Eftersom jag inte hittar någon huvudrubrik för skatter och pålagor, lägger jag min fråga om tionde här, under juridik.
Vid sommartinget 1710 med Österrekarne Häradsrätt i Södermanland stämmer kyrkoherden i Husby-Rekarne, Lars Hjortsberg bönderna i några gårdar i grannsocknen Stenkvista med begäran att dessa bönder skall åläggas att in natura erlägga tionde till honom (Hjortsberg) för den mört de fiskar i strömmen vid Hyndevad, som ligger i Husby-Rekarne, men där bönderna i Stenkvista arrenderar mörtfisket. Stenkvistabönderna svarar, att de erlägger sitt tionde till sin egen kyrkoherde och inte ser någon anledning att dessutom hålla prästen i Husby med fisk.
Hjortsberg säger, att om Stenkvistabönderna inte erlägger tionde till honom kommer han att vart tionde dygn vittja alla fiskeredskap i Hyndevadsströmmen. Häradsrätten avgör att kyrkoherden i Husby har rätt till tionde för detta fiske, men hänskjuter frågan om hur detta skall fördelas mellan de två socknarnas prästerskap till Domkapitlet i Strängnäs.
Wikipedia säger att kyrkotiondet minskades till en tredjedel i samband med reformationen och i så fall tog Hjortsberg till i överkant. Han borde bara ha fått fiska en gång i månaden. Känner någon till hur kyrkotiondet beräknades och kontrollerades under 1600- och 1700-talen? Jag vet att man ett stycke in på 1800-talet i Husby införde fasta mängder av naturaprodukter från varje gård och torp.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIe:1138 (1710-1710) Bild 1740 / sid 165 (AID: v494095.b1740.s165, NAD: SE/RA/42042202)