ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Byakistor  (läst 570 gånger)

2006-09-28, 14:29
läst 570 gånger

Utloggad torbas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Bykistorna okänd källa
Så stod det på Forumet i dag.  
Jag har forskat i drygt 20 år och för mig är inte byakistorna okända. Dessa fanns hos rotebonden och där förvarades gårdens historiska dokument. Jag har i tidig forskartid eftersökt sådana kistor för min hembygd, men inte fått kännedom om dessa.
Jan-Christer

2006-09-29, 13:58
Svar #1

Maria Ås

Är det där med bykistor något lokalt förekommande i norr eller har det funnits i hela sverige? Jag kommer från en bygd utan byar utan den består mest av utspridda gårdar, kan det ändå finnas bygdekistor och var är det i så fall troligt att de skulle förvaras?

2006-09-30, 08:52
Svar #2

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6627
  • Senast inloggad: 2019-06-16, 13:39
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Byakistor förekommer väl rimligen där det finns byar!  
 
Således inte på Gotland troligen.
 
Men gårdsarkiv och gamla dokument kan finnas bevarade även på enskilda gårdar, även om det inte är allmänt förekommande med riktigt gamla dokument, så kan man ha tur. Jag har stött på det i Uppland.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-09-30, 12:19
Svar #3

Maria Ås

Får kanske börja smyga runt på folks vindar då! *ler*

2006-09-30, 14:40
Svar #4

Karin Östenstaf

Vi har en otroligt rik Byakista i min by Eskesta i uppland och den finns hos en äldre person i vår relativt stora by och man får titta in den om man är försiktig .. ett enormt värde för oss som kommer  efter  dessa förfäder.

2006-09-30, 17:25
Svar #5

Utloggad kian

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 245
  • Senast inloggad: 2019-01-27, 13:47
    • Visa profil
HEJ!  
- Kameralt skiljer man på byar och enstaka hemman. Enkelt uttryckt har byar flera hemmansnummer och enstaka hemman bara ett sådant nummer. Byar har i allmänhet delats genom laga skifte och andra lantmäteriförrättningar. Byarna tilldelades en omgång av karta och handlingar och dessa förvarades normalt i en bykista. Ursprungligen var dock syftet med bykistor att det där skulle förvaras pengar från viten och böter som skulle betalas när man bröt mot de regler som gällde för byalaget.  
- Det kan finnas många intressanta handlingar i bykistorna. I min hembys bykista finns det handlingar ända från 1400talet.  
- I många trakter har byalagets handlingar skingrats. Sveriges hembygdsförbund arbetar för att byarkiven ska tillgängliggöras och bevaras. Förbundet har därför startat projekt i Östergötlands och Västerbottens län.  
- Det vore intressant att höra om det gjorts några inventeringar av var det finns byarkiv i Din bygd. Fråga efter var bykartorna finns!  
/K-I

2006-09-30, 19:48
Svar #6

Utloggad kilagenealogen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2067
  • Senast inloggad: 2019-06-16, 11:06
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Hej Karl-Ingvar.
Nu började jag fundera.
Åtminstone i mina hemtrakter (södra Värmland) så var det ett hemman som skiftades i Storskifte och Laga Skifte. Exempelvis hemmanet Kärrholmen, som har delats i Storskifte på inägor, Storskifte på utägor samt Laga Skifte på hela hemmanet. I dess skifteshandlingar talas det om byn som då var bebyggelsecentrat före skiftena.
Ett exempel på detta är även en bok av Anders Bönner När byn skiftades.
Så det verkar som om det som kallas By i en del av landet, kallas Hemman i en annan. Det vore intressant att få veta om det verkligen finns någon skillnad dem emellan.
Det finns ju titeln hemmansägare, vilket jag i detta sammanhanget tolkat (i linje med de skifteshandlingar jag läst) såsom hemmansdelägare. I varje hemman finns alltså ett antal gårdar, där gårdsägaren har del i hemmanet.

2006-09-30, 20:21
Svar #7

Maria Ås

Oj. Nu inser jag viken total nybörjare jag är! Jag trodde hemman bara var ett gammalt ord för hem, d.v.s. att hemmansägare bara visade på att personen i fråga ägde huset och marken han bodde på, men hemman har alltså en djupare juridisk mening? Och vad är det för skilnad på Laga och Stora skifte?

2006-09-30, 21:08
Svar #8

Utloggad hkh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej!
 
Som jag har uppfattat det var hemmanet en skattebas - kronohemman (som beskattades av staten/kronan,frälsehemman som var skattebefriade, kyrkohemman och här i Bohuslän gymnasiehemman - tillhörande Hvitfeldtska stiftelsen och egentligen frälsehemman tillhört norsk/dansk adel från tiden före försvenskningen).
Om by
Citat ur: Jordrannsakning och skattläggning i Bohuslän 1662-1666 av Gösta Framme:
Redan i äldre tid var byarna i Bohuslän delade i ett antal gårdar. Åker och äng brukades dock mer eller mindre gemensamt av bönderna.Kulturgeografen Mats Widgren har i sin bok Bysamfällighet och tegskifte i Bohuslän 1300-1750 (1997) behandlat frågor rörande de gamla byarna i det tidigare norska Bohuslän. Han framhåller, att det norska ordet för by är tungård eller klase. Det är svenska lantmätare som infört bybegreppet i Bohuslän. Mot det svenska by står det norska navnegård. Mats Widgren beskriver sex olika typer av byar i Bohuslän.....
 
I Widgrens bok finns också en intressant jämförelse mellan norsktidens delningsmått öresbol och sentida mantal.
 
Sammanfattningsvis tror jag ensamgårdar varit vanligare i Norge och byar i Sverige.
 
Mvh Harriet

2006-10-01, 10:40
Svar #9

Lisa Lundholm

Hej alla! Det här hittade jag i Wikipedia; Hemman, hammantal, mantal, äldre begrepp som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg gårdar och jordbruksfastigheter med visst mantalsvärde.
 
På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.
 
Hemmansägare är en bonde som äger sin egen gård och jordbruksmark, och som sådan räknades han eller hon förr som skattebonde. Gården är ofta av storleken för att bära ett familjejordbruk.
Hälsningar Lisa L

2006-10-03, 10:47
Svar #10

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11723
  • Senast inloggad: 2019-06-14, 14:02
    • Visa profil
Hej!
 
I dagens Västerbottens kuriren finns en artikel av Tom Juslin om inventeringen av Byakistorna.
 
Det är Folkrörelsearkivet, som utför detta och man kollar och registrerar varje handling. De har inte möjlighet att renskriva alla handllingar.
 
De yngre byåldermännen är i allmänhet gladare åt det här projektet än de äldre. Folkrörelse arkivet åtar sig också att förvara arkivet till en rimlig kostnad (250 kr). Många arkiv förvaras olämpligt och kan då angripas av fukt och mögel.
 
Om någon forskare vill titta i ett arkiv, så måste man kontakta byamännen. De kan bestämma vem som kan få titta i dessa arkiv.
 
Det är i första hand i Östergötland och Västerbotten, som inventeringen utförs. I Västerbotten hade vi en utarbetad mönsterbyordning, medan Östergötland har en massa gårdsarkiv. I Östergötland har man också haft problem att få gårdarna att släppa ifrån sig sina arkiv. Varför, kan man undra?  
 
I Västerbotten hoppas man på att få hitta en ännu äldre handling än Håknäsbrevet från 1496.
 
Allt detta låter ju jättespännande. Hoppas bara att vi vanliga dödliga också med lätthet kan få läsa dessa handlingar.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna