit (utan frågetecken) hade minst fyra barn vars namn och öden varit okända, men där vi vet att barnen bör vara födda på 1620- och 1630-talet. De kan ha använt sin mammas släktnamn Drake. Jag har därför letat efter någon passande Jensen eller Jensdatter Drage/Drake/Drache i Norge-Danmark samt Jönsson eller Jönsdotter Drake etc i Sverige.

Jag fann då Mette Jansdotter Drage som begravdes i Korskirken i Bergen i februari 1695. Hon var född i Jämtland den 28 november 1625. Bingo!

Jag läste först "Jansdatter" i begravningsnotisen, men historikern Olof Holm menar bestämt (länk till Facebook) att det står Jensdatter och visade på hur skrivaren skrev bokstaven e i ordet ”den” i nästa post, 3:e raden. Eftersom jag hyser större tilltro till en erfaren historikers läsning av handskrift än till min egen, så vågar jag lita på att det står Jensdatter.

En Drake född i Jämtland på 1620-talet är sannolikt barnbarn till herr Peder Andersson och Anna Olofsdotter. Som Jensdatter är hon då Berits och lagmannen Jöns/Jens dotter.

Risken att Berit inte är samma hustru som Pedersdottern (Drake) har krympt rejält, men föreligger om Berit dog strax efter omnämnandet 1624 och Jöns då, så snart det gick (efter ett halvår?) äktade prostens dotter, och att just Mette är parets första gemensamma barn. Inte helt omöjligt, men så osannolikt att jag bortser från den.

Därmed har fyra av sex kända syskon, Erik, Ursula, Berit och herr Olof, eftersläkt som använde namnet Drake! Saknas gör Samuel, som inte hade bröstarvingar (men kan ha eftersläkt genom ett oäkta barn, troligen fött på 1610-talet) och Elisabet i Härnösand, vars öden vi ännu inte känner.

2021-08-31, 10:03
Svar #80

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 316
  • Senast inloggad: 2024-06-28, 12:21
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
Här finns målet från vårtinget i Gudmundrå 1647:Ångermanlands domsaga (Y) AIa:3 (1647-1648) Bild 1010 / sid 17

2021-08-31, 10:23
Svar #81

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Michel Jönsson Bröms bör vara son till Jöns Michelsson (kallad Dombäck i 1642 års mtl, fadern guldsmeden Michel Nilsson född där i Grundsunda), borgare och inspektor (laxfiske?) i Härnösand 1636-58, landsgevaldiger 1649. Man kan ju fråga sig varifrån namnet Bröms hämtades.
Jo, för någon dag sedan läste jag Gudmundråprotokollet från 1647 (på den mikrofilm min far och jag köpte för ca 40 år sedan) och som inte innehåller mer än det jag refererade. Men OK, jag tar den ordagranna versionen:
Jonas Michelsson inladhe en fulmacht gifuen aff herr Oluff i Brunfloo i Jämptelandh, förmälandes att han hafuer giordt Christopher Christophersson i Hernösandh fulmechtig att fordra effter Någon arff i Dynes; Men effter ährendet uar gammalt och Uhrminnes hefd kommen, därföre kan det aldrigh effter samma arff klandrats, Såsom det 18. Cap. i Jordabalken bättre förmäler.
Det är omöjligt att av detta avgöra vilket hemman i Dynäs som avses. Och där är jag kanske inte rätt man att gissa eftersom jag inte gått igenom alla skattelängder i Gudmundrå. Då jag antog att det skulle vara Joseph Perssons tänker jag så här: Om släkten levde kvar i Dynäs borde detta ha klarats ut för länge sedan. I Älvsborgs lösen är de andra hemmanen Zachris Hinderssons (troligen övertaget av Hindrich Zachrisson), Nils Hindersson (övertaget av Hindrich Nilsson). Men visst finns fler möjligheter, en Jöns Olsson 1595, en Johan Olsson 1695-1613, son Olof Johansson 1614-15, Michel Persson 1617.
Att Joseph inte t.ex. skulle kunna vara bror till Olof Persson Drake av orsak att namnet annars inte finns i släkten kanske inte är ett bärande argument. När Bibeln översattes till svenska blev den tillgänglig inte bara för läskunniga, utan även för andra som fick höra hela avsnitt från det översatta originalet. Min gissning är att det revolutionerade synen på Bibeln, och nya namn hämtade från Bibeln började användas: Abraham, Daniel, Elias, Esaias, Zacharias osv. Josef bör ha varit ett sådant namn. De nya namnen märks framför allt bland allmogen. Kanske gäller det även präster. Därför är det inte omöjligt att Peder Andersson kallade en son Joseph trots att namnet inte fanns i släkten. Men å andra sidan levde Joseph Persson 1618, ja t.o.m. 1621 (jag hittade honom i mtl). Kan det verkligen varit omöjligt att utreda arvet efter honom? Kanske ärendet ligger längre tillbaka i tiden.
Min fars avskrift av Härnösands RR 1656 13/9 (fel datum i ett tidigare inlägg):
Den  - 13. Septembris 1656 hölls ock Rådstugu uti Borgmästare och Råds närvarelse.

Anbelangande den långsamma tvist såsom för detta emellan Vyrdige M:r Peder Nenzelio och Väl:t Peder Joensson GENEFELT om gårdehandelen varit haver, så haver Rätten bägges deras Insinuerade skäl på det nogaste  APPROBERAT  och översett, och omsider för gott funnit, samt lagligt och rättvist funnit, att avsäja, att ehuruväl gårdens värdering, som skedde den  - 21. Aprilis 1652 var i allt  - 525 daler Kopp: mynt.  Dock befinnes utav en räkning, som i Rätten inlades, att Mäst: Peder haver förrän han gården till köps antog, bekostat en god del på gårdens Reparation, som eljest på Päder Joenssons Sal: moders begravning, vilket i allt slutes till avkortning  - 45. daler Kopp:mt.  Men de  - 480 . daler som på gården sedan resterar, måtte M:r Peder utan något invänt påkostande, som för detta gjort vara kan till Peder Joensson  CONTENTERA  och fullgöra.



2021-08-31, 12:11
Svar #82

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack Jörgen och Per för både dombokscitat och mer kunskap om Dynäs!

Att Joseph inte t.ex. skulle kunna vara bror till Olof Persson Drake av orsak att namnet annars inte finns i släkten kanske inte är ett bärande argument. När Bibeln översattes till svenska blev den tillgänglig inte bara för läskunniga, utan även för andra som fick höra hela avsnitt från det översatta originalet. Min gissning är att det revolutionerade synen på Bibeln, och nya namn hämtade från Bibeln började användas: Abraham, Daniel, Elias, Esaias, Zacharias osv. Josef bör ha varit ett sådant namn. De nya namnen märks framför allt bland allmogen. Kanske gäller det även präster. Därför är det inte omöjligt att Peder Andersson kallade en son Joseph trots att namnet inte fanns i släkten. Men å andra sidan levde Joseph Persson 1618, ja t.o.m. 1621 (jag hittade honom i mtl). Kan det verkligen varit omöjligt att utreda arvet efter honom?

Joseph är inte avfärdad som frände till herr Olof Drake. Din reflektion om att många bibliska namn debuterar under denna tid håller jag med om. Mitt intryck är att det, i alla fall i Jämtland som jag mest kikat på, är i synnerhet bland prästernas barn namn som Sara, Daniel och Elias först slår rot.

Om Joseph i Dynäs var en bror till herr Olof, så måste han ha dött utan bröstarvingar innan 1629, annars hade även hans arv tagits upp när frågan om arvet till "svensksystrarna" Ursula i Hudiksvall och Elisabet i Härnösand var uppe i rätten, juli 1629, vilket inte motsägs av det du skriver. Joseph ska i så fall ha dött mellan 1621 och 1629, och hade alltså varit död i kanske 25 år när herr Olof genom ombud efterfrågar arvet efter honom.

Men stämmer det med formuleringen ährendet uar gammalt och Uhrminnes hefd kommen? Ingen mindes längre hur det låg till, alltså. Utan att ha konsulterat jordabalkens 18 kapitel, säger min magkänsla att äldre arvsfördelningar än så åtminstone togs upp till förhandling vid tinget, men därefter kan ha lagts ned för att arvet inte hade klandrats i laga tid. Jag skulle tro att vi har med en betydligt äldre arvsfördelning att göra, men det är verkligen inget jag egentligen vet.

Vilken relation Kristoffer Kristoffersson hade till herr Olof framgår ju inte, men min tolkning är att Kristoffer själv inte kan ha varit en medarvinge, utan företrädde Brunflo-prästen av andra skäl. Och då funderar jag över om det spelar in att Jämtland hösten 1645 kommit att tillfalla Sverige, så att detta var ett arv herr Olof antingen inte varit medveten om, eller inte hade trott sig ha möjlighet att få del av, medan Jämtland var danskt.

Spekulation:
Kan herr Olof relativt nyligen blivit medveten om att han möjligen hade arv att utfordra i Dynäs? Våren 1647 utbröts Härnösands superintendentia från Uppsala ärkestift, och i samband med detta bör herr Olof, som prost över Jämtland, ha vistats mycket i Härnösand. Kanske kom han där att prata med Kristoffer Kristoffersson, som av något skäl kände till herr Olofs familj och att det fanns en koppling till Dynäs? Och kanske erbjöd han sig att åtminstone kolla upp den saken, varpå herr Olof gav honom en fullmakt.

Det vill säga att relationen mellan Kristoffer i Härnösand och herr Olof inte var närmre än att de var bekanta. Prosten hyste så pass stort förtroende för Kristoffer (alternativt så låg förhoppning om att det verkligen fanns ett arv att hämta) att K fick en fullmakt att fordra efter "något arv", men detta är inget som herr Olof och hans medarvingar har lagt ned så mycket möda på. Det var herr Olof ensam som frågade efter arvet, inte hans syskon (jag tror att Ursula ännu levde) eller syskonbarn, som borde ha varit medarvingar till detta arv, oavsett om det var en bror eller tidigare generationer som arvet kom från.

2021-08-31, 12:34
Svar #83

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Citera
Dock befinnes utav en räkning, som i Rätten inlades, att Mäst: Peder haver förrän han gården till köps antog, bekostat en god del på gårdens Reparation, som eljest på Päder Joenssons Sal: moders begravning

Vet vi varför magister Nenzelius (f ö min mormors farfars morfars mormors morfar) bekostade begravningen av Peder Jonssons mamma? Var det endast en del av själva affärsuppgörelsen, där sytning av Kristoffer Kristofferssons änka kan ha ingått - eller fanns det andra skäl? (Jag kollar upp vad jag har hittat om magister Nenzelius och hans närmaste familj och ser om det ger någon ledtråd.)

2021-08-31, 14:11
Svar #84

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Så tror jag det var. Pehr Nenzelius köpte salig Christopher Christopherssons gård som uppbjöds tre gånger på rådstugan utan att det någonstans antyddes ett släktskap.

2021-08-31, 19:46
Svar #85

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag har letat upp jordabalkens 18 kapitel i Kristofers landslag:
https://archive.org/details/codexiuriscommun00swed/page/112/mode/2up

Jag tolkar lagtexten som att jordöverlåtelse vid köp eller arvskifte måste klandras inom tre år. Det fanns några undantag, exempelvis för personer som vistats utrikes. Den som återkom efter utrikes vistelse behövde klaga på överlåtelsen inom tre år efter hemkomsten för att klandret skulle beaktas. Herr Olof Drake hade dock frågat efter arvet i Dynäs inom tre år efter Jämtlands nationsbyte, så jag antar undantaget för personer som befann sig utrikes inte var aktuellt om man bott i danska Jämtland som nu hade blivit svenskt.

Det verkar inte finnas något i lagtexten som hindrar att målet rör en jordöverlåtelse på 1620-talet, så hypotesen att Joseph i Dynäs var bror till herr Olof Drake med flera och att målet gällde arvet efter honom bör undersökas vidare.

Jag tycker emellertid fortfarande att formuleringen "ährendet uar gammalt och Uhrminnes hefd kommen" pekar på ett tidigare skifte än 1620-tal.

Ni andra får gärna kolla upp lagtexten ni med, och se om ni gör samma tolkning!

2021-09-01, 11:45
Svar #86

Utloggad Maud Mårtensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2924
  • Senast inloggad: 2024-06-28, 10:30
    • Visa profil
Annika har fått många Drakeättlingar att fatta nytt mod, så även mig. FamilySearch förknippar nog många med emigrantforskning, men faktum är att man, om man har tur, där kan hitta annars svårfunna svenska uppgifter.

Ett exempel på detta är Jöns Drakes (Rätan/Berg) vigsel med Helena Bergvall som ägde rum 26/1 1696 i Riddarholmens församling. FamilySearch, https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:FKJS-BYV. Riddarholmens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0013/C I/1 (1636-1735), https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00312.

Än mer svårfunnen har, åtminstone för mig, Helenas far tullinspektorn Bergvall från Uppsala varit. Även hans och hustrun Marias vigsel gick att hitta på FamilySearch, https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:QL9Z-RZFB. Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Vigselböcker, SE/SSA/0016/E II/1 (1609-1712), sida 69, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056451_00043.

Namn:   Håkon Bärgvall
Makens/makans namn:   Maria Johansdotter Beckia
Marriage Date:   22 Feb 1664
Marriage Place:   Nikolai, Stockholm, Sverige

Helena tycks ha haft mer anknytning till Stockholm än det verkat tidigare. Och Jöns och Helenas son Håkan/Haquins namn har fått sin förklaring.

2021-09-01, 13:21
Svar #87

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack, Maud!

Jöns Drake är alltså kyrkoherde nummer 6 i herdaminnet för Berg, men kallas där "Johan Drake". I den vigselnotis du länkar till, liksom i barnens dopnotiser, står det dock tydligt Jöns Drake, och det var ju rimligen det han hette, uppkallad efter sin morfar, Bergs kyrkoherde nummer 2, herr Jöns Sjulsson.

Namnen på far och son har helt enkelt förväxlats. Johan Olofsson Drake är det rätta namnet på kyrkoherde nummer 3 och Jöns Johansson Drake är det korrekta namnet på hans son, kyrkoherde nummer 6.

2021-09-01, 14:18
Svar #88

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
I registret för Uppsala universitets matrikel för åren 1595-1817, som utkom 1971, finns det många med namnet Drake. Där finner vi både pappa Johan, den Johannes Olai Drake som skrevs in 1658 (under sin bror hans, den Johannes Olai Drake som skrevs in 1655) och sonen Jöns, den Joannes, utan h, som skrevs in 1691, se bilden!

Jag har ritat dit ett grönt streck framför alla studenter Drake (Draco etc) som skrevs in till och med år 1720, sammanlagt 23 namn. De flesta av dem kan vi placera - men några är jag inte bekant med. Jag börjar med själva listan, utan kommentarer om vilka detta kan vara. Flera av dem, i synnerhet på jämtarna, har vi redan presenterat ovan:
  • Andreas Drake, Jämtland, 1699
  • Fredricus Johannis fil[ius] Drake, 1681
  • Georgius Jonæ Drake, Hälsingland, 1663
  • Haquinus Drake, Jämtland, 1720
  • Henricus Olai Draco, Jämtland, 1656
  • Henricus Drake, Jämtland, 1720
  • Joannes Drake, Jämtland, 1686
  • Joannes Draka, Jämtland, 1691
  • Johannes Drake, Jämtland, 1720
  • Johannes Drake, Kopparberg, 1693
  • Johannes Christierni Drake, Södermanland, 1656
  • Johannes Olai Draco, Jämtland, 1655
  • Johannes Olai Draco, Jämtland, 1658
  • Johannes Sal[omonis] Drake, Jämtland, 1719
  • Laurentius Magni, Hälsingland, 1683
  • Olaus Drake, Ångermanland, 1684
  • Olaus Drake, Jämtland, 1687
  • Olaus Drake, Jämtland, 1689
  • Olaus Alexij Drake, Västergötland, 1622
  • Johannes Alexij Drake, Västergötland, 1622
  • Petrus Erici Drake, Stockholm, 1698
  • Roaldus Olai Draco, Jämtland, 1647
  • Salomon Drake, Jämtland, 1691

2021-09-01, 16:12
Svar #89

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag är i första hand intresserad av "de okända Uppsala-Drakarna", så jag börjar med att sålla bort de fyra sönerna till herr Olof Drake i Brunflo, vilka är de som skrevs in under namnet "Draco":
  • Roaldus Olai Draco, Jämtland, 1647, kh i Lit (Roald)
  • Johannes Olai Draco, Jämtland, 1655, kh i Oviken (Hans)
  • Henricus Olai Draco, Jämtland, 1656, kh i Hede (Henrik)
  • Johannes Olai Draco, Jämtland, 1658, kh i Berg (Johan)

Sedan tar vi bort herr Olofs sonsöner. Roalds söner läste inte vid Uppsala, men Hans, Henrik och Johan hade söner där:

Herr Hans söner:
  • Olaus Drake, Ångermanland, 1684: inskriven i Ångermanlands nation, bytte 1687 till den nya Medelpado-Jämtländska nationen, amiralitetspred. i Karlskrona (Olof)
  • Osäkert: Joannes Drake, Jämtland, 1686: bör vara son till Hans, vars svärfar hette Johan, ej nämnd i herdaminnet för Oviken. I Matrikel öfver i Upsala studerande Norrlänningar kallad "Johannes J. Drake" (Johan?)
  • Andreas Drake, Jämtland, 1699: sedan adlad von Drake, se här (Anders)

Herr Henriks son:
  • Olaus Drake, Jämtland, 1689: Kh i Hede (Olof)

Herr Johans söner:
  • Osäkert: Olaus Drake, Jämtland, 1687: bör vara son till Johan, ej nämnd i herdaminnet för Berg. I Matrikel öfver i Upsala studerande Norrlänningar kallad "Olaus J. Drake" (Olof)
  • Joannes Draka, Jämtland, 1691: Kh i Berg (Jöns)
  • Salomon Drake, Jämtland, 1691: Kh i Rödön (Salomon)

Sedan tar jag bort dem som bör vara sonsöner till herr Olof Drake (alfabetisk ordning):
  • Haquinus Drake, Jämtland, 1720: son till herr Jöns Drake i Berg, kh i Indal
  • Henricus Drake, Jämtland, 1720: son till herr Henrik Drake i Hede, komminister i Ramsele
  • Johannes Drake, Jämtland, 1720 son till herr Jöns Drake i Berg, regementspastor i Jämtland
  • Johannes Sal[omonis] Drake, Jämtland, 1719: son till herr Salomon Drake i Rödön, auskultant i Kommersekoll., hofmästare hos öfverste von Burger

När jag nu har avlägsnat dessa ättlingar till herr Olof Drake i Brunflo, har de återstående Drakarna reducerats betydligt.

Vilka var de Drakar som, åtminstone vid första anblick, inte är herr Olofs ättlingar?
  • Fredricus Johannis fil[ius] Drake, 1681
  • Georgius Jonæ Drake, Hälsingland, 1663
  • Johannes Drake, Kopparberg, 1693
  • Johannes Christierni Drake, Södermanland, 1656
  • Laurentius Magni, Hälsingland, 1683
  • Olaus Alexij Drake, Västergötland, 1622
  • Johannes Alexij Drake, Västergötland, 1622
  • Petrus Erici Drake, Stockholm, 1698

 

2021-09-01, 16:55
Svar #90

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
De två västgötska Axelsönerna Drake är omöjliga att förväxla med någon annan. De hör till den adliga släkten Drake af Intorp, se tabell 8:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Drake_af_Intorp_nr_82#TAB_8
Det är en Drak-ätt som inte tillhör de släkter som Anders von Drake sade sig vara befryndad med.

Laurentius Magni Drake från Hälsingland vet vi en del om, inte minst genom sidan Familjer i Norrala av Urban Sikeborg:
Laurentius Magni Drake

Hans far hette Måns Olsson Drake och var korpral, med arvejord i Kolsta, Norrala socken i Hälsingland.

Vi vet att herr Peder Andersson och hustru Anna Olofsdotter, föräldrar till "Jämtlands-Drakarna" herr Olof Pedersson Drake och hans syskon, båda hade rötter i Hälsingland, och jag misstänker att någon av dem är släkt med denne Måns.

Jag har frågat forskaren Thomas Sverker, som skrivit om Ursula Pedersdotter (Drake)s familj, se ovan, om han kände till någon sådan koppling, men det gjorde han inte. Däremot har han hjälpt mig att få bättre koll på andra Hälsinge-Drakar, och jag tror att Georgius Jonæ Drake, Hälsingland, 1663, är en av dem! Jag återkommer om Georgius och de andra studenterna vi inte har placerat än.

Den återstående listan ser alltså ut så här:
Fredricus Johannis fil[ius] Drake, 1681
Georgius Jonæ Drake, Hälsingland, 1663
Johannes Drake, Kopparberg, 1693
Johannes Christierni Drake, Södermanland, 1656
Petrus Erici Drake, Stockholm, 1698

2021-09-01, 18:49
Svar #91

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Vi kan även stryka dessa två Drakar
  • Fredricus Johannis fil[ius] Drake, 1681
  • Johannes Christierni Drake, Södermanland, 1656

Fredricus är klart identifierad som en Drake af Torp och Hamra (tabell 4)
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Drake_af_Torp_och_Hamra_nr_361#TAB_4

Fredriks far hette Johan Christersson Drake, men kan inte vara identisk med studenten 1656, Johannes Christierni Drake. Fredriks pappa Johan gick i krigstjänst 1635 och hade 1656 hunnit bli överste. Jag tror dock att Johannes Christierni Drake tillhör denna släkt, och kanske var en äldre kusin till Fredrik. Jag bedömer att hans identitet inte kan ge oss bättre förståelse för den Draksläkt som vi skriver om här och sållar bort även honom.

Därmed återstår denna lista:
Georgius Jonæ Drake, Hälsingland, 1663
Johannes Drake, Kopparberg, 1693
Petrus Erici Drake, Stockholm, 1698

Dessutom är jag förstås inte färdig med den ovan nämnde Laurentius Magni, Hälsingland, 1683 och hans far Måns Olsson Drake från Norrala!

2021-09-01, 19:30
Svar #92

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Maud: För din kännedom. Ur Ernst Grapes verk "Postkontor och postmästare" från 1951.

2021-09-01, 22:39
Svar #93

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Hälsinge-Draken Georgius Jonæ Drake, som skrevs in år 1663, blev rådman och sekreterare i Falun och dog 1702. Makan Margareta Colvin begravdes samtidigt, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012371_00147. Graven finns inne i Kristine kyrka i Falun. En begravningsdikt över makarna ska finnas, skriven av Georg Tillæus.

En annan författare av begravningsverser, hyllningstal och bröllopsdikter hette Henrik Georg von Brobergen som var verksam från 1600-talets slut och fram till sin död 1708. Henrik Georg blev knappt 39 år. Författaren gav, en kort tid innan han dog, ut sina samlade alster anonymt med den modesta titeln "Ledige Stunders Poetiske Tijd-fördrif".

Boken blev populär, trots att kvaliteten på hans dikter är diskutabel. Poeten Samuel von Triewald, tjugo år yngre än Henrik Georg von Brobergen, skrev:
Förgäfs, förnuftet hörs åt Broberg rådet gifwa,
Du mycket bättre giordt att aldrig verser skrifwa


Litteraturvetaren Martin Lamm skrev att bröllopsdikternas krystade lekar med parens namn och de gåtor som dessa avslutas med "tillhöra det enfaldigaste och oaptitligaste, som denna tids tillfällighetsdiktning har att bjuda på." (Samlaren 1907, sid. 163)

Denna Brobergen skrev 1706 en bröllopsdikt till Göran Drakes dotter Anna och hennes brudgum Elof Skragge. Den innehåller just den typ av krystade skämt om parets namn och en långsökt gåta om vad som Elof har främst, Skragge har bak och Drake “i ändan på sin swautzu: “Den som eij hittar på hwad jag är för en saak, Skall eij på åhr och dag få gå i någon dantz“.
Wrangel: Det carolinska tidehvarfvets komiska diktning, sid 129 f

Elof Skragge var Inspektor över tullen i Falun samt Notarius Publicus i Stockholm. Anna Drake (ca 1678-1764) var hans andra hustru.

En annan dotter hette Kristina och blev 1718 gift med änklingen Erik Nohrström. Hon dog 1726 och över henne finns det en bevarad gravskrift. Om Erik Nohrström med familj fann jag en del info här:
Mats Ersson Nohrmans ättlingar vid Kopparberget

Så jag har hittat lite info om Göran Jonssons eftersläkt, men ännu inte något om Görans bakgrund, mer än att han är från Hudiksvall, se bild som enligt uppgift är från Hälsinge nations matrikel.

Det är å andra sidan en extremt intressant uppgift. Kan han vara släkt med Ursula Pedersdotter (Drake) och hennes make borgaren Jon Eriksson i Hudiksvall, nämnda 1608–44? Troligen är Georgius född i början av 1640-talet. Det är väl sent för att vara deras son, för det verkar som om Ursula och Jon var gifta senast 1608, men han kanske var ett barnbarn?

2021-09-01, 23:04
Svar #94

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Och då tantgissar jag att Johannes Drake, Kopparberg, som skrevs in 1693, var en son till rådmannen Göran Drake i Falun - vilket skulle medföra att det endast är Petrus Erici Drake, Stockholm, 1698, jag inte kan placera alls än. Men honom kanske någon annan har stött på?

2021-09-02, 09:06
Svar #95

Utloggad Maud Mårtensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2924
  • Senast inloggad: 2024-06-28, 10:30
    • Visa profil
Tusen tack Constantinus! När jag igår morse fann att Bergvalls förnamn var Håkan kunde jag inte drömma om att få så mycket information om honom före dagens slut.

2021-09-03, 07:16
Svar #96

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
1982 gav Stockholms kommun ut del I av Stockholms nations studenter i Uppsala. Petrus Erici Drake finns på s 247 och påstås där vara född i (Stockholm?) 168(4), son till gardeskarlen Erik Persson och Anna Svensdr. Enligt U 500 b (Membrorum inclytae nationis Stockholmensis catalogus 1700-1860) skall han ha blivit regementsskrivare. Enligt SAÄ II s 303 skall en kornett Erik Drake ha dött före 1687 20/10. Dessutom en Anders vara född i Hovförs 1684 7/9 s t korpralen Pehr Drake, en Kristin f 1695 13/5 I Katarina, dtr t stadsvakten Petter Drake ohh Brita Pärsdr.

2021-09-03, 19:29
Svar #97

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack Per!

När jag började söka efter "gardeskarl" och "drake", poppade det upp flera namn. Bara bland dem som nämns i begravningsboken för Maria församling (transkriberad version, bör kollas!) finner vi gardeskarlen Petter Drake begravd 1684, gardeskarlen Hans Eriksson som begravde ett barn 1692, gardeskarlen Hans Drake som begraver barn så tätt (fyra barn åren 1693 och 1694) att det förefaller vara två Hans Drake, där den ena rimligen var Erikssonen ovan och en gardeskarl Jöran Drake, vars barn begrovs ihop med barnet till en annan gardeskarl (Henrik Bussman) år 1697. Samt en Drake som hette Johan och inte var gardeskarl, utan krukmakare. Lite variation kan ju behövas ...

Och det var alltså bara begravningarna i en av Stockholms församlingar! Det kryllar helt enkelt av Drakar i Stockholm, och de låter sig inte på något snabbt och enkelt sätt kopplas samman med vare sig den Drak-släkt jag intresserat mig för, eller med de adliga Drak-familjerna. Eller inbördes, för den delen. Det betyder inte att kopplingen saknas eller är omöjlig att hitta - utan att det kräver en del efterforskningar att hitta rätt. Någonstans i detta myller, kan vi kanske placera in Catharina Drake med den jamtska bröllopsversen, hon som dog i Sundsvall 1783, som Constantinus nämnde högre upp (kanske identisk med kammarpigan i Huddinge/Botkyrka som Ulf föreslog, samt handelsmannen Gustaf Drake och lärftkrämaren Johan Drake som Karl Göran har skrivit om i något inlägg nedanför.

Kan vi placera någon eller några av dem får vi liksom en väv i vilken vi kan placera in de andra, men när de har namn som Hans, Per, Erik och Catharina, är de tills vidare väldigt svåra att placera. (Dessutom kan någon eller några av dessa Drake ha fått namnet som ett soldatnamn, utan släktband till andra Drakar.)

2021-09-03, 22:15
Svar #98

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag har i så fall större hopp om att kunna passa in Hälsinge-Draken Georgius Jonæ Drake, Göran Jonsson Drake, från Hudiksvall, som började läsa i Uppsala 1663 och därmed bör vara född ca 1640-1645 (även om det förekom variation bland studenternas ålder).

Han var från 1675 rådman i Falun och senare stadssekreterare. När han dog, 1702, var han gift med Margareta Collvin, och även hon gick bort i samma veva. Makarna begravdes tillsammans. I samma grav vilar en del andra personer, och åtminstone Elof Skragge var en måg, se "Gravar Kristine kyrka" som går att ladda hem här, där det står:
Citera
Secret. och Rådm. Göran Drakes, Insp. Elof Skragges, Casseuren Anders Bengtsons, Bokhol. Moraei Ä., och Carl Östberg. (Göran Drake född i Helsingland, Rådman 1675, dog 1702.)

Däremot kanske inte Margareta Collvin var Göran Drake första hustru - eller mor till Göran Drakes barn. Enligt Annika Engström Collvin i denna diskussion var den Margareta Collvin som dog 1702 barnlös, men hur detta framgår, vet jag inte. Bouppteckning efter henne själv eller modern?

Utan källa blir det förstås bara spekulationer, men det finns annat som tyder på att mamman till (åtminstone något av) Göran Drakes barn inte var Margareta Collvin, utan en syster till en man som hette Sven Nilsson Berg.

Här finns forskning, välförsedd med referenser, om Margareta Göransdotter Drake i Söderhamn. Det framgår att Margaretas morbror var denna Sven Nilsson Berg.

Margareta gifte sig första gången med Lars Larsson Gäfverstad. I hans likpredikan, återgiven här, framgår det att han och Margareta Göransdotter Drake gifte sig i februari 1687, varför det är rimligt att tro att hon var född ca 1675. Andra gången var hon gift med Johan Werfving. Hon dog senast 1728.

Johannes Drake, Cuprim[ontanus], alltså från Kopparberg, som skrevs in i Uppsala 1693 var troligen en son till Göran och född i början av 1670-talet.

Något yngre (1678-1764 enligt uppgift på webben som verkar rimlig men saknar källor - och där jag tror att Anna har fel mamma) var Anna Göransdotter Drake, gift med Elof Skragge.

Kristina Georgsdotter Drake, död 1726 och enligt denna skrift gift 1708 med Erik Mattsson Nohrström, sägs vara dotter till Margareta Collvin, men det saknas källor för detta påstående.

Fler barn kan ha funnits. Jag ska bland annat undersöka om det finns fler mågar än Elof Skragge bland de personer som ligger i Göran Drakes grav.

Att Göran Jonsson Drake var från Hudiksvall, gör det mycket troligt att han var ättling till Ursula Persdotter (Drake) och Jon Eriksson Jämte. Kanske en sonson? Paret hade en son Jon som var rådman och som i sin tur hade en son Jonas Drake, som finns i Hudiksvalls mantalslängd åtminstone från 1678. Jonas och Göran kan vara bröder. Mer om denna Jonas Jonsson Drake i Hudiksvall kommer framöver!

2021-09-04, 07:16
Svar #99

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
De flesta släktforskare använder idag släktforskningsprogram. I dem skapar man släktskap. Jag tänker på Stefan Löfven när han skulle förklara hur han övergick från att hävda att han var inställd på ytterligare en valrörelse som partiledare för S till att plötsligt offentliggöra att han avgår redan nu i höst. Det var "digitalt". Och så är det med dessa släktforskningsprogram:

ANSEDEL  Elisabet Pedersdotter


Elisabet Pedersdotter
* cirka 1600 kyrkoherdedtr
† cirka 1655 Härnösand


  Fam:
  Joen * cirka 1600
  g:
     Peder * cirka 1620
  Fam:
  Christopher Christophersson * cirka 1600 † 1652 Härnösand
  g:
     Brita * cirka 1630
-------------------------------------
dtr t PA/ AaO


Det som talar för detta är just det faktum att Christopher Christophersson skulle företräda (sin svåger) Olof Pedersson Drake för att kräva arv i Dynäs-hemmanet på Gudmundråtinget (ca 4 mil bort) och att Elisabeth i så fall skulle ha haft en son Peder som troligen fått sitt namn efter sin morfar.

2021-09-04, 10:02
Svar #100

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack, Per.

En liknande skiss har jag som en möjlig hypotes (men i mitt huvud är det en del streckade linjer som visar att det är just en hypotes).

Vi får pröva om argumenten för detta håller! Dels krävs en förklaring till varför Christopher ska företräda sin förmente svåger herr Olof Drake och inte sig själv (som arvtagare genom hustrun) eller sig själv och medarvingarna. Var det inte ett gemensamt arv för dessa två syskon? Kan det i så fall bero på att detta var herr Olofs morsarv och Elisabet inte var dotter till Anna Olofsdotter? Eller företrädde han både sin svåger och sig själv, men endast det förra kom till protokollet tack vare fullmakten? I så fall skulle det kunna vara arvet efter en broder Joseph.

Frågor:
- Namnet på Elisabets förmente son Peder Joensson Genefelt, indikerar att han var från, eller hade rötter, i Gene, Själevad. Teorier om vem pappan var?
- Var Britta Christophersdotter hustru till herr Erik Nicolai Stigzelius i Revsund? När?
- Hade Peder Genefelt eller Brita Christophersdotter någon känd dotter Elisabeth?
- Peder Joensson Genefelts mamma hade begravts på bekostnad av magister Nenzelius. Syns hon i kyrkans räkenskaper?
- Hon var änka under sina sista år. Syns hon i domböcker, bänklängder, som skattebetalare eller annan källa? Om inte - när var man så gammal att man inte var skattepliktig? (Kan ringa in hennes ålder.)

2021-09-04, 10:28
Svar #101

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Citera
Johannes Drake, Cuprim[ontanus], alltså från Kopparberg, som skrevs in i Uppsala 1693 var troligen en son till Göran och född i början av 1670-talet.

Backar på den punkten. Det fanns fler Drakar i Dalarna, bland annat en rådman i Säter, Daniel Andersson Drake (1632-1674), som tillhörde den klass som kan ha låtit söner studera. Vet ej om han hade koppling till någon av de Drakar som figurerat innan.

Apropå de Draksläkter som figurerat tidigare, så har vi nämnt de tre adliga Drak-ätterna Drake af Hagelsrum, Drake af Intorp och Drake af Torp och Hamra. Det finns en artikel, De introducerade ätterna Drakes gemensamma ursprung, om dessa släkter, skriven av Jan Eric Almquist, Släkt och Hävd 1957, sid. 149-171. I och med att Anders von Drake menade sig vara befryndad med Drake och Hand, vore det intressant att skumma igenom Almquists uppsats för att hitta beröringspunkter med "våra Drakars" (till vilka von Drake hör) tidiga antagna rötter, som inte var kända när artikeln skrevs!

OBS att jag verkligen inte utgår från att det finns gemensamma rötter. Drake är rimligen ett namn som uppkommit parallellt på flera håll ... Men det är värt att undersöka!

2021-09-04, 14:33
Svar #102

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Min hypotes är alltså att rådmannen och sekreteraren Göran Drake i Falun, aka Georgius Jonæ Drake från Hudiksvall, tillhör samma släkt som Brunflo-prosten Olof Drake med flera och att han var sonson till herr Olof Drakes syster Ursula Pedersdotter, gift till Hudiksvall.

Ursula var gift med Hudiksvallsborgaren Jon Eriksson, som tycks ha varit från Jämtland och dog ca 1630 (nämnd i längder fram till 1629, därefter borta). Paret hade en son Jon och en dotter Elisabet, samt troligen en dotter Ursula.

Jag utesluter inte att det kan ha funnits fler barn, och bollar en del tankar med Thomas Sverker, vars artikel Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall i Svensk Genelogisk Tidskrift 2019:1 är källan för det mesta i detta inlägg.

Hur som helst är min hypotes att Ursula Pedersdotters son Jon, som vid sin död 1654 kallas rådmannen Jon Jonsson, är far till Georgius Jonæ Drake från Hudiksvall. Namn, tid, plats och samhällsklass stämmer.

Som jag nämnt högre upp, hade Ursulas son Jon Jonsson en son som hette Jonas Jonsson Drake. Han var köpman i Hudiksvall och gifte sig 1680 med Sara Larsdotter Frisk med vilken han fick barnen Lars, Catharina och Jonas. Hustru Sara dog 1686, och 1689 gifte sig köpmannen Jonas Drake med Anna Larsdotter Törne. Två bröllopsdikter ska finnas bevarade. I det äktenskapet fick han en son och tre döttrar som alla dog tidigt. Själv drunknade Jonas Drake 1695, men har eftersläkt genom sonen Jonas från det första äktenskapet.

Mycket av detta framgår under en passus om familjen Frisk på sidan 587 f i Olof Joh. Bromans Glysisvallur : och övriga skrifter rörande Helsingland. D. 2 som går att ladda ned här.

Bifogar bilder på den del av familjetabellen som rör köpmannen Jonas Drake.

2021-09-04, 17:32
Svar #103

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag har fått lite hjälp av Thomas Sverker att hitta information om Göran Drakes familj. Jag var osäker på om hans hustru Margareta Collvin var mamma till Görans barn.

Det var hon, åtminstone till döttrarna Anna och Christina Drake, för när föräldrarna dött blev deras förmyndare borgmästare Collvin, som var bror till Margareta Collvin:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXId:115 (1704-1705) Bild 3830 (AID: v403604.b3830, NAD: SE/RA/42042202)

Ytterligare en son är återfunnen, Carl Drake (1684-1751) på gården Diskarvet, i Vika socken, Dalarna som enligt nekrologen är son till Göran Drake och Margareta Collvin. Carl var gift två gånger och hade många barn.

Även en son Johan, troligen identisk med Johannes Drake, Cuprimontanus (han som skrevs in i Uppsala 1693) är bekräftad som son till Göran Drake enligt denna domboksnotis:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län EXId:115 (1704-1705) Bild 170 (AID: v403604.b170, NAD: SE/RA/42042202)

Detta är alltså samma släkt som de många jämtländska prästerna Drake. Och nu börjar det bli så pass rörigt att jag vill rita lite :)

2021-09-05, 07:09
Svar #104

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Nej, någon förklaring om varför det inte verkar som om Christopher Christophersson har några egna anspråk på arv i Dynäs har jag inte, men det finns ju alternativa förklaringar som du redovisar.
Märkligt nog finns namnet Jon inte alls i Gene under 1500- och 1600-talet, så någon möjlig fader Jon från Gene till "wälbemälte" Peder Jonsson Genefelt kan jag inte hitta. Jag vågar inte spekulera i faderns identitet, namnet Jon (utom i Gene!) ett mycket vanligt namn.
Brita Christophersdr kallas "hustru" i Säbrå db 1656. Stigzelius var knappast gift under sin tid som kollega i Härnösand. De kan alltså ha gift sig i början av 1650-talet.
Elisabeth Persdotters begravning finns inte i Härnösands kyrkoräkenskaper. Kyrkans inkomster i mitten på 1650-talet är summerade, "ingen nämnd och ingen glömd" som talesättet lyder. Till exempel 1655: "Af klochkorz och bårklädes 12 dlr 8 öre".
Tyvärr finns inte Christopher Christophersson i mantalslängder eller andra skattelängder efter 1645. (Det finns ju en åldersgräns 63 år, men den gäller inte för dem som förestår hushåll.) Elisabeth har jag, eller rättare sagt min far, inte heller hittat.

2021-09-05, 08:47
Svar #105

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack!

Då tänker vi ett varv till kring Genefelt. Bygdén har återgivit namnet "Grene". Jag har inte möjlighet att kolla om det finns substans bakom och namnet skrivs så i det mål han refererar till eller annorstädes, men om karlen kallade sig Grene/Grenefelt eller rent av Greme/Gremefelt, så skulle både tingsskrivare och andra i Härnösand kunnat "hyperkorrigera" namnet till den för dem välbekanta Gene-formen.

I Gudmundrå finns en ort, Gremesta. Bodde det någon Jon där, som var gift och som dog runt år ... Eh ... Kan vi bedöma när Christopher C från Undrom gifte sig med Peder Jonsson G(r?)enefelts mamma (oavsett om hon är identisk med Eisabeth Pedersdotter från Brunflo eller ej)?

2021-09-05, 09:49
Svar #106

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Brita var hustru 1656, så hon kan inte vara född mycket senare än 1640, däremot betydligt mycket tidigare.

I den enda källa vi har för Elisabets existens, nämns hon efter sin syster Ursula, så hon var troligen den yngre. Det hjälper förstås bara om vi vet hur gammal Ursula var. Det vet vi inte. Men eftersom en Jon Eriksson från 1608 stod skriven för samma gård som hennes mormor Barbro tidigare ägt, var Ursula och Jon förmodligen gifta vid det laget. Hon verkar föda barn fram till åtminstone 1624. Ursula var då född 1575/1593, mest troligt runt år 1590.

Elisabet var alltså född senare, men gift senast 1629.

Jag vet inte vad källorna håller för, och lär mig gärna. Syns hustru och barn i de längder där Christopher Christophersson finns med? Om han först är solo, och året därpå har hustru och flera barn, så är det ju rimligen styvbarn och något som kunde ringa in giftermålet.

Från vilken ålder redovisas barn i längderna?

Finns det tidiga bevarade bänklängder från Härnösand, eller har de gått upp i rök?

2021-09-05, 10:35
Svar #107

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Bygdéns "Grene" kan vi glömma. Bygdén hänvisar till domboken 1656 där Knut Ingelsson fick fastebrev på den vret som han köpt av halvsyskonen. Jag har nu läst hovrättens version av protokollet från hösttinget i Säbrå 1656 och Ångermanlands domsagas version (som är en annan), och på båda ställena står det Geene. Det är bara att jämföra med andra ställen där r används, t.ex. "wreeth". Hittade också rådstugurättsprotokollet från Härnösand 1656 13/9 i Svea hovrätts version (som jag inte tror är den som min far för ca 20 år sedan läste från mikrofiche) och kan bekräfta att där står det Genefelt.
Trots det jag skrev om att namnet Jon inte finns i Gene känns det som att det borde finnas ett samband. I Härnösand fanns en handelsman, troligen stadens rikaste man, Gienes Abraham Persson, som jag tror är son till Per Larsson från Gene 1 och född ca 1590. Han kan ha en bror Jon som är Gene(felt)s fader. Det är dock svårt att säga något om när ett omgifte av Genefelts mor med Christopher Christophersson kan ha skett så länge vi inte vet något mer om vem Genefelt är. Men då hittar jag i en avskrift som min far gjort över en längd gällande Härnösands borgare 1602 fastställd 16 april 1603, "Joen Persson i Giene" som böra vara identisk med en "unge Jon Persson" i en mtl 1601. I så fall född 1576 (ett födelseår som erhållits från roteringslängden 1637 men jag nu inte kan bekräfta, men verkar rimligt). Det är nog Elisabeth Persdr:s man och kan vara identisk med en Jon Persson i Östanbäcken sist noterad 1620.

2021-09-05, 11:51
Svar #108

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Snyggt! Det låter som du hittat rätt man. Christopher Christophersson var troligen gift med denne Jons änka.

Nu gäller det att se om änkan var Elisabet från Brunflo.

2021-09-05, 12:09
Svar #109

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
En tänkbar är handelsmannen Gustaf Drakes (död 1727 i Maria Magdalena) dotter Catharina. Hon uppges på 13:e året i faderns bou s.å. Hans änka Magdalena Waxmuth avled 1732. Förutom barnen nämns hennes anhöriga bokbindaren Gustaf Nybohm och lärftkrämaren Johan Drake (Stockholms rådhusrätts 1:a avd. sid. 830).

Jag tror att handelsmannen Gustaf Drake är son till stadssekreteraren Göran Jonsson Drake i Falun, och alltså en mycket trolig ättling till Ursula Pedersdotter i Hudiksvall!

Gustafs hustru, Magdalena Waxmuth (född i Stockholm 1690-08-16, döpt i Tyska St Gertruds Församling, Stockholm) var dotter till Valentin (II) Waxmuth, bokbindare (gesäll 1670) som var mästare i Stockholm 1675-1712. Valentin var från Falun och son till bokbindaren Paul Waxmuth. En initierad tråd om familjen Waxmuth finns på Anbytarforum, där jag funnit mycket av det jag bygger mitt resonemang på.

Gustaf Drake, som jag tyvärr ännu inte har funnit med farsnamn, och Magdalena gifte sig i Tyska kyrkan i Sthlm i januari 1710:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00069

Som Karl Göran skrev finns en bouppteckning efter Gustaf Drake från mars (tillgänglig digitalt - lyx!), och i den framkommer namn och ålder på barnen:
  • Anna Maria Drake, på det 17:e året (född 1710, det år föräldrarna gifte sig)
  • Catarina, på det 13:e året (född 1714)
  • Johan, på det 12:e året (döpt den 3 augusti 1715 i Maria Magdalena förs.)
  • Gustaviana, på det 3:e året (född 1724)

Karl Göran nämner en frände, troligen farbror, lärftskrämaren Johan Drake. Att Göran Drake i Falun hade en son Johan är dokumenterat.

Gustaf Drake och Magdalena hade fler barn. En son Göran (!) döptes den 30 maj 1717, även detta i Maria Magdalena, vars dopböcker tyvärr har en lucka fram till 1715. Om familjen bodde i Maria Magdalena 1710-1715 saknas alltså notiser för de äldsta barnen, och det är ju synd i och med att dopnotiser indikerar släktskap, och jag vill hitta mer som kopplar Gustaf till Göran Jonsson Drake i Falun, än att hans svärfar var från denna stad och att en son fick namnet Göran! Vi borde kunna hitta Gustaviana - och kanske fler syskon som dog innan bouppteckningen, samt även begravningsnotiser för lille Göran och dessa potentiella syskon. (Jag har just börjat med familjen och har bara hunnit skumma.)

Det finns mer som kopplar samman familjerna. Magdalena var år 1717 fadder när hennes brorsdotter Anna Margaretha Waxmuth döptes i Tyska kyrkan. Den 21 maj 1633 gifte sig Anna Margareta med Johan Carlsson Drake, och vid deras barns dop är bland andra Gabriel Skragge, son till Anna Göransdotter Skragge, en fadder. Att denna Johan Carlsson Drake är son till Carl Göransson Drake, han som dog i Vika 1751, och att det alltså är en kusin till barnafadern som vittnar, är den troliga förklaringen.

Det bevisar inte att handelsmannen Gustaf Drake i Stockholm var son till stadssekreteraren Göran Jonsson Drake i Falun, som var från Hudik och trolig ättling till Ursula. Jag hade å andra sidan ingen aning om Göran Drakes existens förrän jag började kartlägga Uppsalastudenterna för ett par dagar sen. Det finns stor möjlighet att leta fram "bindande bevis" i domböcker eller annorstädes :)

Därmed tycker jag att jag har fått lite koll på några av Stockholms Drakar. Även dessa hör till samma släktkluster som Brunflo-Drakarna (men det gäller förstås inte alla Drakar i Stockholm, som torde hav varit en spretig skara.)


2021-09-05, 15:46
Svar #110

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag missade att berätta om ytterligare ett argument, om än svagt, för att köpmannen Gustaf Drake var son till Göran Jonsson Drake i Falun. Det är, konstigt nog, namnet Gustaf!

Göran Drakes far hette alltså Jon eller Jonas. Om han, som jag menar, var bror till Jonas Jonsson Drake, hette hans mor (möjligen styvmor) Karin.

Göran var vid sin död gift med Margareta Collvin. Hennes föräldrar hette Constans och Anna, hon död 1719 enligt detta inlägg på Anbytarforum (där det emellertid står att Margareta dog barnlös 1702 - årtalet stämmer, men barn hade hon ju).

Margareta Collvin var, enligt trovärdig uppgift från annan forskare (saknar bra referens för detta), änka efter borgaren Nils Björnsson i Falun, som erhöll burskap den 16 februari 1658. Nils ska ursprungligen ha varit från Växjö och var i sin tur änkling efter en dotter till "Olof Jonsson Biäcks".

Vi vet att Margareta Collvin var mor till (i osäker ordning) Johan f. ca 1675, Anna f. 1678, Karl f. 1684 och Kristina. Anna har fått namn efter sin mormor, Johan efter en morbror och Christina efter en moster - men i skaran saknas namnen Jon (farfar), Karin (farmor), Constans (morfar) och Nils (mammas förre make). Istället fanns det en Karl.

Det slog mig att Karl kan vara uppkallad efter Karl XI. Om Göran och Margareta var influerade av kungahuset, så kan även namn som Hedvig, Eleonora, Ulrika och Gustaf Drake finnas med i barnaskaran. De tre förra har jag inte hittat - än - men en Gustaf Drake har Karl Göran nämnt ovan. Eftersom Gustaf Drakes maka hade rötter i Falun, kändes han värd att undersöka. Jag fann hans begravningsnotis från februari 1727. Han blev enligt den 54 år, och var alltså född ca 1672. Det passar bra för en son till Göran Drake, då ca 30 år, och gjorde att det fanns stort hopp om att jag tänkt rätt.

Om Göran Jonsson Drake var far till Margareta Göransdotter Drake, se Släktbok över Söderhamns Stad (1670 - 1780) av Anders Olsson (med föredömlig redovisning av källor och resonemang!), så bör han, innan han äktade Margareta Collvin, ha varit gift med en syster till Sven Nilsson Berg, rådman i Söderhamn. Sven kallas nämligen uttryckligen för Margareta Drakes morbror här, i ett mål från 1719:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXId:799 (1717-1735) Bild 1140 (AID: v404296.b1140, NAD: SE/RA/42042202)

Eller ska vi tolka "morbror" på annat vis (ingift morbror, t ex), och inte låsa oss vid att Margareta Drakes mamma var Svens syster, utan mer försiktigt stanna vid att de var nära släkt (eller besvågrade)?

Och var denna Göran i Falun ens Margaretas far? Om inte - varifrån fick hon sin "identitet som Drake"?

2021-09-08, 20:30
Svar #111

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Den där skalden von Bobergen som hade fått så dåligt eftermäle, vars långsökta gåtor och krystade lekar med brudparens namn "tillhöra det enfaldigaste och oaptitligaste, som denna tids tillfällighetsdiktning har att bjuda på", skrev alltså ett opus när kongl. may:tz trotienare och inspector öfver landz-tullarne i Kopparbergz län samt häradsskrifvare därsammastådes, ehreborne och välbetrodde Herr Elof Skragge och ehreborne och dygderijke jungfru, Jungfru Anna Drake uti ett linfligt echtenskap lyckeligen sammanfogades i Stockholm den 27 Martij 1706.

Den dikten kan ni ta del av här, en samlingsvolym från 1800-talet av Per Hanselli om och med svensk litteratur från stormaktstiden.

Jag tycker inte att dikten är påfallande enfaldig eller oaptitlig, trots gåtan och namnlekarna, men jag har kanske låga krav på tillfällighetsdikter. Tyvärr innehåller den dock få biografiska ledtrådar, utom det som framgår av titeln. Personbeskrivningen av Anna Drake är schablonmässig, så jag vågar inte utgå från att det stämmer att hon hade en ängels sinne trots en drakes namn. Det mest matnyttiga är kanske att Hanselli skriver i en fotnot att Elof Skragges sigill hade omskriften "Virtus animi superat omnia", det vill säga "ett dygdigt sinne övervinner allt" (något som parafraseras i dikten).

Alltid något.

2021-09-18, 22:35
Svar #112

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Gustaviana Gustavsdotter Drake, som enligt faderns bouppteckning 1627 var på det tredje året, född ca 1624, är nu upphittad som brud i Storkyrkan i Stockholm den 20 mars 1644 (första lysning den 4 mars), alltså ca 20 år gammal, under namnet Gustava Johanna Drake.

Brudgummen hette Aron Emporagrius, och det var knasigt nog egentligen hans släkt jag ville orientera mig kring när jag snubblade över henne i detta inlägg på Anbytarforum av Jonas Magnusson.

Jonas anger datum för barnens dopnotiser och nämner ett par vittnen med bäring på Emporagrius-forskningen. Jag kollar upp dessa notiser och ser vilka andra vittnen som finns - och håller tummarna för att det finns någon Collvin eller annan person som gör mig helt säker på att Gustava (och därmed Gustav) var en "Falun-Drake".

2021-09-26, 19:09
Svar #113

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Hittills har de Drakar vi kikat närmare på främst varit präster, tjänstemän och borgare. Enstaka bönder har nämnts, som Per Olofsson Drake, son till pastor herr Olof Pedersson Drake i Brunflo - men i och med att bönder ytterst sällan använde släktnamn på 1600-talet (när tyngdpunkten i denna kartläggning ligger), finns det få sådana belägg.

En annan bred grupp har jag mest snuddat vid, delvis för att jag tycker att den är svår att få grepp om:
De soldater som använde namnet Drake. Några sådana har vi redan nämnt, men det finns många fler.

Drake förekommer som soldatnamn i olika delar av landet, och för att avgränsa det hela börjar jag med ryttare och dragoner från Jämtland fram till cirka år 1700, en tidsgräns jag ibland kommer att passera för att exempelvis undersöka om en viss soldat Drake hade söner som blev dragoner och om dessa då kallades Drake eller inte.

Ett soldatnamn som andra?
Jag kan tänka sig två förklaringar till att en soldat tog sig - eller tilldelades - namnet Drake. Det kan vara ett rent soldatnamn i stil med Lantz eller Modig. Alltså ett namn de blev tilldelade utan att det fanns något släktskap med andra Drakar. Indikationer på att det rör sig om den typen av soldatnamn är
  • om deras barn inte ärvde namnet
  • om det tidigare har funnits andra, obesläktade, soldater Drake vid samma rote

Soldat under släktnamnet?
Drake kan även vara ett släktnamn från endera förälderns sida (kanske dessutom från hustrun?), som plockats upp när "Drak-ättlingen" tog värvning. Indikationer på att det är ett släktnamn: 
  • om barn använder namnet (exempelvis som soldatnamn - i annan rote än fadern
  • om det finns andra soldater med namnet Drake i samma kompani och dessa tillhörde Drak-släkten. Fanns det redan någon soldat Drake som bar detta som ett släktnamn, tror jag inte att ytterligare en soldat, helt orelaterat, skulle tilldelas detta namn

På den bifogade bilden har jag, i det användbara Centrala soldatarkivet, sållat ut alla Drake som antogs under 1680-talet i hela Jämtland. Några namn är dubbletter, på grund av att en soldat förflyttats. Jag återkommer till deras farsnamn (en uppgift som brukar vara korrekt i CS).

Troligen kan vi identifiera de flesta.

2021-09-26, 23:35
Svar #114

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
På den här bilden har jag kompletterat med farsnamn och gulmarkerat de soldater jag skrivit om tidigare i tråden, som jag vet, eller på god grund tror, hör till den Drak-släkt vi undersöker i denna tråd.

  • Anders Andersson Drake: gissningsvis son till Anders Andersson i Överbyn, Marieby, med hustru Sigrid Eriksdotter (Drake), och i så fall dotterson till länsmannen Erik Pedersson (Drake)
  • Korpral Erik Olofsson Drake: son till Olof Persson i Börön, Lockne med hustru Margareta Eriksdotter (Drake), dotterson till länsmannen Erik Pedersson (Drake)
  • Korpral Erik Eriksson Drake: son till länsmannen Erik Pedersson (Drake) i Överbyn, Marieby
  • Knut Drake utan farsnamn, troligen identisk med den Knut Olofsson som ärvde jord som tillhört länsmannen Erik Pedersson (Drake), jord som låg i Optand, Brunflo. Troligen en yngre bror till korpral Erik Olofsson Drake ovan
  • Ryttaren Olof Roaldsson Drake var son till kh Roald Olofsson Drake i Lit, sonson till prosten Olof Pedersson Drake i Brunflo.

Befälet Hans Drake, utan farsnamn, tror jag kommer från någon av de adliga Drak-familjerna, så honom avstår jag tillsvidare från att fundera kring.

De individer på denna blid som jag däremot vill försöka placera in, blir därmed:
  • Elias Mickelsson Drake
  • Jacob Mattsson Drake
  • Johan Carlsson Drake
  • Lars Olsson Drake
  • Nils Önesson Drake

Hänger någon av dem ihop med övriga Drakar? Hur i så fall?

2021-09-27, 10:44
Svar #115

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Elias Drake anges född i Uppland, se GMR 1692 nr 52 Majorens kompani
Jacob Drake född i Stockholm enligt rulla från 1682, men uppges senare född i Uppland, GMR 1692 nr 64 Majorens k
Jon (ej Johan) Carlsson Drake, infödd, se GMR 1686 nr 123 Plantings kompani (=Bergs k.)
Lars Drake, infödd, GMR 1692 nr 122 Lilliekrantz kompani (=Hallens kompani)
Nils Drake, infödd, dragon för en rote i Ås (ej Åre), se GMR 1692 nr 108 Livkompaniet
Något befäl vid namn Hans Drake kan jag inte påträffa.

CS:s register för Jämtland är dessvärre behäftat med otaliga felaktigheter. På min förfrågan till ÖLA skriver man i svarsmejlet av den 9 sept. 2019: ”..vid överläggningen av det mycket komplexa registret uppstod en rad felaktigheter som upptäcktes först i efterhand.”
Det ursprungliga registerprogrammet var så vitt jag vet skapat av en privatperson och eventuellt var det inte helt kompatibelt med det CS använder.

2021-09-27, 21:58
Svar #116

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
CS:s register för Jämtland är dessvärre behäftat med otaliga felaktigheter.

Tack, jag vet. Trist! Trots bristerna har jag ofta nytta av att använda CS för att grovt sålla fram individer, som sedan kan eftersökas i militära rullor, kyrkoarkiv och domböcker ... Här är det bara att tacka och ta emot för att du redan letat upp grund-information om flera av dessa mystiska Drakar!

När det gäller Anders Andersson Drake, så har jag sett att han var dragon i Galhammar, Berg, och att hans dotter Lisbeta, f. 1686, dog i Revsund 1697. Min hypotes är att han är identisk med sonen till Anders Andersson och hans hustru Sigrid Eriksdotter (Drake) i Överbyn, men där vill jag gärna hitta något som bekräftar den hypotesen - alternativt visar att den inte stämmer.

Majorens kompani, visst är det Hammerdal? Där skulle någon soldatrote (men inte flera samtida, antar jag) ha fått sitt namn efter "Drakekiälen", ett berg (?) jag sett omnämnt i domboken för Hammerdals tingslag.

Citera
Något befäl vid namn Hans Drake kan jag inte påträffa.

Jag har inte heller påträffat någon stark kandidat för denna individ i de olika Drak-släkterna som finns med i adelsvapen.com. Den mystiske Hans Drake ska enligt (det som sagt var inte helt tillförlitliga) centrala soldatregistret ha varit aktiv som befäl i Bergs kompani åren 1688-1694. Just honom sätter jag på paus, så får vi fundera över de andra Drakarna.

Elias Mickelsson Drake exempelvis ... I den familjen verkar det som om namnet Drake var (eller blev?) ett släktnamn. Dragonerna Johan Eliasson Drake och Per Eliasson Drake, som båda dog i fjällen under Karolinernas dödsmarsch nyåret 1719, bör ha varit hans söner.

2021-09-28, 21:55
Svar #117

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Elias var gift med Märit Persdotter från Strand i Ström. Hon nämns i Georg Hanssons skrift Familjer i Ström 1500 - 1820, Familj 339:
Citera
... MÄRETA PERSDOTTER, född 1659 i Strand, Ström (J), död 1727 3/9. Märit kräver arv efter sitt "syskonebarn" Sjul Andersson i Strand (Domb 1688 Ht §14). Gift 1687-07-25 i Hammerdal (J) med ELIAS Mickelsson DRAKE, född 1655? Dragon i SOLBERG, Hammerdal (J). I Hfl med hustru och barn, A I:1/103. Var dragon 1684 - 1704, förflyttad till Livgardet (SoldReg).

I kyrkoarkivet hittar vi fyra barn födda i Hammerdal:
  • Johan 1/7 1688, troligen soldaten Johan Eliasson Drake, dragon för Håxås, död i januari 1719
  • Peder 22/3 1691, troligen soldaten Per Eliasson Drake, dragon för Sikås, död i januari 1719
  • Carl 21/5 1693
  • Elias 4/10 1700

En son till Elias Drake begravs i september 1706.

Elias Drake var alltså en Mickelsson från Uppland, troligen född runt 1655. Jag tycker att förekomsten av namnet Drake även hos minst två av Elias söner - som inte var vid samma rote som deras far - tyder på att Drake var ett släktnamn, snarare än ett tilldelat soldatnamn.

Men finns det någon passande Mikael (Drake) eller NN (Drake) gift med en Mikael? Ingen som jag känner till ... Men vi vet att lagmannen Jöns Mickelsson gift med Berit Pedersdotter (Drake) hade minst fyra barn och att dessa barn bör vara födda på 1620- och 1630-talet. Av dessa har vi endast återfunnit dottern Mette Jensdatter Drake i Bergen, 1625-1695. En son i den familjen kan mycket väl få namnet Mikael Jönsson (Drake) och kronologiskt skulle denne hypotetiske Mikael (Drake) kunna bli far på 1650-talet.

Vi har dock inga bevis för att det fanns en son Mikael och inget som knyter Elias Drakes hypotetiska farföräldrar Berit (Drake) och lagmannen Jöns Mickelsson till Uppland, så även om denna hypotetiska relation är kronologiskt möjlig, är det just en hypotes.

Tills vidare får därför Elias M Drake placeras i skaran av "Drakar med okänd bakgrund".

2021-09-29, 09:05
Svar #118

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
I samma kompani som dragonen Elias Mickelsson Drake, Majorens kompani (Hammerdal) fanns under åren 1681-1692, det vill säga vid samma tid, en dragon Jakob Mattiesson Drake. Som Karl Göran skrev, uppges han i en mönsterrulla vara född i Stockholm, medan en senare rulla anger att han var född i Uppland.

Båda uppgifterna kan stämma. Gränsen mellan Uppland och Södermanland gick redan på 1600-talet vid Slussen, så större delen av den tidens Stockholm låg i Uppland. Samtidigt är den oprecisa uppgiften Uppland lite konstig om han verkligen var född i huvudstaden, så jag gissar att han inte var född i själva Stockholm, men i dess närhet.

Var Jakobs namn Drake ett släktnamn eller ett rent tilldelat soldatnamn? Det vet jag inte. Jag skrev att förekomsten av ett namn på två dragoner i samma kompani indikerade att namnet inte var tilldelat och här finns ju Jakob och Elias i Majorens kompani. Men Elias kom dit senare, 1684, och även om han tog namnet för att han hade "Drakar i släkten", kan Jakob ha fått namnet 1681 som ett soldatnamn.

Fast med tanke på att det kryllade av Drakar i Stockholmstrakten vars relation till Drakarna vi skriver om här, ättlingarna till herr Peder Andersson och hustru Anna Olofsdotter i Brunflo, inte gått att påvisa, är det fullt möjligt att även Jakob Mattsson tog namnet Drake för att det fanns i hans familj. Vi får därmed hålla ögonen öppna efter någon Mats (Drake) eller N.N. (Drake) gift med en Mats i Stockholm ...

2021-09-30, 21:56
Svar #119

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag hittade honom, det där befälet Hans Drake!

I generalmönsterrullan anno 1692 finns han med i sjunde kompaniet, även kallat kapten Ulfsparres kompani eller Brunflo kompani:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028709_00280

Han trädde in som mönsterskrivare efter Daniel Larsson Sidenius, som dog 1686, om jag läser rätt (vilket jag verkligen inte kan garantera - jag är rätt ny på att läsa sextonhundratalska). Och en mönsterskrivare behövde absolut inte rekryteras från adeln. Företrädaren var son till Sidensjös kyrkoherde Laurentius Nicolai Sidenius. Jag tror att även denna Hans Drake var son till en kyrkoherde, nämligen Roald Olofsson Drake!

Dennes son Hans Roaldsson Drake har flimrat förbi högre upp i tråden, när han 1687 ansåg att vården av den syfilis-sjuka systern Barbro blivit onödigt dyr.

När jag nu läser detta mål på nytt, inser jag att salig regementsskrivaren Daniel Larsson på något vis är involverad - men jag får inte rätsida på hur. Målet börjar:
Citera
Hanss Roaldson Drake inlade en kåsträkningh för Elias Köhn, bestående först i tolff dahl. k:rm:t som han känt sigh skylldigh, och gifwit address till sahl. regementzskrifwaren Daniel Larsson af sin löön på pastoris wägnar till Petter att betalla, som intet skiett är, och bewijses aff Daniel Larssons änkias breff af den 7 septemb. sidstleden. Resp. Att han gaf wäll zedell der å effter begäran, men dee äre icke i någon kåsträkningh opp eller afförde och eij heller war han dem skylldigh, utan effter h:r Roaldz begäran giorde den addressen och bör eij graveras der medh.

Nåväl:
Även om jag inte förstår sammanhanget, exempelvis vad det är för en Petter som kastas in i leken utan förklaring, är jag rätt säker på att jag identifierat befälet Hans Drake. Det var skönt, eftersom jag annars inte tycker att jag får någon rätsida på de militära Drakarna, förutom dem jag "redan kände".

2021-10-01, 22:25
Svar #120

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Dragonen Jon Carlsson Drake kan jag inte placera in i den familj tråden handlar om, trots att han var från Jämtland.

Jag har mycket kvar att lära när det gäller soldatforskning, och tar gärna emot förslag på fler källor för just militärer. Jag har i huvudsak använt mig av generalmönstringsrullorna från 1686, 1692, 1711 och 1715

Enligt centrala soldatregistret skall denna dragon ha hetat Johan Carlsson Drake, vilket han mycket riktigt gör i rullan från 1686, men i de övriga heter han, som Karl Göran skrev, Jon. Soldatregistret uppger att han var aktiv som soldat i 34 år, 1684-1718. Han bör då ha inmönstrats när han var runt 20 år och avslutat karriären när han var över 50 år. Sålunda var född runt 1665 eller strax därefter.

För frågan om ursprunget är de äldsta rullorna viktigast, eftersom det finns stor möjlighet att dragonen Jon Carlson Drake började sin militära bana antingen i hembyn eller som dragon för en rote där en släkting var rotebonde. I rullan för kapten Plantings kompani (andra kompaniet eller Bergs kompani) 1686 hittar vi honom i Österåsen, Bergs socken, som soldat nummer 104, med rotebonden Olof Jönsson. I de husförhörslängder för Bergs socken som startade 10 år senare, 1695, framgår att det fanns många Carl och Carls-barn i byn, men jag kan inte pussla ihop någon av de familjerna med Jon Carl sson Drake eller de andra Drakarna.

Fortsättning följer ...

2021-10-02, 04:24
Svar #121

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Vad bra !
Trots att Hans D. inte är inlagd i mitt databaserade register borde jag ha hittat honom i min handskrivna förteckning. Han blev antagen som mönsterskrivare 1688 och fick avsked 1695.

Jon Carlsson D. blev 1692 transporterad till en rote i Bergsbyn, men fick avsked 1694 12/6 för hemmansbruk. Mitt antagande är att han är identisk med den Jon C. som är skriven för en gård i Vattviken 1695.  I ett mitt protokollsutdrag för Bergs vårting 1696 (§ 11) läser jag att dragonen Sven Olofsson Wassbergs systers man är Jon Carlsson i Vattviken och att systern Karin Olofsdotters förre man hette Hans Classon. Jon och hans hustru är endast ett fåtal år i Vattviken, men deras vidare öden är mig obekanta.

2021-10-02, 11:01
Svar #122

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack för dessa spännande pusselbitar, Karl Göran! Det är, som så ofta, i domböckerna den intressantaste informationen gömmer sig!

Jag hittar inte paret Jon Carlsson + Karin Olofsdotter i husförhörslängden för Vattviken, trots att den täcker in åren 1695-1699, men jag har endast skummat igenom, så jag kan ha missat dem.

Rotebonden i Bergsbyn hette Joen Persson enligt generalmönsterrullan 1692. Vid en transport som denna, tror jag att personliga band spelade mindre roll än vid den första rekryteringen till det militära.

Jon Carlsson Drake blev kvar i Bergsbyn under två år, och fick avsked för hemmansbruk sommaren 1694. Troligen var det ungefär då han äktade Hans Classons änka Karin Olofsdotter. (Jag ansluter mig alltså till Karl Görans antagande att Jon Carlsson i Vattviken, Berg, är identisk med Jon Drake samt svåger till Sven Olofsson Wassberg. Det är visserligen endast indicier, men starka och samstämmiga.)

Jon Drake verkar sedan ha återkommit till det militära. Enligt det centrala soldatregistret skall han år 1698 ha antagits i Livkompaniet. Åren 1698-1708 ser han ut att vara dragon nummer 73, med placering i Odensala, Brunflo. Han ska sedan ha förflyttats till rote 75 i Torvalla, Brunflo, där han återfinns i generalmönsterrullan 1715. Hans rotebonde var då Erik Eriksson.

Om jag inte missförstått det hela fanns det märkligt nog en samtida ryttare Jöns Roaldsson Drake, i just Odensala (ändrat från Torvalla). Han antogs 1695 och blev kvar till sin död i katastrofen på Öjfjället nyåret 1619.

Ryttaren Jöns Roaldsson Drake var son till pastor Roald Olofsson Drake i Lit och bror till bland andra Hans Roaldsson Drake, det vill säga regementsskrivaren Hans Drake. Ryttaren Jöns Drake och dragonen Jon Drake bodde alltså (om jag inte missförstått) en tid i samma by, men tillhörde olika kompanier. Som ryttare tillhörde Jöns Drake Jämtlands kavallerikompani, medan Jon Drake var dragon (soldat som stred till fots men förflyttade sig till häst) i Livkompaniet.

Med Karl Görans fynd av en trolig hustru och svåger, samt möjligheten att Jon hade styvbarn som var Hanssöner och Hansdöttrar, ökar möjligheten att finna Jon i fler källor, exempelvis som dopvittne. Men kommer det att hjälpa oss att bedöma om han var en del av den Drak-släkt vi skriver om här? Tveksamt.

Var namnet Drake i hans fall tilldelat eller ett släktnamn? Jag håller på släktnamn. Visserligen vet jag inte om det fanns andra Drakar i kapten Plantings kompani (Bergs kompani) när han skrevs in där 1684, men namnet var väl etablerat eftersom kyrkoherden i Bergs socken då var Johan Olofsson Drake (han som i herdaminnet felaktigt kallas Jöns). Det verkar helt enkelt lite udda att tilldela en ung rekryt det namn som pastorn bar. Samtidigt upphör jag inte att förundras över en del av de namn som soldater kunde få av befäl med udda sinne för humor, namn som till exempel Onykter och Dyster. Ifall det fanns något drag hos den unge rekryten Jon Carlsson som påminde om pastor Drake, exempelvis att båda läspade eller var lite kutryggiga, kanske Jon kunde få namnet Drake av sådana skäl?

Det mest troliga, anser jag, är dock att jämten Jon Carlsson Drake tillhörde samma släkt. Det finns gott om "ej återfunna barnbarn" till dessa Drakars anor, herr Peder Andersson och hustru Anna Olofsdotter i Brunflo, som kan vara en förälder till Jon. Vi söker då ett barnbarn Carl (Drake) eller N.N. (Drake) gift med en Carl. Kanske kan vi framöver hitta något som fastslår sambanden, men tills vidare får Jon Carlsson Drake sälla sig till den rätt stora grupp av Drakar vi inte kan placera.

2021-10-02, 16:21
Svar #123

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag skrev igår:
Citera
Jag har mycket kvar att lära när det gäller soldatforskning, och tar gärna emot förslag på fler källor för just militärer.
Detta har hörsammats av en forskare som tipsade mig om att Jämtlands läns länsstyrelses landskontor har tidiga generalmönsterrullor här.

Dessutom fick jag tips om en databas som jag sett refereras till men inte letat i förut, Jämtländska fältjägare 1645–1901. Den går att ladda hem här:
https://riksarkivet.se/psidata/jamtlandska-faltjagare

Där man man välja mellan två versioner, en Csv (betyder "comma-separated values") och en Excel. Jag valde den förra och fick då hem en zip-fil som, komprimerad, är på knappt 2 MB. I den finns en fil som handlar om chefer, en om rotarna och den som är mest intressant här, som handlar om själva dragonerna - och som fångar upp ett par individer som jag inte har hittat via Centrala soldatregistret. På min Windows 10-dator öppnas filerna i Excel, och den som kan det programmet bättre än jag, kan säkert använda registret till väldigt många saker, som att sålla fram en viss rote eller se vilka soldater som var aktiva under en viss period.

Jag har främst intresserat mig för vilka soldater som hette Drake, och börjar med att visa dessa, som jag delat upp på tre bilder.

Obs att en soldat som förflyttats till en annan rote förekommer flera gånger, men att det då ska framgå av individ-numret, kolumn D, att det är samma gubbe. Registret har med ett par soldater Drake som rekryterats för sent för att jag ska gå in på dem, eftersom jag har satt år 1700 som en gräns. De soldater som mönstrat på därefter lämnas i stort utanför det jag undersöker. Men även med vetskapen att en hel del av namnen kommer att tas bort, blir det en rätt lång lista ...

2021-10-02, 17:11
Svar #124

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Här har jag dragit ett rött streck över de poster som rör "rekrytering efter 1700". I några fall rör det sig om individer vi ändå har nämnt ovan, exempelvis Hans Andersson Drake, som troligen är son till länsmannen Anders Olofsson Drake.

Därefter har jag strukit dubbletter, så att varje individ endast ska räknas med en gång. Kvar blir då 18 stycken Drakar:
  • Henrik Drake, regementspräst, senare kh i Hede
  • Erik Eriksson Drake, korpral från Överbyn i Marieby
  • Joen Rafwelsson Drake, inte nämnd ovan
  • Joen Eriksson Drake, inte nämnd ovan
  • Måns Nilsson Drake, troligen inte nämnd ovan
  • Håkan Nilsson Drake, inte nämnd ovan
  • Olof Roaldsson Drake, son till herr Roald i Lit
  • Jöns Roaldsson Drake, son till herr Roald i Lit
  • Andes Andesson Drake, trolig systerson till korpralen Erik E. D.
  • Per Ersson Drake, uä son till korpralen Erik E. D.
  • Knut Drake, troligen Olofsson och systerson till korpralen Erik E. D.
  • Erik Olofsson Drake, korpral, trolig bror till Knut Drake
  • Hans Drake, Roaldsson, regementsskrivare, son till herr Roald i Lit
  • Jacob Mattiesson Drake, fr. Stockholmstrakten, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
  • Elias Mickelsson Drake, fr. Uppland, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
  • Nils Önnesson Drake, nämnd men ännu inte undersökt
  • Johan Carlsson Drake, eg. Jon, fr. Jämtland, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
  • Lars Olsson Drake, nämnd men ännu inte undersökt

Phu! För några av de filurer jag redan har skrivit om, har jag, via detta register, funnit nya ledtrådar, så ni får stå ut med att ett par soldater kommer i repris ...


2021-10-02, 17:33
Svar #125

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Anders Andersson Drake, som jag med frågetecken placerat som son till Anders Andersson och Sigrid Eriksdotter (Drake) i Överbyn, Marieby, var ryttare för ett rusthåll i just denna by åren 1687-1690.

Därmed skingras mina tvivel. Detta bör vara Sigrids son, och därmed en dotterson till länsmannen Erik Pedersson (Drake) i Marieby, som var prosten Olof Drakes bror. Ännu ett frågetecken uträtat.

2021-10-02, 19:44
Svar #126

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag har delat upp de 18 soldaterna jag sållade ut ovan i tre grupper. Först en grupp med de ryttare och dragoner som kvarstår att undersöka:

  • Joen Rafwelsson Drake, inte nämnd ovan
  • Joen Eriksson Drake, inte nämnd ovan
  • Måns Nilsson Drake, troligen inte nämnd ovan
  • Håkan Nilsson Drake, inte nämnd ovan
  • Nils Önnesson Drake, nämnd men ännu inte undersökt
  • Lars Olsson Drake, nämnd men ännu inte undersökt

Därefter en grupp som vi undersökt utan att kunna finna belägg för att de är släkt med de Drakar denna tråd handlar om.

  • Jacob Mattiesson Drake, fr. Stockholmstrakten, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
  • Elias Mickelsson Drake, fr. Uppland, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo
  • Johan Carlsson Drake, eg. Jon, fr. Jämtland, okänt om koppling finns till Drakarna från Brunflo

Till sist den gupp som vi undersök och säkert, eller med stor sannolikhet, kan säga är ättlingar till herr Peder Andersson i Brunflo och hustru Anna Olofsdotter:
  • Henrik Drake, regementspräst, senare kh i Hede
  • Erik Eriksson Drake, korpral från Överbyn i Marieby
  • Olof Roaldsson Drake, son till herr Roald i Lit
  • Jöns Roaldsson Drake, son till herr Roald i Lit
  • Andes Andesson Drake, trolig systerson till korpralen Erik E. D.
  • Per Ersson Drake, uä son till korpralen Erik E. D.
  • Knut Drake, troligen Olofsson och systerson till korpralen Erik E. D.
  • Erik Olofsson Drake, korpral, trolig bror till Knut Drake
  • Hans Drake, Roaldsson, regementsskrivare, son till herr Roald i Lit

Vi kan konstatera att minst hälften av soldaterna Drake i Jämtland var ättlingar till prosten Peder Andersson och hustru Anna Olofsdotter. Bland de soldater som var födda i Jämtland är det hittills endast Jon Carlsson Drake som inte gått att identifiera som en ättling till detta par, men de knepigaste återstår att kartlägga, så han får snart sällskap!

2021-10-02, 22:46
Svar #127

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag kom på ytterligare ett tecken på om en soldat brukar namnet Drake som ett tilldelat namn, snarare än som ett släktnamn. Om en soldat växlar namn med tiden, som det gjorde med dragonen Lars Olsson Drake, som 1707 bytte namn till Lars Olsson Trots, kan det vara ett tecken på att namnet inte var ett släktnamn. Så vad vet vi om denne Lars Olsson Drake?

Han var jämte och rekryterades 1685 som dragon nummer 76 i Kapten Lilliecrantz kompani, med placering i Månsåsen, Sunne socken. Rotebonden hette Anders Ersson, om jag läster rätt ur 1686 års generalmönsterrulla. Där framkommer att han ersatts av Erik Mattsson Dunder, vilket enligt databasen Jämtländska fältjägare 1645–1901 skedde den 4 juni 1686.

Han återkom till det militära 1692, lejd för att ersätta en soldat Olof Gunnarsson Hägg som antagit hemmansbruk, se generalmönsterrullan 1692.

Lars Olofsson Drake verkar sedan ha haft lite olika placeringar inom Kapten Lilliecrantz kompani. I mars 1707 gifte han sig med änkan Sigrid Jönsdotter från Högen i Mörsil. Samma år bytte han namn, från Drake till Trots.

Av generalmönsterrullan 1715 framgår att Lars Olsson Drake hade dött i april 1712.

Men vad kan vi säga om Lars Drakes/Trots rötter? Kan han pusslas ihop med de andra Drakarna?

2021-10-03, 01:18
Svar #128

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag har hittat dragonen Lars Olsson, utan vare sig Drake eller Trots, i begravningsboken för Myssjö 1712, där det står att han bodde i Ede, vilket stämmer med GMR. Det står även att han blev 44 år och alltså var född 1667 eller 1668. Han var således ca 18 år när han först blev soldat och ca 40 när han gifte sig med änkan Sigrid, som inte behöver ha varit hans första hustru.

Finns det någon känd Olof (Drake) eller N.N. (Drake) gift med en Olof som passar in? Kanske. Margereta Eriksdotter (Drake), en av de äldre döttrarna (utflugen och möjligen nygift 1645) till länsmannen Erik Pedersson (Drake) i Marieby var av allt att döma gift med en Olof Persson i Änge och föräldrar till korpral Erik Olofsson Drake, samt troligen till Knut Drake, Margareta var troligen i barnafödande ålder 1667/8. Dessutom var bodde hon som änka åtminstone åren 1693-1685 i Överbyn, troligen gos systern Sigrid. Det kan passa bra att en tonårig son då söker egen försörjning i det militära.

Men eftersom Olof var ett av de absolut vanligaste namnen finns det inget som säger att det är just detta par som var dragonen Lars Olsson Drakes föräldrar. Utan mer att gå på, placerar jag honom tills vidare med jämten Jon Carlsson Drake och de två upplänningarna Elias Mickelsson Drake och Jacob Mattson bland de Drakar vi ännu inte identifierat.

2021-10-03, 13:27
Svar #129

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
En av de Drakar som jag fann via registret Jämtländska fältjägare 1645–1901 visar sig vid närmare granskning inte alls ha varit en Drake. Han finns med i en mönsterrulla från 1672 där det framkommer att han var född i Hogsta (Högsta) i Hallens socken och egentligen hette Jon Eriksson Brask, se femte raden uppifrån här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90002304_00026

Innan jag insåg det hann jag, med hjälp av en annan forskare, ta reda på en del om folket i Högsta. Jon Brasks far hette Erik Bengtsson och hans svärfar hette Gunnar Hemmingsson. Jon Brask förekommer flitigt i domboken för Hallen och i viss mån för Sunne. Bland annat ska Jon och hans broder Bengt ha misshandlat svärfadern Gunnar svårt.

Jon Eriksson Brask verkar ha dött i Tyskland 1676, men mer om honom skriver vi inte här. Det finns ju ett par Drakar kvar att kartlägga som förmodligen verkligen hette Drake! En är Måns Nilsson Drake om vilken jag igår jag skrev att vi troligen inte hade nämnt honom högre upp i tråden.

Detta "troligen" var motiverat. Jag har nämligen nämnt honom - men visste då inte att han var en Nilsson! Mer om honom i nästa inlägg.

2021-10-03, 14:52
Svar #130

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Under rubriken "Den elfte Draken" skrev jag den 26 augusti i år att prostparet i Brunflo, herr Olof Pedersson Drake med hustru Anna Roaldsdotter, hade elva barn, men att endast tio är kända. Identiteten på denna elfte Drake är alltså okänd, men jag gav förslag på ett par Drakar i passande ålder som vi inte vet så mycket om. En var ryttaren Måns Drache i Alsen:
Citera
Det finns ett par "oidentifierade jämtländska Drakar" i lämplig ålder, där någon skulle kunna vara identisk med Den elfte Draken. En ryttare "Måns Drache" i Alsen döper sonen Nils den 30 november 1662. Kanske kan vi kan hitta mer om honom i GMR (men jag är rätt skral på att forska om militärer).

Honom kan vi nu stryka från listan, eftersom han, enligt registret Jämtländska fältjägare 1645–1901, hette Måns Nilsson Drake. Farsnamnet gör det troligt att sonen Nils, döpt 1662, var en av Måns Drakes äldsta söner. På det antagandet bygger jag ännu ett antagande, nämligen att Måns var född på 1630-talet. (Den förmodade födelsetiden bygger alltså på en svajig grund.)

Enligt Jämtländska fältjägare 1645–1901 var Måns Nilsson Drake aktiv som ryttare under en kort period, åren 1662-1665, varefter han tog avsked. Han ska ha varit placerad i rusthåll 120 i Brunflo tingslag/socken. Den senare uppgiften kan stämma trots att sonen Nils döptes i Alsen, men tyvärr hittar jag inte källan till att Måns Nilsson Drake ska ha varit ryttare under denna period. Det kanske det finns någon annan som gör?

Så här pass tidigt var tilldelade soldatnamn ovanliga och i rullorna står de flesta soldater endast med ett patronymikon. Att Måns Nilsson Drake står som just Drake (bland annat i dopnotisen som jag ju har funnit) gör det troligt att han tillhörde en Drak-släkt. Men kanske inte den jämtländska? Det finns en samtidig Håkan Nilsson Drake som uppges ha varit smålänning. Möjligen kan Måns ha varit hans bror?

Mer än så har jag inte om Måns Nilsson Drake, men bara att kunna stryka honom som "den elfte Draken" är ett litet steg mot en mer korrekt bild av släkten Drake!

2021-10-03, 15:52
Svar #131

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Ryttaren Håkan Nilsson Drake uppges i Jämtländska fältjägare 1645–1901 vara från Småland, vilket gör att jag inte misstänker någon närmare koppling med släkten Drake i Jämtland, och därmed inte tänker lägga krut på att leta upp honom i källorna.

Han ska enligt samma källa ha varit aktiv åren 1661-1678, bland annat i Kyrkås.

De adliga släkterna Drake ska ha sitt ursprung i Småland och Östergötland. Om ryttaren Håkan Nilsson Drake har gemensamt ursprung med någon av dessa, ligger utanför vad jag har möjlighet att kartlägga, men omöjligt är det förstås inte.

Därmed återstår tre två militära Drakar under 1600-talets Jämtland:
  • Joen Rafwelsson Drake
  • Nils Önnesson Drake
  • Lars Olsson Drake

(Missade att jag redan hade skrivit om Lars Olsson Drake, mannen som senare hette Trots!)

Vad kan vi hitta om dem?

2021-10-03, 17:38
Svar #132

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jon Rafwelsson Drake, enligt Jämtländska fältjägare 1645–1901 placerad vid Ubyn i Revsund, kommer jag inte heller att lägga så lång tid på. Det framgår inte om han var jämte eller ej, men i och med att hans patronymikon Rafwelsson (som jag kanske bör normalisera till Rafaelsson eller Ragvaldsson?) var väldigt ovanligt i Jämtland, tror jag att han inte var från bygden. I exempelvis Västernorrland verkar namnet ha varit betydligt vanligare. (Helt okänt var namnet dock inte heller i Jämtland vid denna tid. Det fanns exempelvis en Per Rafwelsson i Lorås, Hammerdal och namnet verkar också förekomma inom en familj i Järpen, Undersåker.)

Jon Rafwelsson Drake var, fortfarande enligt Jämtländska fältjägare 1645–1901, aktiv som dragon från januari 1672 tills han deserterade i Tyskland fyra år senare. Jag finner inget om Jon Drake i domböckerna, det är för tidigt för att han ska ha hunnit ge avtryck i kyrkböckerna och jag tror inte att jag kan finna speciellt mycket matnyttigt om honom i de militära rullorna - men vi har ytterligare ett namn att hålla utkik efter.

Ovanliga namn har förstås en stor fördel. Om vi stöter på en lämplig N.N. Drake gift med en Rafael (Ragvald etc) eller en Rafael (Drake), så lär det vara en förälder, så vi får hjälpas åt att hålla ögonen öppna - både i Jämtland och annorstädes!  Men tills vidare får Jon Rafwelsson Drake sälla sig till gruppen av Drakar med okänt ursprung.

2021-10-03, 19:25
Svar #133

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Lars O Drake/Trots var gift redan 1704 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005622_00369#?c=&m=&s=&cv=368&xywh=1688%2C251%2C4980%2C3512), men med vilken känner jag inte till (Myssjö C:1 omfattar hela pastoratet, alltså även Oviken & Hackås).
Den som gifte sig med Sigrid [rätteligen Jonsdotter] var Lars Svensson Drake f. ca 1678, även han vid Hallens kompani. Den sistnämnde övertog sin äktenskaplige företrädares gård i Nordbyn, Alsen. Som Nordbyns dragon avled på fjället blev Lars insatt som soldat (nr 86 ÖL) för det hemman han brukade. Han finns inte upptagen i Alsens dödbok, men GMR 1728 upplyser att han hängt sig 2/5 1721. Hans änka Sigrid död 11/3 1736 (hon var född i Högen och Mörsil, så hennes adressering vid vigseln 1707 finns en förklaring till).

Måns Nilsson Drake rymde ur tjänsten 24/3 1664 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053781_00063#?c=&m=&s=&cv=62&xywh=3373%2C582%2C3237%2C1978)

2021-10-03, 21:52
Svar #134

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack för dessa klargöranden, som indirekt även blev en påminnelse om att Lars Olofsson Drake redan har undersökts! (Det börjar bli väldigt många individer att hålla isär nu.)

Intressant med de två Lars Drake i samma kompani! Att Lars O. Drake bytte namn 1707 kan säkert delvis förklaras av att det fanns en samtida Lars S. Drake (som jag - inom parentes sagt - inte kan placera in i Drakfamiljen, men som jag tror kan höra hemma där).

Det blir den här typen av missförstånd med två namnar! I Kapten Ulfsparres kompani på 1680-talet fick korpral Erik Eriksson Drake och hans systerson korpral Erik Olofsson Drake båda ha kvar namnet Drake, med följden att det ofta blir otydligt vem som avses. Det senaste exemplet jag stött på är i Sunne tingslags domboksprotokoll 1649–1690, vars transkriberade version publicerats nu i veckan (!). Från tinget i maj 1685:
Corporalen Erick Drake angaf Swän Larsson i Tann hafwa caverat för sin mågh Hemming Eekeström, som resterade på ett hästekööp, nembligen tålff daler silf:rmyntt: begärandes att han må dem betala, emedan som Hemming haar rest bortt till Norie. Swän Larsson bekänner honom säija deth Hemming war sig skyldig sex stycken sex dalers plåtar för een häst, men aldrig begärtt löffte af sigh derföre, och fast mindre derföre löfftatt. Corporalen oppwiste een attest daterat d. 3 aprill 1684, gifwen aff Joon Persson i Såhlberg, corporalen Erich Ersson Drake och hustru Ingri Ersdotter i Öfwerbyen, att Swän låfwatt på Gregori marknad 1684 hålla sitt löffte för Hemming, och derpå rächt honom handan, huar emoth Swän exciperade och föregaf sigh då allenast låfwa honom ett lass staar, och därpå gifvit honom sin hand men aldrig gått i löffte för bemälte tolf dal. s:rm:tt.

Så wijda Swän Larsson nekar aldeles sigh gått i löffte för sin måg Hemming Ekeström för tolff daler silf:rmynt, och corporalen Erich Drake honom dertill binda med wittnen som icke  tillstädes äre; altså måste saken denne gången differeras.


Det står alltså inte vilken av korpralerna målet gäller, men i och med att det talas om en attest från Erik E. Drake, kan vi utesluta honom och inser att det är Erik O. Drake som kräver full betalning för en såld häst.

I detta mål nämns även en Ingrid Eriksdotter i Överyn som jag inte har koll på. Att hon attesterar bör innebära att hon är myndig, det vill säga änka. Och en änka Eriksdotter i Överbyn får mig att tro att vi kan ha funnit ännu ett barn till länsmannen Erik Pedersson (Drake) och hans hustru Elisabet Pedersdotter, en dotter som i så fall antingen redan var utflugen 1645 (som Erik O. Drakes mamma Margareta Eriksdotter) eller som var under 15 år (som Erik E. Drake), i och med att hon inte nämns i koppskattelängden. (Se detta inlägg från 28 juli 2021, om koppskattelängden som källa till kunskap om denna familj.)

Nu återstår endast Nils Önnesson Drake av de militära Drakarna på 1600-talet. De militära Drakarna utanför landskapet vågar jag inte ens ge mig in på, men några norrländska båtsmän kan mycket väl ha koppling till samma släkt.

Jag vill även presentera ytterligare någon Drake som jag har stött på, samt - välbehövligt även för min egen förståelse - rita en förhoppningsvis begriplig presentation av hur jag menar att de olika Drakarna hänger ihop.

Därefter anser jag att jag har gjort vad Constantinus bad mig om i ett privat meddelande i somras, när han vänligt uppmanade mig att:
Citera
... bidra med vad du hittills känner till om din anfader Olof Erikssons (belagd med Drake?) föräldrar i denna tråd

2021-10-04, 17:03
Svar #135

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Annika: Mycket väl forskat med att försöka räta ut Drakarna, stort TACK skall du ha från oss andra. m(_ _)m


Apropå äldsta anfadern Per Andersson i Älvsta som fått ärva sin släkting Rådgerd, hustru till borgmästaren Lars smältare i Västerås, så har jag inte Stockholms tänkebok för åren 1524-1529 digitalt för att lättare kunna återge innehållet här på forumet. Sitter någon händelsevis på...

"Stockholms stads tänkebok 1524-29 / av M:r Olauus Petri Phase : häfte 1-2 1929, häfte 3, register, 1940 (Skrifter utgivna av Vetenskapssocieteten i Lund; Vol. 11)" ?


Lars smältares arvingar enligt tänkeboken den 29/4 1525 (sida 67-68):
- Jakob Andersson i Tuskö, Börstil sn
- Olof Holmgersson
- Anders Eskilsson i Öregrund
- Anders Persson i Lund, Valö sn enligt personregistret
- Hans Olofsson i Långalma, Börstil sn
- hustru Birgitta i Löhammar, Harg sn (Erik smältares syster)
- Jakob Anderssons systerdotter i Harg sn

Hustru Rådgerds arvingar enligt tänkeboken den 27/4 1528 (sida 215-216):
- Olof Jakobsson i Fiskeby, Hälsingtuna sn
- Per Andersson i Älvsta, Jättendal sn

2021-10-04, 17:25
Svar #136

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Olof Drake, kyrkoherde i Hede, uppges i Bygdéns herdaminne ha efterträtt sin far 1704 men avlidit samma år. Detta kan inte vara riktigt eftersom han på Hede vårting i februari 1705 anklagade Håns byamän för att inte ha inställt sig till examen vid prostens visitation (Jämtlands domsagas häradsrätt AI:26a s. 264r). Att hans närvaro på tinget är samtida bekräftas av mantalslängden daterad 27 februari samma år, tillika undertecknad av honom själv (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005623_00517#?c=&m=&s=&cv=516&xywh=2111%2C1018%2C3530%2C2490). Året efter var han död och mtl. undertecknad av hans far.
Bygdén omnämner två barn Maria och Henrik, men det fanns fler. Hans änka Christina Flodalin, omgift två gånger, avled 1730. Efter henne gjordes inventarium (=bouppteckning) 31/8 1730 och arvskifte 18/1 1731. Hennes siste make Johan Nording uppges ha haft 11 styvbarn. Jag efterlyste dem vars öden jag inte kände till i Släkt och hävd (nr 3-4 1990), men utan svar.
Olof Drakes barn var, förutom de redan nämnda: Stina, Olof, och Magnus (var död 1730, men hans sterbhus ärver). Stina sedermera påträffad död 5/11 1743 i Ljusdal och anges då 48 år. Bägge dessa hennes bröder bevistade Frösö trivialskola. Vart Olof tog vägen vet jag inte. Magnus kan vara den sockenskrivare i Segersta och Hälsingland som gifte sig där 1722. En dotter Christina Margretha f.1723 och en son Olaus Crispinus f.1724 påträffas i ministerialboken. Magnus ej upptagen i mantalslängden efter 1726. Eventuellt är han den Magnus Drake som avled 26/5 1728 i Gävle.

2021-10-04, 17:46
Svar #137

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Ska kolla upp om jag på något litet vis kan bistå när det gäller de saknade styvbarnen, men passar på att slänga in en angränsande fråga:
Har någon (tittar på dig, Karl Göran, eftersom din kunskap om 1600-talets persongalleri i Jämtland-Härjedalen är oöverträffad!) sett herr Henrik Drakes maka Maria Olofsdotter med namnet Blix i en samtida källa?

Jag betvivlar inte att hon "identifierade sig som en Blix" och ett par av hennes syskon har jag sett med släktnamnet - men inte henne själv. Å andra sidan har jag ännu inte gjort något djupgående försök att hitta belägg för det i exempelvis domkapitlets arkiv ...

2021-10-04, 17:58
Svar #138

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Jag efterlyste dem vars öden jag inte kände till i Släkt och hävd (nr 3-4 1990), men utan svar.

För allmän kännedom återger jag Karl Görans efterlysning här. Får dock ingen träff i Arkiv Digitals bou-register.  ???

2021-10-04, 19:00
Svar #139

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Apropå äldsta anfadern Per Andersson i Älvsta ...

Tack för sammanställningen och hoppas att du får napp så att vi kan se texterna mer i deras sammanhang.

Jag påminner att vi inte vet att det var från denna gren som (eller snarare rot) som Drak-identiteten ärvts. Det vi kunnat ringa in är att hans (antagna) sonson och namne, herr Peder Andersson i Brunflo hade minst fyra barn som förde namnet Drake vidare, så jag tror att antingen herr Peder eller hans hustru Anna Olofsdotter på något vis tillhörde en "Drak-släkt".

Om det var herr Peder, så kan han i sin tur ha fått namnet från antingen sin far herr Andres Pedersson, eller sin mor som troligen var en dotter till Jämtlands reformator, prosten Erik Andersson i Oviken. Mer troligt herr Anders, i och med att eftersläkten till två av Eriksdotterns systrar är relativt väl kartlagd och namnet Drake helt lyser med sin frånvaro.

Om det istället var herr Peders hustru Anna Olofsdotter som var Draken, så kan hon vara besläktad antingen genom sin mor hustru Barbro i Åkre, Rogsta, eller genom sin far, fogden(?) Olof Eriksson. Någon av dem var troligen släkt med (ättling till?) underlagmannen i Ångermanland (och spridda år för Medelpad och Hälsingland) Olof Eriksson i Åkre som är belagd 1487–1519, se Thomas Sverker i Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall (Svensk Genealogisk Tidskrift 2019:1).

Om herr Peders far herr Anders Pedersson var Draken, kan det antingen vara ett arv efter hans far - som vi tror är identisk med Peder Andersson i Älvsta, eller hans mor, kanske den Olofsdotter från Uppland(?) som träder fram ur tänkeböckernas brus. (Peder i Älvsta kan dock ha varit gift fler gånger!)

Så Peder Andersson i Älvsta är en trolig anfader till denna Drak-familj, men behöver personligen inte ha haft ett dugg med någon samtida Drak-släkt att skaffa, om skillnaden är begriplig. Det kan exempelvis ha varit hans sonsons hustrus mormor som är förbindelsen mellan Peder Andersson i Älvsta och Drakarna.

Om det ens fanns en sådan förbindelse, alltså! Det vet vi ju inte.

2021-10-04, 19:37
Svar #140

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Olof Henriksson Drakes barn anno 1730:
  • Stina, död 5/11 1743 i Ljusdal, 48 år (född ca 1695)
  • Maria, f.1698 i Hede, d.1769 28/4, klockarhustru i Själevad
  • Henrik, f.1700, d. 1749, komminister i Ramsele
  • Olof, läste i Frösön: Vidare öde okänt
  • Magnus (död med bröstarvingar 1730), ev identisk med en Magnus Drake som dog i Gävle 26/5 1728; kanske var sockenskrivare i Segersta med två barn

Ang. Magnus, så tycker jag att barnens namn, hans yrke etc gör det troligt att du har hittat rätt. Låter fullt rimligt att han är identisk med Magnus som dog i Gävle 1628, men kollar upp de där Hälsingedrakarna (Ursula Pedersdotters ättlingar) som jag delat info om högre upp i tråden, så att det inte finns någon känd Magnus Jonsson Drake eller så i det gänget som han kan förväxlas med.

Tillägg:
Ingen Magnus i det utdrag från Glysisvallur jag delat högre upp.

Stina i Ljusdal tror jag är identisk med den soldathustru Kristina Drake som nämns i denna tråd på Anbytarforum.

Olof Olofsson (Drake) har jag inte koll på. Hoppas att någon annan har det! (Kanske kan Stina Drakes barn ha dopnotiser som ger en ledtråd? Jag nystar inte vidare här, utan släpper familjen.)

2021-10-04, 19:54
Svar #141

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Äsch, att Stina var identisk med Anders Barks maka Kristina var ju känt redan under efterlysningen i SoH!

Jag som kände mig lite mallig ett tag :)

2021-10-04, 21:59
Svar #142

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Under slutet av 1600-talet och något år in på 1700-talet fanns det en stenhuggare i Jämtland som hette Jöns Persson. Han är mästaren bakom i princip alla bevarade gravhällar i landskapet under denna tid, och den praktfullaste av dessa beställdes av Hans Olofsson Drake i Oviken, död 1701 och begraven 1702 och hans hustru Elsa Embdeman (som jag inte vet när hon dog).

När Elsa Embdeman dog vet jag fortfarande inte, men tidigare har jag bara haft en grov uppfattning om att det var ca 1700. Nu fann jag att hon ännu levde i augusti 1705, när hennes salig makes brorsdotter Elisabet Henriksdotter Drake med maken herr Östen Hamberg döpte sin son Olof i Myssjö:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035928_00013 (vänster)

En notis jag fann när jag egentligen letade efter något helt annat ...

2021-10-04, 23:42
Svar #143

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
I generalmönsterrullan för Livkompaniet 1692 står det, på rote nummer 102, Sörby i Ås socken, att dragonen har rymt 1689, och ersatts av Nils Önnesson Drake. Om det fanns någon relation mellan rotebonden Per Åkesson (?) och den nye dragonen, vet jag inte, men Nils Drake var jämte, så det är fullt möjligt. Enligt åldersuppgift i 1707 års husförhörslängd var han född ca 1659 och ca 30 år när han rekryterades. I Ås fanns det flera Önnessöner och Önnesdöttrar som verkar jämngamla med Nils

På denna rote rotade han sig en tid, men vid årsskiftet 1694/1695 förflyttades han enligt databasen "Jämtlands fältjägare ..." till rote nummer 81, Ope i Brunflo. Rotebonden där hette Olof Stensson. Nils Drake blev kvar i Ope till 1701, och har tydligen gift sig, oklart om det skedde i Ope eller medan han bodde i Sörby, med den 13 år yngre Märit Eriksdotter.

I september 1699 döpte de en dotter Kerstin i Brunflo. Dopvittnen var Nils Jonsson i Ope och en hustru Märit i Gusta:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035502_00026 (höger)

Nils Önnesson Drake återkom till Ås 1701, först på rote 93, därefter på rote 94. År 1709 tog Nils Drake avsked från det militära. Han var då ca 50 år.

Fortsättning följer

2021-10-05, 07:03
Svar #144

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Jag har gått igenom kyrkoböckerna i Gävle, och Magnus Drakes ursprung och hemvist finns där ingen förklaring på.

2021-10-05, 07:48
Svar #145

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Constantinus!
Uppgifter från bouppteckningen och arvskiftet efter Christina Flodalin påträffas vid Hede ting i mars 1731 § 6 (Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv AI:52a s. 132v >).
Noteringen om ”halfbroderen Olaus Bogberg” gjorde mig brydd redan 1990, men torde väl vara en felskrivning för Olaus Klingberg.

Som Per S. anger så verkar Magnus D. i Gävle hänga lite i luften och att frånfället skedde där tycks vara en tillfällighet. Åtminstone har jag inte kunnat påträffa honom mantalslängderna för staden.

De två namnarna Magnus Drake, den ene från Hede och den andre bosatt i Segersta, förefaller vara en och samma person. Den sistnämnde är också han avliden senast 1731. Sockenskrivaren Magnus Drakes änka är nämligen upptagen i 1732 års mantalslängd [längst ner till höger] (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005650_00081#?c=&m=&s=&cv=80&xywh=2646%2C2639%2C2308%2C1628) .
Hon gifter om sig 1733 i Segersta med soldaten Hans Tomasson Svala, vilken sedermera uppges styvfar till sockenskrivaren Olof Drake i Bäckänge (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032040_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=-335%2C-315%2C4508%2C2755).

På Hede ting 13/3 1725 kärar läns- och riksdagsmannen Johan Lund, på vägnar av Johan Hök mot pastor Drake och samtliga hans arvingar angående sitt arv efter modern och mormodern. Där nämns  bland övriga arvingar komminister Esten Hamberg på sin hustrus vägnar och studiosus Hindrik Drake i Uppsala, men också madam Maria Drake, boende i Kopparberget, gift med ”konstsnidaren Hans Mason Höllbohm”.  (se Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv AI:46 s.105r).
[Efter de båda sistnämnda finns en bouppteckning från 1735 (Falu rådhusrätt och magistrat F2:4 s. 92)].
Vem var då Johan Hök (eller riktigare Höök) ?
Här får jag erkänna en stor tveksamhet att lämna upplysningar av den anledningen, att jag trots intensivt sökande f.n. ännu inte påträffat källan bland mina excerpter. Dock, Johan påträffar jag första gången i Frösö trivialskolas matrikel läsåret 1707-1708 (även hans halvbröder Daniel och Magnus). Fadern Carl Höök var vederbörlig tid kassör vid Ljusnedals bruk och modern var Helena Drake.

2021-10-05, 22:06
Svar #146

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 316
  • Senast inloggad: 2024-06-28, 12:21
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
Magnus Drake döper en son Sven i Hanebo 1726-03-06.
(Källa: Hanebo (X) C:1 (1678-1831) Bild 37 / sid 65 (AID: v135214.b37.s65, NAD: SE/HLA/1010063))

2021-10-06, 22:29
Svar #147

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
... madam Maria Drake, boende i Kopparberget, gift med ”konstsnidaren Hans Mason Höllbohm”.  (se Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv AI:46 s.105r).
[Efter de båda sistnämnda finns en bouppteckning från 1735 (Falu rådhusrätt och magistrat F2:4 s. 92)].

Tack, det var ett för mig okänt par och bra att veta så att jag inte av misstag kopplar samman Maria Drake med den avlägsna fränden i Falun, Göran Jonsson Drake (Faluns stadssekreterare som var från Hudiksvall).

Är Maria alltså ytterligare en dotter till herr Henrrik Drake i Hede och hans Maria Olofsdotter (Blix)? (Har inte möjlighet att kolla de källor du refererar till, tyvärr.)

Att det fanns en ättling till den dotter som dog på 1690-talet och var gift med bruksbokhållare Carl Höök, visste jag inte. Inte heller att Hööks hustru hette Helena, så tack! (Däremot kände jag till att det fanns en Henriksdotter gift Höök, vilket jag förstått av Erik J. Bergströms "Bruksanvisning: Ljusnedals bruk och dess torpare genom 200 år" (sidan 12).

Spännande med Magnus Drake, som förblivit så okänd, samtidigt som han har satt spår i källorna! Jag håller på att även Hanebo-Magnus är samma individ.

Jag har tänkt mig Drakarna som förhållandevis väl kartlagda, ändå dyker det ofta upp nya individer som vi lyckas placera in i släkten. Fascinerande.

2021-10-07, 06:52
Svar #148

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Magnus Drake är säkerligen son till kyrkoherde Olof Henriksson Drake i Hede. Han har en son Olof f 1724 i Segersta (fick namn efter sin farfar) med faddrarna bl.a. kyrkoherde Nils Klingberg och m:me Christina Flodalin, styvfar resp moder.

2021-10-07, 15:09
Svar #149

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Man kan undra vad Magnus Drake kan ha haft för planer efter tjänsten som sockenskrivare (sist upptagen i Segersta mtl. för år 1726).

Angående Henrik Drakes måg och dotter i Falun:
Bouppteckning (registerkort): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0103868_00476#?c=&m=&s=&cv=475&xywh=-294%2C-248%2C3624%2C2036 och
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102901_00471#?c=&m=&s=&cv=470&xywh=1692%2C426%2C4507%2C2755 (mer lättläst i AD v150857a.b4650.s92)
Ovan skrev jag Maria Drakes makes namn och titel enligt stavning i domboken. Här kan vi se att de där inte var helt korrekta.

I mitt herdaminne (Bygdén) har jag gjort en notering om att Henrik Drakes hustru Maria Blix avled 1717 och dottern Helena 1698 (hennes efterlevande make omgift 1699 i Berg med Magdalena Hellman).

2021-10-07, 22:29
Svar #150

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tack för mer kött på benen om paret i Falun!

Vad beträffar Maria Olofsdotter (Blix) dödsår 1717, så är jag lite extra nyfiken på var den uppgiften är hämtad, i och med att hon är min anmoder (genom dottern Elisabet Drake, gift till Myssjö).

Nu tillbaka till Nils Önesson Drake. Som jag tidigare skrev, var han ca 30 år när han år 1689 värvades som soldat i Sörby, Ås socken. Jag tror att han innan dess var bonde i byn Östersem i samma socken. En sådan har funnits. Vi hittar Nills Öndeson i Seem som bonde på en gård på 1⅓ tunnland i en förteckning över bönder som betygas wara så uthfattige och oförmögne, at dee intet förmå uthgöra 1688 åhrs rijkzdags bewillningh, förordsakat af många oåår och misswexter, och dee för sädeskorn och födhan förythrat all sin ringa ägendom, och hafwa allenast legoboskap. Så att intet kan wäntas at dee blifwa mechtige någon rest betalla, uthan befruchtes meera blifwa skyldige, om änskönt dee skulle blifwa besådde, och niutha godh åhrswexst, se den transkriberade domboken för Rödöns tingslag, sid 200 f

Det var för sin fattigdoms skull han skrev sig som soldat. Han kunde inte behålla sin gård. Vid vårtinget 1693, sid 282, samma domboksversion som ovan, besvärar sig Erich Gelofson i Looke och Låchne sochn över Nills Öndeson i Österseem i så måtto at han 1689 månde sitt hemman ib:m af 1 ⅓ tunlandh sällia såsom skatte för 25 dahl. silf:rm:t. Erik hade sedan, i god tro, sålt detta hemman till en annan man. Det visade sig att Nils hade såldt dhet han intet ägde, för endast en tredjedel av gården var fri skattejord. Större delen var i jordeboken registrerat som kronojord. Nils fick betala tillbaka 2/3 af opburne penningar, men i och med att han själv inte visste hur det låg till, så slipper han böta för ohemult sälliande. En klen tröst för den fattige dragonen ...

Genom andra domboksnotiser vet vi att Nils Önnessons företrädare på gården i Östersem hette Önne Eskilsson. I målet om olaglig försäljning av kronojord, framgår att gården tillhört Nils Önnessons salig far, som jag utgår från är identisk med denne Östen Eskilsson.

Kan Önne Eskilsson i Östersem eller hans hustru på något vis gå att koppla till Drakarna, eller får vi parkera Nils Önnesson Drake bland de personer som bar namnet utan att vi kan visa att de var ättlingar till herr Peder Andersson i Brunflo och hustru Anna Olofsdotter?

2021-10-08, 09:10
Svar #151

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
En medarvinge till gården i Östersem var förmodligen hustru Märit på Frösöns kyrkobord, som till tinget i Rödön i februari 1691 hade stämt Nils Önesson "för jordepenningar", förmodligen sin andel av pengarna efter försäljningen Nils farsgård.

Hon uteblev från tinget och fick böta för det. Och det var ju trist för oss, eftersom ett sådant mål potentiellt kunnat berätta mycket om hur folk var släkt med varandra ... Se den transkriberade domboken för Rödöns tingslag, sid 237

Så vem var hustru Märit? Hon var änka 1691, annars hade det varit hennes make som agerade å hennes vägnar. På sidan 273 i den transkriberade domboken för Sunne tingslag, dit Frösön hörde, träffar vi vid hösttinget 1689 på henne, Märit Larsdotter. Hon var änka efter Bengt Olofsson på Frösö kyrkobord. Länsmannen Alexander Pollack erkände att han hade kallat Bengt Olsons nu warande änckia hustro Märitt Larsdotter kåhna, som aff sådant tillfälle icke kan skyhlas under titul aff hustro, utan för hoora.

Några fler pusselbitar, men hör de bitarna hemma i Drak-pusslet, eller ska de sorteras in i en annan låda?

2021-10-08, 21:42
Svar #152

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag lämnar tillfälligt Nils Önnesson Drake och hans fränder och sticker emellan med en fråga som dök upp i en släktforskargrupp på Facebook. Vet vi när prosten Olof Pedersson Drakes hustru Anna Roaldsdotter dog?

Historikern Olof Holm har uppmärksammat en lista i ett tingsprotokoll från Ragunda november 1671 (sidan 60) över män och änkor som åtnjutit skattefrihet i Jämtland. Av denna lista kan vi dra slutsatser om vilka som ännu levde, och till dem hör Sal. h:r Olufz änkia i Brundflodh, som står skriven för en skattefri rök på 6 ⅙ tunnland, vilket var gården Lund. Anna var då 68 år, vilket vi vet i och med att hennes far, herr Roald Andersen i norska Ytterøy, antecknat att hon föddes den 25 april 1603.

Men vet ni hur länge hon därefter levde? Vid tinget i Brunflo i november 1696 var hon död. Befallningsman Hans Larsson Noraeus, änkling efter Anna Roaldsdotters och herr Olofs dotter Helena Olofsdotter (Drake minns jag inte om det står i samtida källa), kärade då till sin svåger Anders Olsson Drake i Lund efter sin del av arvet efter modern och efter brodern Per. Den senare hade då varit död i nästan åtta år (begravd den 7 februari 1689), men hur lång tid Anna Roaldsdotter då hade varit död, vet jag inte.
Jämtlands domsagas häradsrätt 1696, ht (Arkiv Digital, v407029.b2220.s405)

Jag har inte lagt så mycket krut på att ringa in Anna Roaldsdotters frånfälle, eftersom jag har hoppats att det klarnar när jag kan ta del av Brunflos transkriberade domböcker framöver. Men någon av er andra kanske vet mer?

2021-10-11, 09:36
Svar #153

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Vilka var barnen? Jag vet inte. Det fanns en dragon Johan Kristoffersson Blix som jag har tänkt mig hör hemma här, liksom eventuellt en Nils Kristoffersson på Dvärsätt, men jag inser att det finns en hel del kvar att undersöka. Kanske är det någon som sitter på kunskap om Anna (Drake) och Kristoffer Blix, som vet vilka barn de fick, vad som urholkade parets ekonomi, om han var borgare och i så fall var eller något annat som ger oss en bättre bild av paret ...

När det gäller den jämtländska dragonen Johan Kristoffersson Blix, som jag alltså misstänkte var son till Anna Olofsdotter (Drake) och Kristoffer Andersson Blix, byn Byn (Bye, By) i Rödöns socken, så har jag nu sett i rullorna att han var från Ångermanland. För övrigt den ende soldaten med namnet Blix i Jämtland på 1600-talet som har en registrerad härkomst utanför Jämtland.

Han kanske har sitt ursprung i någon av de Blix-syskon från Undersåker som etablerade sig i Ångermanland på 1500-talet: Peder Månsson Blix i Styrnäs, herr Bengt Månsson Blix sist i Gudmundrå och laxfogden Olof Månsson (ej belagd med namnet Blix) i Sollefteå/Multrå.

Eller också var han son till det par jag förmodade, och de bodde en period i Ångermanland? I ett släktregister från 1700-talet sägs Kristoffer Andersson ha varit borgare, utan angiven plats. Där har jag tänkt att det antingen är fel, eller också var han det i en norsk stad. På 1670-talet flyttade han till Norge, och var då väldigt skuldsatt. Men kanske var han borgare i Härnösand?

OBS att han ändå inte var kan vara far till kyrkoherde Erik Christoffersson Hellberg, som Constantinus har fastslagit ovan:
Citera
Annika: Stort tack för din utförliga beskrivning av källor rörande Christoffer Andersen och Anna Drake i Rödön. Först nu ikväll konstaterar jag att makarna, ännu ogifta sommaren 1651, kan omöjligen bli föräldrar till Erik Christoffersson Hellberg som var student vid trivialskolan i Härnösand åren 1651-1662.  ;D

(Möjligheten att han fick/tog Blix som ett soldatnamn utan relation till övrig Blixar finns också, förstås. Men prel. tror jag att det är mer sannolikt att han på något vis hade en relation till andra Blixar, något jag undersöker i en lång och mycket nördig tråd på Facebook, där jag kartlägger alla fynd av namnet Blix fram till 1700. Går att läsa utan att vara inloggad och är sökbar med Google och andra sökmotorer.)

2021-10-11, 11:34
Svar #154

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6989
  • Senast inloggad: 2024-07-06, 07:59
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Kristoffer Andersson i Härnösand? Jo, men det är ju redan diskuterat, bl.a. i ett inlägg av dig 3 augusti. Enda möjligheten är en som var borgare 1628-58 enligt mantalslängder. Han finns i kyrkoräkenskaperna åtminstone 1643 och torde ha dött före 1670 då "hustru Anna, Christopher Anderssons" finns i mantalslängden.

2021-10-11, 19:27
Svar #155

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Kristoffer Andersson i Härnösand? Jo, men det är ju redan diskuterat, bl.a. i ett inlägg av dig 3 augusti. Enda möjligheten är en som var borgare 1628-58 enligt mantalslängder. Han finns i kyrkoräkenskaperna åtminstone 1643 och torde ha dött före 1670 då "hustru Anna, Christopher Anderssons" finns i mantalslängden.

Tack! Det var klargörande.

Jag har avfärdat att Kristoffer Andersson Blix är identisk med Erik Cristophersson Hellbergs far samt uttryckt starkt tvivel kring att han, om han var borgare, höll till i Sverige.

Detta tvivel har varit just tvivel, och med den för mig nya uppgiften att en Kristoffersson Blix var ångermanlänning, ville jag pröva om den ende Kristoffer Blix jag känner i passande ålder, en jamtsk bonde som i norska sekundärkällor sägs ha varit borgare, kan ha varit borgare i Ångermanland, det vill säga Härnöand.

Det kan han inte ha varit. Din uppgift om att det endast fanns en dåtida borgare Christopher Andersson och att han var död senast 1670, gör att jag går från tvivel till visshet. Den jamtske bonden (och förmente borgaren) Kristoffer Andersson Blix var nämligen vid liv 1674, när han i februari utfärdade en obligation.

Tre alternativ återstår därmed:
  • Johan Kristoffersson Blix var son till någon annan Kristoffer i Ångermanland
  • Johan Kristoffersson Blix har fått rätt far av mig, men kallas ångermanlänning för att var född i (eller hade bott i) Ångermanland
  • ett tredje alternativ som jag tänkte ut när jag skrev att det fanns tre möjliga tolkningar, men hann glömma innan jag formulerat alternativen ovan (gissningsvis ett dåligt alternativ, med andra ord)

Skönt att gå från övertygelse till visshet om att det rör sig om två namnar. Johan Kristoffersson Blix hör inte hemma i denna tråd (om vi inte kan fastslå att alternativ 2 är det rätta)!

2021-10-11, 22:07
Svar #156

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tredje alternativet var att det står fel i rullan.

2021-10-15, 16:46
Svar #157

Utloggad Lars Åhlander

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 49
  • Senast inloggad: 2023-05-05, 10:16
    • Visa profil
Anna Drake
En fråga angående prostinnan Anna Drake som står (som ägare till?) Fastgården 1, Oviken 1715 i Röklängden. Jag misstänker att det är samma Anna som är gift (med Erik Olof Huss) och bosatt i Berg (hon fick barn där 1713 och 1717), eller är det en annan Anna. Prosten i Oviken P(etrus Jacobi) Eurenius är gift med Katarina Rubin enligt Bygdén (Härnösands Stifts Herdaminne). Någon som vet?

2021-10-16, 00:32
Svar #158

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Anna Drake
En fråga angående prostinnan Anna Drake som står (som ägare till?) Fastgården 1, Oviken 1715 i Röklängden.

Bör vara en dotter till Ovikens kyrkoherde herr Hans Olofsson Drake. Fast vilken? Den dotter som var gift med en prost hette Barbara Drake, gift med Daniel Touscher, Skön. En dotter Anna Drake fanns också, men hennes make Johannes Unæus, kh i Luleå, var inte prost. Vet inte om namnet eller titeln är mest central här.

Touscher nämns här i Fastgården-sammanhang:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+a27a6969-48f7-11d5-a6ed-0002440207bb

2021-10-28, 09:41
Svar #159

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag har inte kunnat knyta dragonen Nils Önnesson Drake, nämnd ovan, till den släkt vi skriver om här. Det betyder inte att sådan koppling saknas. Tvärtom tror jag att han på något vis var ättling till herr Peder Andersson i Brunflo och dennes maka Anna Olofsdotter från Rogsta i Hälsingland, men kan inte bevisa det. Även här kanske jag får anledning att återkomma i frågan när Brunflos domböcker i transkriberad version finns tillgängliga genom Jämtlands läns fornskriftsällskap.

Därmed är jag färdig med dragonerna för denna gång och vill istället presentera en Drake som jag endast känner för att han nämns i ett mycket fint brev som enligt uppgift ska ha funnits som en avskrift utan ytterligare kommentarer i A J Hanssons efterlämnade samlingar.

Brevet finns återgivet här:
http://www.busvebacken.se/Bring%C3%A5senBrev

Jag kopierar för enkelhetens skull in avskriften, men inte den tolkning av brevet som finns återgiven på samma sida:

Citera
Hälsan medh gudh alzmechtige kerälskelige fader och moder.

Såsom min skrifvelsse till äder är att iagh wil bedh äder få höra huru det hafver gåt för mig i vegen och sedan iagh komme in i sochen iagh komme in i sochnan den 12te Oktober och så komme wij uthi än gård som kallas Wij, och der var iagh och mina kamrater lenge och ingen förtienst wanckas. Maten wart alt för mig såå vel som di lisle penningarne iagh hade, och licka så med min kamrat Pehr Drache wart och så alt, han hade och ingen annan råd än han måste sellia bort sina hansker, att han skulle få något til att lefwa medh, så lenge at det skule falla någon förtjenst. Och iagh hade ingen annan rådh än iagh måste taga tienst af Olof Larsson i Gielle och icke annat iagh kan förnimma än iagh hafwer fåt een godh husbonde och matmoder så got som han hafver så får iagh och huad min lön och kleder abelangar så är det skrifat nedan före her, Ty iagh kommes icke skrifa up det ner iagh skref det mera ty her Drache, var iche til stedes ty han skal skencka migh kleder och lön och huad iagh skal hafva der.

Kiera mor var så godh och gif Per Drache än gång dricka och än bit matt om i hafver någon rå till ty han hafver varit än godh kamrat mot mig. Och i fader att i ville giöra migh än råck. så är det ful för vel giort om i hade så råå til, och är det så at jag får rååck valmaret hema hos eder så vil jag gierna bidia äder att i ville lodh giöra til honom så vore det myckijt vel, och peningarne tager i min kista och betalar skredaren, och är det något mera så tager ni i betalning för valmaret och så tager i dermedh Brita i Bringåssen, och så ventar iag ful at iag skal koma hem ann vinter så skal iag ful koma öfver äns med äder då om råcken iag får, kiera fader och moder ville i vara så god och let giöra knapar uti honom, ty iagh får en suart valmarsråck hos min husbonder och men iag vil icke hafva honom til kyrckan di heller. Di förste som i vinner fli til honom och i finge någon til at senn honom hit medh så vore det vel och så vil iag bidiia äder att i ville senn hit mina små skin byxor ty iagh får ful ret för dem her, och mina finger hansker och stickstrumper och min suarta mysa som i gaf migh vil iagh bidia äder att i skickar hit. Om far vill hafva min strige han, får han taga honom för den iagh feck åf honom, min skiorta som grofvare är den skal Samuel få ty iagh nötar hene inte iag får vel skiorter der jag är så mycki som iagh sliter.

Jagh hade fuller mera til at seia, men iag har inte nogot til at skrifva på. Kiera fader och moder var så godh och skrif mig til ner som i får något til at senda med, så får iag höra huru i lefver När som folcket begynder til at fellas emellan Jemptelan och Helsingland i vinter så skal iagh ful skicka äder något trå lin då iahg skule ful hafue til skickat äder nu men si det var omöeligit Pehr Drake råde mera med än det lisla han hade sielfver. Ieg helsar äder och mina syskon mång tusende goda nätter om det så vel vore att i ville bedh Samuel gå i Bringåsen i några dagar så skul iagh ful förlicha Samuel

iagh gudh befallat aff Gielle den 22 November Anno 1702

Måns Jonnsson

Brevskrivaren Måns Jonsson var 1702 troligen en ung person, kanske född i slutet av 1680-talet. Hans föräldrar levde och bodde i närheten av (men troligen inte i) Bringåsen, Ås socken. Samuel, som kanske var Måns bror, nämns. Han ska dels få en grövre skjorta som Måns inte behöver, och dels vill Måns att föräldrarna ville bedh Samuel gå i Bringåsen i några dagar så skul iagh ful förlicha Samuel. Det fanns fler syskon som tycks ha bott hemma, eller så pass nära hemmet att Måns hälsar till dem.

Bringåsen nämns i samband med att Måns ville få en finare rock uppsydd. Föräldrarna uppmanades att ta pengar ur Måns kista ... och betalar skredaren, och är det något mera så tager ni i betalning för valmaret och så tager i dermedh Brita i Bringåssen. Riktigt vad Brita i Bringåsen har för relation här, är oklart. På sidan där brevet återges föreslås att hon kanske skulle anlitas som skräddare, men det är osäkert menar jag. Däremot är det möjligt att Samuels ärende till Bringåsen har med denna Brita att göra.

Det framgår att Måns varit i lag med flera kamrater, troligen från Jämtland, och att de har tagit sig till Hälsingland och först tjänade, utan att få bra betalt, på än gård som kallas Wij, men att Måns därefter städslats som dräng hos Olof Larsson i Gielle, som verkar vara en bra husbonde.

Helt säker är jag inte, men jag tror att vi hamnar i byarna Vik och Gärde i Jättendal, Hälsingland. Andra förslag mottages gärna!
http://www.sockenbilder.se/jattendal/

Den namngivna kamraten Per Drake var från Jämtland, men troligen inte från samma ort som Måns, eftersom Måns är noga med att förklara att Per är en schysst kille som han går i god för, det vill säga att ifall föräldrarna ens kände till honom sedan tidigare, så var det troligen ingen närmare bekantskap.

Låter det som rimliga slutsatser så här långt? Och kan vi identifiera Per Drake eller någon av de övriga personer som nämns i brevet?

(Jag fick tips om brevet i en diskussion på Facebook från en forskare som heter Jan Anders Nilsson, och passar på att tacka för detta även här!)

2021-10-28, 09:55
Svar #160

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Korrigerar mig själv omgående:
Citera
... men troligen inte från samma ort som Måns, eftersom Måns är noga med att förklara att Per är en schysst kille som han går i god för, det vill säga att ifall föräldrarna ens kände till honom sedan tidigare, så var det troligen ingen närmare bekantskap.

Jag kom på att en annan tolkning är att föräldrarna mycket väl kan ha känt till Per Drake, men att hans rykte inte var det bästa, och att Måns därför ville kratta manegen för sin kamrat och påtala att han var en bra kille.

2021-10-30, 16:51
Svar #161

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Jag missade att återge slutet av brevet! Efter iagh gudh befallat aff Gielle den 22 November Anno 1702 /Måns Jonnsson, kom ett tillägg där Måns redogör för vilken lön han ska få:

Citera
Och huad han vil gifva mig i Kleder och mynt så är det nu först 3 dahler i lön och dertil vil han gifva mig en vallmars råck och vallmarsbyxor, men han lofva mig ät par skinbyxor skiortor, en grann och två grofvare, 3 par skor, 1 par strumper, vantor och hanskor och en halsduk, mera så får jag inte. 1 karulin gaf han mig i fördel och än skiorta hafver iagh fåt.

Tyvärr har jag inte något förslag på var i det stora Drakpusslet vi ska placera in Måns kamrat Per Drake, men han är troligen nära släkt med någon av de Drakar som nämnts tidigare i denna tråd, det vill säga antingen (mest troligt) en ättling till herr Peder Andersson i Brunflo och hustru Anna Olofsdotter, eller son till någon av de Drak-soldater som verkade i Jämtland, men som inte var födda där och som kanske inte tillhörde samma släkt.

Av detta enda brev är det förstås svårt att dra några bra slutsatser, men det går att spekulera. Både Per Drake och hans brevskrivande kamrat Måns Jonsson verkar tillhöra den breda allmogen. De var inte rika - då hade de inte tagit tjänst som drängar - men de var inte helt barskrapade. När de saknade pengar löste Per Drake den akuta situationen genom att sellia bort sina hansker, att han skulle få något til att lefwa medh, så lenge at det skule falla någon förtjenst. Måns själv hade pengar i en kista hemma i Jämtland, som han bad föräldrarna att ge skräddaren för att sy upp en finare rock - med knappar i - för kyrkobesök. Han har visserligen fått en svart vadmalsrock av sin husbonde, men iag vil icke hafva honom til kyrckan di heller. Det kan alltså inte vara frågan om samhällets lägsta skikt. Både Per Drake och Måns Jonsson kan förmodas vara bondsöner.

Ingen av dem tycks ha någon närmare släkt i den del av Hälsingland där de tjänade, för då hade de troligen vänt sig dit och tagit ett lån när pengarna tog slut, åtminstone Måns som ju hade pengar hemma. Det finns inte heller någon antydan i brevet om att Måns träffat någon släkting eller vän till familjen. Även i ett kort brev skulle en hälsning från en bekant hälsing troligen ha klämts in.

Per Drake är den enda kamrat som nämns vid namn, men det framgår att det var ett något större sällskap, som kom till "socknen" (namnet på denna socken framgår tyvärr inte, men min gissning är alltså Jättendal) den 12 oktober 1702 och där iagh och mina kamrater till att börja med arbetade på gården Wij.

Så, varför tog sig ett sällskap av unga jämtar till Hälsingland? Jag vet inte, men tror att det var lättare att få jobb där än på hemmaplan och att lönerna för en dräng var högre (utom hos den snåle bonden i Wij). Det här är inget jag har sett några studier kring, och det vore intressant att jämföra det Måns skriver med lönenivån i Jämtland vid denna tid. Att jag tror att lönerna var högre i Hälsingland beror på tillgång och efterfrågan.

Under denna tid var Sverige i krig, det Stora nordiska kriget (1700-1721). Många män skickades ut till fronten och dog, i de flesta fall av sjukdomar. De ersattes av nya män och det blev ett underskott på män i arbetsför ålder i stora delar av riket.

Jämtland drabbades inte på samma vis, eftersom jämtarna 1688 hade skrivit ett kontrakt med svenska kronan, Brunflotraktaten, om att jämtska styrkor enbart fick användas till att försvara det egna landskapet. Jämtarna skickades därför inte ut till fronten. De påverkades av kriget, skansar förbättrades och beredskapen var säkert hög, men de dog inte av difteri på ett lerigt fält i Polen. Jämfört med andra landskap, fanns det förhållandevis många arbetsföra män kvar i landskapet. (När kriget drog ut på tiden försökte den svenska regimen mönstra även jämtar för tjänstgöring i Tyskland, men de vägrade såväl 1712 som 1713 eftersom Brunflotraktaten fastslagit att de skulle försvara just Jämtland. Karl XII rev upp avtalet 1718, och vid det fatala fälttåget till Norge samma år var det många jämtar som dog på fjället.)

Jag tror alltså att en anledning till att unga jämtar sökte sig till andra landskap för tillfälliga arbeten under början av 1700-talet, var att det där rådde brist på arbetskraft och att Per Drake, Måns Jonsson och deras kamrater därmed fick bättre betalt än om de tagit tjänst som drängar på granngården där hemma. Men detta är endast en gissning.

Jag har skummat i kyrkböcker från Jättendal anno 1702 och 1703 för att se om Måns Jonsson eller Per Drake skymtar förbi som dopvittnen eller i annat sammanhang, men har inte sett dem. Jag har inte letat senare än så, i och med att jag inte vet om de stannade i denna socken (eller ens är säker på att det var i Jättendal de befann sig). I mitt skummande kan jag dock ha missat något och det finns förstås domböcker och andra källor där någon av dem skulle kunna dyka upp, som jag inte kollat på, så möjligheterna att hitta mer om denna Drake är inte uttömda alls.

Att de var någonstans i Hälsingland och arbetar på en av de gårdar som under denna tid byggde upp ett välstånd genom linodling, känns dock rätt säkert. Måns skrev att när folcket begynder til at fellas emellan Jemptelan och Helsingland i vinter så skal iagh ful skicka äder något trå lin.

Vad kan vi mer ana om Per Drake genom hans kamrats brev? På sidan där brevet återges, står det att Måns sannolikt inte var skrivkunnig utan anlitar kamraten Per Drake som skrivhjälp. Det kan stämma, för i Måns brev står det att huad min lön och kleder abelangar så är det skrifat nedan före her, Ty iagh kommes icke skrifa up det ner iagh skref det mera ty her [fel avskrivet för Per?] Drache, var iche til stedes ty han skal skencka migh kleder och lön och huad iagh skal hafva der.

Passusen är dock inte entydig. Båda kan vara skrivkunniga och det kan ha varit Per som satt inne med detaljerna om arbetsvillkoren. Dock verkar det klart att Per Drake kunde skriva. Fler uppgifter än så lyckas jag vrida ur detta brev. Vem Per Drake och de övriga som nämns i brevet var, förblir obesvarat.

Han är den sista av de Drakar jag har med i kartläggningen (men fler kan dyka upp). Det finns visserligen en mängd båtsmän Drake vid Norrlandskusten som absolut kan ha gemensamt ursprung med Drakarna i Jämtland, men att räkna upp dem skulle endast bli en lista med namn på personer som jag inte har förutsättning att hitta ursprunget för idag, så det står jag över.

Härnäst tänker jag rita lite släktträd över denna släkt, där jag placerar in de individer som vi, med mer eller mindre stor säkerhet, trots allt har viss koll på. Av praktiska skäl kommer jag då inte att gå bortanför herr Peder Anderssons och hustru Anna Olofsdotters barnbarnsbarn. Eller, det är vad jag tänker nu, innan jag börjat rita.

Vi får se vad jag mäktar med :)

2021-10-30, 18:35
Svar #162

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Väl bekomme!

Här är ett försök att visa Drakarnas rotsystem. Jag har inga årtal, i och med att det faktiskt saknas i de flesta fall, och inser att det blivit lite inkonsekvent med herr-titeln, som borde ha funnits även på herr Peders far Anders Pedersson och på hans troliga morfar Erik Andersson.

Personerna här (minus en del av de gubbar som bara står med förnamn och jag bara känner genom deras barns farsnamn) kan ni läsa översiktligt om i mitt inlägg från den 4 oktober, där det framgår någorlunda i vilken mån de är säkra anor eller baseras på bedömningar.

En sonsons son till herr Peder Andersson och Anna Olofsdotter, Anders von Drake, adlades. När han 1720 ansökte om adelskap, skrev han "att hans förfäder i de fyra närmaste leden varit, ehuru präster, av de gamla adliga släkterna Drake och Hand". Att de var präster i fyra led är korrekt, men vi vet inte om det finns någon sanning bakom att den här Drak-familjen är befryndad med de adliga släkterna Drake/Hand.



2021-10-30, 21:06
Svar #163

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Den här bilden ska illustrera barnen till herr Peder Andersson i Brunflo och hustru Anna Olofsdotter. De gröna grenarna innebär att jag anser det bekräftat att namnet Drake fördes vidare till ättlingar.

Utan säker inbördes ordning (men Ursula är äldre än Elisabet) var dessa, från vänster till höger på min bild:
  • Ursula i Hudiksvall, vars gren blir en egen bild
  • länsmannen Erik i Marieby, vars gren blir en egen bild
  • Elisabet, levde i Härnösand 1629, vidare öde osäkert, men i denna tråd lanseras en teori om att hon var gift med 1. Jon Persson i Gene och 2. med Kristoffer Kristoffersson i Härnösand och hade barn i båda desa giften, se Per Sundins tabell från 4 september och anslutande diskussion
  • Samuel, som dog relativt ung och överlevdes av hustru Mette Fredriksdotter och ett barn, men där även barnet hade dött innan 1637. Hade även ett äldre utomäktenskapligt barn, se inlägg den 1 augusti 2021
  • Berit var gift med lagmannen Jöns Mickelsson och de hade minst fyra barn, se inlägg den 1 augusti 2021, men enda barnet vi återfunnit hittills är Mette Jensdatter Drage, 1625-1695, som kom till Bergen
  • prosten herr Olof Drake i Brunflo, vars gren blir en egen bild

Herr Olof är det enda av syskonen som jag har sett belagd med namnet Drake hittills.

Joseph Persson i Dynäs, Gudmundrå, är föreslagen som ännu en bror. Någon koppling till Dynäs finns, eftersom herr Olof frågade efter ett arv därifrån 1647, arvsanspråk som avfärdades för att de var för gamla. Denne Joseph levde 1621, men om han är en bror, måste han ha dött utan bröstarvingar innan 1629, se inlägg från 29 augusti och flera följande.

Återkoppla gärna här eller i PM om mitt försök till grafisk presentation och den här typen av kors-länkning underlättar. (I och med att jag har rätt tydlig bild av hur den här familjen hänger samman och jag själv har skrivit en så stor del av inläggen, har jag lätt att navigera på sidan och kan inte bedöma om bilder underlättar eller inte.)

2021-10-31, 11:17
Svar #164

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Att herr Peder Anderssons dotter Ursula blev gift till Hudiksvall har varit känt sedan länge, men först under senare år, 2019, har Thomas Sverker identifierat henne som hustrun till Hudiksvallsborgaren Jon Eriksson, en man med ännu inte klarlagt ursprung i Jämtland, se Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall (Svensk Genealogisk Tidskrift 2019:1), och min sammanfattning högre upp i tråden av de argument han redovisat.

Denna gren har jag inte forskat speciellt mycket kring, och Ursula och Jon kan ha haft fler barn än de tre jag ritat in i trädet. Så vitt jag vet, är det endast deras son Jon Jonsson som har fört namnet Drake vidare, och alltså fått lite grönt ludd på sin gren. (Denna visualisering är missvisande, eftersom "grön gren" kan tolkas som att den är mer livskraftig än de utan grönska. Jag vill därför poängtera att de andra grenarna kan vara nog så livskraftiga, trots att namnet Drake inte har återfunnits i dessa grenar!)

För den här grenen finns det ytterligare ett namn som går att följa, och det är spridningen av namnet Ursula. Namnet är inte unikt för denna släkt, men det var mycket ovanligt utanför just denna familj. Bild nummer två är en skiss som Thomas Sverker har delat på Facebook över fynd av detta namn bland ättlingar till Ursula Pedersdotter. Ortsnamnen Åkre, Frölland och Blästa på denna bild, är alla byar i Rogsta sn utanför Hudiksvall.

Barnen till Ursula Pedersdotter och borgaren Jon Eriksson är (utan någon medveten ordning):
  • Ursula, om vilken jag inte vet mer än det som framgår av Thomas Sverkers bifogade bild över förekomsten av just namnet Ursula. Att hon var dotter i denna familj är troligt (namn, jordinnehav), men inte helt säkerställt
  • Jon, vars änka hette Karin och som bör ha haft sönerna Jon Drake och Göran Drake. Fler barn kan ha funnits.
  • Elisabet, vars make Olof Persson i Åkre vittnade om att hans "hustrus mors mormor" var hustru Barbro

Jon Jonsson med sönerna Jon Drake och Göran Drake kom att sprida namnet Drake vidare. Se posten Hudiksvalls Drakar ovan. Via Göran Jonsson Drake, som var stadssekreterare i Falun, kom släkten till Dalarna.

I Falun fanns det även andra Drakar, bland annat den madame Maria Drake, dotter till herr Henrik i Hede, som Karl Göran har uppmärksammat oss på och som hör hemma i denna familj, samt en rådman i Säter, Daniel Andersson Drake (1632-1674), där jag inte har funnit någon koppling till den här aktuella släkten.

Även i Hälsingland finns det Drakar som inte gått att knyta samman med Ursula Pedersdotters familj. Detta är intressant i och med att båda hennes föräldrar, herr Peder Andersson i Brunflo och hans hustru Anna Olofsdotter, så vitt vi kunnat bedömma, har ursprung i Hälsingland. Kan dessa "oidentifierade Hälsinge-Drakar" ha ett äldre gemensamt ursprung med denna familj?

En sådan "oidentifierad" Drake i Hälsingland går via korpralen Måns Olsson Drake med arvejord i Kolsta, Norrala socken i Hälsingland, som var far till prästen Laurentius Magni Drake, se denna post med referenser.

En annan är en Margareta Göransdotter Drake i Söderhamn, som jag först trodde var dotter till Göran Jonsson Drake, stadssekreteraren i Falun, men där källorna inte håller. (Jag har inte helt uteslutit att hon var dotter till Falun-Göran, men har heller inget som pekar åt det hållet, utom hennes farsnamn och den relativa närheten mellan Hudiksvall och Söderhamn.) Om henne, se slutet av detta inlägg.

2021-10-31, 14:30
Svar #165

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Här ett försök att illustrera ättlingarna till Erik Pedersson i Överbyn, Mariebys socken. Honom har jag skrivit en del om här. Hans maka Elisabet Knutsdotters bakgrund kan ni läsa mer om här.

Paret kan ha haft fler barn än de jag har hittat, som är (ovanligt nog i rätt säker åldersordning):
  • Margareta, som förde namnet vidare. Läs mer här.
  • Elisabet, endast känd från koppskattelängden 1645
  • Anna, endast känd från koppskattelängden 1645
  • Sigrid, f. 1627/8 som förde namnet vidare. Läs mer här.
  • Knut, f. 1628/30. Läs mer här.
  • Erik Drake f. ca 1635, är den enda i skaran som jag sett med namnet Drake. Mer om honom, se bland annat här. (Dottern Maria afrättades för att ha avlat barn med sin styvson.)

En (änka) Ingeborg Eriksdotter i Överbyn 1684, nämnd i db för Sunne på tinget i maj 1685, som jag inte har kunnat placera, ser jag som en sannolik syster. Nämns i detta inlägg. Det kan finnas fler syskon än så, och några av de dragoner Drake som inte gått att placera, tror jag kan höra hemma i denna gren.

2021-10-31, 19:23
Svar #166

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Prosten Olof Pedersson Drake och hans Anna Roaldsdotter (om hennes släkt, se här) fick tio kända barn, samt ett elfte barn som vi inte har något namn på. (Fler barn kan ha funnits men har i så fall dött unga.)

När Brunflos domböcker finns transkriberade (förhoppningsvis inom något år), kommer min kunskap att växa, och jag misstänker att det då finns saker jag vill ändra i bilden, exempelvis ordningen på barnen. Den är inte helt säker, i synnerhet inte för döttrarna.

Barnen är:
  • Herr Roald Drake i Lit, vars gren blir en egen bild
  • Per Drake, som vi kan läsa om här. Hade en dotter Rakel, som han fått med en oidentifierad Elisabet Klasdotter, av allt att döma utan att de varit gifta
  • Elin, gift med Hans Larsson Noraeus, vars gren blir en egen bild
  • Anna, gift med prästsonen Christoffer Andersson Blix i Rödön, barn nämnda i dombok men inte identifierade, mer om henne här (samt i ett par senare inlägg)
  • Herr Hans Drake i Oviken, vars gren blir en egen bild
  • Herr Henrik Drake i Hede, vars gren blir en egen bild
  • Fru Brita Drake, gift med Nils Curry, adlad Treffenberg. Om fru Brita Drake med familj, se här.
  • Herr Johan Drake i Berg, vars gren blir en egen bild
  • Elisabet, som enligt norskt släktregister var gift med en prost i Rödön -  vilket är fel, utan att vi vet hur felet har uppstått. Mer om henne här.
  • Länsmannen Anders Drake, vars gren blir en egen bild
  • Den elfte Draken, vars existens framgår av en arvsfördelning

Alla söner använde namnet Drake, men av döttrarna har jag endast sett det på fru Brita Drake. Eftersom hon använde namnet har jag grönfärgat hennes gren, trots att barnen inte kallade sig Drake.

Sex av dessa syskon får egna bilder med sina grenar. Det är för svårt att redovisa herr Olofs barnbarn på en och samma bild.

2021-10-31, 23:33
Svar #167

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Vi känner fem barn till herr Roald, varav endast två står med i Herdaminnet. Familjen har jag skrivit om högre upp i tråden.

Minst fyra av barnen använde namnet Drake. Den inbördes ordningen är osäker:
  • Olof Drake var bonde i Söre, Lit. Dog, 50 år gammal, 1708
  • Anna, gift med en dragon Elias Köhn, sen med Per Enarsson i Klösta
  • Hans Drake var mönsterskrivare 1688-1695, vidare öden okända
  • Barbro Drake fick ett oäkta barn - och syfilis - av en man som lovat att gifta sig med henne, men inte uppfyllde detta löfte. Senare gift med en ryttare i Brunflo, med vilken hon fick flera barn.
  • Jöns Drake, dragon som dog vid Karolinernas dödsmarsch nyåret 1719

2023-03-18, 15:31
Svar #168

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Måns Nilsson Drake rymde ur tjänsten 24/3 1664 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053781_00063#?c=&m=&s=&cv=62&xywh=3373%2C582%2C3237%2C1978)
Forskaren Björn Berg tipsade mig om ett mål från Brunflo tingsrätt i september 1667 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Z0000180_00107). Där framgår att ryttaren Måns Drake rymde med hustru och barn på grund av att han dessförinnan hade begått någon stöld.

Målet 1667 gällde att Måns Drake hade haft en smärre skuld till Brunflo-prosten magister Jacob Holst och när han rymde hade han lämnat kvar en del persedlar hos sin svåger Lars Olofsson, i en bostadsort jag inte lyckas uttyda. Rätten beslutade att Lars skulle betala den del av svågern Måns skuld som motsvarade värdet av de kvarlämnade persedlarna.

Ordet svåger hade 1667 en vidare innebörd än idag, så svågerskapet mellan Måns och Lars innebär inte automatiskt att den ene var gift med den andras syster, men detta är ändå en konkret ledtråd för att framöver kunna identifiera Måns Nilsson Drake! (Själv forskar jag för närvarande på släkten/släkterna Blix, även de med rötter i Jämtland, och gör inget av detta den närmaste tiden.)

2023-03-18, 16:11
Svar #169

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Tidigare har Christer Kalin tipsat mig om en rekordtidig Drake, Las Drage (som han oftast får heta) i Svensåsen, som vi bland annat ser i Sölvskattelängden 1611 (överst på höger sida).

Tyvärr har vi inte lyckats hitta något patronymikon på honom. Är skattskriven där åtminstone åren 1611-1614. I räfsten med jämtarna 1613 fick han böta, men står då inte med bland de jordägare vars gårdar konfiskerades, så Lars Drake i Svensåsen verkar ha brukat någon annans gård.

2023-03-18, 17:43
Svar #170

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3772
  • Senast inloggad: 2024-07-14, 00:17
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Måns Drakes svåger Lars Olofssons bostadsort handlar inte så mycket om att kunna tyda den än om att dess namn delvis är dolt. Kanske är hela namnet läsbart på den renoverade domboken, som torde finnas på Arkiv Digital.
Ulf Berggren

2023-03-18, 21:16
Svar #171

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Måns Drakes svåger Lars Olofssons bostadsort handlar inte så mycket om att kunna tyda den än om att dess namn delvis är dolt. Kanske är hela namnet läsbart på den renoverade domboken, som torde finnas på Arkiv Digital.

Ja, det är mer läsbart, se bifogad bild. Måns Drakes svåger Lars Olofsson bodde 1667 i Grytan - den by där salig herr Olof Pedersson Drakes barn samma vår hade sålt 8 tunnlands arvejord till befallningsman Daniel Bertilsson.

Min hypotes blir därför att Olof Drakes barn hade gemensamma rötter med Måns Nilsson Drake och hans syster, Lars Olofssons hustru N.N. Nilsdotter? [Drake] och att Lars Olofssons och herr Olof Drakes respektive intressen i Grytan berodde på att gården i ett tidigare skede hade delats mellan två syskon.

Om vi kan förstå hur Lars Olofsson hustrus + ryttaren Måns Drakes anor löper samman med herr Olof Drakes anor, så skulle det tillföra viktig kunskap om denna Drak-släkts rötter. De gemensamma anorna kan finnas redan i Olofs föräldrageneration. Måns Nilsson Drake skulle exempelvis kunna vara son till herr Olofs syster Elisabet Pedersdotter [Drake] i Härnösand.

En första orientering om Grytans historia finns på Brunflo hembygdsförenings hemsida, men här vill jag (omsider, just nu forskar jag på annat och vill inte tappa fokus) gå igenom källorna själv, eftersom mycket verkar vara fel. Bland annat står det på sidan jag länkade till att Olof Drake hade en syster Anna Persdotter, gift med länsman Erik Kjellsson, vilket inte stämmer!

2023-03-18, 21:26
Svar #172

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Målet där herr Olof Pedersson Drakes barn sålde sitt farsarv hittar vi här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Z0000180_00096

2023-03-20, 21:56
Svar #173

Utloggad Nils Roos

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2024-05-05, 21:47
    • Visa profil
Jag har haft en fråga om Anna Drake under Härjedalen- Okänd socken som såg så här ut: Blivande länsmannen i Leksand, Lars Dahlström f. 1725-01-12 i Gagnef gifter sig 1749-09-24 i Leksand med Anna Drake från Härjedalen (Leksand (W) EI:2 (1726-1771) Bild 48). Lars Dahlström var stadsbetjänt i Falun vid vigseln. Det finns en uppgift att Anna Drake skulle vara född 1699. Enligt gravstensinventeringen (https://www.rotter.se/gsi/285831?g_id=285831) skulle hon vara född 1692 och död 1794, 102 år. Är det någon som vet vilken socken i Härjedalen hon kom ifrån och vilka hennes föräldrar var.
Jag har därefter blivit varse den här tråden om släkten Drake. Det är Annica Ericssons inlägg 2021-08-08 och 2021-09-03 om att det fanns en Anna Drake i Falun som får mig att undra om det är hon som gifte sig med Lars Dahlström. Makarna får vad jag sett inga barn och Anna Drake var mycket äldre än sin make. Gravstenen finns i Gagnef men om paret dör där eller i Leksand har jag inte kunnat utröna. Lars Dahlström var länsman i Stora Skedvi åtminstone åren 1762-1765 för att 1768 första gången förekomma som länsman i Leksand.

2023-03-22, 17:50
Svar #174

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Det var en spännande Drake som jag inte har någon aning om var hon bör placeras!

Varifrån kommer uppgiften om att hon kanske var född 1699? Oavsett om det är 1692 eller 1699, så blir det en rejäl åldersskillnad mellan henne och maken, född i januari 1725. Åldersskillnaden är förstås möjligt (men ovanlig), i synnerhet om hon vore en rik och myndig änka. Vid vigseln 1749, när hon alltså var 50 eller 57 år, står hon dock som jungfru, en titel som jag inte sett på äldre ungmör (men 1700-talet är å andra sidan inte min hemmaplan).

Att hon blev 102 år är även det möjligt, men mindre vanligt ... Jag vill gärna se fler belägg för hennes ålder än gravstenen, för där kan de ju ha huggit i sten rejält!

Den Anna Drake i Falun som jag har nämnt ovan kan vi bortse ifrån. Hon var inte från Härjedalen utan född i Falun, hon levde ca 1678-1764 och hon hade en annan make.

Den socken i Härjedalen som har starkast band till släkten Drake, är Hede, med kyrkoherden Henrik Olofsson Drake (1635-1726) och hans barn Olof (faderns efterträdare), Elisabeth (gift med herr Esten Hamberg), Helena (gift med Carl Höök) och Maria (gift med Hans Mattsson Öhlbom). De två senare har jag dålig koll på, men Marias bouppteckning hittar vi här, intressant nog i Falu rådhusrätt och magistrat.

Det finns en annan socken att kolla upp. I Ytterhogdal fanns det fram till ca 1690 en komminister Lars Månsson Drake, se Familjer i Norrala av Urban Sikeborg:
Laurentius Magni Drake

Lycka till och berätta gärna vad du kommer fram till!

2023-03-22, 19:55
Svar #175

Utloggad Nils Roos

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2024-05-05, 21:47
    • Visa profil
Makarna Dahlström och Drake finns i tre av Leksands hfl. AI:8c (1772-1776) sid 265, AI:9b sidnummer saknas, bild 276 i AD, AI:10c bild 199 i AD. Det är i den sistnämnda hfl som det står att Anna Drake var född 1699. Olyckligtvis så saknas dödb. för Leksand åren 1793-1795. I Stora Skedvi hfl AI:5 (1762-1782) sid 488 finns endast Lars Dahlström antecknad trots att paret varit gifta sedan 1749. Det är märkligt att det finns så knapphändiga uppgifter om så framträdande person som en länsman. Man kan ju fundera om han var anställd av den tidens säpo?

2023-03-23, 00:19
Svar #176

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Makarna Dahlström och Drake finns i /.../ AI:10c bild 199 i AD. Det är i den sistnämnda hfl som det står att Anna Drake var född 1699.

För oss som inte har AD finns en länk här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013016_00190

Förutom att madame Anna Drake var 26 eller 32 år äldre än sin make och enligt gravstenen blev 102 år gammal, så noterar jag att maken Dahlström deltog i ett husförhör 1798 - två år efter sin död ...

Här ligger en hund begraven. Eller en Drake. Om de dog barnlösa (vilket bör vara fallet om hon verkligen var 50+ när de gifte sig), så kanske det går att hitta en bouppteckning?

2023-03-23, 00:39
Svar #177

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
... så noterar jag att maken Dahlström deltog i ett husförhör 1798 - två år efter sin död ...

Det felet var enkelt att reda ut. Han dog inte alls 1796 utan 1798, ser jag nu när jag granskade gravstenen.

Kan vi hitta honom i dödboken någon gång efter den 19 mars 1798, när han var med om det där husförhöret?

2023-03-23, 11:55
Svar #178

Utloggad Nils Roos

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2024-05-05, 21:47
    • Visa profil
En sökning i dödb. för Leksand och Gagnef fram till år 1800 gav inget resultat. Bouppteckningar från 1700-talet för Leksand och Gagnef saknas.Att Anna Drake som verkar dö före sin make som finns i Leksands hfl fram till 1798 blir begravd i sin makes hemsocken Gagnef utan att vara bosatt där verkar märkligt. Det är i och för sig inte mer än drygt 2 mil mellan kyrkorna men att bli begraven i en annan socken än den man är bosatt i har jag inte stött på i mina trakter.

2023-03-27, 18:02
Svar #179

Utloggad Bo Wallin

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 17
  • Senast inloggad: 2024-02-16, 20:34
    • Visa profil
Föreställer bilden i inlägg 39 Olaus Petri Drake, Anna Roaldsdatter och deras barn?, om någon kunde posta namnteckning eller sigillavtryck gjorda av Olaus, Per Andersson och Andreas Petri, skulle jag bli riktigt glad.

2023-03-27, 20:12
Svar #180

Utloggad Bo Wallin

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 17
  • Senast inloggad: 2024-02-16, 20:34
    • Visa profil
Då jag såg namnet "Embdeman" nämnas här, kan jag nämna att jag vill påstå att jag har identifierat systrarnas farfar. Denne var änkedrottning Sophias mundkok på Nykøbing Slot Gert Endemand, som år 1604 fick en gård i Sørup Halsted Lolland. Han var hämtad från Tyskland och bör ha hetat Endemann ett namn som är vanligt i Tyskland. Det är tänkbart att Jon Gertsson borgare i Trondheim, följt i sin faders fotspår och var ärkebiskopens mundkok, men om detta vet jag inget.

2023-03-29, 20:41
Svar #181

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Föreställer bilden i inlägg 39 Olaus Petri Drake, Anna Roaldsdatter och deras barn?
Nej, tavlan föreställer en familj i Oppdal där en av Olofs och Annas äldsta döttrar bör ha vistats 1645:
Herr Anders Roaldsen, pastor i Oppdal och bror till Anna, med maka Lucie Eriksdatter (Blix) - och deras många barn.
Citera
om någon kunde posta namnteckning eller sigillavtryck gjorda av Olaus, Per Andersson och Andreas Petri, skulle jag bli riktigt glad.
Väl bekomme, den här letade arkiv-detektiv Christer Kalin fram åt mig för bara några veckor sedan!

2023-03-29, 21:20
Svar #182

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Då jag såg namnet "Embdeman" nämnas här, kan jag nämna att jag vill påstå att jag har identifierat systrarnas farfar. Denne var änkedrottning Sophias mundkok på Nykøbing Slot Gert Endemand, som år 1604 fick en gård i Sørup Halsted Lolland. Han var hämtad från Tyskland och bör ha hetat Endemann ett namn som är vanligt i Tyskland. Det är tänkbart att Jon Gertsson borgare i Trondheim, följt i sin faders fotspår och var ärkebiskopens mundkok, men om detta vet jag inget.
En djärv, men felaktig identifiering. Som jag skrev ovan:
Citera
Mammans identitet var alltså fastslagen och pappan hade fått ett farsnamn - nu gällde det att ta reda på vilka de var ... Och det blir jag förstås aldrig färdig med, även om jag har hittat Marias och Elsas syster Clara, deras farföräldrar, pappa Johans syskon och deras farbror guldsmeden Arnt Johansen - för att inte tala om att jag har samlat på mig närmast skrattretande nördig kunskap om systrarnas Blix-släkt på mödernet. Men detta är lite väl avsides från ämnet om prästsläkten Drake, så jag hänvisar till en tråd på Facebook (denna kommentar och de följande handlar om just Embdeman-systrarna, tråden i sin helhet om systrarnas morföräldrar herr Erik Lauritsen Blix, Marit Jensdatter Bull och det parets eftersläkt) för mer info. Eller skicka PM!

Jag har förstått att det är svårt att ta del av innehållet på Facebook, trots att detta ligger i en "öppen tråd", så jag sammanfattar forskningsläget. (Vill ni ha källor till något så fråga, detta blir långt nog som det är):

Johan Giertsens anor är alltså kända. Johans pappa Giert Janson var handelsman, troligen från Nederländerna. Han var även rådman i Trondheim en tid. I vissa samtida källor kallas han Johanssøn, men själv undertecknade han konsekvent handlingar som "Gerridt Janssonn", och vi utgår från att han själv hade koll på den saken.

Giert tycks ha etablerat sig i Norge senast 1612/13 och bör varia född tidigast på 1580-talet. Han dog senast våren 1633. Vid skiftet efter honom i oktober 1634 hade hans änka, Elsa Embdemans farmor Else Christensdatter, ingått ett nytt äktenskap med Laurits Jensen Schifue.

Gierts bror Arendt Johansson var guldsmed. Denne bror var död 1645/1649 och hade då testamenterat 100 riksdaler till Trondheims bostadslösa. Johan Giertsen och hans bror samt styvfar lovade att betala ut beloppet, men detta regleras tydligen först efter Johans död, när änkan Mette Eriksdatter (Blix), Else Embdemans mamma, i mars 1663 hade betalat hela summan. Mette var för övrigt en yngre syster till Lucie Eriksdatter (Blix), hustrun på bilden i inlägg #39.

Johans mamma hette alltså Else Christensdatter. Tillsammans med Giert hade hon barnen Johan, Christen och Grete. I nästa äktenskap med Laurits fick hon sönerna Svend, Peder och Jens.

Detta om Elsa Johansdotter Embdemans farfar Gert, farmor Else, farfars bror Arent och farbröder och fastrar.

Jag passar på att berätta att Elses morfar var herr Erik Lauritsen Blix (ca 1570-1633) i Oppdal (född i Undersåker, Jämtland). Mormodern var Maren Jensdatter Bull. Herr Erik och Maren hade tio barn. Minst hälften av dem hade i sin tur egna barn som jag har kartlagt efter bästa förmåga. Herr Eriks och Marens anor är också delvis kartlagda - men vi har nog redan kommit för off topic som det är.

2023-03-29, 22:02
Svar #183

Utloggad Bo Wallin

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 17
  • Senast inloggad: 2024-02-16, 20:34
    • Visa profil
Stort Tack! Det skulle finnas en tavla av Olaus Petri Drake i Oviken kyrka, men jag har aldrig sett den, så jag trodde att det var dem. :D, är det en fisk Olaus har i sitt sigill?

2023-03-30, 00:38
Svar #184

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Min teori har jag redan skrivit om i post #50, Porträtt som inte föreställer Hans Drake och Elsa Embdeman i Oviken, där jag har delat två porträtt från Ovikens kyrka som påstås föreställa Hans Drake och Elsa Embdeman.

Det kan inte stämma. Den avbildade prästen bär en krage som var helt rätt på en präst i Jämtland innan 1645, när landskapet både världsligt och kyrkligt var norskt. I svenska kyrkan, som Jämtland tillhörde på Hans Drakes tid, var denna krage däremot helt otänkbar.

Dessutom var kvinnans dräkt högsta mode runt 1640 och kan inte ha burits av Elsa Emdeman, född 1642. Detta är ett prästpar från deras föräldrageneration!

Historikern Olof Holm har föreslagit att porträtten föreställer en tidigare pastor i Oviken, Jöns Hemmingsen med hustru Ingeborg Andersdotter (Blix). Själv menar jag det troligen är de porträtt av Olof Pedersson Drake och Anna Roaldsdotter, Hans Drakes föräldrar, som enligt herdaminnet för Brunflo ska ha hängt i Ovikens sakristia. Även om herr Olof var pastor i Brunflo, inte i Oviken, så var han prost över hela Jämtland med Oviken som huvudkyrka.

Vi har tyvärr inga bevarade porträtt av Olofs nära släktingar att jämföra med, men Anna Roaldsdotters bror Anders är ju avbildad på det där familjeporträttet som jag har delat ovan. Jag tycker nog att den oidentifierade prästhustrun i Oviken har viss likhet med honom, se bifogad bild.

2023-03-30, 21:19
Svar #185

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Även om föregående diskussionsutbyte långt ifrån kan anses avslutad, vågar jag ändå tränga mig in med lite nytt.

”Bonden Hans Nilsson Wästan Bäcken här i Hede, född 1701 i Jämtland och härstammande på Fäderne af Drak slägten …” (död 1770 10/2  Hede C:1/252)
Var denne Hans ursprungligen kom ifrån vet jag inte. Han är vad jag kan se, inte upptagen i befintliga jämtländska födelseböcker.

2023-04-01, 10:24
Svar #186

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
En Hans Nilsson född i Jämtland 1701 ... Om det stämmer, bör han vara född i en församling där kyrkböcker saknas eller är bristfälliga.

Eftersom den forumtråd vi är inne på här nog är den mest heltäckande sammanställning som existerar över jämtländska Drakar och Drak-ättlingar, så har jag skummat igenom det vi har skrivit och hittat åtminstone två Nils som tycks vara af Drak slägten och rent kronologiskt skulle kunna bli fäder 1701:

Ingen av de Nilsarna har ett bevisat släktskap med den jämtländska prästsläkten, men i båda fallen tycker jag att det är mycket sannolikt, i synnerhet för Nils Månsson, eftersom han hade släkt med jord i byn i Grytan, där Olof Persson Drake också hade arvejord. Men mörkertalet av personer som tillhör samma släkt utan att det märks i källorna, är förstås stort så Hans Nilssons pappa kan vara någon hel annan person.

Hans Nilsson i Västanbäck, Hede, var änkling efter Agnes Jonsdotter (1694-1777) från Sörgård i Hede. De gifte sig, enligt hennes nekrolog, 1725 och fick endast en son, Jon Hansson i Västanbäck (1731-1802). Jon Hanssons nekrolog berättar att han fick sju barn, varav tre söner levde 1803.

PS (och off topic):
Karl Göran: Jag vill ha kontakt med dig om en helt annan fråga, se här:
Sockenskrivaren Halvar Mårtensson Blix

2023-04-01, 10:51
Svar #187

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
När det gäller det av Burman runt år 1800 omtalade porträttet av prosten Olof Pedersson Drake med hustru Anna Roaldsdotter som ska ha hängt i Ovikens kyrka, så är det dokumenterat att det i Brunflo kyrka under mitten av 1700-talet fanns porträtt av herr Olof samt av hans efterträdare Jakob Holst. (En kyrkbok 1757 - ev. räkenskapsboken? Jag har läst källan, hittar inte tillbaka just nu).

Båda dessa prästporträtt från Brunflo saknas idag och verkar inte ha funnits kvar på Burmans tid, eftersom han beskrev andra porträtt i kyrkan utan att nämna dessa herrar. Är det Brunflo-porträttet som senare hamnade i Oviken och antingen då eller senare kom att associeras med sonen herr Hans Drake?

2023-04-23, 22:33
Svar #188

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
När Elsa Embdeman dog vet jag fortfarande inte, men tidigare har jag bara haft en grov uppfattning om att det var ca 1700. Nu fann jag att hon ännu levde i augusti 1705, när hennes salig makes brorsdotter Elisabet Henriksdotter Drake med maken herr Östen Hamberg döpte sin son Olof i Myssjö:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035928_00013 (vänster)

Elsa Embdeman levde ännu 1706. Jag såg fel. Olof Hambergs dop skedde inte i augusti 1705, utan 1706.

2023-10-15, 20:02
Svar #189

Utloggad Stefan Åhman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 252
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 22:11
    • Visa profil
Återknyter till Jöran Drake i Falun.
 
Vid RR i Falun inprotokollerar 1677-07-19 hustru Margareta Collvin den hyttandel som hon köpt den 23 mars cujus anni av sin styvson Olof Nilsson Fahlberg (1).
Kan passa ihop med den den referenslösa uppgiften om att hon var änka efter borgaren Nils Björnsson i Falun? Vore trevligt om det ginge att utveckla detta ytterligare. Vore bra att få en bekräftelse på att Björnssons barn kallade sig Fahlberg.
 
Margareta Collvin var ogift jungfru ännu 1668-09-20, då hon är dopvittne i Stora Skedvi (2).

Det betalas "Klåckpenningar" för Nils Björsson på Fahlan  då han begravs 1675-06-13 (3)
 
Notisen om hans burskap i Falun finns i domboken (4).
 
 (1) Falu rådhusrätt och magistrat (W) A1:13 (1677-1680) Bild 610 (AID: v222514.b610.)
(2) Stora Skedvi (W) C:1 (1650-1703) Bild 47 / sid 127 (AID: v131840.b47.s127).
(3) Stora Kopparberg (W) LIa:4 (1660-1683) Bild 1050 (AID: v798039.b1050).
(4) Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2729 (1656-1658) Bild 4260 / sid 415 (AID: v420714.b4260.s415).

2023-10-18, 12:15
Svar #190

Utloggad Stefan Åhman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 252
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 22:11
    • Visa profil
Att Margareta Collvin i ett första äktenskap var gift med Nils Björnsson bekräftas explicit i ett par notiser : "Hu Margareta Collvin Sahl Nils Björs eftterlåtna Enka" (1, 2).


Nils Björnsson har fem barn i tidigare äktenskap som omhändertagits av Daniel Ström, medan Margareta Collvin har en liten son i sin vård. Hon besvärar sig över att Ström tar över gården på Falan, vilket han säger är ett resultat av en "Disposition som af bytesmännen och förningsmännen giordh ähr". En styvson Anders Nilsson inkommer även och har beskyllts för att att bruka hårda ord emot sin styvmoder och även "kommer hem esomofftast fuller och drucken".
Att Daniel Ström tagit hand om styvbarnen tyder rimligen på släktskap mellan honom, eller hans fru, med Nils Björnssons tidigare hustru.


1. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2739 (1675-1677) Bild 360 / sid 30 (AID: v420724.b360.s30, NAD: SE/RA/42042202)
2. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2739 (1675-1677) Bild 390 / sid 33 (AID: v420724.b390.s33, NAD: SE/RA/42042202)

2023-10-18, 12:50
Svar #191

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Fint grävt!

Nils Björnssons förra hustru skulle (enligt mig själv högre upp i tråden, baserat på någon annan forskare, vilket jag bedömde som trovärdigt - men tydligen inte ens angav källan för) vara dotter till en "Olof Jonsson Biäcks". Jag har saknar lokalkännedom för Falun med omnejd, och vet därmed inte om "Biäcks" är en by eller gård som går att identifiera, eller om det rent av är ett släktnamn.

Jag tänker mig Nils Björnssons första hustru som "N.N. (Olofsdotter?)". Jag delar din uppfattning att hon bör vara nära släkt eller besvågrad med Daniel Ström.

2023-10-28, 12:21
Svar #192

Utloggad Stefan Åhman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 252
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 22:11
    • Visa profil
Nils Björnsson nämns i Falu Stads Historia som en ganska stor affärsman, som en tid även var gästgivare. År 1673 avsade han sig denna syssla då han var ”en ensamsörjande man med många små barn” (1 – 2). Hans tidigare hustru begravdes 1671-03-12 (3) och av mtl framgår att han var ensam i längden fram till 1675, då man och hustru antecknats (4). Emellertid tar mtl 1676 endast upp Sal Niels Björnssons änka samt två pigor (5). Så giftermålet med Margareta Collvin ägde troligen rum 1676.
 Namnen på styvbarnen skymtar här och där i domboken: Olof (6), Anders (7), Anna (8 ). Beträffande Anna, så kan hon tänkas vara identisk med den Anna Maria Nilsdotter Fahlberg som 1680-09-10 gifter sig i Riddarholmen (AB) med bokbindaren Martin Zillroth (9). Detta stöds av att dopvittnen med namnet Collvin dyker upp; vid första barnets Maria dop 1682-11-12 närvarade borgmästaren Hans Collvin och hustru Kirstin Collvin (10) och vid tredje barnets Hans Hindrics dop 1687-08-18 finner vi hustru Elisabet Collvin (11). Ytterligare en förmodad son till Nils Björnsson, Isak Nilsson Fahlberg, ”bror till fru Fahlberg” blir utlärd bokbindare 1687 (12). Margareta Collvin och Nils Björnsson hade en gemensamma son, vars namn t v är för mig okänt (13).
1 K-G Hildebrand, Falu stads historia s 396
2 Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2736 (1673) Bild 680 / sid 60 (AID: v420721.b680.s60, NAD: SE/RA/42042202)
3 Stora Kopparberg (W) LIa:4 (1660-1683) Bild 750 (AID: v798039.b750, NAD: SE/ULA/12231)
4 Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1647-1820 (W) 29 (1675) Bild 160 / sid 559 (AID: v895672.b160.s559, NAD: SE/RA/5520323)
5 Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1647-1820 (W) 30 (1676) Bild 220 / sid 562 (AID: v895673.b220.s562, NAD: SE/RA/5520323)
6 Falu rådhusrätt och magistrat (W) A1:13 (1677-1680) Bild 610 (AID: v222514.b610.)
7 Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2739 (1675-1677) Bild 390 / sid 33 (AID: v420724.b390.s33, NAD: SE/RA/42042202)
8 Falu rådhusrätt och magistrat (W) A1:13 (1677-1680) Bild 1620 (AID: v222514.b1620, NAD: SE/ULA/10239)
9 Riddarholmen (A, AB) CI:1 (1636-1735) Bild 320 / sid 314 (AID: v89121.b320.s314, NAD: SE/SSA/0013); även Bröllopsskrift av O Fahlberg 1680   https://hosting.softagent.se/upps-personverser/ipac/view.jsf?catId=1&pos=65898
10 Riddarholmen (A, AB) CI:1 (1636-1735) Bild 105 / sid 101 (AID: v89121.b105.s101, NAD: SE/SSA/0013)
11 Riddarholmen (A, AB) CI:1 (1636-1735) Bild 119 / sid 115 (AID: v89121.b119.s115, NAD: SE/SSA/0013)
 12 Hedberg A., Stockholms bokbindare 1460 - 1880: anteckningar. Bd 1, Tiden från 1460 till omkring 1700, s 273 [/color]13 Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2739 (1675-1677) Bild 390 / sid 33 (AID: v420724.b390.s33, NAD: SE/RA/42042202)[/size]
[/color]Textdeitorn är inte särskilt användarvänlig Morr ...

2023-10-28, 19:28
Svar #193

Utloggad Stefan Åhman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 252
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 22:11
    • Visa profil
Komplettering av referenser till föreg. inlägg; texteditorn är omöjlig att förstå sig på ... har tidigare försökt undvika problem genom att först skriva in texten i någon ruta på DISGEN, följt av copy/paste, men nu lyckas inte heller detta längre. Med tanke på blodtrycket, så får det bli så här ...
[/size]
[/size]12 Hedberg A., Stockholms bokbindare 1460 - 1880: anteckningar. Bd 1, Tiden från 1460 till omkring 1700, s 273

[/size]13 Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2739 (1675-1677) Bild 390 / sid 33 (AID: v420724.b390.s33, NAD: SE/RA/42042202)

2023-11-11, 18:32
Svar #194

Utloggad Stefan Åhman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 252
  • Senast inloggad: 2024-07-12, 22:11
    • Visa profil
Måhända passar denne Drake in här?
[/size]Bokbindaren Daniel Larsson Drake anges i Hedbergs Stockholms bokbindare 1460-1880. Band 2, tiden ca 1700 - 1880, såsom varande född i Falun år 1729 och död i Riddarholmen 1802.Han gifte sig 1764 i Klara med Anna Margaretha Collvin.
Jag har försökt hitta en passande far till Daniel, men ej lyckats.[/font]
[/size]Tips emottages tacksamt.
[/size]
[/size]Kul texteditor - it goes places ...

2023-12-03, 10:56
Svar #195

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Att Göran Jonsson Drake var från Hudiksvall, gör det mycket troligt att han var ättling till Ursula Persdotter (Drake) och Jon Eriksson Jämte. Kanske en sonson? Paret hade en son Jon som var rådman och som i sin tur hade en son Jonas Drake, som finns i Hudiksvalls mantalslängd åtminstone från 1678. Jonas och Göran kan vara bröder.

Jag har senare varit övertygad om att stadssekreteraren Göran Jonsson Drake i Falun och köpmannen Jonas, eller Jon, Jonsson Drake i Hudiksvall var bröder, men har inte sett det bevisat förrän nu, när Hälsinge-forskaren Thomas Sverker tipsade om detta belägg från 1681, där Joen Drake uppträder i rätten å sin bror Jöran Drakes vägnar.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3164 (1681) Bild 4540 / sid 455 (AID: v421958.b4540.s455, NAD: SE/RA/42042202)

Dessa bröder var sonsöner till Ursula Pedersson [Drake], en syster till prosten herr Olof Drake i Brunflo, Jämtland.

2023-12-03, 11:33
Svar #196

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Måhända passar denne Drake in här?
Bokbindaren Daniel Larsson Drake anges i Hedbergs Stockholms bokbindare 1460-1880. Band 2, tiden ca 1700 - 1880, såsom varande född i Falun år 1729 och död i Riddarholmen 1802. Han gifte sig 1764 i Klara med Anna Margaretha Collvin.
Tyvärr har jag inte koll på denna Drake, men banden till Collvins gör det väldigt troligt att han på något vis är ättling till Göran Drake i Falun.

Dock fanns det åtminstone två andra Drakfamiljer i Dalarna vid denna tid. Den ena är ättlingarna till madame Maria Henriksdotter Drake (född på 1670-talet kanske, och avlägset släkt med Göran Drake i Falun) och hennes make konststigare Hans Mattsson Öhlbom. Har inte koll på om Maria fick några barn, men hon kan ha haft en son Lars eller en dotter gift med en Lars som bokbindaren är son till.

Den andra Drak-familjen är ättlingar till en rådman i Säter, Daniel Andersson Drake (1632-1674). Om, och i så fall hur, han var befryndad med de Drakar som denna tråd handlar om vet jag inte. Att en Daniel Andersson Drake i Säter kan vara anfader till en Daniel Larsson Drake född i Falun tre mil norrut hundra år senare, är fullt möjligt i alla fall.

I sekundärkällan Förteckning på de som blivit antagna till  borgare i Säter stad  1646, 1651-1712, 1716-1738 ser vi att en Anders Drake fick burskap 1646, vilket jag förmodar är Daniel Anderssons far. Daniel själv blev borgare 1664 enligt samma källa. Enligt Stefan Jernberg, som gjort sammanställningen över borgare i Säter, hade Daniel och hans hustru Malin Ingvaldsdotter tre kända barn: Margareta, Daniel och Ingvald, se denna släktutredning i Anbytarforum.

2024-02-03, 11:43
Svar #197

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Stötte på en Drage i Trondheim som jag lägger in här ifall någon (jag själv exempelvis) vill kolla upp honom framöver:
https://media.digitalarkivet.no/view/16890/36

Peder Andersen Drage och Elen Larsdatter döper sonen Anders i domkyrkan i augusti 1716.

2024-02-23, 22:39
Svar #198

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2716
  • Senast inloggad: 2024-07-11, 07:34
    • Visa profil
Ett par av de uppgifter som jag lämnade ovan (https://forum.rotter.se/index.php?topic=137496.msg1598780#msg1598780) är från Hede höstting 1719 (30/11-). I paragraferna 6-7 framgår att Johan Höks mor var Helena Drake och att hans mormor Maria Blix avled 1717.

2024-02-24, 16:36
Svar #199

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 233
  • Senast inloggad: 2024-06-11, 21:29
    • Visa profil
Ett par av de uppgifter som jag lämnade ovan (https://forum.rotter.se/index.php?topic=137496.msg1598780#msg1598780) är från Hede höstting 1719 (30/11-). I paragraferna 6-7 framgår att Johan Höks mor var Helena Drake och att hans mormor Maria Blix avled 1717.
Tack! Minst två av Marias syskon, Hans och Sara, kallades Blix, men jag har tidigare inte sett Maria med namnet. Lite extra kul för mig som är ättling till Maria och kartlägger just hur namnet Blix användes!

2024-06-11, 14:57
Svar #200

Utloggad Sirius Vargnatt

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2024-07-03, 23:31
    • Visa profil
Ett fynd i det vilda som kanske någon gång kommer till nytta:

"Långt innan hade emellertid Christoffer Hansson i Helgum anlagt en kvarn här i Helgumsån. Han hade köpt den 1651 av kyrkoherde Olof Petri Drake i Brunflo för 3½ riksdaler." -- Boken om Säbrå, Tyko Lundkvist (red.), Bokförlaget Angermannia, 1971 s. 398.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna