Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-18

[Mikael karlsson]

Lite funderingar var ju ett tag sen jag,utryckte funderingar under denna rubrik...;-)
 
50% av alla församlingar är åtagna basuneras det ut på förbundsrötter.
och det är väll sant men för att komma upp i 50% av alla poster i landet saknas det i runda tal 92000 poster...småpotatis ? knappast....
 
Ingen verkar heller bemöta Jörgen Tollesson. Angående påståendet att det visst finns SCB-utdrag för åren 1947, 48, 49.
Mycket märkligt..
Det nämns på Förbundsrötter att det i de flesta fall inte är så värst många hundra mera poster..
ja för mig är då verkligen inte ens 50 poster gjort i en handvändning.
 
På namn åt de dödas hemsida under Projektbeskrivning sägs Projektet beräknas avslutas 2003-07-01
 
under belöning på samma sida kan man läsa detta.
Den 31/3 2003 bör kompletteringarna vara klara om de säkert skall komma med i nästa version av Sveriges Dödbok.
 
 
Vore väll dags att flytta fram tiden till låt säga 2004-09-01 som vi har på oss att registrera posterna..
 
Så kanske resten av församlingarna tagna med och med bättre kvalite..
 
Vill man tjäna pengar och det endast är syftet ge utt den med en gång och ge ut en ny utgåva för varje nya 5 % som registreras.. men det skall väll ändå inte meningen vara?

[Karl Vilhelm Kronen]

Jag håller med Mikael Karlsson. Det gäller ju inte enbart att någon ska ha åtagit sig en församling den ska ju vara klar också. Det är bara 7,49 % av alla poster som är klara så visst är september 2004 betydligt mer realistiskt än mars 2003!
 
Karl Vilhelm

[Bodil Westberg]

Hejsan
I mitt arbete att registrera GA-församling Sundsvall till Namn åt de döda har det dykt upp en fråga.  
Jag registrear från kopior av dödboken, och för att få med födelseförsamlingar använder jag Indiko. Nu har jag tre personer som står som födda Ladugårdslandet Stockholm Sf, men det är väl ingen församling?  
För att göra sökning lätttare för den som vill hitta dessa personer skulle jag vilja skriva rätt församling.
Hälsningar Bodil

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

I Sveriges församlingar genom tiderna hänvisas till Hedvig Eleonora, vilket borde vara det rätta att skriva.

[Jörgen Tollesson]

Jag rekommenderar att man skriver av källan exakt som det står - möjligen kompletterad med (men inte ersatt av) en egen tolkning/kommentar.
 
F.ö. blir jag lite konfunderad när du säger att du använder Indiko för att få fram födelseförsamlingen till Namn åt de döda. Indiko omfattar ju enligt deras egen hemsida (karna.ddb.umu.se/windiko/indikohuvudsida.htm) material från 1800-talets kyrkoböcker. Hur kan de uppgifterna användas för att få fram födelseförsamlingen för någon som dött 1950-1970?

[Bodil Westberg]

Hej Jörgen
Naturligtvis skriver jag av som det står i källorna....men vill, som du säger, lägga till upplysning om rätt församlingsnamn dar det som står är otillräckligt för att söka om man kanske inte är så insatt. När det gäller Indiko som källa för födelseförsamlin så är det så att en stor del av de som dog 1950-1970  i Sundsvall GA också är född i Sundsvallsregionen under 1800-talet,dessa kan jag alltså hitta i Indiko.
Jag har även hört mig för med projektledaren att Indiko är OK som källa. Som källhänvisning står även upplysningen att Indiko är använd somm källa för födelseförsamlingarna.
Bodil

[Jörgen Tollesson]

Jo, naturligtvis var en stor del av de som dog i Sundsvall 1950-70 födda i Sundsvallsregionen under 1800-talet - men hur kopplar du ihop uppgifterna i dödboken 1950-70 med Indikos avskrifter av 1800-talsböckerna? Med andra ord: Hur vet du att det är samma personer? Vad har du mer än namn (från dödboken) och födelsedatum (från personnumret)?

[Bodil Westberg]

Jörgen
1.Jag söker på födelsedata från dödboken
2.Jag kollar att alla förnamn samt efternamn stämmer med uppgifterna i dödsboken.
Är efternamnet(flicknamnet) på den döde ett annat än i första presentationen i Indiko,vilket kan vara fallet om de bytt senare, kollar jag hänvisningen till Hfl eller Fb som finns för varje person ofta står det tagna namnet där.  
Vid minsta tveksamhet att det är rätt person avstår jag att registrera.Ofta kan tre förnamn och födelsedata stämma men jag kan inte få efternamnet bekräftat och då avstår jag.
Hälsningar Bodil

[Jörgen Tollesson]

Bodil, du gör naturligtvis helt rätt som vid minsta tveksamhet avstår från att använda Indikos uppgifter. Just därför bör du avstå helt.
 
Det räcker inte med bara namn och födelsedatum för en säker identifikation. Även om det enligt Indiko inte fanns mer än en person med samma förnamn, efternamn och födelsedatum i Sundsvallsregionen under den tid de har registrerat, så kan ju den person som återfinns i dödboken 1950-70 ha inflyttat från någon annan del av landet under det halvsekel eller mer som förflutit mellan Indikos uppgifter och dödbokens.
 
Det vi gör i Namn åt de döda är ju att sätta namn på namnlösa personnummer (samt kompletterar med andra uppgifter, som t.ex. födelseförsamling). Då måste vi ju använda källor som innehåller personnummer för att veta att de nya uppgifterna kopplas till rätt personnummer.
 
Det bästa är naturligtvis att använda dödförsamlingens egen samtida församlingsbok. Ett annat alternativ är mantalslängden, där det finns både personnummer, födelseförsamling, civilstånd och tidpunkt för civilståndsändring.
 
Detta gled ju bort en del från Bodils ursprungliga fråga, och hör väl egentligen mer hemma under Ordet är fritt!: Namn åt de döda än under Hitta rätt församling i Stockholms stad, men Peter kan ju alltid flytta dessa inlägg till rätt ställe.

[Bodil Westberg]

En fundering..visst jag håller med Jörgen att vi bör vara försiktiga att identifiera personer utan personnummer i registreringen.  
Men om man ser CD-en som ett hjälpmedel att komma vidare, och inte som en källa, då anser jag det är att underlätta vidare sökning att registrera de personers födelseförsamling jag kan hitta i Indiko när alla uppgifter stämmer men personnummer saknas.
En sökning i den församlingens födelsebok kan ju föra forskningen vidare, om det inte står något finns ju inget att söka på.  
Bodil

[Jörgen Tollesson]

Bodil, du skriver: En sökning i den församlingens födelsebok kan ju föra forskningen vidare, om det inte står något finns ju inget att söka på.
 
Visst är dödskivan bara ett hjälpmedel och ingen källa, men det som står där ska ju inte bara vara en hypotes - som kanske kan föra forskningen vidare. Det uppgiften om den uppgivna födelseförsamlingen baseras på är ju bara att där finns en person med samma namn och födelsdatum som den avlidne. Men vi vet ju inte att det är rätt person - är det fel så har alltså användaren av CD:n letts in på ett villospår!
 
I dödförsamlingens egen samtida församlingsbok kan man hitta den avlidnes födelseförsamling, och det går som sagt också att använda mantalslängden.
 
Det märkliga är att projektledningen tydligen har gett klartecken till att använda Indiko som källa. Har man klart för sig vad Indiko är?

[Mikael karlsson]

Ja det var verkligen märkligt av projektledningen att godkänna Indiko för om jag förstår rätt finns ej personnummer angett.
 
Men o andra sidan har de ju godkänt att man använder dödsannonser som källa..
 
Allt som inte innehåller personnummer borde man inte få använda som källa.
 
Sen vill jag ännu en gång påtala varför måste sakerna vara inlämnade i slutet av mars varför inte ge det projekt ytterligare ett år?
Så att alla eller i princip alla församlingar blir med på nya utgåvan och med hög kvalitet ?
 
Sen kan man ju i Bodils fall om man vill spara tid vid rättning mot exvis Församlingsbok.
Använda indiko för att fylla i hemma i förväg och bara kontrolleraoch rätta mot Församlingsboken.
 
Men det tråkiga är att inte ledningen för projektet tagit bort alla alternativ till källor som inte innehåller personnummer.
 
och detta med snabba tiden utan att projektet tillnärmelsevis är klart..
Varför så bråttom...?

[Arne Sörlöv]

Till Mikael. Det är så att tex dödboken inte alltid innehåller personnummer skall då dödboken uteslutas som källa, det kan väl inte rimligt.
Däremot tycker jag att tiden mycket väl kunde förlängas, så kunde tex jag m fl ta och registrera flera församlingar. Enl vad jag hört ryktesvägen finns flera församlingar klara men folk har blivit arga på belöningsystemet och lämnar inte ifrån sig materialet.
Mvh Arne

[Mikael karlsson]

Till Arne det är ju lite skillnad om inte dödboken innehåller personnummer man har ju orten personen avled på och kan jämföra mot församlingsboken att det är rätt person.
Och kanske står personnummret i församlingsboken.
 
Men detta med indiko om jag fatta rätt anges inte om personen har flyttat in i socknen och många hette ju samma namn så då är man allt farligt ute.
 
Hälsningar
Micke

[Bengt-Göran Nilsson]

Det kanske var tur att det inte fanns personnummer i gamla tider!

[Mikael karlsson]

Ja det var nog tur, att det inte fanns kanske.
men o andra sidan skall man påstå var någon är född krävs väll lite mer bevisning än antaganden utifrån ett namn bara..som råkar vara samma låter farligt i minna öron...
 
Men ok då kanske vi kan nöja oss med att kolla i födelseboken om det fanns någon med samma namn och födelsedatum ..
 
Så räcker det ju med födelsebok de flesta flyttar ju kanske inte utom socknes..??
 
Men det resonemnaget tycker då jag inte är tilllämpligt för en ny utgåva av namn åt de döda...
 
Det måste väll vara kvalitet som gäller och inte hypoteser..
Vet man inte födelseförsamlingen med 100% är det väll bättre att hoppa över än att riskera att skapa felaktigheter...
 
Hälsningar
Micke

[Jörgen Tollesson]

Nu handlar ju inte detta om att det i största allmänhet krävs personnummer för att säkert identifiera en person. Det gör det naturligtvis inte.
 
Men det vi gör i Namn åt de döda är att ge namn åt dem som saknar namn på den nuvarande dödskivan, d.v.s. de som dött under perioden januari 1950-oktober 1970. Vi har då bara personnummer, dödsdag och dödsförsamling att utgå ifrån.
 
Hur sätter man namn på ett personnummer om det saknas personnummer i den källan man hämtar namnet ifrån? Samma sak gäller naturligtvis födelseförsamling och andra uppgifter som ska kopplas till personnumret.
 
Personnummer infördes i folkbokföringen 1947 och finns alltså i kyrkobokföringen under den tid vi registrerar. Om det av någon anledning saknas personnummer i någon kyrkobokföringshandling (t.ex. dödboken), så finns det ju i alla fall där en hänvisning till övriga samtida handlingar i samma församlings kyrkobokföring (t.ex. församlingsboken), så att man den vägen kan få fram personnumret.
 
Det går alltså att genom dödsförsamlingens kyrkobokföring få fram de uppgifter vi ska koppla till det anonyma personnumret (namn och födelseförsamling i första hand). Men andra källor som inte kan kopplas till personnumret ska självfallet inte användas.

[Karl Vilhelm Kronen]

Jag tror inte man ska registrera efter uppgifter i Indiko eller dylik källa. Däremot tyckerjag man ska nämna det i kolumnen rättelser (Fel rubrik, men enligt projektledningen ska den kunna användas för motsägande uppgifter) Projektledningen har kanske möjligheter att fortsätta forskningen och finna säkra uppgifter
 
Karl Vilhelm

[Jörgen Tollesson]

Men det behövs ju ingen fortsatt forskning i andra källor utöver dödsförsamlingens kyrkobokföring. Namn, födelseförsamling och övriga uppgifter vi behöver finns noterade där.

[Inga-Lill Johansson]

Hej! Jag undrar om man kan tänkas få fråga om enstaka personer i de församlingar som är färdiga.
Denna person skulle jag gärna vilja ha namn och födelseort på.
MVH
Inga-Lill
 
18770311-273
(Inga namn- eller adressuppgifter)
 
Död ?/8 1957.
 
Kyrkobokförd i Urshult, Urshults kn, Kronobergs län.
 
(Ingen uppgift om födelseort)
 
Änkling.
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Urshult, Tingsryds kn, Kronobergs län
 
Källor:
DOR 52-60

[Carl-Eric Riise]

Magni Magnusson, Degerhaga (Källa Urshults Krönika årg.1958)
Mvh Carl-Eric

[Ted Rosvall]

NY TIDSPLAN
 
Förbundsstyrelsen beslutade vid sitt möte den 1/2 om en ny tidsplan för version III av Sveriges Dödbok, och därmed också för projektet NAMN ÅT DE DÖDA. En orsak till detta är, att det har uppstått oväntade svårigheter med att få loss det nya materialet för perioden 2000-2002, som också skall vara med på skivan. En annan är, att ehuru hela 45% av det totala antalet poster i projektet Namn åt de döda har adopterats är det ännu så länge endast 10% som är kompletterade och klara. Runt om i vårt avlånga land pågår dock febril verksamhet, som det vore synd att avbryta. Projektet förlängs därför med ett år - till den 31/3 2004 - med beräknad utgivning av en ny version av Sveriges dödbok, förhoppningsvis då också inklusive dödsfallen för år 2003, i augusti 2004.
 
Ted Rosvall

[Mikael karlsson]

O dra på trissor.  
Det var väll tur ni hadde oväntade svårigheter med det nya materialet får man säga isåfall.. ;-)
 
Så kanske dödboken kan bli nära nog så komplett..
 
Ted jag såg någonstans ni kanske kunde få ut datamaterial för de döda 1960-1970?
Hur går det med det?  
i så fall skulle det ju räcka med att registrera det som ej finns data material på?

[Jan Ek]

Ted,
 
Det verkar som ett mycket klokt beslut. Kvalitet bör alltid vara nummer ett. Till skillnad från kommersiella aktörer inom släktforskningen har vi säkert tid att vänta på en bättre produkt.
 
Men så var det det egoistiska perspektivet då, har jag tid att vänta? :-)
 
Nu kanske jag ber om det omöjliga, men eftersom vi nu säkert vet att Sveriges Dödbok kommer i en ny mycket bättre version än nuvarande, undrar jag:
 
Kunde inte förbundet göra ett specialerbjudande fram till den nya skivan kommer om ett och ett halvt år? Att alla som köper den gamla versionen från och med nu kunde få en kraftig rabatt på version 3 när den kommer? Det ville nog avgöra saken för mig, och säkert många andra.
 
Jag förstår att det finns två hänsyn att ta, dels att inte de som har köpt den gamla den allra senaste tiden känner sig dåligt behandlade. Men om det inte är så många kanske också de kunde få den samma rabatten. Förbundsstyrelsen har siffrorna, och är den enda som kan avgöra den saken. Det andra är hur många CD förbundet har på lager, och hur många man räknar med att sälja fram till den nya kommer. Ett logistiskt problem. Det är ju inte så bra om den helt tar slut i lång tid.
 
Observera att jag inte ber om att få den nya versionen gratis, bara en rabatt som gör det lite mer rimligt att köpa två CD inom ett och ett halvt års tid. Jag tycker oavsett att det vore lite omoraliskt att sälja den gamla CDn i tiden strax innan den nya kommer till fullt pris. Mitt förslag är bara att man gör något nu, och kanske ökar försäljningen fram till lanseringen.
 
Synpunkter?

[Ted Rosvall]

Hej Jan!
 
Tack för synpunkterna. Vi har ett ganska bra lager av version II, och vi fortsätter naturligtvis att sälja ifrån detta lager tills den tar slut. Huruvida vi sedan pressar fler exemplar eller ej beror givetvis på hur nära vi
då befinner oss utgivningen av nästa version. Det är dock ingen stor apparat att pressa ett antal nya skivor av en befintlig produkt.
 
De som hade köpt version I fick en viss rabatt, jag vill minnas att det var 100:-, när de sedan köpte version II. Förbundsstyrelsen har inte diskuterat om vi skall göra på samma sätt inför version III eller ej. Vi ber att få återkomma i ärendet.
 
Mvh
TED

[Ted Rosvall]

Mikael!
Det är fortfarande mycket osäkert om det går att använda de tidiga databand som Du syftar på. Carl Szabad meddelade på styrelsemötet den 1/2 att lite nytt hopp har uppstått omkring detta i och med att en norsk datafirma, specialister på att rädda havererad eller svårhanterad elektronisk information, nu kanske skall ta sig an problemet. Någon tidsplan eller prioriteringsordning omkring detta har dock icke presenterats, varför vi inte kan räkna med denna information, åtminstone inte i tide för nästa version av dödboken. Dessutom saknas en hel del av den extra information vi gärna vill ha med, t.ex. födelseort m.m. på dessa band, även om vi till sist skulle få tillgång till dem.
 
Mvh
TED

[Björn Thunberg]

Hej !
Några frågor:
 
1.  Gick det att rädda databanden ?
2.  Varför går det så trögt i vissa län ?
 
Själv måste jag säga att personalen på Landsarkivet i Härnösand skall ha ett stort beröm för sina insatser i att hjälpa till med det är projektet.  
 
Därför kommer sannolikt Västernorrlands.län kanske bli län nr.2 att bli klart, att Gotland blir först färdigt torde väl ingen säga emot. Kanske man skulle utlysa en tävling om vilket som blir län det andra färdiga länet.
 
Björn

[Magnus Påhlsson]

Här kommer den aktuella ställningen den 10 augusti 2003.
 
LänAntal klara poster% klara poster I9 42571,22% R30 66353,57% N19 06851,81% AC21 58550,08% L19 70936,00% H17 71333,07% C12 06730,36% M38 34329,45% F12 89223,06% G7 29521,47% P15 93420,96% X12 76019,81% O21 37119,15% BD7 54018,44% Z5 33517,18% Y9 19615,58% AB33 52714,04% S8 86713,33% E9 15811,59% K3 24610,64% W6 0999,86% T4 8818,62% U2 8716,75% D1 8483,92%  
 
Och här syns mycket riktigt Gotland överst men om man istället visar tabellen sorterat på antalet poster så blir resultatet ett annat!
 
LänAntal klara poster% klara poster M38 34329,45% AB33 52714,04% R30 66353,57% AC21 58550,08% O21 37119,15% L19 70936,00% N19 06851,81% H17 71333,07% P15 93420,96% F12 89223,06% X12 76019,81% C12 06730,36% I9 42571,22% Y9 19615,58% E9 15811,59% S8 86713,33% BD7 54018,44% G7 29521,47% W6 0999,86% Z5 33517,18% T4 8818,62% K3 24610,64% U2 8716,75% D1 8483,92%  
 
Nja U-län och D-län kommer sist hur man än gör...
 
Hälsningar
Magnus Påhlsson

[Eva Dahlberg]

Några gånger har det här ovan efterfrågats varför Förbundet/projektet valt att omfatta även åren 1947-49 i Namn åt de döda. Projektets hemsida och Förbundsrötter skriver Orsaken är att SCB:s utdrag från död- och begravningsböckerna upphör med 1946 och Sveriges dödbok tar vid 1950, en förarglig lucka kan på så sätt täppas till.  
 
Det är inte sant, SCB-utdragen finns t.o.m. 1949 och de finns på Riksarkivet Arninge där de i mikrokortskåpet kommer alldeles efter utdragen för t.ex. 1945 och 1946 ... De kommer alltså att kunna lånas hem på mikrokort (om man fortfarande läser sådana år 2019 när 70 år har gått för de sista ), precis som alla andra år före dem, och utdragen på mikrokort är tillgängliga redan idag för forskning i Arninge.
 
Jag kan förstå om man vill ta med fler år än fr.o.m. 1950 på en ny cd, men jag tycker att man i så fall ska välja ett annat skäl än ett som man fått om bakfoten eller i så fall redovisa varför man valt just 1947 som startår.
 
Man borde dessutom på båda hemsidorna ändra så att uppgifterna om SCB:s utdrag 1947-1949 stämmer med verkligheten.
 
Hälsningar,
Eva

[Carl Szabad (Carl)]

Björn! Svaret på fråga 1) är att det nu är ett företag i USA som arbetar med konverteringen. De första tio banden gick bra att läsa så nu är resterande drygt 600 band på väg dit. Arbetet beräknas vara färdigt i november. Sedan får vi bara hoppas att inga nya juridiska skäl hindrar oss från att ta del av materialet när det väl är färdigt.
 
Svaret på fråga 2) får bli en gissning. Det kanske pågår andra typer av registreringsprojekt i de län som inte kommit så långt med detta.