ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-03  (läst 1111 gånger)

2006-08-30, 18:24
läst 1111 gånger

Utloggad Christina Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 273
  • Senast inloggad: 2009-11-21, 21:23
    • Visa profil
Hej
Information jag fått gör gällande att det skall ha inträffat en bankkupp i mitten av 1920-talet, ev Gullabotrakten i Småland, ej helt säker.
 
Det sägs att Sven Oskar V Eliasson f. 1884 i Gullabo och hanses halvbroder Emil Adrian f. 1889 i Gullabo skulle ha något med det att göra.
 Sven Oskars pappa hette Elias Svensson f. 1845 och mamman Maria Svensdotter f 1851 i Torsås. Emil Adrians pappa hette Johannes Jonasson f. 1864 i Torsås, han utvandrade 1893 till Nordamerika.
 
Går det att hitta någon information om detta eller vet någon vart jag ska vända mig för att få svar på denna fråga.
 
mvh
Kicki

2006-09-04, 11:11
Svar #1

Textfiluren i Dalarna

Jag har en förfader vid namn Pung Erik Erson som var en av ledarna för det s.k. Dalaupproret år 1734.
Jag vet att denne Pung Erik Erson, först dömdes till döden för sin medverkan, men straffet blev sedan omvaandlat till 40 par spö och därefter 4 år på fästning!
Jag vet att han satt dessa år på Bohus fästning,men nu undrarjag ifall det finns någon som kan veta ifall det möjligen finns någon som vet ifall det kan finnas dokument rörande fångar på Bohus Fästning för den här tiden.
Domen har jag fått kopia av, men det skulle va intressant att få veta mer om hans och andra fångaras liv under denna tid. Hoppas på tur!  
 
Det går att nå mej på min e-mail: 0240.81975@telia.com
 
Med vänliga hälsningar
 
Textfiluren i Dalarna/Peter Swahn

2006-10-03, 17:38
Svar #2

Leif Melander

Jag har en oljemålning av Långholmens fängelse, målat av Lille Johan dömd för 2 mord och 77 stölder. Detta står skrivet på baksidan av målningen, tyvärr finns inget årtal och personens riktiga namn. Jag har av ren nyfikenhet försökt få reda på vem denne Lille Johan är. Någon som vet?
 
Mvh Leffe!

2006-11-13, 19:43
Svar #3

Utloggad Linda Wikland

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 287
  • Senast inloggad: 2016-11-03, 19:24
    • Visa profil
Hej!
Hur vanligt var det att folk dömdes till döden och avrättades under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet?
 
Jag har suttit och läst i Ystad rådhusrätts protokoll från år 1700. Där finns det bland annat ett fall med en man som gått in i kyrkan när porten stod öppen och stulit ett altarkläde, som jag uppfattar inte var speciellt värdefullt. Mannen i fråga förklarade att han var drucken samt mycket fattig. Hans dömdes vad jag förstår till att mista livet och domen fastslogs sedan av hovrätten. För mig känns det som en väldigt  strängt straff. Hur vanligt var det att dödsstraff verkställdes?
Mvh,
Linda Wikland

2006-11-14, 12:14
Svar #4

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11777
  • Senast inloggad: 2020-05-20, 10:35
    • Visa profil
Hej Linda!
 
Det var mycket hårda straff på den tiden. Man skulle lyda föreskrifterna i Nya Testamentet och även Mose lag. Det var dödsstraff på Hädelse av gud, förräderi, uppenbart hor, mord, blodskam, våldtäkt och tidelag.
 
Att stjäla från Guds hus måste väl ha räknats som hädelse eller ansetts så grovt att personen som gjort det fick dödsstraff.
 
1672 och 1674 påtalade kung Karl XI att benådning och strafflindring reservrade han för sig själv. Först år 1714 blev det en förändring till Domstolarna.  
 
Vissa saker har man så svårt att förstå, som t ex att utomäkteskapliga barn, skulle få lida för det föräldrarna gjort. De skulle få nödtorftigt med mat och kläder, hade ingen arvsrätt t ex. Så stod det i bibeln att barnen skulle behandlas och då ifrågasatte väl ingen saken.
 
Att någon stal för att de kanske inte fann någon annan utväg för att ge barnen mat, det var inte  någon förmildrande omständighet.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2006-11-14, 20:01
Svar #5

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Även stöld kunde betyda dödsstraff om värdet översteg en viss summa. Stöld bedömdes hårdare efter upprepning och efter stöld tredje gången betydde det ofta dödsstraff, åtminstone i tingsrätten (eller utanför Dalarna häradsrätt).
Stöld från kyrkor bedömndes oftast hårdare.
 
Hälsningar
Björn Engström

2006-11-15, 08:21
Svar #6

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
DÖMD TILL DÖDEN  
 
I ”Dagens Arbete Nr 11 November 2006” har Göran Lager skrivit en sex sidor lång artikel om ”De dödades i lagens namn” som handlar om människor som blev avrättade i Sverige från 1600-talet till den sista avrättningen på 1900-talet.    
 
DÖMD TILL DÖDEN I VÄSTMANLAND
 
Ingemar Widestig har gått igenom alla dödsdomar i Västmanlands län mellan åren 1696-1700. På de fem åren dömdes i länsrätten 51 personer till döden. Det vill säga 10 personer i snitt per år. I hovrätten blev det 15 dömda till döden. Fast tre personer han dö i fängelset innan ärendet kom till hovrätten. Två kvinnor blev avrättade för barnamord, en kvinna och en man blev avrättade för ”dubbelt hor”. Med det menas att de gick ett äktenskapsbrott då både kvinnan och mannen var gifta. Ett vänsterprassel som ledde till döden. Hårda tider. En man blev dömd till döden för en kyrkostöld. Tre män för tidelag, sex med djur. Dessutom tre män för stöld och dråp. En av de dråpligaste händelserna var att enväldskungen Karl XI dömde en man, Olof Fällt, som hade nekat till att han hade mördat torparen Lars Malm. Olof Fällt blev dömd för mordet och skulle hängas. Det var bara myndighetspersonen och prästen som visste att man anordnade en skenavrättning om fången fortsatte att förneka dådet. Man ville inte döda någon som det inte fanns några bevis på eller något erkännande. Vid själva avrättningen brukade prästerna få de dömda att erkänna sina brott. Det räknas rättsligen, men så här står det i domen från januari 1699:
 
. . .trots att soldaten Olof Fällt till följe av Kungl. Rättens brev och där vid överskickade dom av den 23 december förra året blivit till galgen utförd, och intet annat än döden för sig vetat, så har han dock ej kunnat förmås till någon bekännelse om mordet på torparen Lars Malm, utan envist påstått sig där om intet veta
 
Han dömdes istället till nio gatlopp och livstids fängelse på Marstrand fästning.  
 
Källor: Widestig, Ingemar 2006a. Svea Hovrätts domar 1696-1700 rörande Västmanlands län och något om rättskipningen i slutet av 1600-talet. Del 1., Arosiana -Nummer 2/06, utgiven av Västerås släktforskarklubb, sidorna 4-6
2006b. Svea Hovrätts domar 1696-1700 rörande Västmanlands län Del 2., Arosiana -Nummer 3/06, utgiven av Västerås släktforskarklubb, sidorna 6-8

2006-11-15, 16:17
Svar #7

Utloggad Gunilla Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 620
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 23:51
    • Visa profil
Det var väl inte så ofta de dömda överlevde gatloppen heller och gjorde de det så brukade de avlida av sviterna.
 
Det var väl ungefär som att slänga en utpekad häxa i vattnet. Flöt dom var de skyldiga sjönk dom var de oskyldiga. Det var många oskyldigt utpekade kvinnor som miste livet oavsett om de ansågs skyldiga eller inte.
 
De som nekade till brott och där ordentliga bevis saknades blev ju skenavrättade. Men många blev som sagt dömda till gatlopp eller piskstraff, som de varjefall inte överlevde.
 
Det är bara att konstatera att det var hårda tider förr, om man anklagades för brott.
 
mvh
 
Gunilla

2006-11-15, 16:45
Svar #8

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11777
  • Senast inloggad: 2020-05-20, 10:35
    • Visa profil
Även att bli dömd till 28 dagar på vatten och bröd var lika med dödsstraff.
Ann-Mari Bäckman

2006-11-15, 22:26
Svar #9

Eva Leksell

Gunilla, var har du läst om skenavrättningar och att folk knappast överlevde gatlopp? Vid vilken tid skulle detta ha inträffat? Jag känner inte igen det efter vad jag har läst om brott och straff i äldre tid.
 
Och så måste jag fråga Ann-Mari på vilket sätt 28 dagar på vatten och bröd var lika med dödsstraff. Menar du att de dog? Det var visserligen ett hårt straff men dödligt tror jag inte det var, om de inte var sjuka och svaga redan innan.

2006-11-16, 00:39
Svar #10

Utloggad Gunilla Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 620
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 23:51
    • Visa profil
Jag har läst om skenavrättningar bl a i fråga om häxavrättningar. Kvinnor som nekade fördes fram till stupstocken och fick bindel för ögonen och nekade hon fortfarande till att vara häxa så kunde inte dödsstraffet utföras. Det blev ett lindrigare straff, vilket kunde vara piskstraff eller gatlopp.
 
Vad jag förstått så var lagen så på 1600-talet att den som ihärdigt nekat till brottet och kvarstått vid sitt nekande när dödsstraffet skulle verkställas, gick fri från dödsstraff, men vedebörande fick sona sitt brott med ett kroppsligt straff, oftast spöstraff eller gatlopp, ibland både och.
 
Att många erkände brott de inte begått, beror på att prästen som var med vid avrättningen lockade med Guds förlåtelse istället för helvetet, om den anklagade erkände sitt brott. Det var många gånger fattiga och dåligt upplysta människor som hellre ville hamna i himmelriket och därför erkände sitt påstådda brott, mao många lurades till ett erkännande, för brott de inte begått. Fortsatte den anklagade att neka kunde inte dödsstraffet verkställas, men det var få som visste om.
 
Jag har läst högskolejuridik där det behandlades brott och straff i Sverige allt från öga för öga, landskapslagarna till Svea Rikes lag. Jag fastnade mest för brott och straff, som var från mitten av 1600-talet och framåt.
 
Gällande de mest kända fallet av nekande i häxprocesserna återges det i Jan Guillous bok Häxornas försvarare där kvinnan nekade och bödeln kunde inte avrätta henne, eftersom hon ihärdigt fortsatte att neka. Då hade hon blivit framförd till stupstocken med ögonbindel, men inte kunnat avrättas pga sitt nekande.
 
Litteratur i ämnet finns det gott om, ifall man är intresserad.
 
Mvh
 
Gunilla

2006-11-16, 08:54
Svar #11

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11777
  • Senast inloggad: 2020-05-20, 10:35
    • Visa profil
Eva!
 
Man kan ju tycka att bara jag får vatten och bröd kan jag överleva rätt så länge. Jag har läst om det tidigare att det var ett hårt straff. Jag är ingen näringsexpert, men kan tänka mig att det är de viktiga salterna, som saknas i en sådan kost att man inte klarar sig hur länge som helst.  
 
Citat från Göran Ingers Svensk rättshistoria: 28 dagars sådant fängelse (vatten och bröd)ansågs nästan likvärdigt med dödsstraff i dåtidens ohyggliga fängelsehålor.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2006-11-16, 11:37
Svar #12

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7647
  • Senast inloggad: 2020-02-07, 12:59
    • Visa profil
    • Scangen
Men var har ni läst att folk knappast överlevde gatlopp och om piskstraff, som de i varje fall inte överlevde? Jag är lika undrande över det som Eva. Jag har aldrig sett det i en dödboksnotering.

2006-11-16, 12:40
Svar #13

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11777
  • Senast inloggad: 2020-05-20, 10:35
    • Visa profil
Ann-Mari Bäckman

2006-11-16, 14:22
Svar #14

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7647
  • Senast inloggad: 2020-02-07, 12:59
    • Visa profil
    • Scangen
Citaten är ifrån Gunilla och ingen annan! Ursäkta mig.

2006-11-16, 16:06
Svar #15

Utloggad Gunilla Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 620
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 23:51
    • Visa profil
Anders,
 
Det finns massor av litteratur i ämnet. men jag kan tänka mig att det inte står i dödboken att folk svalt ihjäl av en kur på vatten och bröd eller att de dog under gatlopp eller medan de piskades, ber om ursäkt om jag uttryckt mig otydligt. De dog i sviterna efter sina straff. Det var inte många som klarade gatloppen eller piskstraffen och tänk väl på den omvårdnad som de fick efter avklarat straff och de hygieniska förhållandena.
 
Men det borde gå att utläsa ur en dombok kontra dödbok hur länge en person överlevde dessa straff. Det står säkert frossa eller hetsig feber eller liknande, som borde vara naturlig reaktion efter denna behandling.
 
Men jag håller med det står inte att Y gjort 10 gatlopp och dog två veckor senare av det i dödboken.
 
Det finns som sagt mycket litteratur i ämnet, de fall jag sett i mina studier var utdrag från domböcker kontra dödsböcker.
 
Mvh
 
Gunilla

2006-11-16, 18:11
Svar #16

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Det finns många exempel på att folk har överlevt gatulopp med många år och verkar ha klarat ett vanligt liv efter straffet. Ett exempel har jag där en dog strax efter ett antal gatulopp.
 
28 dagar på vatten och bröd kan i vissa fall vara bättre kost än de var vana vid. Många gånger fick fattiga människor betala straffet med vatten och bröd istället för att betala böter som de inte klarade av.
Problemet är nog snarare att de blev onödigt passiva och om det var vinter kunde vistelsen bli mycket kall.  
 
Jag har inte gjort någon saklig undersökning, men jag har läst åtskilliga tusen sidor av olika domprotokoll.
 
Björn Engström

2006-11-16, 18:21
Svar #17

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11777
  • Senast inloggad: 2020-05-20, 10:35
    • Visa profil
Om de överlevde de olika bestraffningarna kanske hade mer att göra med hur många gatlopp de skulle springa, hur många piskrapp de fick eller hur många dagar på vatten och bröd straffet var på.
 
Man kan ju ha läst åtskilliga tusen domstolsprotokoll, men det säger väl inte hur de klarade av de hårda straffen, eller har du, Björn, haft möjlighet att följa dessa bestraffade efteråt?  
 
Det finns säkert någon som gjort en avhandling på detta ämne, vilket skulle ha varit intressant att ta del av.
Ann-Mari Bäckman

2006-11-16, 18:34
Svar #18

Eva Leksell

Citat ur artikel av Herman Lindqvist om den stora slottsbranden i Stockholm 1697 (Aftonbladet 7/5 2006):
 
Mycket snart visade det sig att upphovet till eldsvådan var brandmästarens egen spruckna skorsten där en eld hade tänts denna frusna vårdag. Då elden kom igång var brandvakterna inte på plats, inte heller brandmästaren själv. En rad försummelser och brister i organisationen uppdagades, bland annat hade Lindberg drivit en lönnkrog på slottsvinden.
 
Brandmästaren och en av knektarna dömdes till döden, men straffen mildrades till sju gatlopp plus sex år på Marstrands fästning. Den andre knekten, som ansågs minst skyldig kom undan med fem gatlopp.
 
Gatlopp innebar att den dömde skulle springa med bar överkropp mellan två led av 300 soldater, alltså 150 par, som slog den dömde med käppar. Lindberg som var i 50-årsåldern, klarade inte straffet, utan avled under misshandeln. De bägge andra som var yngre överlevde. Den ene var fri att gå, om han kunde. Den andre satt av sina år i fängelset.

2006-11-16, 18:43
Svar #19

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7647
  • Senast inloggad: 2020-02-07, 12:59
    • Visa profil
    • Scangen
Personligen tror jag att man inte ska underskatta människokroppens förmåga att uthärda och genomlida stor smärta. Jag tycker det finns tillräckligt många bevis på det genom historien. Därför blir jag skeptiskt till antaganden att gatlopp och spöslitning skulle resultera i många dödsfall. Gunilla, du skriver Det var inte många som klarade gatloppen eller piskstraffen, och jag tycker att man bör styrka det på ett mer konkret sätt än att hänvisa till att många borde ha dött av sviterna och att detta inte nämndes i dödböckerna.
 
Jag läser just nu avskrifter av Fryksdals domböcker, och där finns exempel på att man tog hänsyn till den dömdes ålder och hälsa, och anpassade straffet så att det inte skulle riskera personens liv. Spöstraff skulle inte vara ett dödsstraff. Rutinmässigt omvandlades böter till spöstraff eller fängelse på vatten och bröd, för dem som inte kunde betala. Det faller på sin egen orimlighet att många av dessa inte skulle överleva.
 
1748 dömdes en man för falskmynteri, ett mycket allvarligt brott, till tre års fästningsarbete och före det 40 par spö. När han skulle utstå spöstraffet stod han också åtalad för enfalt hor. Han dömdes till böter för detta, men eftersom han inga pengar hade skulle straffet omvandlas till spöstraff. Då konstaterar rätten att han redan dömts till 40 par spö, och må ingen med flera än 40 par spö avstraffas, varför han inte kunde straffas för horet. En medbrottsling i falskmynteriet var 60 år och ansågs så bräcklig att han inte kunde beläggas med högre straff än 8 dagars fängelse på vatten och bröd. Det fanns alltså tydliga regler för att de här kroppsstraffen inte fick utdelas med fara för personens liv.  
 
Därmed inte sagt att det inte i undantagsfall inträffade dödsfall, då kanske inte direkt av straffet utan av dålig sårhygien osv.

2006-11-16, 20:27
Svar #20

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7647
  • Senast inloggad: 2020-02-07, 12:59
    • Visa profil
    • Scangen
Ann-Mari, jag läser att du i ett äldre inlägg skrivit:
 
Vissa saker har man så svårt att förstå, som t ex att utomäktenskapliga barn, skulle få lida för det föräldrarna gjort. De skulle få nödtorftigt med mat och kläder, hade ingen arvsrätt t ex.
 
Att barnen skulle få nödtorftigt med mat och kläder var en hjälp för dem, de skulle alltså få dessa saker trots att de inte hade en riktig familj. I modernt språk kan man tro att det var en bestraffning att få torftigt med mat, men det ska inte tolkas så.

2006-11-16, 20:42
Svar #21

Utloggad Gunilla Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 620
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 23:51
    • Visa profil
Anders,
 
Det finns många författare som skrivit om brott och straff i gången tid, bla Lindqvist, Guillou, Jarrick & Söderberg, Linell, Bratt, Fischer osv.
 
Jag pratar om människor som först blev belagda med dödsstraff, som inte kunde genomföras pga att den dömde nekade. De fick hårda straff och där tror jag inte man brydde sig om att den anklagade avled under bestraffningen eller efter bestraffningen, kontentan blev densamma.
 
Jag pratar inte om bötesstraff, som omvandlats till spöstraff eller vatten och bröd.
 
Du har missuppfattat det jag skrivit och det verkar inte som du vill förstå vad jag menar, så jag avslutar mina inlägg under den här tråden.
 
 
Mvh
 
Gunilla

2006-11-16, 20:59
Svar #22

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7647
  • Senast inloggad: 2020-02-07, 12:59
    • Visa profil
    • Scangen
OK, det hade inte framgått (för mig) att du endast pratade om dödsdömda personer, och de straff som dessa kunde få om de nekade. Jag uppfattade diskussionen som mer allmän.

2006-11-16, 21:29
Svar #23

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Jag har följt upp många dömda personer i kyrkböcker, mantalslängder eller andra domböcker och kunnat konstatera att de har överlevt och levt lång tid därefter. I en del fall har jag bara stött på dem några årtionende senare. Det enda dödsfallet till följd av gatulopp omnämns i en dombok något år senare eftersom det var före bevarade kyrkbokföringen.  
Många bestraffningar som sker istället för böter finns bara antecknade i saköreslängderna och i alla fall finns många fler bestraffningar antecknade i saköreslängderna än i själva domboken.
 
Jag har till och med stött på en fastställd dödsdom i hovrätten som upphävs av tingsrätten. Det gällde ett brott mot barnamodsplakatet och det var ett antal tingsdomar som behandlade detta fall, men slutligen blev hon frikänd av  
tingsrätten.    
 
Björn Engström

2006-11-16, 21:53
Svar #24

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11777
  • Senast inloggad: 2020-05-20, 10:35
    • Visa profil
Anders!
 
Jag vet inte hur jag ska tolka det jag läst i Göran Ingers lärobokbok för blivande jurister (är inte en av dem :-))Svensk rättshistoria, sid. 143, de barn som var avlade i utomäktenskapliga förbindelser utan äktenskapslöfte, i hordom eller i förbjudna led, fick icke ärva sina föräldrar. Det enda de fick var nödtorftig föda och uppfostran. Som tidigare påpekats, speglar denna hårda behandling av de utomäktenskapliga barnen ortodoxiens syn på utomäktenspliga sexuella förbindelser. Och på sidan 94 Det var för ortodoxiens människor naturligt att de utomäktenskapliga skulle få lida för föräldrarnas synder.
 
När det gäller straffet Vatten och bröd så står det i Bra Böckers lexikon att man kunde dömas till högst 28 dagar på Vatten och bröd. Det innebar att kosten inte innehöll salt. Denna ensidiga kost framkallade svåra plågor. Det avskaffades 1884.
 
I Fokus uppslagsbok står det att detta fängelsestraff hade en nedbrytande effekt på fången bl a på att kroppen inte tillfördes salt.
 
Att en man ansågs så bräcklig att han fick sitt spöstraff omvandlat till 8 dagar på vatten och bröd, säger sig självt, att det var nog inte säkert han överlevde det heller.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2006-11-16, 22:17
Svar #25

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7647
  • Senast inloggad: 2020-02-07, 12:59
    • Visa profil
    • Scangen
Jag ser inte hur man kan tolka Göran Ingers text på annat sätt än vad han säger. Ganska glasklart. Jag ville bara framhålla att ge barnet nödtorftig mat och kläder inte var något straff, utan ett sätt att hjälpa barnet som saknade arvsrätt och ofta också med en ensamstående mor saknade en familjeförsörjare.
 
Jag märker att samtalstonen börjar bli uppskruvad, att diskutera gamla tiders brott, rätt och moral upprör känslorna tydligen, så jag sätter punkt för min medverkan här. Om någon tagit illa vid sig av vad jag skrivit ber jag om ursäkt.

2006-11-18, 02:54
Svar #26

Christian Andersson

Hej.
 
Jag vet inte om jag egentligen kan tillföra debatten något. Men jag tycker mitt exempel visar att den fattige fick genomlida en avsevärt hårdare bestraffning än den rike som kunde köpa sig fri.  
 
En anfader till mig, född 1820, blev 1842 dömd till 100 riksdaler banco i böter. Då han saknade medel omvandlades straffet till 28 dagars fängelse på vatten och bröd. Dessförinnan hade han suttit häktad i fem månader i avvaktan på domen.
 
Han dog 43 år senare 65 år gammal.
 
Christian

2006-11-18, 09:15
Svar #27

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11777
  • Senast inloggad: 2020-05-20, 10:35
    • Visa profil
Christian!
 
Ditt exempel visar bara att straffen var orättvisa och mycket hårda. Det tror jag vi alla håller med om, men att veta exakt hur många som överlevde kroppsbestraffningarna, är ju svårt att uttala sig om. Ditt exempel visar att din anfader överlevde, men det var ingen dans på rosor dessa 28 dagar. Det kan man ju förstå. Han måste ha varit rejält uttorkad. Straffen skulle ju vara för androm till skräck och varnagel.
Ann-Mari Bäckman

2007-02-02, 23:00
Svar #28

Eric Ericson

Stängningen av Ordet är fritt om släktforskning - en rubrik som kom att handla om allt annat än släktforskning - upprör några.  
 
Det finns därför anledning att påminna om gällande ordningsregler. Dessa ordningsregler är framtagna av Rötterrådet efter Datainspektionens föreläggande 2005. Som bekant tvingades vi då tillfälligt stänga Anbytarforum.
 
Det var brott mot dessa ordningsregler som är skälet till stängningen av rubriken ovan. Tyvärr fortsätter diskussionerna med samma typ av inlägg i andra trådar.  
 
Snälla nå'n: Är det DATAINSPEKTIONEN som haft synpunkter på släktforskares 'chat' och synpunkter på Anbytarforumet och anställds personals attityd mot släktforskare som både letar rötter och säger ifrån om radering av kritik?
Jag tror faktiskt inte det är så....
 
Det föreläggande Ni fick från Datainspektionen var något helt annat!
 
Fa'n tro't!

2007-02-03, 08:10
Svar #29

Utloggad Henrik Törnqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 735
  • Senast inloggad: 2011-03-28, 13:54
    • Visa profil
Å andra sidan står det väl inget om att alla punkter i reglerna är en direkt följd av DI:s föreläggande, bara att nya reglerna kom till efter DI:s föreläggande? Dvs, man kan ha lagt till vissa regler p.g.a DI:s föreläggande och lagt till/ändrat andra då man ändå uppdaterade reglerna. Givetvis kan man tolka formuleringen på olika sätt och i vissa fall (tolkningar) kan det nog röra sig om selektiv perception.  
 
Med vänlig hälsning,
 
Henrik Törnqvist
Örebro
 
PS. För övrigt borde både mitt och föregående inlägg raderas (eller flyttas) eftersom de ligger under helt fel rubrik - men däremot vore det fint om man blev underrättad om det. DS.

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna