Uppgiftsspridning

[Marianne Fröding]

Jag fick igår ett trevligt mail från en kille som hade hittat att vi hade gemensamma anor. Jag vet ju att min hemsida ligger länkad via Rötter och via Värmlandsrötters föreningslänk. Utöver detta har jag lagt en länk via en lokal sökmotor här i Karlstad. Det konstiga nu är att han hittat mig via en länk på Passagen; http://hem.passagen.se/geneanet  
Jag gick dit och sökte på namnet Fröding och mycket riktigt alla mina uppgifter fanns där. MEN JAG HAR INTE GETT MITT TILLSTÅND. Uppgiftlämnare var krypterat med en kod med siffror och bokstäver, men länken som angetts var min. Jag tycker at det var roligt att han hittade mig, men hur kan Kungen på Passagen göra så här? Har man någon möjlighet att stoppa det här? Jag vill ha kontroll på vart mina uppgifter sprids. Det kan ju vara fel. Så kära vänner, kolla om ni finns med. KUngen på Passagen har ju enligt reklamen inte förmågan att lyssna, så detta är väl ett bevis på reklamen!!
MVH/Marianne

[Sven-Ove Brattström]

Hej Marianne!
 
Jag läste nyss ditt inlägg, och kontrollerade därefter genom att söka på fröding via den adress du uppgivit. Det står att dina sidor indexats med hjälp av automatisk sökning.
I och med att vi lägger upp sidor på en server som är ansluten till Internet, så är de åtkomliga för alla - om de inte ligger på en site som är skyddad med lösenord. Alla sökmotorer gör sådana här automatiska sökningar. Det är ingenting vi kan stoppa. Någon upphovsrättslig lagvinkling går inte att hävda, vi har ju själva lagt ut sidorna för att andra skall kunna läsa dem.
 
MVH     Sven-Ove

[Marianne Fröding (Ruth)]

Hej Sven-Ove!
Tack för ditt svar, och jag nöjer mig så! Jag visste inte vad indexering innebär, och jag inser att man får ta det med ro. En tanke finns dock, lagras detta på något vis i en databas, och kommer mina kommande senaste ändringar att alltid vara de som visas? I så  fall kanske man skall be kungen av Passagen om ursäkt!!
MVH/Marianne

[Sven-Ove Brattström]

Hej Marianne!
 
Vad som finns i dessa indexfiler är länkar till sidorna, inte sidor i sig. När du uppdaterar något så visas alltid de senaste uppgifterna, eftersom de enda existerande sidorna är dina egna.
MEN, dessa länkar är endast aktuella så länge en sida har samma adress som tidigare. Sökmotorer brukar inte söka efter sidor kontinuerligt, utan med jämna mellanrum.  
Sidorna har copyright, dessa har vi utformat själva och har upphovsrätt. Innehållet däremot är mera tveksamt i vårt fall, de uppgifter vi forskat fram eller erhållit från forskarkollegor är från primärkällor vilka är offentlig handling. Som jag ser det är det snarast olagligt att hävda copyright på dessa uppgifter i sig. Jag har sett ett antal fall på nätet där copyright hävdas på uppgifterna - vilket jag vill se som olycksfall i arbetet.  
Däremot skall vi alltid ange varifrån en uppgift vi inte själva forskat fram kommer, det hör till god sed. Äras den som äras bör heter det.
 
MVH     Sven-Ove

[Torbjörn Norman]

Det som läggs ut på hemsidor kan kopieras och helt eller delvis läggas ut på andra hemsidor.  
Drar man tillbaka eller rättar uppgifter på sin egen hemsida så innebär det inte att de kopierade uppgifterna sprids vidare med sina eventuella fel. Så har i alla fall jag uppfattat det.

[Mats Högberg]

Hej Torbjörn!
 
Ja, det stämmer eftersom varje sida är unik. Man måste skilja på om man:
 
1) Kopierar helt eller delvis innehåll från en sida till en annan eller
 
2) Lägger en s.k. länk (koppling) från en sida till en annan.
 
1) Om någon kopierar text från en sida till en annan finns det ingen som helst koppling mellan dessa. Om man ändrar i en utav sidorna så sker ingen förändring i den andra.
 
2) Om man istället lägger in en s.k. länk till en annan sida, d.v.s. addressen till en sida så kommer alla förändringar på den länkade sidan att synas eftersom sidan endast finns en gång.
 
Hoppas denna röriga förklaring bidrog med något.
 
Mvh - Mats Högberg

[Aina Eriksson]

Kommentar till Sven-Oves senaste inlägg.  
Däremot skall vi alltid ange varifrån en uppgift vi inte själva forskat fram kommer, det hör till god sed. Äras den som äras bör heter det..  
Jag håller med dig om det är så att det på ursprungssidan saknas korrekt källangivelse, men om det är så att det klart och tydligt står tex källa C:1 Biskopskulla, då tycker jag att man ska age den källan och inte hemsidan och dess ägare. Det skadar ju förstås inte att lägga in en notis med tack till personen i fråga.  
 
Mvh Aina Eriksson

[Sven-Ove Brattström]

Hej Aina!
 
Jo, du har rätt i detta. Jag ser det som  självklart att primärkälla skall anges om uppgift finns. Men även sekundärkällan, om vi fått uppgiften från någon annan.
 
MVH     Sven-Ove

[Essan Gradhman]

Eftersom jag inte lyckats få till en egen hemsida, så har jag varit hjälpsam och skickat antavlor till andra forskare med egen hemsida.  
 
Gissa om jag blir besviken när jag får se felaktiga avskrifter av dessa på nätet. Trots påminnelser till vederbörande i flera dagar har inte felen rättats!
 
En felaktig antavla MÅSTE bort, så fort som möjligt, innan de felaktiga anorna sprids!
 
Vidare tycker jag det hör till god ton att, om inte tacka för uppgifterna, så i alla fall bekräfta att man fått dem.  
 
Tacksam är i alla fall JAG.eftersom jag gav bort uppgifterna med förbehållet att mitt namn skulle nämnas. Men vederbörande struntade i det.
NU är jag tacksam för det,  eftersom vederbörande slarvat iväg, för att få in uppgifterna på sin hemsida och inte  uppmärksammat vem som är mor till vem! Vilket inte bör vara så svårt att se i en utskrift från Disgen 8.
 
Tänk noga på vilka uppgifter ni sprider på nätet! Det når ut till många!
Mvh
Essan G

[Roger Johansson]

Hej!
 
Jag ahr en fundering som jag kasnke är ganska ensam om, men det skulle vara kul att få lite åsikter. Ganska ofta efterfrågas i olika diskussioner här på Anbytarforum uppgifter om den eller den anan. Det händer då på regerlbunden basis att någon laddar upp ett inlägg med 3,4,5 ja ibland uppåt 7-8 generationer för den personen. Vore det jag skulle jag bli oerhört besviken, att söka reda på svaret, att lösa gåtan är ju halva nöjet med släktforskning. Ställde jag en fråga här om en person så skulle jag vilja ha svar på just DEN personen, eller just den källhänvisningen etc, inte ett helt släktträd.
 
Reaktioner?

[Gudrun Dahl]

Men snälla!
Lyckligtvis ökar antalet möjliga personer att leta efter med antalet man får reda på!
Varma häls
Gudrun

[Mikael Edberg]

Roger,
 
Jag förstår hur du tänker.
Själva sökandet och pusslandet är mer än halva nöjet för min egen del.
Men jag blir ändå inte besviken när jag får mer svar än jag frågat efter.
Släktforskarpusslet är ju så stort att det finns tillräckligt många forskningsuppgifter kvar att lösa. Dessutom måste man ju alltid kolla själv mot primärkällan, vilket i och för sig blir tråkigare om man redan vet svaret.
Jag har nog själv syndat med att ge svar med en extra generation eller så, men har det varit fler så har jag hänvisat till min hemsida.
Och då kan ju frågeställaren välja själv om han vill titta där eller ej.
Mitt tips är att du i dina frågor poängterar att du inte vill ha mer info än du frågar efter.
 
/Mikael

[Peter Karlsson (Peterk)]

Ja, det finns minst två risker med internet och stora databaser i det här fallet: för det första, som Essan påtalar, så kan man bli 'serverad' rena felaktigheter som man kanske inte alltid finner skäl att misstänka vara felaktiga, just hemsidor som ser tjusiga och välgjorda ut kan vara extra förrädiska om någon 'knappat in' slarvigt.
För det andra, som Roger påtalar och jag tänkt på själv häromdagen; att man kan få en hel del av sin egen (kommande) forskning 'stjälpt över ända' om det visar sig vara en välutredd släkt.. Detta blir väl som tydligast när någon som just börjat släktforska hux flux befinner sig långt ned på 1700-talet; då har man ju inte heller haft en chans att tillgodogöra sig de olika metoder som behövs för att 'klara sig' när man kommer längre bak.
Så helt klart är det kanske inte alltid av godo att skicka iväg allt man vet, även om uppgifterna är fullständigt korrekta och syftet gott; men det är förstås en balansgång och en avvägningsfråga som man kanske får anpassa från fall till fall..
-Nu finns det ju många aspekter på detta; en del  vill säkert ha snabba besked och få några tusen anor på bara några månader, men jag sällar mig nog till de som tycker det kan få ta sin tid: anorna springer ju inte iväg från en..

[Jan Ek]

Roger,
 
Överraskningar får man ibland, och de kan slå åt båda håll. Antingen står man fast pga för få ledtrådar, eller så ramlar man in i ett stort arbete någon redan gjort.
 
Det är väl svårt att kritisera någon för att vara allt för hjälpsam, men för forumets skull är det inte så smart att lägga ut 8 generationer här. Det tar ju stor plats, och är väl mindre intressant för andra än de som forskar just där. Då är det bättre att tala om att man har dem, och erbjuda att sända dem direkt till den som frågar - om vedkommande vill.
 
Själv har jag varit väldigt tacksam för den hjälp jag fått i forumet, men också fått en del överraskningar i form av redan utredda anor. Jag är enig med dig om att halva nöjet är själva letandet, pusselläggandet. Den dagen som alla kyrkoböcker ligger på nätet kommer jag därför att gå upp spåret till de anor jag fått av andra forskare. Det är ju inte säkert att de fått med sig allt intressant, t.ex spännande anteckningar i hfl. Kanske har det också smugit sig in fel.
 
Som tur är finns det ju många grenar i en släkt, när jag själv fått en stor antavla i knät, har jag bara flyttat min energi till en annan släktlinje. Man vet ju aldrig vad som blir intressant bakom nästa krök av vägen!

[Håkan Skogsjö]

Som redaktör för Anbytarforum tycker jag att det är mycket trevligt att det finns vänliga och hjälpsamma forskare som presenterar sina resultat som svar på frågor här i forumet, ibland till och med i flera generationer. Det finns inga problem med platsbrist, tvärtom är det ju bra att resultaten blir tillgängliga för många läsare. Det kan till och med vara så att någon annan läsare kan bygga vidare och hjälpa den hjälpsamme...
 
Möjligen skulle jag som redaktör vilja slå ett slag för en noggrannare redovisning av källor. Och det gäller inte bara utredningar i flera generationer utan också mer kortfattade svar. Ganska ofta ser man att den som svarar bara räknar upp uppgifter utan att alls redogöra för varifrån de kommer. Källredovisningen är själva grundbulten i all släktforskning (och även i annan forskning); utan den blir forskningen snart ett gungfly där inga uppgifter är möjliga att värdera eller analysera.

[Stefan Simander]

Utmärkt inlägg Håkan! Om någon inte vill ha mer information än efterfrågad, så kan den ju låta bli att läsa längre!
 
Meningen med Sv Antavlor, Elgenstierna, publiceringar av släktutredningar, osv är ju att sprida så mycket information som möjligt för att underlätta för andra att få information och därmed kunna jämföra mot källorna och redan gjorda forskningar!