Johan Philipsson Hilduinen

[Lotta Nordin]

Christer,
att dina resonemang är röriga p g a dyslexi tror jag inte. Däremot tycker jag det blir lite rörigt när du först förkastar det författare skrivit och hörsägner, och sedan hänvisar du till andra (ibland samma) författare och hörsägner för att bevisa dina egna teorier.  
Det enda som duger nu när det gäller att få tag i JP:s ursprung är att hitta uppgifter i äldre skriftliga källor. Detta just p g a att det är så många hörsägner, författare och släktforskare som spritt olika teorier.
Och nu till punkterna (bra att ha det så, det blir lättare att svara)
 
1. Jag tror absolut inte att det är Nils Johan Sundelin som skrivit i marginalen i husförhörslängden. Detta p g a att han inte tillträder någon tjänst i Lycksele förrän 1831 och då som adjunkt, t f pastor 1836 och kyrkoherde 1840. Handstilen i kyrkoboken verkar vara densamma på marginalanteckningarna och dom första anteckningarna angående folket i hfl, alltså från 1788. Lite osäker är jag dock eftersom det finns en handstil till som påminner om marginalstilen, och den fortsätter till 1811 i C:2. Det är troligen inte heller Samuel Öhrling, eftersom han tillträdde först 1796 och dog 1799. Inte lätt att veta vem som skrivit.  
Jag tror dock på uppgifterna i marginalen och att den som skrivit kände till fakta om släktbanden. Eftersom JP:s ättlingar befolkade i stort sett varenda by i hela Lycksele så visste nog dom flesta hur släktbanden såg ut, även prästerna.
 
2. Om Egerblad använde Sundelin som källa, så använde väl troligen Sundelin marginalanteckningarna i husförhörslängden plus att han ju hade tillgång till alla kyrkböckerna när han skrev sina släktutredningar. Och som sagt, i AI:4 sid 5 står det Kemi. Däremot måste Egerblad ha haft någon mer ledtråd till namnet Hilduinen, för jag tror absolut inte att han bara ”högg ett namn i högen” när han letade i Kemi lappmark.  
 
3. Du behöver inte lämna ut någons efternamn, men hänvisar man till någon annan forskare så borde det vara lika självklart som att uppge korrekt källa att det ska vara möjligt att kontrollera. Nog om det.
När det gäller JP:s ursprung så tror jag mer på Egerblad än teorierna om att han skulle ha varit först i både Falun och Söderala och sedan kommit till Örträsk eventuellt via Nordmaling. Men, som sagt, det krävs bevis inte bara lösa teorier utan belägg. Även teorier bör grunda sig på fakta, inte bara antaganden att det är en och samma person som förekommer på vitt skilda områden utan att kunna visa på en enda liten sak som åtminstone antyder att det är samma person.  
 
4. Man måste även kunna få ihop hypoteser och tolkningar så att dom blir troliga. Vilket jag inte anser att det är när JP i Söderala skulle vara densamma som JP i Örträsk bara för att han inte finns med i Söderala mtl längre.  
 
5. Om, bara om, Olof och Christopher i Falun skulle vara bröder till JP i Örträsk, så betyder det att JP är son till Philip Olofsson i Falun och alltså inte alls kommer från Finland. JP i Söderala skulle väl inte heller uppge att han kom från ”Kymi” om han egentligen var ifrån Falun?  
Dessutom blir det svårt att förklara varför bl a Erik Johansson, son till JP i Örträsk, kallas för finne, och även övriga nybyggare där kallas Örträskfinnarna i Lycksele Lappmarks dombok 1699....om dom nu kom från Falun....
I mtl i Falun finns det också några som kallas ”finne”, men aldrig Olof, Christopher eller Philip.  
 
Alltså, till syvende och sidst, man måste hitta uppgifter i originalkällor som styrker eller förkastar teorierna. Vill man verkligen ha reda på var JP kommer ifrån så finns inte någon genväg. Själv har jag ingen bestämd uppfattning varifrån JP kom - än - men jag letar. Och jag är släkt med honom via både farmors och farfars sida....flera gånger om.

[Christer Rosenbahr]

Hej Lotta! Jag svarar på nr.1 och nr. 2 här nedan om släktnamnet Hilduinen och om marginalanteckningarna i husförhörslängden. Menar du att marginalanteckningarna var en produkt av hörsägen från Örträskborna själva ?
 
Enligt Egerblads (1965) källa om släktnamnet Hilduinen är från Richard Gothe, s. 129 (1948), och Gothes källa är från  Valdemar Lindholm. Enligt Gothe: Hela raden av berättare överensstämmer i uppgiften, att den förste finnkolonisten vid Örträsk hetat Johan Filipsson Hilduinen från Kemi socken i norra Österbotten. Enligt Gothe skulle det vara Örträskborna själv som ha berättat. Skillnaden mellan Egerblad och Gothe forskningar om släktnamnet är att Egerblad sökte inom Kemi lappmark medan Gothe sökte inom Kemi landsförsamling. Tror du att det finns någon sanning i berättelsen ?  
 
Angående finnen Johan Philipsson å Söderala ting, extraordarie ransakning den 7 april 1673 är följande: Svea hovrätts arkiv, Häradsrätten renoverade domböcker, Volym  1672-1674,Gävleborgs län nr. 21, kortnr. 5/19, s.197. Jag var nyligen inne på SVAR:s hemsida och där har de styckat upp Gävleborgs län nr. 21 till 21a och 21b. Du ska söka i Gävleborgs län nr. 21a.
/Christer
 
 
 
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 03 juli, 2008)

[Lotta Nordin]

Hej Christer,
först och främst tack för uppgiften om var jag kan hitta målet med JP i Söderala.  
 
Jag menar inte att marginalanteckningarna är en produkt av ”hörsägen” från Örträskborna själva. Det jag menar är att både den som skrev och dom som levde i Lyckseleområdet, och naturligtvis Örträsk, på den tiden visste vem JP var och varifrån han kom. Flera av hans ganska nära ättlingar levde ju fortfarande när noteringarna gjordes. Säkert fanns det också skrivna handlingar kvar i familjerna som visade på hur dom köpt sina gårdar, och bl a frihetsbreven som gavs när någon startade ett nybygge bör ha varit värdefulla handlingar som man sparade. Prästen hade troligen även tillgång till en del handlingar om inflyttade.
Anledningen till att noteringarna gjordes i hfl vet jag inte, och det är väl i stort sett omöjligt att få reda på. Men jag tvivlar inte på att den som gjorde dom visste och kände till fakta när han skrev. Det är ju inte bara på sidan fem angående Philip Samuelsson det finns anteckningar, det förekommer i hela längden, och inte bara om släktingar till JP. En anledning till att en präst gör sådana anteckningar kan ju vara att han vill göra det ”enkelt” att slå upp hur folket i församlingen är släkt. För släkt var dom ju både kors och tvärs, och en präst var väl närmast tvungen att hålla reda på sånt på den tiden.  
 
Du skrev 1 juli kl 4:04 att du och Sven-Erik dubbelkollat alla ”tryckta och otryckta källor från dåtid till nutid”. Vilka otryckta källor är det ni gått igenom?
Eftersom jag endast, för tillfället åtminstone, har tillgång till AI:4 via Genline, så skulle det behövas lite bättre kvalité för att läsa alla noteringar. På sidan 56 brevid Matthias Mårtensson Rusén i Rusele finns en intressant anteckning angående JP. Något som börjar med H står efter hans patronymikon. Kan det vara något som börjar på Hil....?

[Christer Rosenbahr]

Hej Lotta! Jag förstår ditt resonemang om att marginalanteckningarna var ett hjälpmedel för prästen med att han ville veta vilka som var släkt med varandra och vilka var deras fäder i bygden. Detta skulle innebära, om jag inte ha misstolkat fel, att prästen gick runt till varje bonde/familj på gården och frågade dem om vad de visste om sina fäders namn i tre generationen tillbaka i tiden. Ändamålet med detta borde rimligen vara en myndighetskontroll så att ingen olaglig kusingifte skedde. Det som var tillåtit under 1700-talet var tremänningsgifte. Vad tror du om den tolkningen?
 
Om jag var bonde  på slutet av 1700-talet och prästen kom till min gård och frågat mig: Vad hette din farfars far? Jag skulle har sagt så här: Jag har hört av min far enligt vad han har berättat, att min farfars far hette Albin Johansson, och var ifrån Torestorp socken (P). Av det skriver han en marginalanteckning i kyrkoboken. Detta kallar jag för en muntlig tradition eller hörsägen, och detta har inget med faktauppgifter att göra. Fakta måste man bevisa med skriftliga dokument, t.ex. med gårdshandlingar, lagfart.  
 
De otryckta källor som vi har gått igenom är kyrkoböcker, domböcker, länsräkenskaper, jordeböcker och mantalslängder angående sökande efter JP.  
JP omnämndes första gången i Örträsk och Nordmalings (Arnäs) ting i mars 1681 och den 4 nov. 1681: ...finnen Johan Philipsson som hikommen för 3 år sedan... (Svea hovrätts arkiv, häradsrättens renoverande domböcker, Volym  1681-1682,    Västernorrlands län nr. 3a, kortnr. 1/15 och 6/15, s. 17 och s. 181).
Vi har sökt efter Johan (Philipsson) Hilduinen eller Philip Hilduinen i Österbottens mantalslängder från 1630-talet till 1670-talet, dock utan resultat. En möjlig orsak till det kan vara att JP var måg på en gård som hette Hilduinen eller Hilduin ?? Släktnamnet var ganska vanligt inom församlingarna: Ii, Pudasjärvi, Uleå stad, Uleå landsf, Sotkamo, Kajana (samt Kuusamo inom Kemi lappmark). Dock ej i kemi landsförsamling.  
 
Det är nog marginalanteckningen om släktnamnet Hilduinen som Egerblad beskriver i sin bok. Enligt Egerblad: Detta släktnamn förekommer inte i bevarande handlingar annat än som en marginalanteckning i Lycksele husförshörsbok omkring 1790, samt i prosten Sundelins släktutredningar av år 1849.
/Christer  
 
 
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 04 juli, 2008)

[Lars]

Hej. Att vara finne och komma från Falun är inte så konstigt. Min far var norrlänning hela livet,även om han sedan kom att bebo andra delar av vårt land.Samma sak gäller då mig fast östgöte.Ännu mer skulle jag tro om man var finne,särskilt på den ti´n.Då kallades man finne även om man var född i Sverige. Christer, vad står om släktnamnet Hilduinen som marginalanteckning i Lycksele husförhörsbok o.1790,samt i Sundelins släktutredningar år 1849?  Vad jag har förstått skall Egerbladh själv ha med tiden ifrågasatt att det hela handlade om Kemi i norr,då han inte kunde hitta något om Johan Philipsson där. mvh Lars

[Christer Rosenbahr]

Hej Lars!  Jag har också förstått att Egerblad inte har hittat något om Johan Philipsson i Kemi socken eller Kemi lappmark, men å andra sidan så tror han starkt på hörsägen om släktnamnet Hilduinen. Hans ställningstagande om släktnamnet ledde alla fall till Kemi lappmark och Kuusamo socken där han fann släktnamnet. Dessutom åker han dit på bilresa för att markera för läsaren att det finns levande människor med släktnamnet Hilduinen. Han är inte konsektvent med resonemangen i boken. Man kan ju frågas sig varför han inte nämnda med samma släktnamn Hilduinen i andra församlingar i Österbotten t.ex. i Uleåborgs landsf och Ii församling (f.d. annex med Kemi). Släktnamnen där är lika intressanta som släktnamnet i Kuusamo. Dessutom tycker jag att han borde ha förstått att nybildande församlingen Kuusamo i Kemi lappmark var ett nybyggareland på 1670-talet, liksom med nybyggarelandet Örträsk i Lycksele lappmark på 1670-talet.  I avslutningsvis tycker jag att han borde har beskrivit en allmän historia om Kuusamo socken och inte bara om släktnamnets historia i kuusamo. Anledningen till det är att få breddare läsning för läsaren.    Jag ska kolla upp om marginalanteckningarna rörande Hilduinen i husförhörsboken, efter helgen. Boken om Sundelins släktutredning finns inte att låna i UB. Försök själv på Kungliga biblioteket, Stockholm.   I mina gamla anteckningar i ett block hittade jag något intressant från Kymmenegårds län år 1665 (Rotering- och utskrivningslängderna, kortnr. 19/23). It´s only for you!! -I byn Selänpää i Valkeala socken, Karelen: Thomas Philipsson (omnämndes som oduglig), bröderna Hindrich Philipsson och Johan Philipsson, fadern Philip Christensson. Fadern omnämndes även år 1643 (rot.).  -I byn Lipola i Kivinebb socken, karelen:  1/8 dels mantal, frälsetorparen Johan Philipsson.   /Christer   (Meddelandet ändrat av rosenbahr den 05 juli, 2008)

[Lotta Nordin]

Christer,
om ”misstolkat fel” är detsamma som ”tolkat rätt” så har du, för att säga det rätt, missförstått helt. Naturligtvis gick inte prästen runt i gårdarna och frågade vad dom visste om sina fäders namn i tre generationer tillbaka i tiden, för att sedan anteckna det i kyrkböckerna! 
Prästen hade tillgång till handlingar, kyrkböcker och andra, när han skulle skriva t ex flyttbetyg och andra attester till sina församlingsbor. Den som skrev, oavsett vem, ”ifrån Kemi” efter JP:s namn i husförhörslängden måste ha fått uppgiften någonstans ifrån. Eller hur? Vad är din teori om varifrån den uppgiften kom?
 
För att kommentera ”muntlig tradition och hörsägen” så gäller det nog att tänka till lite innan man kallar något för det. Jag tar några av Örträskborna som exempel, även om dom var flera från samma familjer som bodde där. Om jag gick dit och frågade Philip Samuelsson vad han visste om sin släkt så är jag helt övertygad om att han skulle kunna berätta enbart fakta för mig när det gäller namn och platser. Han var själv född 1721 i Örträsk och dog där 1788, hans far Samuel var född 1684 i Örträsk och dog i Örträsk 1774. Bara dom två generationerna hade alltså levt tillsammans i samma by och troligen på samma gård i 53 år. Samuels far, JP:s son Samuel, dog 1725 i Örträsk och borde rimligtvis ha vetat en hel del om sitt ursprung, särskilt sin far. Samuel S och Samuel J levde alltså i samma by samtidigt i 41 år. Kan man då kalla det ”muntlig tradition eller hörsägen” om dessa personer kunde tala om sitt ursprung med både namn och platser? Nej! Men nu är det inte dom som skrivit i någon kyrkobok, utan någon som haft tillgång till skrivna handlingar (faktauppgifter) om släkten, samt också naturligtvis ofta varit i kontakt med personerna ifråga. 
 
Dina uppgifter från Karelen ska jag inte kommentera, eftersom dom tydligen inte var avsedda för någon annan än Lars (enligt: ”It's only for you!”), även om jag skulle kunna ha några saker att säga om dom uppgifterna också. 
 
Däremot måste jag kommentera dina kommentarer angående Egerbladh. Varför i herrans namn skulle han ha skrivit Kuusamos historia i en bok som behandlar Örträsk och kolonisationen av Lycksele lappmark? Han gjorde givetvis heller inte någon resa till Kemi lappmark bara för att markera för läsaren att han hittat nu levande personer med namnet Hilduinen, lika lite som han är inkonsekvent när han inte nämner att namnet funnits på andra ställen i Finland. Han trodde på uppgiften i AI:4 och sökte alltså i Kemi landsförsamling och Kemi lappmark efter eventuella ytterligare spår efter JP:s ursprung. När det gäller Egerbladh tycker jag du ska ägna dig åt att diskutera hans teorier och jämföra med faktauppgifter, både hans och de du hittat själv, istället för att kritisera vad han inte skrivit.

[Lotta Nordin]

Lars,
när det gäller att kallas finne privat bland grannar och vänner när man har finskt ursprung, på 1600-talet eller idag, är det en helt annat sak än att kallas för det i myndigheternas officiella handlingar. Det är alltså i domböcker och mantalslängder som JP:s söner kallas för finnar, handlingar som är samtida med dom det gäller, och ofta skrivna när dom själva var närvarande. Även i Kemi Lappmarks domböcker skiljer man på lappar, finnar och nybyggare. Nästa generation i Örträsk kallas inte för finnar, och det borde dom väl göra om din teori stämmer?
 
Har du själv läst protokollet du hänvisar till där det står att Erik Samuelssons far var född i Falun? Eller har du fått uppgifterna av någon annan som inte heller antecknat källan? 
Du skrev också ovan att JP i Söderala sa att han kom från ”Kymi”. Står det ”y” eller ”ij” i domboken? Och vad är det som säger att det är frågan om Kymmene om/när det står Kymi?
Jag har tittat lite i mantalslängderna för Kemi lappmark och Kemi landsförsamlig och då särskilt hur Kemi skrivs. Här är några exempel:
Kemi Lappmark:
1643: Kemi
1667: Kymiå
1669: Kiemij
1671: Kymiå
1674: Kimiå
1679: Kemj
1682: Kemi
Kemi Landsförsamling:
1655: Kemi
1659: Kemi
1660: Kemi
1665: Kemij
1667: Kiemij
1671: Kiemi
1674: Kiemi

[Christer Rosenbahr]

Hej Lotta!  
Har du läst Egerbladhs bok (1965)?  
Du skriver så här: Han gjorde givetvis heller inte någon resa till Kemi lappmark...  Det här har du fel! På s.9 finns rubriken Hemma hos Hiltunen. Enligt Egerbladh: Med kyrkoherden som vägvisare åkte jag en sommardag på slingrade skogsvägar i Kuusamos gamla gränstrakter och blev lindrigt sagt glatt överraskad, då jag helt plötsligt fick syn på en vägskylt med namnet HILTUNEN. Vid sjön Iijärvi i Kuusamo socken ligger den lilla byn Hiltunen, bestånde av två gårdar. I den ena gården bor nu (1964) Herman Hiltunen f. 1893...  
 
Egerbladh fann ju inget om JP i Kemi socken eller Kuusamo, Kemi lappmark i mantalslängderna/jordeböcker. Jag fann inte heller om JP där. Men ändå reste han till Kuusamo ?? Jag tycker bara att det inte finns något poäng med att resa dit.  
 
Jag har idag varit till arkivet och läst om ortnamnet Kime och släktnamnet Hillduinen som bara finns ur en källa och det är husförhörsboken, AI:4 s. 56 och s. 5. Jag har inte funnit dessa i äldre källor. Då kan man ju undra varför det är så ?? Min teori är att uppgiften kom ifrån Örträskborna själv, om inte har funnis ett unikt skriftligt dokument som har kommit bort under århundrarnas lopp, t.ex. då gamla riksarkivet i Stockholms slott brann ner år 1697.  
 
 
/Christer
 
 
 
(Meddelandet ändrat av rosenbahr den 05 juli, 2008)

[Lars]

Att innebära vara finne och komma kanske senast från Falun är inte isig så konstigt.Finnen JP i Söderala innebar nog att vara finne till den dag han dog,oavsett vilka platser han därimellan han bebodde.  Kymi,finska för Kymmene.  ifrån Kemi,är det så man ska tyda hfl när man är noggrann?  Ja,släktnamnet Hilduinen i Örträsk blir mer och mer förbryllande. Lars

[Lotta Nordin]

Christer,
jag skrev inte att Egerbladh inte gjorde någon resa till Kemi lappmark. Jag skrev att han inte gjorde den bara för att markera för läsaren att det fanns nu levande med namnet Hilduinen.  
 
Att varken du eller Egerbladh funnit något i mantalslängder/jordeböcker om JP i Kemi socken eller Kemi lappmark innebär ju inte att det inte kan finnas något i andra arkiv eller gömmor. Eller hur? Att du anser att hans resa var poänglös har inte med saken att göra. I så fall är det ju lika poänglöst varje gång du letat någonstans utan att hitta något. Man kan ju faktiskt inte veta att man inte ska hitta något förrän man har letat.
 
Naturligtvis har det funnits mängder med handlingar i kyrkoarkiven (och andra arkiv) som inte längre finns kvar. Vad tror du prästerna använde sig av för källor när någon kom och bad om en födelseattest eller ett flyttningsbetyg på 1600-talet?  
Om du verkligen har studerat aktuella domböcker så borde du även ha upptäckt att om någon ”utsocknes” skulle få starta ett nybygge så var dom tvungna att visa upp ett prästbevis på vilka dom var. Alltså måste JP ha haft ett sådant som antingen blev lämnat till eller avskrivet av kyrkoherden i Lycksele när han flyttade dit, och av häradsrätten och landskontoret när han ville ha sitt nybygge registrerat.  
Även om vi idag bara har kyrkoböcker från början av 1700-talet, så var det givetvis så att det fanns skrivna handlingar före det. Det var det dessutom lag på.
 
Trots att många handlingar i Lyckseles kyrkoarkiv troligen är försvunna, så finns det ju mängder med arkiv, både filmade och ofilmade, att leta i som kan innehålla uppgifter som kan leda till att vi verkligen någon gång hittar JP:s rätta ursprung.
Men att t ex hävda att han är identisk med någon som ”inte längre finns i mantalslängder som inte finns”, det är väl i allra högsta grad poänglöst...?
 
(Meddelandet ändrat av lotta den 06 juli, 2008)

[Lotta Nordin]

Lars,
har du själv läst protokollet du hänvisar till där det står(enligt dig) att Erik Samuelssons far var född i Falun? 
Om inte, varifrån har du fått uppgiften?

[Christer Rosenbahr]

Hej Lotta och Lars!  Rörande Egerbladhs teori om att Johan Philipsson med familj skulle ha kommit ifrån Kuusamo församling i dåvarande Kemi lappmark till Agnäs, Nordmaling socken i början av 1670-talet är helt befängt. Hans teori håller inte, därför att Kuusamo socken i dåvarande Kemi lappmark var ett nybyggareland, p.g.a. lappmarksplakatet införande år 1673. Innan nybyggarna kom dit bodde bara samer där. (källa: Jordeböcker/mantalslängder för Kemi lappmark).   En annan teori som ligger närmare än ovan är att Johan Philipsson med familj kom från en gammal gård som hette Hilduinen inom dåvarande Österbotten i början av 1670-talet. På den gården var JP kanske ingift, måg, där.  Det fanns ett tiotal gamla gårdar som hette Hilduinen inom dåvarande Österbotten under 1630-talet (Källa: Norrlands läns landsboksverifikationer 1631-1641). Jag har registrerat länsräkenskaperna som finns på nätet:  http://www.foark.umu.se/samlingar/register/rakenskap.pdf   Det här var mitt sista inlägg!  Glad sommar! /Christer

[Andreas Karlsson]

Med de nya möjligheter som DNA-test nu gett går det att kasta nytt ljus över Johan Philipssons (Hilduinen) ursprung. Vad som behövs är tre nu levande ättlingar på raka fädernelinjen (sonsons sonson sonsons son etc.) som kan tänka sig att göra ett Y-DNA37 test hos Family Tree DNA, vilket kostar $169 per person.
 
Lämpligast testas ättlingar på raka fädernelinjen från Johan Philipssons (Hilduinen) två söner Johan Philipsson och Samuel Philipsson, vilka borde ha nu levande ättlingar på raka fädernelinjen (den tredje sonen Erik Philipsson har väl inte det?). Det behövs tre personer, härstammande antingen från två olika av Johan Philipssons söner respektive en av Samuel Philipssons söner, eller härstammande från en av Johan Philipssons söner respektive två olika av Samuel Philipssons söner.
 
Om dessa tre Y-DNA37-test matchar kan dessa raka fädernelinjer fastställas genetiskt, och vi har då också kunnats säkerställa Johan Philipssons (Hilduinen) Y-DNA. Sedan får man leta efter matchningar längre bak i tiden och kan också säkerställa Johan Philipssons (Hilduinen) haplogrupp. Kanske uppgradera till Y-DNA111 samt beställa ett Big Y-test. Då kan man kasta nytt ljus över Johan Philipssons (Hilduinen) härkomst, kanske t.o.m. kunna identifiera hans far.
 
Så frågan är: Finns det någon här som härstammar på raka fädernelinjen från Johan Philipssons (Hilduinen) och är intresserad av att göra ett Y-DNA-test? Alternativt har någon bror, kusin eller syssling som man kan övertala att göra testet?

[Peder Andersson]

Vid ting i Sodankylä i Torneå lappmark den 28 februari 1700 återfinns ett mål med Finnen Påhl Jakobsson Hilduoinen. Här framkommer en del värdefulla uppgifter om denne.
----------

----------
Källa: Lappmarkens justitiarius arkiv, Västerbottens lappmarkers domböcker AI: 1 1689-1705, Torneå lappmark, ordinarie laga ting Sodankylä 1700 28/2, s. 328-330.
Västerbottens-lappmarkers-domböcker-(Lappmarkens-justitiarius-arkiv)-AI-1-1689-1705-Bild-1690-sid-328
 
Vänligen
 
//Peder

[Erik Holmlund]

Andreas Karlsson efterlyste ovan en DNA-undersökning på raka manliga linjer till Johan Filipsson Hilduinen. Det finns redan ett par såna tester utförda.
Den ene (T1) har testat 25 STR-markörer, den andre(T2) 37 STR-markörer. På 25 markörer matchar de varandra perfekt, 25/25. Detta innebär att de två anlinjerna till Johan Filipsson Hilduinen bekräftar varandra, att släktforskningen på respektive testad anlinje är korrekt, även om det naturligtvis hade varit ännu bättre om de hade testat ännu fler markörer. Jag vet tyvärr inte vilka anlinjer som testats. Testerna visar på tillhörighet till haplogrupp N, den vanligaste haplogruppen i Finland. Dessutom finns det en mycket intressant matchning bland de finska testerna. En anlinje som går tillbaks till en Matti Hiltunen, som uppges vara född omkring 1480, och boendes Kuopio, matchar T2 med 35/37 STR-markörer. Ett mycket hett spår, helt klart värt att följa upp.
 
Detta betyder också att det är ett drömläge för den som har en rak faderslinje till Johan Filipsson Hilduinen. Den går alltså nu att bekräfta den anlinjen med ett DNA-test och jämföra mot dessa redan utförda tester. Eftersom Hiltunen-testet är på 67 STR-markörer så hade det varit önskvärt om någon testade så många markörer för att matcha mot Hiltunen på fler markörer. Alternativt om man kunde uppmana testpersonerna för de T1 och T2 att uppgradera sina test. Provresultaten finns i Finlandsprojektet på FTDNA.
Hiltunens underhaplogrupp har fastställts till N1c1. Sannolikt hör även T1 och T2 till samma undergrupp.