ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Kusinäktenskap  (läst 2653 gånger)

2011-09-24, 08:25
läst 2653 gånger

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11703
  • Senast inloggad: 2019-05-25, 10:34
    • Visa profil
Mitt bidrag till diskussionen:
 
I min ägo har jag en kopia av ett svar från Kungl majt, daterad Stockholms Slott den 25 november 1833, Carl Johan, som svar på en begäran om dispens för min farmors farfar och farmor att gifta sig.
 
De var kusinerna Per Sjölund född 1808 och Brita Israelsdotter född 1808. Båda var födda i Högsjö socken, Ångermanland.
 
Den 17 mars 1834 gifter sig paret och den 6 juni 1834 föds sonen Jonas Sjölund.
Ann-Mari Bäckman

2011-09-24, 08:46
Svar #1

Utloggad bjornen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1156
  • Senast inloggad: 2018-10-13, 08:21
    • Visa profil
Många var mycket rörligare än de flesta tror förr. Däremot var giften mellan kontrahenter som hade arvsrätt till jord svårt att lösa. Endast genom att ett syskon gifter sig till samma avlägsna by som den utflyttade kunde man lösa arvsrätten. Behöver inte vara samma gård utan kunde också vara en granngård. Jordbyte kunde ju göras utan föregående uppbud och var svårt att stoppa.
När det gäller giftermålsmönster före kyrkbokföringen var det vanligt att giftermål skedde mellan två släkten. Det kan ibland vara ett indicium på ursprung om man följer giftermålsmönstret. Jag har löst några sådana fall, med ytterligare källor.
 
Tidigare var ju äktenskap i tredje och fjärde led förbjuden. Det kunde dock ordnas med en slant till prästen (eller kyrkan ?)

2011-09-24, 09:03
Svar #2

Utloggad anbe

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1685
  • Senast inloggad: 2019-01-07, 16:16
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Vad än orsakerna är att kusingifte är tillåtet i Sverige, så borde de genetiska riskerna för barnen vara ett starkt skäl att kusingifte åter igen borde förbjudas/kraftigt avrådas i Sverige. De som minns TV-programmet från 2009, som nämns tidigare i diskussionen, så var det helt uppenbart med riskerna för barnen av ett kusingifte.
 
Inom bland annat hundavel (som jag själv har sysslat med) är man starkt medveten om riskerna (även i generationer framåt) med för nära släktskap. Då borde omtanken om människors barn vara betydligt viktigare.

2011-09-24, 09:17
Svar #3

Utloggad patrick

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1354
  • Senast inloggad: 2018-04-01, 16:26
    • Visa profil
Vad det i det programmet som var en intervju/repotage från England? Eller har jag sett ytterligare något program om detta. Jag kommer nu inte ihåg innehållet.
 
Vänligen Patrick

2011-09-24, 09:24
Svar #4

Utloggad hkh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej! Det fanns många skäl till att man valde att gifta sig med en släkting.
Min morfars mormor Christiana Jönsdotter f 1824 gifte sig 1846 med arvingen till den ena gården Bubacka Petter (III) Mellander. Den andra gården brukades då fortfarande av Petters farbror Johannes som hjälpt Petter med hans gård under de år då Petter (och hans syster) var minderåriga ägare.
Några år senare tar Johannes son Daniel över den andra gården och gifter sig med Christianas lillasyster Albertina Jönsdotter f 1830 - alltså två kusiner gifta med två systrar brukar två intilliggande gårdar.
Barn föds i båda familjerna.
Hos Daniel och Albertina konkurs i samband med att Daniel dör i tuberkulos i början på 1860-talet.
Något år senare dör även Christiana i samband med sin fjärde förlossning.
Släktingar går in och hjälper Albertina med konkursboet. Petter och Albertina gifter sig och slår ihop de båda gårdarna (släktingarna löses ut) och de båda syskonskarorna som alltså är kusiner + sysslingar + sammanbagta syskon. En son (som jag förgäves försöker hitta ättlingar till i USA) föds tio månader efter detta bröllop  (och en dödfödd tolv år senare).
Som jag uppfattar situationen hade inte Albertina mycket annat val än att gifta sig med Petter. I denna uppfattning fick jag mycket mothugg av en annan, numera bortgången forskare, Bengt - Yngve Mellander - som menade att det kan ha funnits hur mycket kärlek som helst i en sådan relation. Och det kan det förstås - men väldigt praktiskt blev det. Och syskonskaran på sju som växte upp hade mycket bra relation sins emellan.
Allt i Bro (O)
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-24 09:31)

2011-09-24, 09:49
Svar #5

Utloggad hkh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej igen!  
Varje dag numera dör 21 000 barn under fem år - de flesta av sjukdomar /orsaker som är lätta och billiga att åtgärda - med en dos mässlingvaccin, rent vatten, en barnmorska vid varje förlossning, penicillin vid lunginflammation, säkra fordon mm. Sett i det perspektivet är risken för genetiska skador pga kusinäktenskap försumbar.  
Man kan också tänka sig möjligheten av att positiva egenskaper samlas i en släkt med ingiften - jag vet inte om det nämdes i de aktuella programmen som jag inte sett.
Vi har och vill ha ett samhälle som tillåter människor att utsätta sig för eller avstå många väsentliga farligheter som bilåkning, alkoholkonsumtion mm.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-24 14:46)

2011-09-24, 09:49
Svar #6

Utloggad anbe

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1685
  • Senast inloggad: 2019-01-07, 16:16
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Patrick, tyvärr minns jag inte de enskilda intervjuerna eller övriga detaljer i programmet, men slutsatsen i programmet var att det fanns medicinska belägg och en kraftig kritik mot kusingifte som forfarande är i bruk på många håll i världen. Givetvis enbart pga de risker som det innebär för eventuella barnen.

2011-09-24, 10:10
Svar #7

Utloggad anbe

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1685
  • Senast inloggad: 2019-01-07, 16:16
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Harriet: Just inom hundaveln finns det emellanåt avel mellan nära släktingar främst för att förstärka vissa egenskapet som tex. olika värdefulla jaktegenskaper. Där tas ibland det onda med det goda.
 
Att låta bli att fortplanta sig pga ev. ev sjukdomar och de övriga risker för barnen du nämner, är förstås inte rimligt. Det är det pris vi ev. får betala för att leva och sätta barn till världen. Men att medvetet gå in i ett föräldraskap där man vet att det kan förorsaka genetiska konsekvenser för barnen känns för mig oförsvarligt.

2011-09-24, 16:19
Svar #8

Utloggad izla

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11826
  • Senast inloggad: 2019-05-11, 09:12
    • Visa profil
Handlade inte programmet om de upprepade kusingiften som sker i vissa kulturer? Då ökar ju risken för negativa effekter.

2011-09-24, 19:41
Svar #9

Utloggad isulv

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Nu är jag ingen genetiker, men såvitt jag har förstått av litteraturen är det precis som Chris skriver: det är de upprepade kusingiftena som signifikant ökar riskerna, inte de enstaka.
Kusingiften verkar också rent hälsosamma om man jämför med de upprepade morbror-systerdotter-giften t.ex. Habsburgarna ägnade sig åt.
 
Ingela

2011-09-24, 20:00
Svar #10

Utloggad anbe

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1685
  • Senast inloggad: 2019-01-07, 16:16
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Det var SVT:s Uppdrag granskning som i två avsnitt 2009 visade på riskerna av kusingifte:
 
Om programmet skriver Expressen http://www.expressen.se/ledare/1.1521262/johannes-forssberg-vi-maste-tala-om-kus ingifte

2011-09-24, 23:52
Svar #11

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
http://vr.se/huvudmeny/tvarsnittnr12006/intervjuaustraliskegenetikernalanbittles studerarsvenskakusingiftenkombinationavgenetikochdemografiforklararsjukdomar.4.5 c76975410f1090a6f18000669.html
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2011-09-25, 00:24
Svar #12

Utloggad janj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4732
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Inom europas kungafamiljer är kusinäktenskap och äktenskap mellan nära släktingar ganska vanliga. Är det fråga skadliga förbindelser där också, eller är det en helt annan sak?

2011-09-25, 06:07
Svar #13

Utloggad anbe

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1685
  • Senast inloggad: 2019-01-07, 16:16
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Hmm.. så har vi de kungahus vi har i Europa också.

2011-09-25, 11:03
Svar #14

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Jan, här kommer en länk från DN 2009-04-15 om just detta, efter att jag Googlat kusingifte:
 
http://www.dn.se/nyheter/varlden/kungligt-kusingifte-ledde-till-katastrof
 
(Meddelandet ändrat av simson 2011-09-25 11:47)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2011-09-25, 11:44
Svar #15

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Mycket intressant vetenskapsartikel från DN 2009-06-06 om bl a resultatet av ovannämnde Alan Battles forskningar i detta ämne:
 
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nya-test-ger-kusiner-friska-barn?rm=print
 
Det står väldigt mycket intressant i artikeln, om finnar och eurpeiska kungahus och vilka områden som har många kusingiften, samt att Darvin som varnade för riskerna med kusingiften ändå gifte sig med sin kusin (sic!), vilket väl säger en del om den mänskliga naturen, men slutet är särskilt upplysande och värt att citera, tycker jag:
 
Från slutet av 1800-talet och framåt blev släktäktenskap ovanligare i Europa. I dag är mindre än en procent av alla äktenskap i Europa mellan släktingar.
   
 
- Nästan alla européer tycker att äktenskap mellan släktingar är lite smaklöst, och jag har ingen aning om hur vi fick den åsikten. Även om det finns negativa effekter är de mycket mindre än vad de flesta européer tror, säger Alan Bittles.
   
 
Både Ohad Birk och Alan Bittles är överens om att det allra viktigaste är att människor får information i de här frågorna, både före äktenskapet och under graviditeten.
   
 
- Men informationen måste framföras på ett bra sätt av någon som inte ser ned på sedvänjan. Det finns en hel del islamofobi i de här frågorna, säger Alan Bittles.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2011-09-25 12:02)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2011-09-25, 13:54
Svar #16

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Först skulle jag vilja uttrycka mitt gillande till Anders Hellsters inlägg om sin egen släkts kusingifte!  
 
Sedan be om ursäkt för att jag råkade kopiera en länk som jag redan lagt in i denna diskussion tillsammans med 2 andra bra länkar, nämligen förra vändan vi diskuterade detta efter SVT:s program 2009, se:  
 
---------------------------------------------------------------------------
 
Fann nu följande utmärkta artikel!!! :
 
Kusingifte går an - men inte som regel
Av Gerdt Sundström ur Forskning&Framsteg 7/2010.
 
I Sverige är det tillåtet med kusinäktenskap sedan 1845. På andra håll i världen är det brottsligt än i dag.
 
Kusinäktenskap var förr vanligt i de högre stånden i Europa i syfte att bevara släktlinjer och arv. Ett spektakulärt fall är den spanske 1600-talskungen Karl II - utvecklingsstörd, impotent och tidigt åldrad - vilket man velat förklara med serier av ingiften inom huset Habsburg. Bland många andra släktband kan nämnas att hans mormor också var hans faster och att en tidigare drottning (med tillnamnet ”den vansinniga”) var både hans morfars farfars farmor, hans farfars morfars farmor och hans morfars mormors mormors mor. Hans syster gifte sig för övrigt med sin morbror och fick barn med honom. Även den blödarsjuka som i modern tid drabbat europeiska kungahus anses bero på ingiften.
 
I Gustaf Elgenstiernas klassiker Den introducerade svenska adelns ättartavlor kan man lätt finna giftermål som åtminstone med dagens ögon ter sig ovanliga, som äktenskap med svägerska eller svärmor.
 Sedan dess har kusinäktenskapens sociala fokus förskjutits bort från överklassen. År 2008 vållade den brittiske miljöministern Phil Woolas uppståndelse genom att förklara den höga andelen medfödda defekter hos barn till pakistanska invandrare med att över hälften av alla pakistanska äktenskap är mellan kusiner. Han blev snart befordrad till invandringsminister.
 
De flesta människor tycks instinktivt vara emot inavel, och diskussionen om giftermål med släktingar är känslig. Många är övertygade om att det medför stora genetiska risker att gifta sig med nära släktingar. Ibland anförs själve Charles Darwin, som i sitt äktenskap med kusinen Emma Wedgewood - ett av flera kusinäktenskap mellan de båda släkterna - ibland påstås ha fått flera barn med olika handikapp. Enligt Sverker Sörlins bok Den blinde skaparen om privatpersonen Darwin var denne bekymrad över att de var kusiner och sökte tecken på att detta fått följder, vilket möjligen var fallet med något av de tio barnen.
 
Särskilt intresse bland forskare väcker relativt isolerade befolkningar som grundats av en ganska liten grupp, som franska Quebec, Sardinien, Island, nordöstra Finland, Färöarna, ashkenaziska judar, amishfolket i Pennsylvania och beduiner i Bekadalen. Allra mest känt är kanske antikens egyptiska kungafamiljer, som tillämpade familjegifte i extrem grad, även mellan syskon, vilket ledde till missbildningar och sjukdomar.
 
Forskare har visat att ärftliga sjukdomar är något vanligare i befolkningsgrupper med hög grad av ingifte, men de understryker också att det är mycket svårt att beräkna de genetiska riskerna vid ett visst kusinäktenskap. Bland annat beror riskerna på om giftermålet är en undantagsföreteelse eller en del av ett samhälleligt mönster. I en undersökning år 1947 noterade läkaren, genetikern och siste föreståndaren för Institutet för rasbiologi, Jan Arvid Böök, att andelen kusinäktenskap i tre norrbottniska socknar varierade mellan 1 och 7 procent. I jämförelse med icke-kusinäktenskap i samma socknar fann Böök att det tycks ha inneburit förhöjd risk för medfödda handikapp och sjukdomar, även när han tog hänsyn till att de som gifte sig med kusiner ibland själva hade sämre hälsa.
 
Giftermål i historisk tid mellan nära släktingar har studerats av Inez Egerbladh och hennes kolleger vid Demografiska databasen i Umeå. Kusinäktenskapen ökade starkt under 1800-talet, trots stor befolkningstillväxt som gjorde att det fanns fler människor att hitta en partner bland. På några håll i Norrland var släktgifte vanligt, exempelvis i i Kågedalen i Västerbotten. Andelen kusinäktenskap i Norrland trefaldigades från 1 till 3 procent i slutet av seklet. Forskarna fann fall där man gift sig med kusiner fem generationer i följd. Äktenskap mellan personer besläktade i sjätte led eller närmare - där kusinäktenskap utgjorde drygt hälften - stod för 21 procent av alla familjebildningar mellan 1720 och 1899 i Skelleftetrakten.
 
I kusinäktenskapen blev det både fler dödfödda barn och högre dödlighet bland spädbarnen, medan äktenskap mellan mer avlägsna släktingar inte påverkade barnens överlevnad. I nio av tio kusinäktenskap var båda parters föräldrar jordägare, att jämföra med hälften i icke-besläktade äktenskap. Syftet att konsolidera markegendom är med andra ord uppenbart.
 
Fram till 1930-talet var giftermålsåldern i Sverige hög, och andelen ogifta i befolkningen var stor och stigande. Att gifta sig med en kusin var kanske ett sätt för somliga att verkligen bli gifta.
 
Många tror att bibeln förbjuder kusinäktenskap, men något uttryckligt förbud finns inte där, bara några allmänna formuleringar. I vissa länder är det dock förbjudet för kusiner att gifta sig, exempelvis Kina och i drygt hälften av USA:s delstater. I sex av delstaterna är det faktiskt straffbart.
 
Kusinäktenskap är däremot tillåtet över hela Europa: i Sverige från 1845 (dessförinnan krävdes kunglig dispens), i Finland - där det är ovanligt - först från 1969. I Spanien och några andra länder får kusiner bara gifta sig civilt, inte i kyrkan.
 
I Danmark är kusinäktenskap en känslig fråga som förknippas med invandrare och har ventilerats i folketinget. Om en utomeuropeisk invandrare har gift sig med en dansk medborgare som är dennes kusin, nekas ofta uppehållstillstånd eftersom äktenskapet då anses arrangerat eller påtvingat. Den danska Familiestyrelsen har tillsammans med invandrings- och justitiemyndigheterna gett ut en broschyr om att kusinäktenskap kan leda till att barnen blir handikappade. Man åberopar forskning som visar att risken för medfödda handikapp och sjukdomar är 1-2 procent i normalbefolkningen, men dubbelt så hög i kusinäktenskap och ännu högre om medfödda sjukdomar finns i familjen eller om ingifte förekommit i flera led dessförinnan.
 
De varnande exemplen i broschyren bär arabiskklingande namn, utan att direkt peka ut någon nationalitet. En färsk artikel om kusinäktenskap i den danska tidskriften för sjuksköterskor bär titeln ”Familierne ved godt de har dårlig blod”. Vi börjar därmed komma i närheten av klassiska tankar om rashygien. Alla statliga ingrepp med syfte att påverka ärftlighet bör räknas dit, även om vi inte vill vidkännas termen.
 
Andra forskare har i stället velat tona ner riskerna med kusinäktenskap. Genetikerna Diane Paul och Hamish Spencer undrar således varför staten i vissa länder vill förbjuda något som åtminstone i vanliga befolkningar inte är mer riskfyllt än att få barn efter 40 års ålder? Och varför i så fall tillåta ännu mer riskfylld reproduktion, som bland bärare av vissa mycket allvarliga genetiska sjukdomar?
 
För dagens Sverige är det en omöjligt stor uppgift att kartlägga ingifte med släktingar generellt, men det går att titta lite närmare på kusinäktenskap, som ju är en sorts sinnebild för att gifta sig med släktingar. Statistiska centralbyrån har en ganska okänd flergenerationsdatabas, där det går att analysera familjerelationer, vem man är släkt med och var dessa bor. Eftersom databasen upprättades först 1947 är antalet generationer i den ännu få, men det är möjligt att granska just kusinäktenskap. För att undvika osäkerhet om släktskap i föregående generation, gäller det följande endast svenskfödda personer med svenska föräldrar.
 
Den första frågan är förstås om folk alls har någon kusin. Tvärtemot vad många tror har vi fler släktingar omkring oss nu än förr. I åldern 20-40 år, parbildningstid för de flesta, har omkring 90 procent en eller flera kusiner. Trots det finns det i åldersgruppen 20-39 år faktiskt bara ett femtiotal äktenskap mellan kusiner i Sverige, medräknat icke-gifta samboende kusiner med gemensamma barn. Det motsvarar 1 av 10 000 äktenskap/parbildningar i denna åldersgrupp. Det är inte känt om detta medfört några negativa genetiska följder, men sannolikheten för detta är inte så stor eftersom sådana giftermål både är ovanliga och inte ingår i ett kulturmönster.
 
Karin Lundström på Statistiska centralbyrån har bidragit till denna artikel med analyser av Flergenerationsdatabasen. Demografiska databasen i Umeå har också varit hjälpsam.
 
Författare:  
Gerdt Sundström  
Redaktör:  
Björn Fjæstad
http://www.fof.se/tidning/2010/7/kusingifte-gar-men-inte-som-regel
Där finns också fler uppgifter och länkar!!!
 
-----------------------------------------------------------------------------
 
Lite historieperspektiv på ämnet skänker:
 
Om förbudet mot äktenskap mellan slägtingar: Förbudets allmängiltighet
Källa: http://www.filosofia.fi/se/arkiv/text/5640
 
Stickord: Geografiska Föreningens Tidskrift, 1800-talet
 
Upphovsman/kvinna: Westermarck Edvard
 
Utgivningsår: 1890  
 
Publicerad i Filosofia.fi: 15.02.2011  
 
Published in/Publicerad i/Julkaistu: Geografiska Föreningens Tidskrift 2, nr. 1, 1890 (43-48)
 
The Edvard Westermarck Online Collection, Filosofia.fi (Eurooppalaisen filosofian seura ry) http://filosofia.fi/westermarck> ed./red./toim. Juhani Ihanus, Tommy Lahtinen & Yrsa Neuman 2011. Digital kopia Filosofia.fi, Fanny Malmberg 2011.
 
---------------------------------------------------
I följande text kan man följa hur resonemangen gick 1890 kring detta:  
 
Om förbudet mot äktenskap mellan slägtingar: Kritik af tidigare hypoteser rörande uppkomsten af detta förbud
 
http://www.filosofia.fi/se/arkiv/text/5641  
 
Stickord: Geografiska Föreningens Tidskrift, 1800-talet
 
Upphovsman/kvinna: Westermarck Edvard
 
Utgivningsår: 1890  
 
Publicerad i Filosofia.fi: 15.02.2011  
 
Published in/Publicerad i/Julkaistu: Geografiska Föreningens Tidskrift 2, nr. 1 (48-55)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2011-09-25, 14:21
Svar #17

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Apropå hur många släktled bakåt man hade koll förr i tiden vill jag minnas att det var fem släktled, och fann först följande belägg:
-----------------------------------------
Inom släkten stod ätten i centrum eftersom det var en försäkring mot allt vad som kunne hända. Makt som ett självändamål hävdades endast av ett fåtal, ity att medvetna partiers syfte är makt. Ätten var något mer än en maktapparat. Den var den social tryggheten även inom adeln. Från början räknade man fem släktled bakåt och hade noga reda på alla samtidigt levande bland annat för att övervaka det egna arvet. Källa: http://www.catshamans.se/m06folkung/06folkungar.htm
------------------------------------------
 
Sedan denna utmärkta sida, som bekräftar vad jag trodde: http://fam.ronne.se/lagars.html
 
Där förekommer följande upplysande citat av rätthistorikern Göran Inger:
 
Vid förarbetet 1913 till 1915 års äktenskapslagstiftning i Lagberedningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken I:1 Förslag till lag om äktenskaps ingående, upplösning m.m. Stockholm 1913, s 197, ges bakgrunden till bestämmelserna om förbjudna led.  
 
Utgångspunkten för den internationella och svenska utvecklingen är bestämmelserna i 3. Mosebok, kap 18.  
 
Vid det fjärde laterankonciliet 1215 fastslog den romersk-katolska kyrkan, att det skulle finnas sju led utan släktskap, innan äktenskap fick ingås. Vid ett möte 1248 i Skänninge med påvestolens utsände bestämdes dock för Sveriges del fem led, eftersom befolkningsunderlaget var så glest. I 1571 års kyrkolag (Sverige är nu protestantiskt) återkommer bestämmelsen om fem led. År 1680-12-13 fastslogs att äktenskap inte fick ske inom två led. I 1734 års lag kunde syskonbarn få dispens, och 1845-05-19 tilläts äktenskap mellan syskonbarn. För att främja befolkningstillväxten och skapa giftermålsunderlag i norr gavs 1792 dispens för befolkningen i Lappland att ingå äktenskap utan dessa hinder.
 
 
Se också spännande läsning på: http://fam.ronne.se/anlosts.html
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2011-09-25, 14:48
Svar #18

Utloggad evaa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 223
  • Senast inloggad: 2018-03-06, 14:13
    • Visa profil
Tack Stefan för dina länkar mm.  
På Gotland som du och jag ju härstammar ifrån var det vanligt med sysslingars giften i varje fall i prästsläkterna. Jag har fullt med anförluster på min mormors sida på grund av detta.
Min farmors farfar och farmor var kusiner med gifte 1837-12-01 i Bro (O) och min morfars farfar och farmor var också kusiner med gifte 18410120 i Listerby (K). Det är ju tur att de inte var släkt inbördes också.

2011-09-26, 08:12
Svar #19

Utloggad patrick

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1354
  • Senast inloggad: 2018-04-01, 16:26
    • Visa profil
Så med andra ord så skulle det med maximal otur kunna uppstå en sjukdom som konskvens utav kusingifte redan hos första generationen!
 
Skulle kusingiftet kunna leda till att sjukdom/sjkudomar hoppar över led för att sedan debutera i senare led? För att bli något som de då inte ens bar på. Utan två personers trasiga DNA-strängar ger upphov till något nytt problem. DNA är inte lätt.
 
Svåra frågor kan tänkas, men intressanta.
 
Vänligen Patrick

2011-09-26, 18:54
Svar #20

Utloggad hkh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej!
 
Den här diskussionen har konstiga slutsatser, anser jag.
Först handlade det om att förbjuda kusinäktenskap - sen hävdas det att gravida bör informeras.
Man kan fråga sig om vad och varför. De flesta gravida vet redan vem som är far till barnet; skulle sjukvårdspersonal - legitimerade barnmorskor och läkare för skattebetalarnas pengar ta på sig att informera gravida kvinnor om att de borde haft en annan far (helst från långtbortfrån så man säkert inte är släkt...) till sitt barn???
 
Alldeles bortsett från att detta skulle strida mot våra etiska principer (t.ex om att aldrig skada vår patient - även att orsaka onödig oro är fel)har vi lagar i Sverige- t.ex. Hälso - coh sjukvårdslagen och 2005:12 God vård
Sjukvården skall vara:
evidensbaserad
ändamålsenlig
jämlik
mm mm
 
De ovan beskrivna råden uppfyller inga av dessa krav.
 
Det finns effektivare och mer tilltalande sätt att minska genetiska och andra skador i samhället t.ex. genom att minimera antalet oberättigade röntgenundersökningar i befolkningen.
 
Rätten att få möjlighet att skaffa barn är en stark grundläggande kraft hos människan och den som är orolig t.ex. p.g.a. sjukdom hos ena parten eller i släkten skall naturligtvis ha möjlighet till genetisk rådgivning.
 
Men att den som redan är gravid skall få kritik för valet av far till barnet bedömer jag som helt uteslutet i vårt samhälle. Motreaktionen om sådant förekom skulle kunna bli anonyma fäder - d.v.s. barnet kan mista / få sämre kontakt med sin far.
 
För övrigt brukar en riskvärdering vara nödvändig för att införa förebyggande råd - dvs både sannolikhet och fara vägs in innan man startar t.e.x ett vaccinationsprogram.
 
Dels är sannolikheten för en ärflig skada låg i det här fallet och dels är de eventuella skadorna/anlagen helt slumpmässigt (lite eller mycket)positiva  egenskaper, (lite eller mycket)negativa egenskaper och egenskaper som är varken eller (t.ex. hårfärg - om två kusiner är rödhåriga riskerar de att få rödhåriga barn precis så som två andra föräldrar som råkar ha samma egenskaper /anlag i något avseende).
 
Hur den enskilda värderar risker /råd är också mycket personligt - detta lärde jag mig mycket om av de HIV-positiva kvinnor som fick sin diagnos under pågående graviditet i den era då vi inte kunde behandla bort/hålla nere viruset. Själv dödligt sjuk kunde en sannolikhet på 75-80% på att få ett friskt barn upplevas som en fantastisk möjlighet.
 
Nu tänker jag gå in på GAPMINDER (rekommenderas!)och glädja mig åt att världen går framåt och barnadödligheten neråt!!
Mvh Harriet

2012-05-12, 19:29
Svar #21

Utloggad akelun

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 106
  • Senast inloggad: 2018-01-24, 14:31
    • Visa profil
Dubbelkusiner. Min mf fm mor hette Greta Jonsdotter och föddes i Uttersjön i Lövånger 1789. Hennes föräldrar, Jon Andersson och Elisabeth Jonsdotter, var inte endast kusiner, utan också dubbelkusiner. Jons far Anders Jacobsson var bror till Elisbeths mor Kjerstin Jacobsdotter, och Jons mor Margareta Olofsdotter var syster till Elisbeths far Jon Olofsson. I stället för att ha åtta anor i tredje led (farfars far till mormors mor) hade Greta bara fyra. Tala om anförluster.
Åke Lundqvist
Lund

2019-01-05, 21:34
Svar #22

Utloggad Ronny H

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 37
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 22:09
    • Visa profil
Jag råkade också stöta på ett äktenskap mellan "dubbelkusiner".
1824 i Visnum gifte sig Lars Jonsson (f. 1795-12-15) med Anna Andersdotter (f. 1793-03-04). Lars far var bror till Annas mor och Lars mor var syster till Annas far. Både morfar och farfar hette Jonas så alla föräldrarna hette Jonsson / Jonsdotter. Familjerna var hela tiden bosatta i närheten av varandra, så man kan ju undra hur de lyckade få igenom det äktenskapet.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna