Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-10

[Niklas Persson]

Nej, Gun-Britt Lindblad det senaste inlägget i den här diskussionen var skrivet 24 november 2002, inte 26 mars i år, innan du skrev ditt inlägg den 7 april! Varför skrev du inte din kommentar i den diskussionen du kommenterade istället för att starta om den här diskussionen?

[Annki Roos]

Men vad spelar det för roll var Gun-Britt skrev sitt inlägg? Det är väl det hon skriver som är intressant ändå.  
 
Lotta, jag har redan läst HELA ditt inlägg. Jag undrar fortfarande hur man vet som kört fast och vem som kört fast.Den frågan ställer jag utifrån ditt inlägg 9/5-05 kl 22.35 i sista stycket, sista meningen. Jag tycker inte att det framgår klart och tydligt. Då hade jag aldrig frågat förstår du.
 
Sen är jag innerligt less på att det alltid ska skrivas, med tjocka bokstäver, att man ska läsa hela diskussionen. Det gör jag alltid. Men så fort man har en annan åsikt, tanke eller undran, så kommer det. Ja det är ju tur att det finns en liten klick med seriösa och förståndiga människor. Hur skulle det annars gå........

[Annki Roos]

Lotta, jag har läst HELA ditt inlägg, varför tror du annars jag sitter här och skriver? Nej,för mig framgår det inte klart och tydligt, hade det gjort det så hade jag inte frågat förstår du.
 
Frågar därför igen, hur vet man vem som kört fast och vem som kört fast?
 
Frågan ställer jag utifrån ditt inlägg 9/4-05 kl 22.35, sista stycket,sista meningen.  
 
Niklas (och andra), spelar det överhuvudtaget någon roll i vilken diskussion Gun-Britt skrev sin kommentar? Det är väl inte det som är det viktiga, utan vad hon skriver.
 
Annki

[Annki Roos]

Ja, så blev det fel då. Jag hade skrivit det första inlägget för nån timme sedan och det kom aldrig fram. Så då trodde jag självklart att jag gjort något fel, och skrev om det, fast en aning kortare. När jag skickade iväg det senast skrivna inlägget,dök det gamla upp. Därför finns det två nästan likadana inlägg från mig. Vet inte hur man tar bort det sista inlägget, så det får väl stå kvar . Hoppas ni har överseende med detta min klantighet, men får skylla på den sena timmen.

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Lotta  
På din 1:a fråga kan jag bara svara för mej själv, då jag inte vet hur andra gör.
 
1. Kollat NKI-skolans uppslagsbok 1943, som står på skrivbordet och i dom flesta fall räcker.
 
Kollar
2.Nordisk Familjebok 1955
3.Svensk Uppslagsbok upplaga 1947-55
4.Lilla uppslagsboken 1958
5.Nationalencyklopedin 1994
 
Hittar jag inget där och  det här är på AF vill jag ha en förklaring av den som gjort inlägget.
Å då tycker jag den som skrivit kan ge en förklaring och inte att nån annan ska behöva göra det. Precis som om Henrik Mos?n vore tjänare från gången tid.
 
En styggtanke som kommer ibland är att Micha?l önskar den farfarsfarfars tid tillbaka, då det s k bättre folket hade skyldigheter endast mot kungen och fosterlandet. Och kunde ägna sig åt dom sköna konsterna, bl a lära sig fina och ovanliga ord att slå pöbeln i skallen med.
 
Åt andra hållet var det enbart rättigheter.
 
Nu vet jag ju inte om ätten Lehman finns i den 60 mm tjocka och 2020 gram tunga boken med blå pärmar, men misstanken finns.  
 
Men framhåller han att det är primära källor som räknas, även i fortsättningen, så tyck jeg han kebb.
mvh
rune

[Stefan Simander]

Jörgen: Är det då fel att upplysa vederbörande om hur man forskar på
riktigt - och själv? Är det att ignorera frågor? Är det
att göra Anbytarforum tillgängligt endast för en elit? Är
det att stjälpa?
 
Svaret är givetvis nej! Tvärtom det är alldeles utmärkt! Om man gör det vänligt och välmenande, som de flesta svarare gör här.
 
Vad du och jag (och våren  ) möjligen kan ha olika åsikter om är hur man ska se på kedjebrevsförfrågningarna. Jag tycker att dessa kan tolereras och att det är upp till oss som svarar, om vi gör det eller inte, och hur vi gör det, dvs enligt din utmärkta metod ovan, eller med svar på själva frågan!  
 
Vi kanske är överens?

[Gun-Britt Lindblad]

Hej Niklas.
Om igen då får jag tydligen hänvisa till de inlägg jag kommenterat. De förekommer på Ordet är fritt under rubriken  Ibland är livet lättare utan hamnkaptener. Under Äldre inlägg ( arkiv) till 2005-03-27!!!! Alltså 26 mars i år!!!!!
Kanske skulle man reagerat redan på de inläggen  då ! Om nu debatten var avslutad!!!
 
Och som Ankki så riktigt skriver, så anser jag nog också, att innehållet i det man skriver är det viktigaste.
Mvh o ha det bra i vårsolen allihopa!!!!!!
Gun-Britt

[Gun-Britt Lindblad]

Niklas!
Kanske jag får förtydliga mig ännu mer. Jag har skrivit mina inlägg under Snyltare-källangivelse, därför att jag ansåg att de passade in där. Jag har också gett tydliga källangivelser till varifrån inläggen jag kommenterat kommit ifrån.
 
Visst kunde jag ha valt att starta en alldeles ny diskussion, men då med risk för parallella inlägg. Och det ska man ju faktiskt undvika.
Sen kan man ju ha olika åsikter om ,var ett inlägg passar bäst. Men det hör hemma där det har en anknytning.

[Stefan Simander]

Lotta! Jag har valt att bemöta ditt inlägg, eftersom det är välskrivet och genomtänkt och representerar åsikter, som delas av många, och som (troligen) skiljer sig från mina och många andras. Du är dessutom, som de flesta här, en duktig och kunnig forskare, som jag förstås respekterar och inte tror något illa om, trots de många citaten!  
---
Men som jag ser det, så är det väl snarare dom som svarar på alla dessa ”enkla” frågor som ofta ställer till det och indirekt uppmanar till ”snyltandet” eller ”släktsamlandet”.
 
Förvisso sant, om man ser det så! Men det gör inte jag. Eftersom ”dom” i citatet är många av oss som svarar på frågor här, så blir det väldigt utpekande för oss, som att vi gör något dåligt, när vi tycker att vi gör något bra och glädjande för andra! Möjligen är det några som tänker till och tycker som du efter detta, men för de flesta av oss som svarat på dessa frågor känns det nog bara som ett felaktigt och onödigt påhopp, som vi gärna lever utan, även om vi förstår och respekterar den goda viljan bakom kritiken, nämligen fördelarna med att forska i originalkällor.  
 
----
så är det väl enklare att göra det under den rubrik där dom finns, och inte i en annan, 2 ? år gammal, diskussion?
Det kan man ju vara sant, men det viktiga är väl budskapet och inte var det placeras i första hand. Om det dessutom är från flera diskussioner som erfarenheterna kommer, så blir det kanske enklare att ta det här. Dessutom bör väl inte alltför stora allmänna diskussioner, eller sådana som berör annat en släktforskning, ligga på forskarsidorna.
---------
Jag har förstått det så att Anbytarforum är till för att man ska få hjälp om man har kört fast, att diskutera olika forskningsproblem och liknande. Som jag förstått det är inte forumet till för att man på enklast möjliga sätt ska få ihop sin släkt genom att bara be andra ta fram uppgifterna.
 
Hur jag uppfattar Anbytarforum har jag redan skrivit ovan. Den första meningen håller jag med om. Den andra inte, eftersom jag anser att det är upp till frågeställarna och besvararna att avgöra den saken!  
 
Om man går på en vanlig Anbytarträff, och det kommer fram en nybörjare och den ställer en fråga om sin släkt, och du sitter på en mycket stor del av anorna, kanske alla kända i trakten, anser du då att det är fel att ge ut den antavlan då?  
Om personen återkommer med enskilda frågor om varje föräldrapar, är det OK? Hur lång tid får det gå mellan frågorna, innan det anses rimligt att man kan få svara respektive få svar i dina ögon?
Om nybörjaren finner en bok om alla sina förfäder på Åland av den utmärkte forskaren Håkan Skogsjö, är det då fel av denne att föra in dessa anor i sitt anträd på en dator med noggranna källhänvisningar och anse att det är släktforskning? Visserligen utförd av någon annan, men mycket skickligare än de flesta av oss skulle kunna utföra själva?
 
Är man då en släktsamlare? Visst, men kanske en lycklig sådan, och ska lycklig få förbli!!! (Vill man absolut släktforska, så finns det alltid originalkällor att bita i ändå! Om än kanske inte just på Åland, snart?  )
Är man då en snyltare? Nej!!!

[Michaël Lehman (Philippos)]

Jag är mer än måttligt irriterad över, att Annki, Rune, m. fl. hela tiden skall ägna sig åt spekulationer och gå till personangrepp (som exempelvis meningsmotståndares ålder och andra personliga egenskaper; se nu senast Annkis inlägg lördag den 09 april 2005 kl. 21.13 ovan) i sin ?argumentation?. Dessbättre säger det mer om den, som använder sådan ?argumentation?, än om föremålet för den. Det vore dock en välgärning, om den snälle och arbetssamme anbytarvärden kunde rensa ut sådant ur diskussionerna, om han finge tid över.

[Stefan Simander]

Glömde utnämna Annki till dagens och nattens Roos!  
 
---
 
Oj! Skrevs utan se Michaëls inlägg!  
Jag stödjer naturligtvis inte personangrepp!
 
Vad gäller svåra ord-diskussionen har jag tidigare skrivit här om några av mina åsikter om detta.
 
Om man som du Michaël använder latin, som jag en smula avundsjukt tyvärr inte behärskar, så blir ju följden att jag slår upp det och kanske lär mig något eller låter bli och därmed inte förstår vad du menar, vilket väl inte var din avsikt?
 
När det gäller din ålderdomliga form av svenska är det väl ett medvetet val du gör och får därför stå för dig, men du är väl vid det här väl medveten om vad det leder till för reaktioner hos andra?
 
När det gäller ordet oklokrati, som var nytt för mig som ordälskare, så gör jag följande reflektioner:
1) Det kan ju ses som ytterst provocerande, att dels använda ett för de flesta helt okänt ord, och dessutom nedlåtande att tala om pöbelvälde, som om det gällde dina meningsmotståndare i språkfrågan, eller ännu värre, det stora flertalet här på Anbytarforum.
2) Jag undrar om du inte istället mera avser den sorts Jantelag som ofta förekommer när individualister sticker ut från mängden, vilket de flesta av oss troligen känner igen oss i, eftersom vi alla någon förmodligen blivit kritiserade för att ha avvikit i något sammanhang. Åtminstone har jag sådana erfarenheter, som jag försöker använda mig av, och göra något positivt av, när det går.
 
(Pöbel och populus=folk råkar vara besläktade ord.  
HIST.: sedan 1735; av fornfra. peuble (fra. peuple), lat. populus 'folk'.
 
En mycket elak tolkning skulle då vara att du var emot folkvälde, dvs demokrati, och så väl inte alls fallet, om jag känner dig rätt?)

[Eva Svensson]

Jag är mer än måttligt irriterad över, att t ex Micha?l, hela tiden ska ägna sig åt språkliga spekulationer ( som exempelvis mycket  ovanliga ord). Dessbättre säger det mer om frågeställaren än om merparten av Anbytarforums användare. Det vore dock en välgärning, om den snälle och arbetssamme anbytarvärden kunde rensa bort sådant om han finge tid över.  
 
Det vore underbart om den specialhögskoleutbildade Micha?l valde andra aulor istället där han fick prata med likasinnade. Vi övriga från vanliga universitet, högskolor och andra skolor slapp då känna oro över vilka som ska knäppas på näsan i någon diskussion, där vi som beskrivs som  'oklokrati', deltar med glädje och använder vanliga svenska ord som förstås av alla.

[Anders Berg]

Om det är något som råder nu så är det pöbelvälde, när anonyma personangrepp som Eva Svenssons fega påhopp får förekomma och snart väl kommer att applåderas. Inför obligatoriska användarkonton snarast!

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Datorn har blitt till sej igen.
Ser att Micha?l fortfarande vill tala TILL oss istället för MED oss.
Ha en bra dag
rune

[Anders Ryberg]

Nu är det faktiskt så att det är fullt möjligt att lära sig ett stort antal ord som andra människor anser konstiga, alldeles utan någon speciell högskoleutbildning. Jag förstår utmärkt vad Micha?l menar utan att för den sakens skull ha i princip någon humanistisk högskoleutbildning... (Jag har min inom kemi, biokemi och biomedicin, där vi förvisso också har en egen termeologi, men en helt annan.)
 
Jag kan förvisso enstaka gånger ifrågasätta Micha?ls ordval, men jag ser ingen anledning att han skall utsättas för ständiga påhopp för den sakens skull. Jag råkar känna honom lite, och kan meddela att hans far kom från en högst normal norrländsk allmogebakgrund...
 
Och sedan detta att ett antal personer ständigt tillskriver honom motiv och förfaringssätt när ni inte har en aning om hur eller varför. Det finns ett ord på ren svenska för detta, och det är fördomar.
 
Jag har också, och har alltid haft ett mycket stort ordföråd, av den enkla anledningen att jag alltid läst mycket. Och jag finner ingen anledning att inte uttrycka mig med den vokabulär som jag trivs med. Jag är väldigt, väldigt trött på de krav som ställs på likriktning av språket.
 
Om man som Eva Svensson vill att de som inte följer dessa normer skall hålla sig borta från Anbytarforum, och kräver att det skall förekomma språkrensning av inläggen, ja då tycker jag inte att det känns som om man inte helt tolererar att människor är olika...

[Michaël Lehman (Philippos)]

Stefan,
 
Mitt bruk av latin är ju inte särdeles utbrett här i Anbytaforum. Jag använder mig ibland av de latinska termerna för olika typer av argument (främst argumentum ad hominem; en sorts argument, som tyvärr inte är sällsynt i Anbytarforums olika debattareor). Dessa latinska begrepp är ju allmänt vedertagna inom teoretisk filosofi, och därmed inarbetade begrepp inom den svenska humanistiska akademiska världen (vad begreppet argumentum ad hominem betyder har ju nu också sedan länge förklarats för den, som inte tidigare visste det), och därför egentligen ingenting som är specifikt för studier i latinska språket. Delvis väljer man ju själv om man vill förstå sina med- och motdebattörer, eller om man i stället vill gå till storms genom att angripa sina med- eller motdebattörers personer och personliga egenskaper. Den senare av dessa två strategier är enligt min mening helt oförenlig med ett demokratiskt samtal, vilket också var den åsikt, som ursprungligen gav upphov till denna maratondebatt, som nu verkar återkomma i snart sagt alla debattareor här i Anbytarforum.
 
I någon mån är det så, att mitt språk är medvetet valt, men det är inte så, att jag enkom för att djävlas med någon eller trycka ned någon sitter med språkhistorisk och lexikalisk referenslitteratur bredvid mig. Som jag tidigare har påpekat använder jag ett skriftspråk, som jag är vand vid, och som jag finner vara gott (och som jag också har påpekat tidigare kommenterar jag så gott som aldrig andras språkbruk här i Anbytarforum...). Det är delvis (men inte enbart) en protest mot den tid vi lever i, och som jag så djupt ogillar ur många aspekter. Att det väcker reaktioner är jag medveten om, men det är ett ofantligt hyckleri att säga, att man förespråkar åsikts- och yttrandefriheter, att vi alla skall vara jämlika, och att olikheter berikar, samtidigt som ?avvikare? (eller vilket ord man nu skall använda) inte bemötes med vederbörlig respekt och saklighet. Jag bemödar mig hela tiden om att hålla mina personliga uppfattningar om meningsmotståndares personliga egenskaper etc. borta ur den offentliga debatten (det kan hända, att det inte alltid lyckas, vilket jag i så fall djupt beklagar, men jag har uppfattningen, att det lyckas i de allra flesta av fallen), och förväntar mig att andra görer detsamma.
 
1. Om man i sin argumentation använder bevekelsegrunder utan förankring, byter subjekt (perspektivförskjutning), eller begår andra typer av logiska misstag eller dylikt, bidrager man enligt min mening inte till ett demokratiskt samtal. Jag valde att kalla en sådan typ av  diskussion ett oklokratiskt samtal, vilket jag står för. Nota bene... Nej, nu retar jag er bara... Märk väl, att jag på intet sätt riktade fokus mot inläggets språkliga karaktär (syntax, ordval, och ortografi) eller mot författarens person. Jag riktade fokus mot argumenttypen. Jag skulle vilja fråga mina kritiker, huru många av dem, som försvarar den argumenttyp, som jag kritiserade.
 
2. Jantelagen har jag heller inte mycket till övers för, och visst är det så, att den kan ha med saken att göra; jantelagen tenderar ju stundom att generera just den typ av osaklig argumentation, som jag kritiserar.
 
 
Det sista stycket ligger farligt nära en politisk diskussion, varför jag nöjer mig med att säga, att jag i frågan om statens styrelse har tagit ett visst intryck av Platon, och att jag anser det vara fel, att man hela tiden talar om demokratiska rättigheter, men aldrig om demokratiska skyldigheter.

[Lars Nylander]

Det språk man valt att skriva är något mycket personligt. Jag tycker det måste liknas vid mobbing att klaga på språket, och - ännu värre - påstå att en som för ett kanske särpräglat språk skall leta sig ett annat forum att skriva i.  
Skall samma sak gälla för grava dyslektiker, som skriver sådant språk som knappt går att förstå? Skall vi föreslå att de söker sig till ett annat forum?  
Jag tycker det är mycket illa att sådana inlägg som 09 april 2005 kl. 21.13 och 10 april 2005 kl. 11.16 här ovan fortfarande finns kvar och inte har raderats.

[Jörgen Tollesson]

Oraken till att jag skrev mitt inlägg i går kväll var inte att jag fann det så våldsamt angeläget att delta i diskussionen om snyltare (alltså kedjebrevsförfrågningar från vissa personer som verkar bedriva hela sin forskning här i Anbytarforum - och att detta förekommer vet alla som regelbundet följer med i diskussionerna), utan att jag tröttnade på att läsa inlägg efter inlägg som svarade på sådant som inte skrivits.
 
Det är ju dessvärre likadant i alla sådana här diskussioner: Frågan inte är om, utan när det dyker upp inlägg där skribenten tolkar andras inlägg helt uppåt väggarna eller rent av förvränger dem, och sedan kritiserar den andre skribenten för det man själv har rört ihop. Och så måste den andre svara, med citat från förvrängningarna (Du påstår att jag har skrivit... bla, bla bla...) och hänvisningar till de egna inläggen (Se här vad jag verkligen skrev... bla, bla, bla); och så kommer förvrängaren tillbaka (Jag har läst vad du har skrivit... bla, bla, bla), o.s.v, o.s.v., o.s.v....
 
Konsten att ödelägga en diskussion behärskar somliga till fulländning, och sätten är många. Just därför är det så meningslöst att delta i sådana här diskussioner, och just därför hade jag lovat mig själv att inte göra det igen - men ibland är det svårt att hålla käft... J
 
Nu ska jag i alla fall göra ett nytt försök att hålla mitt löfte - men jag lovar bara mig själv, så behöver jag inte bryta något löfte till någon annan, om...

[Jörgen Tollesson]

När det gäller Eva Svensson (se inlägg den 9/4 kl. 21.19 och 22.23), så är frågan om det är min gamla bekant Eva Carlsson som numera är gift Svensson? Eller är det kanske en annan gammal bekant, Per Persson, som har genomgått ett könsbyte? J
 
Det är dessvärre ett annat stående inslag här i Anbytarforum, dessa sorgliga figurer som poppar upp här och var i olika diskussioner med nålstick i sedvanlig stil när man ser ett namn man ogillar. Där kan man verkligen tala om att befinna sig på en treårings nivå (för att anknyta till tidigare skriverier i den här diskussionen)!
 
Och sådana inlägg borde man naturligtvis inte kommentera över huvud taget - men som sagt, ibland...
 
Evas inlägg påminner f.ö. starkt om skriverier av någon som heter...

[Annki Roos]

Micha?l, jag skrev till Rune angående din ungdom. Inte för att vara elak, utan för att (i alla fall en del av oss) som är äldre och själva haft barn, som blivit tonåringar, som blivit ungdomar vet hur bestämda åsikter man har då. Jag har själv en son (förlåt upprepningen från tidigare) som är i din ålder. Han har  mycket bestämda åsikter och tror att jag ingenting vet om livet. Man blir mer lyhörd med åldern (de flesta). Det kommer du själv att märka vad tiden lider. Det är inget påhopp på dig.  
 
Ja, jag kan irritera mig på en del av de ord du väljer. Det har jag ju redan skrivit om. Du har ju din åsikt klar om mig, vilket du skrivit om några gånger. Så ska anbytarvärden ta bort dina inlägg också då? För att jag då kanske tycker att du gör personangrepp mot mig, när du säger att jag skriver saker bara för att vinna poäng osv osv. När du tycker jag är på ett vist sätt. Eller någon annan som antyder att jag är outbildad, eller att jag inte läser hela diskussioner osv osv. Det är ju också antaganden, för varken du eller någon annan här känner mig personligen och vet vad som rör sig i mitt huvud.  
 
Nu är jag inte så känslig, att jag tycker alla åsikter om mig är personangrepp, så jag behöver vända mig till anbytarvärden. De gånger jag har vänt mig till anbytarvärden har varit för att be honom ta bort eller ändra något jag skrivit. Alltså, då jag själv tycker jag burit mig illa åt. Jag har också gått in här och bett om ursäkt, t o m till dig Micha?l skrev jag att du hade rätt och att det var onödigt det jag skrev, eller hur? Hur ofta händer det här? Inte ofta. För då måste man rannsaka sig själv och sina åsikter, det har väldigt många svårt för att göra.
 
Tycker du Micha?l, att anbytarvärden ska ta bort mitt inlägg, som handlade om olika saker, och där jag som sista sak skrev till Rune att du var ung och att man inte ska reta sig på dig? Ja i såna fall så finns det bra mycket värre personangrepp att ta bort. Bra mycket taskigare saker som dryftats om olika personer.  
 
Du kritiserar ju mitt sätt att argumentera, då skulle jag lida av Jantelagen, om jag nu förstått dig rätt. Det kan jag garantera att jag inte gör. Jag har ett mycket bra liv. Är både lungn och harmonisk. Har bra ungar, bra man, bra arbete, bra arbetskamrater. Jag skulle inte villa byta men någon annan och missa det jag har. Visst kan jag bli avundsjuk, precis som alla andra. Men aldrig i negativ bemärkelse. Jag önskar ingen något ont bara för att den kan mer saker än jag. Tvärtom, jag vill lära mig mer. Därför (återigen upprepning) vill jag så gärna kunna förstå vad som skrivs och sägs. Därför frågar jag och kommenterar.
 
Återigen säger jag till dig Micha?l, du verkar kunna så mycket, och det tycker jag är intressant och vill lära mig. Detta även fast jag då är dubbelt så gammal som du, minst. Knepigt nog har du inte sett denna mening, som jag har skrivit många gånger till dig. Den är väl alldeles för positiv för att ens kommenteras. Det är ju inte helt ovanligt heller, att man ser det som man uppfattar negativt, men ser inte det som menas som en komplimang.
 
Angående skyldigheter och rättigheter har jag rakt motsatt uppfattning. Tycker att man matas, innan man knappt ens är född, men alla skyldigheter man har. Men det talas väldigt sällan om de rättigheter man har. De får man allt söka efter själv. Det är min erfarenhet och åsikt. Men det menar jag nu inte att kritisera din åsikt om de demokratiska rättigheten och skyldigheter.
 
Anders, inte behöver du försvara Micha?l och hans bakgrund. Det gör han alldeles utmärkt själv. Jag känner honom inte alls, ingen av er andra heller. Men ska du skiva om att tillskriva honom motiv och förfarningsätt, så kan du skriva samma mening till de flesta av oss här på AF. För det drabbar de flesta av oss. Dig också. Allvarligt talat bryr jag mig inte om varifrån man kommer eller vilken socialgrupp man tillhör. Det är inte det som jag kommenterat.
 
Fördomar Anders, lider vi alla av. På ett eller annat sätt. Vi är bara människor och vi är långt ifrån perfekta. Sen kan man alltid ha åsikter om diverse. Det är heller inte fråga om att alla ska vara exakt lika, det vore bara för tråkigt. Vore vi det så hade jag inget att diskutera med t e x Micha?l om. Inte heller med dig eller någon annan. Alla kan inte heller ha samma åsikter eller sätt att prata och utrycka sig, det vore förfärligt. Men jag vill förstå vad som sägs, utan att stå med ordboken i hand hela tiden (min tanke då).
 
Jag ber om ursäkt för att inlägget blev så långt. Men där har ni ett stort problem för mig. Jag har så svårt för att fatta mig kort. Har slitit hårt med det genom åren, men som ni ser har det inte lyckats så bra. Där finns en grej där jag kan avundas andra, som har förmågan att säga allt i några få meningar. Det skulle jag också vilja kunna.
 
Annki

[Michaël Lehman (Philippos)]

Annki,
 
Du, som vet så mycket om min ålder, kan du meddela mig och resten av Anbytarforum huru många år jag fyller i år?
 
Kan du också förklara på vilka grunder man kan påstå, att kunskap har ett kausalt samband med ålder?
 
Kan du också förklara på vilka grunder man kan påstå, att mina åsikter eller andra mina sakligt motiverade påståenden kan viftas bort med hänvisning till min ålder?
 
Kan du också förklara på vilket sätt det är ett personangrepp att påpeka, att argumenta ad hominem inte är en saklig argumentation, utan att sådan argumenation har ett helt annat syfte än att övertyga sakligt?
 
För övrigt drager du slutsatser, som inte stödes av givna premisser. Jag kritiserar dig och andra, när ni försöker förskjuta perspektivet från saken till era meningsmotståndares personliga egenskaper. Jag skriver däremot inte, att det nödvändigtvis har med jantelagen att göra, utan att det kan ha det, och jag pekar inte ut någon särskild person.
 
Vad jag menar med demokratiska rättigheter och skyldigheter är exempelvis, att man har en demokratisk rättighet att rösta och att kandidera i allmänna val, men ingen har någon demokratisk skyldighet att verkligen taga reda på vad och vem man röstar på och vad man röstar till, och ingen har heller någon skyldighet att verkligen ha den minsta av sakkunskap inom det ansvarsområde, som ett givet offentligt förtroendeuppdrag förer med sig.

[Ann Little]

Beträffande användandet av språket, i detta fall svenskan, så är jag av den åsikten att man skall skriva så lättfattligt och flytande som möjligt. Det finns ingen anledning att 'krångla till det'! Hur många har inte klagat över det ofta oförståliga språket i juridiska handlingar m.m.? Att använda svenska alternativ till ord och uttryck på latin( till exempel), är inte att sänka standarden. Det ligger ingen merit i att använda sig av ord som 'går över huvudet' på  majoriteten av läsarna.  
 
Mitt dagliga språk är engelskan; tänk så mycket lättare och enklare det skulle vara för mig om jag inte ständigt måste stanna upp i mitt skrivande och fundera på den svenska formuleringar av mina 'engelska tankar'. Jag kan förstås 'brilliera' med engelska ord och uttryck; vänta mig att de som inte förstår skall ta fram sitt svensk/engelska lexikon och kolla ordens betydelse, eller kanske en hel mening. Men varför skall jag göra det? Är inte den främsta orsaken till varför jag skriver den att jag har något att säga som jag vill förmedla till andra; då är det mitt ansvar och min skyldighet att skriva så att jag gör mig förstådd av läsaren.  
 
Mvh
Ann

[Eivor Andersson (Ema)]

Michael Lehman,
 
Var det Platon som myntade begreppet -De kastade stenarnas drottning eller var det någon annan?
 
Du vet nog vad jag menar, syftar till en annan diskussion.
 
Hälsn. Eivor

[Rune Edström (Rune)]

Om jag använder acceptabel teknik och rätt ordval vid inläggen här får andra avgöra. Men kommer ord som jag inte hittar i mina ordböcker, så kommer jag även framgent att vilja ha en förklaring av den som SKREV inlägget.  
 
Att inte Micha?l eller någon annan skulle få skriva här är ju rent nonsens. Men hoppas att han kan förklara vad han skrivit, om jag måste fråga, så inte någon annan ska behöva göra det.
 
Vart har vi användarkontona? Väntar också det på nyordningen.
mvh
rune
 
Mens jag skrev inlägget ser jag att Micha?l fått ett nytt tillfälle att försvara sig med fina inte allmänt kända ord.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Annki,
svaret på frågan vad skillnaden är mellan kört fast och ”kört fast” står fortfarande i tredje stycket i mitt första inlägg.  
Alltså, om någon ställer en fråga angående en släkting och vill ha födelseort och namn och data på föräldrarna för att personen ifråga kört fast, och omedelbart när svaret kommit ställer nya frågor angående föräldrarnas föräldrar och påstår sig kört fast, då inser nog vem som helst att frågeställaren inte ens har hunnit köra fast.  
Om den som frågar däremot ställer samma fråga och samtidigt säger att hon/han gått igenom diverse kyrkböcker och databaser utan att finna svaret, då kan man verkligen kalla det för att ha kört fast.  
Jag tycker alltså (märk väl, jag tycker) att det är fel att skriva att man kört fast när man inte gjort det.
 
Att jag skriver vissa ord i fetstil eller kursiverat är för att betona just det ordet, det är inte lätt att betona ett ord i skrift på annat sätt.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Stefan,
Det jag menar med den mening du citerade:
Men som jag ser det, så är det väl snarare dom som svarar på alla dessa ”enkla” frågor som ofta ställer till det och indirekt uppmanar till ”snyltandet” eller ”släktsamlandet”.
är att jag tycker synd om dom som inte ges tillfälle att lära sig att forska själva för att allt serveras på silverfat. Det finns dom som inte vill forska själva utan vill samla på just detta sätt, och visst, då får dom göra det. Jag skrev bara min åsikt i frågan. Det finns faktiskt skillnad på svarare och svarare också .
Ibland framgår det klart och tydligt i dessa personers frågor att dom inte har en aning om hur dom ska forska själva, då anser jag det inte fel att tala om det för dom. En del tror att dom inte kan forska på grund av att dom bor långt ifrån vissa landsarkiv t ex, men det var ju många år sedan man var tvungen att ta sig till ett landsarkiv för att kunna leta reda på släkten.
 
Om jag på en anbytarträff möter en nybörjare som frågar efter sin släkt som jag redan utrett anorna till, så är vi förmodligen släkt med varandra, och då delar jag naturligtvis med mig med glädje. Men det betyder inte att jag lägger ut hela antavlor i Anbytarforum när jag ser en fråga om någon enstaka person som jag har i mina utredningar.  
 
Jag har inte skrivit ett dugg om hur lång tid det får gå mellan frågor och hur lång tid det ska ta innan man svarar.  
 
Om nybörjaren upptäcker att det finns böcker med den egna släkten utredd så är det givetvis upp till nybörjaren hur hon/han vill göra. Vill hon/han kalla det släktforskning att skriva in dessa personer på sin dator så är det upp till henne/honom. Men jag kallar det inte släktforskning.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Gun-Britt,
en kort kommentar bara. Du skrev inte i ditt första inlägg i den här diskussionen någon ”klar och tydlig hänvisning” till de inlägg i en annan diskussion som du ville kommentera. Det gjorde du först när Stefan hade frågat efter det.

[Niklas Persson]

Svar på frågan kl 14.05
 
28 år
 
Jag heter inte Annki men kanske får svara ändå?

[Michaël Lehman (Philippos)]

Jag kan ju för visso inte hindra dig, även om faktiskt jag ville ha svaret just från den person, som hela tiden använder min ålder som något slags argument. Då väntar jag med spänning på svar också på de andra frågorna...

[Annki Roos]

Jag ser att jag gissade rätt ang ålder. Du är 2 år äldre än min son. Svar kommer strax.