Många bibliotekarier är verkligen skickliga på att hjälpa till och hitta relevant litteratur, men just det här ämnesområdet är svårt. Det beror på att sökordet torpare ofta leder till torpinventeringar, lokalt producerade av forskargrupper och hembygdsföreningar, av högst ojämn kvalitet. Man måste vara en kritisk läsare, och fundera på hur källorna redovisas, vad finns med i litteraturlistan osv. I sämsta fall finns vare sig några vidare perspektiv kring ämnet, och ingen käll- och litteraturförteckning. En bra litteraturlista leder ju också vidare, till böcker och artiklar som man inte visste fanns osv. osv.
De finns också en del skrivet av populärhistorisk och mer renodlat akademisk karaktär, ofta med anknytning till kulturhistoriska museer som Nordiska Museet. Sådana skrifter innehåller ofta fallstudier, kring något avgränsat geografiskt rum. Ofta är forskarna styrda av var det finns god tillgång till källor. Så får man fundera på om man den bygd man själv är intresserad av har några kännetecken som gör att den är annorlunda. Skåne och Värmland skiljer sig åt på många sätt, inte bara när det gäller landskapsbild utan även socialt och ekonomiskt, så där är det inte så lätt att dra paralleller.
En bra bok om 1800-talets människor är Beata Losmans bok Kvinnor, män och barn på 1800-talets svenska landsbygd: livsöden för människor födda i Väse församling i Värmland 1800-1840. Den bör man nog kunna fjärrlåna till sitt bibliotek.
Däremot tror jag nog att Marks härad kan vara mer likt Värmland, även om det i Värmland inte fanns gårdfarihandel och hemindustri på samma sätt.
Det värmländska bergsbruket är faktiskt rätt väl dokumenterat, på olika plan. Värmlandsarkivs webbplats Nycklar till brukssamhället ger exemplen från Borgvik men kan säkert vara matnyttig, en annan bra sida är Filipstads bergslag.
Angående de tips som Jan Jutefors nämner ovan så var det mycket av torpinventeringar och de två som finns under Värmland är nog universitetsuppsatser. Hällefors ligger för övrigt i landskapet Västmanland.