ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Bördsrätt  (läst 462 gånger)

2009-09-03, 22:05
läst 462 gånger

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2019-07-15, 21:47
    • Visa profil
Hur långt ut i släkten sträckte sig bördsrätten i början på 1800-talet?
 
I en krönika som handlar om gården där min farmor föddes står det:
Därefter blev det en gång så
att gården så när ifrån släkten skulle gå.
En gästgivare ..... höll på att den få.
.....
Olof Jansson som gjorde bruk av sin bördsrätt
kom från Skuttunge socken .....
Efter mycket letande och forskande har min syster och jag kommit fram till att Olof som gjorde bruk av sin bördsrätt var kusin till förre ägarens hustru. Han var ju egentligen inte alls släkt med den man som ägt gården.
Vilka regler gällde när det handlade om att vara av samma börd, vilket väl bördsrätten handlade om?
 
Vänligen,  
Sylvia

2009-09-04, 07:57
Svar #1

Utloggad Stig-Ove Wisberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 867
  • Senast inloggad: 2016-04-06, 07:45
    • Visa profil
    • wisberg.se
Här finns 1734 års lag där ärvdabalken ingår.
 
Stig-Ove

2009-09-04, 23:39
Svar #2

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2019-07-15, 21:47
    • Visa profil
Tydligen har mitt inlägg som jag skrev i morse kommit bort av någon anledning.
Jag försöker igen:
 
Nu fick jag verkligen något att bita i!
Det är tur att jag en gång i tiden läste tyska och att vi då övade rätt mycket på att läsa den gamla frakturstilen. Nu gäller det ju bara att förstå det ålderdomliga språket också.
 
Din (eran) hemsida innehåller ju så otroligt mycket och ger svar även på många andra frågor som har uppstått när jag har forskat.
 
Hjärtligt tack!
Sylvia

2009-09-05, 09:37
Svar #3

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-11-14, 08:37
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Följande bok rekommenderas: Christer Winberg Grenverket. Studier rörande jord, släktskapssystem och stånbdsprivilegier, Rättshistoriskt bibliotek, 1985. Den täcker väl kanske 1800-talet men avhandlar dessa frågor och kan ge väl ge en bakgrund.
//Michael Lundholm

2009-09-05, 11:20
Svar #4

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2019-07-15, 21:47
    • Visa profil
Tack Michael för ditt tips!
Det får nog bli ett lån på bibblan.  
Jag har nu en hel Bokhyllan Billy från IKEA full med böcker, pärmar och tidskriftsamlare, där innehållet uteslutande består av hembygds- och släktforskning. Och plånboken har blivit allt tunnare i takt med att bokhyllan fyllts.
Det borde inte behöva vara så i datorernas och det s.k. papperslösa samhällets tid, men det tycks vara ofrånkomligt.
 
Vänligen
Sylvia

2009-09-05, 17:38
Svar #5

Carl Szabad

Grenverket fanns under lång tid i Rötter-bokhandeln men är nu tydligen borttagen.

2009-09-05, 18:17
Svar #6

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-11-14, 08:37
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Ser att jag missade ett väsentligt ord INTE. Grenverket täcker inte 1800-talet.
 
Om man nu vill ha den är det antikvariskt som gäller. I synnerhet Rönnels i Stockholm har mycket från Rättshistoriskt bibliotek.
//Michael Lundholm

2009-09-06, 14:10
Svar #7

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2019-07-15, 21:47
    • Visa profil
Att ordet INTE fattades var inte så svårt att rälkna ut.

2015-04-12, 10:00
Svar #8

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2970
  • Senast inloggad: 2019-11-12, 17:17
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Bördsrätten och dess tolkningar förklaras i ett intressant 17-sidigt dokument från 1723.
 
De skiähl, hwarmed man bewijsa will, dett Bördesrätten, eftter Sweriges lag och dess rätta förstånd, intet sträcker sig till släcktingar uti 5te ledet supputatione Juris Canonici, eller ut 10de ledet eftter computationem Juris Civilis, ankomma egentel. på fölliande frågor.
 
Qv: 1. Hwilken af nästb.de supputationibus brukas i wår lag wid ätters räknande in causis haeredilariis?
 
Qv: 2. Hwilka äre de, som uti wår lag kallas fränder?
 
Qv: 3. Hwilka äre de skyldemän, som wår lag betecknar med dett nampnet af Näste fränder?
 
Qv: 4. Om Arfzrätten är uti wår lag inom någon wiss skyldskaps grad inskränkt?
 
Qv: 5. Hwad åtskillnad är emellan Arfz- och Bördesrätterne?
 
Qv: 6. Till hwilka skyldemän, och huru långt i släckten får Börden sträcka sig?
 
Alla dessa frågor har långa, uttömmande svar. Ingen författare antecknad men dokumentet är inbundet i Högsta domstolens protokollbok från 1723.
 
 
Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen  Prot:1723:1 (1723-1723) Bild 420 / sid 69 (AID: v655195.b420.s69, NAD: SE/RA/1311)
 
mvh Katarina
Katarina Sohlborg

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna