Genetik i Lappland, Västerbotten och Norrbotten.+ lite Ångermanland.

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hej !
 
Jag har läst en doktorsavhandling i Medicinsk Genetik av Per-Olof Nylander(1992) Ethnic heterogeneity of the North -Swedish Poulation.
Its Origin and Medical Consequences.
Den är skriven på en ganska lättförståelig  svengelska. Vissa medicintermer skulle jag inte förstå även om det var på svenska.
Hursomhelst när jag lånade den för 6 veckor sedan tänkte jag att om man läser sånt här behöver man inte släktforska.
Jag blev inte nöjd, därför har jag påbörjat släktforskningen.
Studierna i avhandlingen handlar om 7 markörgener som alla har med blod att göra, t ex blodgrupp och serum. De har studerat prover från blodgivare födda på 40-50-talet som fortfarande bodde i sin hemsocken.  De har jämfört med blodprover från centralsvenskar,finnar från Uleåborg och svenska samer blodproverna från samerna togs på en skola på 70-talet. ( I en studie gjord av författarens handledare. Jag gissar att det var i Jokkmokk.) Valet av refensergrupper gav många osäkerhetsfaktorer vilket författaren och han medarbetare insåg.
Trots allt vågade författaren publisera följande uppskattning.
 
Region 1 Dorotea, Fredika, Åsele
finskhet 20 % samiskhet 2 % svenskhet 78%
Region 2 Vilhelmina
fin. 20% sam.1% sve. 79%
Region 3 Stensele
fin. 0%  sam.7% sve. 93%
Region 4 Sorsele, Tärna
fin. 0% sam.  13% sve 87%
Region 5 Lycksele, Örträsk
fin. 3% sam. 3% sve 94 %
Region 6 Malå, Norsjö
fin 0 % sam 10% sve 90%
Region 7 Byske, Jörn
sve 100% ( Jag vet att Sara Lidman skulle ha protesterat.)
Region 8 Bureå, Lövånger, Skellefteå
fin 5% sam 2% sve 93%
Region 9 Burträsk
fin 0% sam 4% sve 96%
Region 10 Degerfors
fin 4% sam 4% sve 92%
Region 11
Bydgeå, Nysätra
sve 100%
Region 12 Holmön,Sävar, Umeå
fin 3% sve 97%
Region 13 Bjurholm,Vännäs
fin 7% sam 2% sve 91%
Region 14 Hörnefors, Nordmaling
fin 3% sve 97%
Region 15 Arjeplog,Arvidsjaur
fin 29%, sam 13% sve 58%
Region 16 Gällivare, Jokkmokk
fin 51%, sam 24% sve 25%
Region 17 Jukkasjärvi,Karesuando
fin 63%, sam 34%, sve 3%
Region 18 Piteå, Älvsbyn
fin 15%, sam 4 %, sve 81%
Region 19 Nederluleå
fin 11%, sam 5%, sve 84%
Region 20 Edefors, Överlueå
fin 9%, sam 3%, sve 88%
Region 21 Nederkalix,Råneå, Töre, Överkalix
fin 13%, sam 12%,sve 75%
Region 22 Hietaniemi, Karl Gustav, Nedertorneå, Övertorneå
fin 84%, sam 10%, sve 6%
Region 23 Junosuando, Korpilombolo,Pajala, Tärendö
fin 75 %, sam 25%
 
I den obligatoriska avsnittet hälsoaspekter sade författaren att det fanns en statistik signifikant samband mellan hög finnprocent och risk för hjärtkärlproblem, det fanns också ett samband mellan hög konsumtion av kokkaffe och  
hjärtkärlproblem. Människor i regioner, i vilka denna studie visat hög finnprocent, dricker mycket kaffe. Forskarna har inte lyckats skilja på arv och miljö.
 
Mvh Emma

[Anders Ryberg]

Hur har han lyckats avgöra vilka genmarkörer som är svenska, finska, samiska etc?
Att det förekommer genetisk hetrogenicitet i stor utsträckning är en av mina käpphästar, men hur definera nationella genmarkörer?
Det är också så att i princip alla populationgenetiska studier jag läst i princip visat att ju kortare avståndet mellan två platser är rent resemässigt, desto mer släkt är personerna på de olika platserna, och att detta gäller även över kulturella gränser.

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hej Anders!
 
Fem av de sju markörerna hade används förut i liknande studier. Två  var hans bidrag till den fortsatta forskningen. Men det han gjorde för att välja markörer som skulle fungera i hans studie var att jämföra frekvenser i de tre kontrollpopulationerna. Om det var tillräckligt stor skillnad mellan centralsvenskar, uleåborgare och sameskolelever så dög markören.
Naturligtvis fanns det tilltänkta markörer som inte dög.
 
Mvh Emma

[Anders Ryberg]

Som jag misstänkte, det finns inga kända fullt användbara genetiska markörer för nationalitet. Naturligtvis finns det genetiska skillnader mellan olika populationer, men de är sällan så stora eller så enhetliga... Utan att vara säker på min sak så gissar jag att det råder större genetiska skillnader mellan de genomsnittliga Möreborna och de genomsnittliga invånarna i Sverige norr om polcirkeln, än det gör mellan de olika grupper som bor norr om polcirkeln i Sverige... De senare har högst sannolikt idkat en del genutbyte genom åren.

[Anita Berglund Eriksson]

Finns det studier gjorda på genetiska skillnader/likheter mellan större folkgrupper? Tex mellan samer och eskimåer? Det har ju diskuterats huruvida de har samma ursprung.

[Anders Ryberg]

Nu skriver jag ur minnet, men jag har för mig att samer genetiskt idag tycks ha urprung i{dels} österifrån, från folk som invandrade från det hållet för en 10000 år sedan, dels söderifrån, från de grupper som invandrade till det blivande Sverige och befolkade hela landet. Amerika började befolkas för minst en 15000 år sedan, oenighet tycks råda här, och folk flyttade sedan succesivt in under ett antal år. Grupper från Amerika kom efter hand att flytta mot Grönland. För Grönland kompliceras bilden dessutom av att det enligt många sannolikt var så att de nordbor som bodde där efterhand kom att integreras med resten av befolkningen där, vilket skulle vara en av förklaringarna till att de försvann.
Alla folkgrupper har ju gemensamt rätt nyligen ursprung på det att det inte var mer än 50000 år sedan människan lämnade Afrika. Dessutom så är människan en varelse som har blandat olika populationer friskt.

[Anita Berglund Eriksson]

Jag tycker mig minnas att det ursprung  som samerna tycks ha österifrån verkar komma ur samma folkgrupp som befolkar norra Sibirien. Eller?  Man kan se att det finns många utseendemässiga och kulturella likheter dem emellan.

[Anders Ryberg]

Det är, om jag inte missminner mig igen så att de härstammar både österifrån och söderifrån rent genetiskt. Det är i längden omöjligt att vara närmare släkt med ett folk som bor på andra sidan jorden än med ett som bor nästgårds... Människor är mänskliga...

[Anders Ryberg]

Jag har nu läst på lite mer och får rätta mig själv delvis. Samerna anses vara en av de få grupperna som inte har ungefär samma genuppsättning som resten av invånarna i Europa. Deras genetiska bakgrund är inte helt lätt att reda ut, och olika undersökningar kommer till olika resultat.
En av de senaste stora undersökningarna(1) tycks visa att de härstammar från en grupp som för länge sedan divergerade från befolkningen i västra Europa, och att de inte har något större släktskap med östra Sibiriens nomadfolk.
En mindre studie (2) visar å andra sidan inte på någon större skillnad på Y-kromosomen mellan samer och närboende bondebefolkningar. Det är också värt att notera att det har visats föreligga en stor släktskap mellan samiska och icke-samiska invånare i norra Finland, med succesivt avtagande släktskap mellan samer och andra ju längre söderut man kommer. (3)
 
(1)
Am J Hum Genet. 2004 Apr;74(4):661-82.
   
The western and eastern roots of the Saami--the story of genetic outliers told by mitochondrial DNA and Y chromosomes.
 
Tambets K, Rootsi S, Kivisild T, Help H, Serk P, Loogvali EL, Tolk HV, Reidla M, Metspalu E, Pliss L, Balanovsky O, Pshenichnov A, Balanovska E, Gubina M, Zhadanov S, Osipova L, Damba L, Voevoda M, Kutuev I, Bermisheva M, Khusnutdinova E, Gusar V, Grechanina E, Parik J, Pennarun E, Richard C, Chaventre A, Moisan JP, Barac L, Pericic M, Rudan P, Terzic R, Mikerezi I, Krumina A, Baumanis V, Koziel S, Rickards O, De Stefano GF, Anagnou N, Pappa KI, Michalodimitrakis E, Ferak V, Furedi S, Komel R, Beckman L, Villems R.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=15024688
 
(2)
Mol Biol Evol. 2001 Jun;18(6):1077-87.
   
Geographical, linguistic, and cultural influences on genetic diversity: Y-chromosomal distribution in Northern European populations.
 
Zerjal T, Beckman L, Beckman G, Mikelsaar AV, Krumina A, Kucinskas V, Hurles ME, Tyler-Smith C.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=11371596
 
(3)
Hum Hered. 2001;52(3):160-70.  
   
Evidence for mtDNA admixture between the Finns and the Saami.
 
Meinila M, Finnila S, Majamaa K.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=11588400

[Lars Öhman]

Med anledning av diskussionen ovan vill jag hänvisa till en nyligen publicerad artikel i Dagens Nyheter varur jag citerar nedanstående. Om samerna avses ingå i detta forskningsprojekt är dock obekant för mig.
 
Världens största DNA-bank ska skapas för att vara tillgänglig för historiker och antropologer.
 
Tio forskningscenter ska upprättas runt om i världen och där ska vetenskapsmän kunna studera och analysera mer än 100.000 DNA-prover från ursprungsbefolkning och allmänhet.
 
-Vi ska använda genetik för att fylla kunskapsluckorna om människans historia. Vår DNA bär en historia som delas av alla. Under de närmaste fem åren ska vi dechiffrera den historien, som nu hotas att gå förlorad när människor flyttar och blandas i mycket större utsträckning än tidigare, säger projektledaren Spencer Wells i ett pressmeddelande från IBM, som är ett av de företag som stöder projektet.
 
Allmänheten bjuds in att delta genom att köpa sitt eget DNA-kit och därmed låta sitt eget DNA ingå i databasen. Proverna kommer att behandlas under sekretess så att det inte går att identifiera deltagare.  
 
Efter sex veckor ska deltagarna kunna ta del av information om deras egna genetiska bakgrund, genom att slå in sin personliga kod på hemsidan.
 
Genom dator- och laboratorieanalys ska proverna användas för att bygga upp en bild av hur världen koloniserades.

[Ingrid Wikberg]

Emma! HUR VET du att Sara Lidman skulle ha protesterat vad gäller Jörn?  
Jag menar att veta, ha visshet är en sak -att tro ( pga indicier genom t ex författarskapet) eller gissa är en annan...

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hej Ingrid!
 
Jag VET naturligtvis inte 100%. Men jag har läst Brigitta Holms bok från 1998. Sara Lidman -i liv och text. Centraltryckeriet. Borås, Sweden, 472 sidor, så har jag kunskap om en sak.  Sara Lidman visste om en samisk ana,hennes ffmf och hon kände många med samma ana. Så 100% svenska var de inte.  
Jag har skrivit en artikel om Sara Lidmans och andra norrlandsförfattares författarskap. Och inför den läste jag flera av Sara Lidmans böcker och Birgitta Holms avhandling.
Ursäkta att jag uttryckte mig oförsiktigt.  
 
Mvh Emma

[Ingrid Wikberg]

Hej Emma- det var intressant! Sara L:s författarskap har jag följt och jag hade lite kontakt med henne dels genom brev, men också under de aktiva proteståren 60-70-talet. Innan hon flyttade hem till Missenträsk. Vi bodde rätt nära varandra under de åren i Stockholmstrakten.
 
Jag ska köpa biografin, gissar att den är bra -programmet med dem båda under Birgitta H:s forskande och skrivande om Saras liv var mycket trevligt.
Vart kan man läsa din artikel? Ämnet låter mycket intressant!
 
mvh,Ingrid

[Ingrid Wikberg]

Hoppsan -det blev lite oklart: jag syftar på det TV-program som sändes och där Birgitta Holm  tillsammans med Sara berättade lite om arbetet med den biografi som skulle komma.

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hej Ingrid!
 
TV-programmet har jag sett, flera gånger. Men det nämraste jag kommit Sara Lidman i verkliga livet är att vi såg samma biofilm på Folkets bio i Umeå en gång.
 
Min artikel finns med i Proceedings of the 12th International Congress: Wise Use of Peatlands, Vol 1 Editor: Juhani Päivänen (2004). Den boken kostar aldeles för många Euro, för dem som inte var med på konferensen i Tammerfors. Men om du vill jag skicka mitt manusskript per e-post.
Det är fyra sidor på engelska, plus en sida källhänvisningar.
 
Mvh Emma

[Ingrid Wikberg]

Emma, you're welcome! Ska verkligen bli intressant att läsa! Jag tackar ja till ditt erbjudandet -även om jag vet att lån nog går att ordna via bibliotek. Jag ska som tack skicka en kopia av ett så fint brev jag fick från Sara efter att jag uttryckt min glädje över bl a jernbane-eposet som hon började med 1977.
mvh, Ingrid
 
pst: vad såg ni för film?  
 

[Ann-Mari Bäckman]

Eftersom ni pratar om Sara Lidman, måste jag berätta att jag stod framför hennes hus i Missenträsk igår! Jag följde med en guidad busstur till olika Västerbottens författares hemtrakter bl a Saras hemställe.
 
Detta bara en parentes.
 
mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Ingrid Wikberg]

Paranteser behövs  Läste att Sara tydligen testamenterat sitt hem till Umeå universitet -lyckans litteratur & kultur studerande där! Vilken miljö att sitta och forska och skriva i. Det kommer nog att finnas plats även för släktforskare !
 
oj nu ramlade vi nog helt utanför ämnet -och ändå inte.....
 
mvh,
Ingrid

[Steve Palmquist]

Hej Ingrid, Emma och Ann-Mari. Jag såg och hörde Sara hålla ett dundrande tal på sin härliga expressiva och tydliga svenska på torget i Umeå 1986 (87?) precis efter Tjernobil olyckan (och det gällde naturligtvis den). Där reste sig håren på kroppen! Hon var visst utbildad vid Dramatens Elevskola. (Vad det nu har att göra med norrländsk genetik? Smiley)
 
M.V.H.
Steve

[Ann-Mari Bäckman]

Ja, vad har det här med norrländsk genetik att göra, att vi har hamnat bland Sara Lidmans liv och leverne?
 
Strunt i det! Jag fortsätter med den bussresa jag gjorde. Två reportrar från två av länets tidningar följde med. Den ena berättade på vägen hem att han hade börjat släktforska. Han hade sina rötter i de trakter vi just besökt. Så började han berätta att hans farfar hette så och så. Han var son till den och den, som var son till den och den. Så fortsatte han tills han hade kommit till 1700-talet. Det blev lite tjatigt att höra, men jag förstod till sist vad som skulle komma. Det visade sig att den anfadern var också anfader till Sara Lidman och även till Torgny Lindgren! Så han var väldigt stolt över den släktskapen.
 
Det här handlade i alla fall om släktforskning :-)

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Hej!
 
Ann-Mari,du frågade inte om den personen skriver något själv?  Jag har läst några intervjuer med Torgny Lindgren, där han skämtar om den besvärliga författargenen. Jag kan tyvärr inte ge någon bra källhänvisning med det här är ju ordet fritt.
 
Jag skulle dock vilja gå tillbaka till genetiken och fråga: Vad tror ni om speciella hälsoråd kopplade till genetik/arv? Min ena faster är anhängare av diet enligt blodgrupp.
 
Mvh Emma

[Ingrid Wikberg]

Visst har födan med anlagen att göra! Jag läste om detta på 80-talet när jag studerade.  
Längden inom samebefolkningen hade ökat när de började med en mera varierad kost. Likaså ökade  genomsnittslängden bland japaner efter att Japan öppnats mot västerlandet och deras matkultur blev mer varierad. Så nog finns födan med i utvecklingen av anlag/gener (?)  
Det bör idag finnas en hel del vetenskapliga undersökningar på detta fenomen att läsa.  
 
1986 -när det hemska hände i Tjernobyl satt jag på en buss på väg till Mårbacka i Värmland. Jag minns att det även var ishockey-VM -men intresset för det försvann i bussen när nyheten från öst kom. Vi blev alla så oroliga.  
Även detta nedfall från Thernobyl påverkar långsiktligt anlag/gener inte bara i närområdet  -men ännu är det väl kanske lite för tidigt att tolka resultat på den nivån.  
 
mvh, Inkan

[Ingrid Wikberg]

PS Emma, -jag läste för ett tag sedan om detta med mat enligt blodgruppstillhörighet... det verkade intressant. Döm om min förvåning när jag såg att mina matvanor nästan till 100% redan följde rekommendationerna för just min blodgrupp.
 
Men jag har under åren ändrat matvanor för att slippa magont, allergireaktioner o dyl.  
Och det mår jag rätt så bra av idag. Men inte har jag då funderat över min blodgrupp contra maten.
 
Men finns vetenskapliga belägg för att detta med blodgrupps-föda håller?  
 
mvh
Inkan

[Anders Ryberg]

Den som är intresserad av blodgruppsdiet rekomenderas att läsa detta:
http://www.bmc.uu.se/~danl/BlodgruppsdietenLT.pdf
(För att göra en lång historia kort så är blodgruppsdiet kvalificerat strunt...)

[Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia)]

Tack Anders!
 
Jag har aldrig tyckt att blodgruppsdieten varit värd besväret för min del. Det skulle orsaka en hel del besvär eftersom min man och jag har olika blodgrupper. Nu har jag några argument på min sida.
 
Mvh Emma

[Bo Olsson]

Och man kan inte heller genom val av kost förändra sina gener/anlag och på så sätt förvärva nya egenskaper som ärvs till nästa generation.

[Anders Ryberg]

Inte riktigt sant Bo. Om man äter kraftigt mutagen kost kan man möjligen lyckas påverka sina spermier eller ägg så att arvsmassan i dessa förändras, oftast skadas... Men i princip har du rätt.

[Bo Olsson]

Fast sanolikheten att den kraftigt mutagena kosten skulle ge upphov till för organismen positiva egenskaper är väl i stort sett försumbar. Sannolikheten är mycket högre att en sådan mutation slutar med en spontanabort eller kraftig missbildning. Moderna japaners ökade kroppslängd, gentemot sina förfäder är knappast ett resultat av mutagen kost.

[Anders Ryberg]

Som sagt, i princip har du rätt...  Bara roade mig med att påpeka en detalj...

[Bo Olsson]

OK, det är bara kul att diskutera lite.

[Ingrid Wikberg]

Och ändå rör de på sig... dvs deras medellängd har ökat och det sätts(?) /sattes i samband med ändrad mathållning. Så något är det ju som påverkar.  
Nu är inte jag medicinare och inte insatt i hur gener/anlag påverkas, förstärks och ärvs -utan detta om ökad medellängd bland samer och japaner läste jag om i litteratur på högskolan. Kan idag tyvärr inte hänvisa till vilken litteratur det var -men det lät intressant.
 
Men ni som har utbildning inom medicin kanske kan ge svar?

[Micael Granström (Micgra)]

Jag tror inte att det är anlagen som påverkas utan en bättre mathållning ger bättre förutsättningar att bli lång. Medellängden har väl ökat för svenskar också om man jämför några hundra år tillbaka.
 
Dessutom har rasblandningen också ökat de senaste generationerna så där finns kanske också förklaringar till ökad medellängd (som kanske är mer genetiskt betingade).

[Anders Ryberg]

Gener är inte ett facit till vad som skall ske, utan en uppsättning av möjligheter. Hur vi sedan utvecklas styrs av till exempel vilken föda vi får. Om man till exempel skulle vara så grym att man svallt en enäggstvilling och gav en normal mat så skulle man finna att den som fick normal mat blev längre. Så generna som påverkar längd har inte förändrats ett dyft, däremot möjligheten att utnyttja deras potential. (De flesta saker i kroppen styrs av ett stort antal gener - när tidningar skriver att man hittat genen för x så beror det ofta på en lat journalist som inte orkar skriva en av de gener som påverkar x, eller saknar kunskaper inom genetik.)

[iwikberg@hotmail.com]

Så på något vis är det ändå mathållningen. I generna sitter ju våra anlag. Bl a är väl både längd och hårfärg etc något som ärvs? Inte för att jag riktigt förstod vad du Anders menar med att svälja en enäggstvilling och gav (vem?) normal mat... Jag är själv enäggstvilling så det var en lustig kommentar. Min syster och jag är exakt lika långa    Men jag har även bröder som är enäggstvillingar -men de är inte exakt lika långa -trots samma mathållning under uppväxtåren! Det skiljer några cm dem emellan.

[Anders Ryberg]

Om man ger en enäggstvilling för lite mat och en tillräckligt. Klart nog?
Det mesta ärvs, även anlag för betydligt mer komplexa egenskaper. Och ju komplexare egenskap, och ju fler gener som är inblandade, desto svårare att förutse resultatet.

[Ingrid Wikberg]

Det var enkelt att förstå -om man skriver i klartext, som du nu skrev i svaret!