ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 20 juli, 2009  (läst 1111 gånger)

2005-12-10, 10:40
läst 1111 gånger

Ulrika Eversdijk

Kan någon upplysa om kosten förr under olika tidsepoker? Vad var basföda; gröt, potatis kan jag bla. tänka mig o bröd. Nyfiken!

2005-12-10, 16:06
Svar #1

Utloggad Christina Backman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 833
  • Senast inloggad: 2017-04-22, 18:01
    • Visa profil
Besök ditt närmaste bibliotek så får du säkert lästips i denna och alla de andra frågorna. Det är knappast någonting man kan svara på med några få rader.

2005-12-10, 17:37
Svar #2

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Eller börja med Alfa Olsson: Om Allmogens kosthåll. Studier med utgångspunkt från västnordiska matvanor. (Lund 1958)

2005-12-11, 02:36
Svar #3

Bernt Bergkvist (Swetrot)

Jag tycker ändå att kosthållningen förr kan sammanfattas med ett ord: Konservering.  
 
Det fanns inga kylskåp, eller ens isskåp så man var tvungen att försöka bevara näringsinnehållet från det man skördade under sommaren och hösten, så att man överlevde vintern. Kon var ofta en central del i den konserveringen genom att man under vintern kunde ge den hö som man samlat på sommaren, och på så sätt få näringsrik mjölk. Under skördetiden då man ändå hade ett visst överflöd av mat så ystade man ost, eller gjorde smör av mjölken, för att spara till sämre dagar.
 
Grisen hade en liknande roll, men den skulle slaktas för att man skulle kunna ta tillvara på det man investerat i att få den att växa sig stor. Köttet saltades sedan ofta ned eller röktes för att man skulle försöka få det att hålla sig ätligt hela vintern och en stor del av våren innan det åter fanns annan mat att äta.
 
En annan konservering man kanske inte tänker på direkt är tillverkningen av öl och brännvin. Bägge dryckerna har ett utomordentligt högt näringsvärde, och det skall mycket till innan brännvin blir skämt.  
 
Bär och frukt torkades, liksom svamp.
 
Brödet var grovt och ofta ganska hårt. I övrigt innehåll kosten mest produkter som tålde att lagras i jordkällare under många månder. Rotfrukter, kål, buljonger, gröt av olika slag & salt fisk som kunde fångas hela året. Vilt från skogen var inte så vanligt i södra och mellersta Sverige, befolkningen var för stor för att jakt skulle kunna bli en särskilt betydande del av kosten.
 
Om man kunde flytta en svensk människa som levde på 1850-talet till idag och gå in i en livsmedelsbutik skulle de inte förstå hur man tillaga mer än en bråkdel av matvarorna som finns där idag.  
 
Bernt Bergkvist

2005-12-11, 06:41
Svar #4

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Kan tillägga att även bröd var en form av konservering. Man bakade oftast bara ett par gånger om året, då man malt säden. Mjölet fick inte ligga eftersom det då så lätt kom ohyra i det. Bröd bakades gärna till kakor, med hål i, och så förvarade man det - som med mycken annan mat - upphängt, utom räckhåll för ohyra och råttor.
På 1800-talet fick också potatisen en avgörande roll: Växjö-bispen (Esaias Tegn?r) skrev ju att befolkningsökningen berodde på freden, vaccinet och potäterna (vaccinet var mot smittkopporna) och senare forskning har givit honom rätt.
 
Ingela
PS Jag tycker det är bra att Du ställer sådana här frågor Ulrika! Släktforskning tycker jag skall vara mer än att ta reda på att Anna Svensdotter var dotter till Sven Eriksson - det säger ju inte ett dugg (och det är dessutom statistiskt så att det är 10% risk för att han inte alls är far till henne).

2005-12-11, 09:59
Svar #5

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Helstekt grävling, kornbröd mm
 
Särskilt i Västsverige bakades kornbröd (eller under 1800-talet havrebröd). Kornbröd blir stenhårt efter ett par dagar, och om man ville lagra kornbröd, så kunde bara tunnbröd komma i fråga. Det gick att tugga, och kunde också blötas i mjölk eller välling. Det var lövtunna, drygt halvmeterstora kakor, som kunde lagras många år. Det sades att en flicka, som fått tunnbröd som dopgåva kunde servera det vid sitt bröllop.
 
Men att ställa till med storbak för ett helt år kunde man bara göra om man kunde skaffa mjöl för ett helt år, och kunde förvara brödet. Det kunde nog inte backstugusittare och annat fattigfolk. De kunde nog bara köpa små mängder säd, och fick mala den på handkvarn, och baka bröd varje dag.
 
Korntunnbröd finns att köpa i Norge i vanliga livsmedelsaffärer under namnet Flatbröd. Det är inte så dumt.
 
I boken Kok-konsten som vetenskap och konst av Dr CH. EM. Hagdahl (andra upplagan, Stockholm 1896) finns det enda kända receptet på bohuslänskt havretunnbröd, benäget meddelat av ett fruntimmer från nämnda ort.
 
Hagdals kokbok ger onekligen inblickar i en svunnen tids mathållning. Visserligen är det en bok som inte vände sig till allmogen, utan till förmöget och bildat folk, men vad sägs om följande godbit:
 
Helstekt gräfling
 
En ung gräfling, kryddor, smör.
 
Då gräflingen är flådd, urtagen och putsad, lägges den i vatten, som på 24 timmar ombytes en gång. Det feta tranaktiga borttages, hvarefter köttet förvälles två gånger och skummas; kokningen bör fortgå några minuter hvarje gång, så att lukt och smak af tran försvinner. Derefter lägges den i nytt vatten med kryddor, såsom salt, peppar, nejlikor, lagerblad, lök, enbär och något ättika, samt får koka tills köttet kännes mört; spadet frånsilas, och gräflingen insättes i ugn, stekes hel med smör, öfvergjutes ofta med något av det frånsilade spadet och påspädes med grädde efter smak. Upplägges, serveras och är lika god varm som kall.

2005-12-11, 10:01
Svar #6

Ulrika Everdijk

Bernt o Ingela; tack för intressant info. Ni har gett innehållsrik info utan att det var hela kaptitel, så visst går det.
 
Ingela; tack för berömmet av mina frågor. Vad glad jag blir!Det finns både de som ogillar och gillar vissa typer av frågor, men frågan är ju fri. Är frågan svårbesvarad, får man ju svar därefter.

2005-12-11, 10:03
Svar #7

Ulrika Eversdijk

Christina; visst kan jag gå till bibliotektet, men olika källor kompletterar varandra och jag har fått innehållsrik men ändå inte långrandig info i ämnet.

2005-12-11, 12:48
Svar #8

Utloggad Marie Josefson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 896
  • Senast inloggad: 2020-09-16, 09:48
    • Visa profil
Ingela har rätt, släktforskning är inte bara att ta reda på namn, årtal och var anfäderna bodde.
Man (jag) vill också veta hur människorna levde, seder och bruk m.m. Allt detta ger ju en djupare dimension åt släktforskningen! På biblioteken finns mycket att hämta, men här på Anbytarforum finns också många med djupa kunskaper, det ena behöver väl inte förta det andra!
 
MVH Marie

2005-12-11, 15:16
Svar #9

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11786
  • Senast inloggad: 2020-09-03, 12:20
    • Visa profil
Visst ska man ta upp sådana här frågor här, så att var och en som har något att berätta kan få göra det. Nog kan man få reda på mycket via böcker, men historien blir så mer levande då man kan berätta vad man själv hört de gamla berätta eller vad man själv varit med om.
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2005-12-11, 15:49
Svar #10

Utloggad Ann Little

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2020-08-08, 20:32
    • Visa profil
För mig som är bosatt utomlands är all denna information fantastiskt värdefull.  
 
 
Mvh
Ann

2005-12-11, 17:34
Svar #11

Ulrika Eversdijk

Håller med dig, Ann-Mari, att info blir mer levande när någon berättar, även om jag gärna läser också.

2005-12-12, 21:24
Svar #12

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Att baka bröd varje dag var naturligtvis omöjligt, särskilt för backstugusittare och andra fattiga. Att göra upp eld i bakugnen får man räkna med att ska göras nästan ett dygn före. Eldningen skedde först och sedan ugnen var tillräckligt varm, så sopades ugnen ren innan man gräddade brödet. Observera att eldning och gräddning skedde på samma ställe. Man bakade ofta tillsammans eftersom uppeldning var så omständlig. Det var därför vanligt att flera grannar bakade brödet tillsammans.
 
Svamp anmvändes inte som mat bland vanligt folk förrän in på 1900-talet. Hushållningssällskapen propagerade även för användning av svamp som människoföda från omkring 1860-talet. I första hand var tanken att använda svampen att blanda i mjölet för bakning. Exempel finns från Dalarna när de for runt i olika socknar och bjöd på bröd bakade av bl.a. svamp.  
Oftast blandades mjölet med olika andra växtdelar eller djurdelar. Bl. annat lavar, diverse ogräsfrön, kvickrotsrötter, löv, halm, agnar, bark och stampade ben. Vissa beståndsdelar till brödbaket vill vi inte ens höra talas om idag. Särskilt under 1860-talets nödår blev de gamla nödfodren mycket aktuella igen.  
Bröd bakat på bara mjöl var en ovanlighet. Likaså var det ovanligt eller mycket ovanligt att färskt kött eller sötmjölk serverades.  
En effektiv konservering var syrning av fisk (surmört som fångades under leken) och mjölkprodukter.
Kött och fläsk saltades in, röktes eller torkades. Normalt var fläsket härsket, vilket innebar att man inte åt så mycket sovel. Det innebar att det behövde drickas ganska stora mängder öl för att skölja ner saltet och den dåliga smaken.
Endast till jul kunde man få nyinsaltat och nyligen rökt kött och fläsk.  
 
Hälsningar
Björn Engström

2005-12-12, 22:18
Svar #13

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Björn, man behövde inte ugn för att baka bröd. Brödet kunde gräddas (eller stekas, för att använda den norska benämningen) på en häll av järn eller på en stor tunn och flat sten. I bouppteckningen 1812 efter min mormors morfars farmor (som med sin familj var inhyses på ett torp) finns bland annat upptaget en bröhäll, sprocken. En sådan brödhäll stod på en trefot i den öppna elden, och man kunde grädda både tunnbröd och tjockare bröd - ojäst i båda fallen. Det tjockare brödet av havre eller korn måste ätas snart, eftersom det annars blev stenhårt och oätbart.
 
Det är riktigt som Björn skriver att det kunde förekomma en del tillsatser till brödet. Bark behövde inte alls vara något som tillgreps bara vid nödår. I boken Tjära, barkbröd och vildhonung (utgiven av Nordiska Mus?et 1996) finns en artikel om användning av bark i kosthållet.

2008-05-29, 17:06
Svar #14

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11786
  • Senast inloggad: 2020-09-03, 12:20
    • Visa profil
Hej!
 
Är det någon som vet när det blev vanligt bland allmänheten, att servera tomater i samband med mat?
 
År 1941 skriver min mamma i sin dagbok, att hon på sin 19-års dag bl a fått tommater.
 
Grönsaker på bordet bestod väl mest av det man kunde odla fram i sin täppa antar jag. Själv minns jag från min barndom att det där med grönsaker, det serverades sparsamt.
 
Betraktades tomaten mest som en frukt i början, när den dök upp hos allmänheten? Detta var i Norrland.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2008-05-29, 21:23
Svar #15

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2948
  • Senast inloggad: 2020-09-23, 20:13
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
På 1920-talet odlade man i varje fall tomater i södra norrland på sin egen täppa. Vanligtvis vid husväggen.
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2008-05-29, 22:11
Svar #16

Utloggad Åsa Jonsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 287
  • Senast inloggad: 2013-03-31, 22:46
    • Visa profil
Mina föräldrar har berättat att när min farfar första gången fick en tomat, strödde han socker på den och åt den som efterrätt. Jag vet inte exakt vilket år det var, men farfar dog 1945 och hans tomatpremiär inträffade troligen efter farmors död 1933, eftersom hon inte nämndes i sammanhanget. Vi bodde också i södra Norrland, närmare bestämt i en liten by utanför Ljusdal i Hälsingland.  
 
Åsa

2008-05-29, 22:16
Svar #17

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11786
  • Senast inloggad: 2020-09-03, 12:20
    • Visa profil
Jag tycker också det låter konstigt att tomater inte skulle förekomma på 40-talet, att det skulle vara så exotiskt, eftersom man kan ju faktiskt odla dem. Det är möjligt att det inte förekom sådan odling i min mors hemby, utan man kunde köpa dem i handelsboden (som min farfar ägde då). Det blev då kanske premiär för många att smaka dessa köpta tomater. Sedan fanns ju den möjligheten att någon stolt förärade sina egenhändigt oldade tomater för henne, som födelsedagspresent.
Ann-Mari Bäckman

2008-05-30, 00:46
Svar #18

Utloggad Veronica Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 212
  • Senast inloggad: 2018-10-25, 18:44
    • Visa profil
hej  
 
Jag vet inte när tomaten kom igång men det är en ganska intressant historia hur den började ätas...
 
från början när man hittade tomater så trodde folk att det var en frukt och att den var giftig. detta antagande gjorde de på att den var röd. vilket många giftiga bär var.  
 
men en man ville få ut till allmänheten att tomaten inte var giftig så för att bevisa detta ställde han sig på ett lågt tak i staden han bodde i ( kommer ej ihåg hans eller stadens namn).
Med sig hade han en hel korg med tomater och började äta dem. folket nedanför var förskräckta och var övertygade om att det han gjorde var självmord. men ju fler han åt ju mer nyfikna blev folket för han mådde ju fortfarande bra...  
så började tomaten användas.
 
Detta har jag läst någonstans, där var en tecknad bild på en man på ett tak som åt tomater också till texten. Texten har fastnat hos mig för jag tyckte det var lite kul.
men jag kommer tyvärr inte ihåg var eller när jag läste det så ta det med en nypa salt.  
Men ganska kul eller hur

2008-05-30, 07:23
Svar #19

Utloggad Helena Thorman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 408
  • Senast inloggad: 2017-10-22, 13:46
    • Visa profil
Min morfar, som var född 1900, arbetade nere i Stockholms hamn i sin ungdom, vilket skulle kunna ha varit på 20-talet.
Han berättade om första gången har provade tomater.
Det var ett skepp som höll på och lastade av och det stod stora lådor på kajen med stora vackra röda äpplen.
Äpplen var gott, så han knyckte ett, men blev grymt besviken när han bet i äpplet (BLÄÄÄH!) och slängde iväg det med väldigt fart.
 
Hälsningar, Helena i Södertälje

2008-05-30, 09:43
Svar #20

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2948
  • Senast inloggad: 2020-09-23, 20:13
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Enligt Wikipedia kom tomaten till norden på 1600-talet, men blev allmänt känd först mot slutet av 1700-talet.
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2008-05-30, 11:59
Svar #21

Utloggad Erika Lindqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 144
  • Senast inloggad: 2013-04-29, 13:37
    • Visa profil
Min mormor född 1925 åt tomat första gången hon kom till Göteborg från Adelöv i Småland, det var i mitten på 30-talet och strödde också socker på...

2008-12-22, 18:19
Svar #22

Utloggad Stefan Lundgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2018-01-12, 18:24
    • Visa profil
    • okandahandelser.blogspot.com
Jag brukar iallafall ha grillkrydda på tomater, maten har varierat lite grann igenom åren och det finns en hemsida som har en del historik också, visserligen är det ämnad för kvinnan i köket....Men de som är intresserad av mathistoria kan alltid få någonting ut ifrån denna hemsida också.
 
Stefan

2009-07-19, 22:49
Svar #23

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1380
  • Senast inloggad: 2020-08-20, 17:55
    • Visa profil
Dessa isblock som man hade förr som ersättning för kylskåp/isskåp? var de vanligt förutom i norra sverige? De sågades ju ut i älven och byggdes upp med isolering av spån och liknande. Detta var ju vintertid, men tydligen skall blocken hållit säg länge ändå. Någon som vet hur länge? Var detta det ända sättet att skaffa kyla till maten.
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2009-07-20, 00:38
Svar #24

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5794
  • Senast inloggad: 2020-09-23, 22:41
    • Visa profil
Ännu i slutet av sextiotalet hämtade våra sommargrannar i Värmland upp is från Vänern och lade i en isstack, täckt med sågspån. Hur länge den isen höll sig vet jag inte, men jag såg den användas i alla fall under sommarmånaderna.

2009-07-20, 02:30
Svar #25

Utloggad Mikael Nahlén

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 433
  • Senast inloggad: 2016-11-11, 20:31
    • Visa profil
Hej Patrick,
 
Vet sedan min tid på ett sågverk att is eller snö uppblandat med sågspån kan hålla sig från den ena vintern till den andra,såvida det inte är en soldränkt sommar,hur länge isblocken som fanns i isskåpen höll vet jag inte,men det borde ha varit bra länge,vet att många förvarade dessa isskåp i en jordkällare,och där är det somsagt rätt så svalt även under en varm sommar.

2009-07-20, 16:31
Svar #26

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1380
  • Senast inloggad: 2020-08-20, 17:55
    • Visa profil
Så man la dessa isblock i något som kallas isskåp då? Jag trodde att man använde just bara blocken med ex spån och byggde någon sorts fyrkant med blocken. Eller gjorde man både och?
 
Jag hade just för mig att de kunde användas över sommaren, men var inte säker. Nu är det då bekräftat från två håll.
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2009-07-20, 16:51
Svar #27

Utloggad Maj Nordin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 186
  • Senast inloggad: 2011-04-05, 21:32
    • Visa profil
Hej Patrick!
På Gotland sågades isen vintertid i Träsket och lades i stora isdösar isolerade med sågspån. På 40-talet var det lyx att ha tillgång till färskmat
över helger då affärerna var stängda. I Visby köpte man isblock c:a en gång i veckan från en kärra.
Mvh Maj

2009-07-20, 19:06
Svar #28

Utloggad Åke Bjurström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1185
  • Senast inloggad: 2020-09-26, 11:34
    • Visa profil
Om man googlar på isskåp så finns det bilder på dessa, samt beskrivning hur det var tänkt att de skulle fungera.

2009-07-20, 19:08
Svar #29

Utloggad Johnny Wallin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 32
  • Senast inloggad: 2019-12-16, 16:19
    • Visa profil
Hej Patrik.
 
Det fanns speciellt utformade isskåp som troligen var isolerade. Jag har själv sett ett sådant i slutet på 50-talet i min morbrors sommarstuga. Vad jag minns var det snarlikt ett kylskåp (av gammal modell givetvis)till utseende.
MVH Johnny


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna