ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Kyrktagning  (läst 3171 gånger)

1999-11-14, 07:21
läst 3171 gånger

Utloggad Rolf Liljhammar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 466
  • Senast inloggad: 2010-12-03, 04:58
    • Visa profil
Vid dop i kyrkan, kunde modern inte vara närvarande, då hon ännu inte var kyrktagen, det står klart av tidigare inlägg.
Men - förr i tiden var hemmadop mycket vanlig, kanske t o m vanligare än kyrkdop. Kunde modern närvara vid en sådan akt?
Hemmet var givetvis inte det samma som kyrkan, byggnadsmässigt sett, men hade att inte vara kyrktagen även den symboliska betydelsen att man inte fick närvara vid kyrkliga akter?
Kunde en icke kyrktagen kvinna närvara vid den del av en begravning som ägde rum utomhus, eller var hon förhindrad t o m vid vid en förälders eller makes/barns begravning?
 
Någon som vet???
 
 
Mvh  
Rolf L

2000-10-31, 20:33
Svar #1

Carola Ulups

Hej
Ang. kyrkotagning som ni diskuterade här för snart ett år sedan så har jag fått veta att min farfars mor Alma blev kyrkotagen som Georgs hustru år 1900-11-30. Dom gifte sig 1906-06-15.
Kan nämna att deras första barn föddes 1900-01-03. Sen ett barn till 1901-07-19. Kunde man bli kyrkotagen innan man var gift? Och man kan ju undra varför det tog så lång tid innan dom gifte sig.
Är det någon som tror sig veta så vill jag höra.
 
MVH
Carola Ulups

2000-11-08, 21:32
Svar #2

Carola Ulups

Hej John,
eller någon annan som kan det här med kyrkotagning. Jag skulle väldigt gärna vilja veta vad som menas med att man blir kyrkotagen som någons hustru 6 år innan man gifter sig? (se mitt inlägg ovan) Enligt församlingen som jag varit i kontakt med så står det bara så i boken.
 
Med Vänlig Hälsning
Carola i Göteborg

2000-11-08, 21:48
Svar #3

John Sidén

Hej Carola!
Även ogifta kvinnor gick igenom kyrkotagning, det var en rit som alla kvinnor skulle gå igenom sedan de fött barn och ofta skedde den i samband med att barnet döptes. Du har säkert i ovanstående inlägg läst vad riten handlade om. Men jag blir lite fundersam när du skriver att i kyrkoböckerna står det att en kvinna blev kyrkotagen som en viss mans hustru trots att de inte var gifta med varandra. Möjligen har prästen skrivit så i kyrkoboken av gammal vana, mannen och kvinnan levde som gifta trots att de i formell mening inte var gifta. Något bättre svar på din fråga kan jag nog inte ge dig utan att själv ha sett vad det står i kyrkoböckerna. Men du och jag kanske ses på Landsarkivet i Göteborg någon gång i framtiden. Jag har en del forskning jag ska göra där.
Med vänlig hälsning
John

2000-11-09, 00:28
Svar #4

Eva Cumner

Hej Carola o John
 
Emellanåt har jag sett i dopböckerna att prästen eller hans skrivare gjort anteckningen att barnet är avlat under fäste, dvs det var uppgjort föräldrarna emellan att det skulle bli giftermål, och detta räckte tydligen för att barnet skulle bli betraktat som äkta och det kan nog vara på det sättet med dina förfäder Carola. Men det var onekligen en lång period som gick innan de gjorde slag i saken!
 
MVH Eva Cumner

2000-11-14, 20:10
Svar #5

Carola Ulups

Hej John
 
Jag har nu fått en förklaring av kyrkoherden i Carl Johans församling ang. Georg och Alma om kyrkotagning. Citat: Anteckningen hör troligtvis ihop med det barn som de båda är föräldrar till och som föddes 3/1 1900. När de båda sen ville ta ut lysning och gifta sig krävde prästen att hon skulle kyrkotagas, kanske därför att hon fött ett barn utanför äktenskapet.
Vad som nu gör mig undrande är att han skriver att när dom ville ta ut lysning så kungjordes det tre gånger i dec. 1900. Varför gjordes det tre gånger?
Sen har jag också fått veta att datumet för vigseln var 1907, inte 1906. Det tog alltså sju år innan de gifte sig.  
 
Varma hälsningar
 
Carola

2000-11-14, 21:54
Svar #6

John Sidén

Hej Carola!
Förr i tiden d v s före 1970 skulle det lysas tre gånger, oftast i den församling där den blivande bruden var kyrkobokförd, d v s det kungjordes i samband med pålysningarna efter predikan under gudstjänsten vilka som skulle ingå äktenskap. Genom att tre gånger kungöra att en man och en kvinna skulle ingå äktenskap fick flera veta om den förestående vigseln och kunde, om det fanns fog till det, anföra att hinder förelåg för att vigseln skulle ske. Anmälan om sådana hinder skulle ske till Pastorsämbetet som sedan prövade om hinder förelåg för vigseln. Lysning förekommer nu också men är frivillig och har inte den juridiska betydelse den hade före 1970. Äktenskapshinder är exempelvis underårighet (lägre ålder än 18 år), bristande samtycke av förmyndare (för omyndigförklarad), vissa former av släktskap (hel och halvsyskon får inte gifta sig med varandra). Den handling som ersatte lysning 1970 heter hindersprövning och gjordes fram till 1991-07-01 av Pastorsämbetet i den församling där den blivande bruden var kyrkobokförd. Sedan 1991-07-01 utför Lokala Skattekontoret hindersprövningar.  
Med vänlig hälsning
John

2003-08-28, 23:15
Svar #7

Anna-Carin Betzén

Hur kyrktagning kunde gå till - visserligen ett svar på en fyra år gammal fråga ovan, men någon annan kanske kan ha glädje av det.  
 
Texten är hämtad ur Evangelier och Epistlar samt Böner för offntelig (sic!) och enskilt Andakt, Enligt Evangelii-Boks Komit?ens nya Förslag, Calmar 1840, sidorna 180-181
 
Om Barnaqvinnors Kyrkogång.
Ä k t a  H u s t r u r  tagas i Kyrka sålunda: Hustrun som skall kyrkotagas, faller på knä, och Presten läser följande bön:
Allsmäktig, evige Gud, som gaf den välsignelse öfver menniskan, när Du henne skapat hade, att hon skulle föröka sig och uppfylla jorden! Vi tacke Dig för den barmhertighet, som Du emot denna din tjenarinna bevisat hafver. Hör, milde Fader, hennes bön! och vare Dig behaglig den tacksägelse, som hon med vördnad inför Dig frambär, då hon, med helsa och styrkta krafter, åter kan uppträda i din Helgedom. Föröka än vidare öfver henne och hennes hus den välsignelse, hvilken Du lofvat dem, som Dig frukta. Helga hennes hjerta, till att bära Dig rika frukter af tro, af hopp och förtröstan: och gif, att hon med glädje må uppfylla sina ömma förbindelse och njuta din salighet, genom Jesum Christum, vår Herra! Amen.  
Därefter stiger hustrun upp, och Presten tager henne i hand och säger:
Herren ledsage dig i sin sanning och fruktan, nu och till evig tid! Amen.  
 
När en moder, som hafver förqvaft sitt barn, skall intagas, sker det med denna bön:
Allsmäktige Gud, Himmelske Fader! Se mildeligen till denna bedröfvade qvinna, som af den stora sorg tryckes, att hon, igenom våda och ovarsamhet, förqvaft sitt barn. Aftorka hennes tårar, omfatta henne med nåd, och gif henne kraft, att med ett förtröstande hjerta nalkas Dig, samt att tjena Dig i helighet och rättfärdighet i alla sina lifsdagar; genom Jesum Christum, vår Herra. Am.
Herren ledsage dig i sin sanning och fruktan, nu och till evig tid! Amen.
Detta bönesätt kan ock brukas för Ammor, som af våda förqvaft barn, endast med den ändring att, för s i t t  b a r n, säges: e t t  b a r n.
 
Då andra qvinnor kyrkotagas, som före vigseln, under äktenskapslöfte häfdade, födt barn, sker det med denna bön:
Allsmäktige, evige Gud! som äktenskapet stiftat hafver, att det må tuktigt och ärligt hållas ibland menniskor! Se mildeligen till denna qvinna, som din ordning öfverträdt och dina stadgar lättsinnigt brutit. Förlåt henne denna synden, och gif henne nåd, att hädanefter, enligt dina heliga bud, föra ett kyskt och Christeligt lefverne; genom Jesum Christum, vår Herra. Amen.  
Herren ledsage dig i sin sanning och fruktan, nu och till evig tid! Amen.

2003-09-09, 21:36
Svar #8

gunilla simon

Hej.  
Jag har läst att Modern måste kyrktagasinnan hon kunde vara med i församlingens gemenskap och att det skedde 40-60 dagar efter barnets födelse.Är det någon som vet om det var så 1902?I såfall,står modern i kyrkans arkiv när hon väl kyrktagits?Kan man få reda på moderns namn den vägen?Vänligen undrandes Gunilla.

2003-09-10, 18:25
Svar #9

Utloggad Thomas Christianson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 111
  • Senast inloggad: 2020-02-06, 11:15
    • Visa profil
Hej
Min konfirmationspräst kyrktog sin hustru under min konfirmationsundervisning 1973-74 i norra bohuslän
Thomas

2004-01-27, 21:44
Svar #10

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-01, 08:18
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Ur Nordisk Familjebok 1 upplagan:
 
Kyrkotagning 1. kyrkogång kallas den kyrkliga
ceremoni, genom hvilken en qvinna, som födt barn,
åter inträder i utöfningen af sina rättigheter
såsom församlingsmedlem. Ceremonien består deri att presten öfver qyinnan läser en bön efter handbokens formulär, olika för gifta och ogifta qvinnor, hvilket ursprungligen skedde och egentligen ännu skulle ske i kyrkan inför församlingen straxt före den allmänna gudstjenstens början. Af detta bruk kommer sjelfva namnet, hvilket betyder, att qvinnan åter intages i kyrkan (eller åter går upp i kyrkan). På landsbygden fortfar ännu på
många ställen det gamla bruket, på andra ställen
åter sker kyrkotagningen i hemmet, i prostgården
eller i sakristian omedelbart före det nyfödda
barnets dop. Detta är i städerna det vanliga. .-
Kyrkotagningen har gamla anor. Dess ursprung har
man antagligen att söka i ett gammaltestamentligt
bruk enl. 3 Moseb. 12 kap. Der påbjudes, att qvinna, som födt gossebarn, i 40 dagar och qvinna, som födt flickebarn, i 80 dagar skall vistas hemma, men efter dessa reningsdagars slut uppträda i templet, frambärande reningsoffer. Gamla testamentet, som ville uppfostra till kännedom om synden, stämplade barnsbörden såsom en qvinnan orenande tilldragelse. I den kristna kyrkan fortlefde denna åskådning bland menigheten trots aposteln Paulus' ord om den kristna qvinnan i Tim. 2:15. Den kristna kyrkans lärare ansågo, att en barnaföderska borde för sin helsas skull hålla sig hemma i 6 veckor (= omkr. 40 dagar i enlighet med den gammaltestamentliga
stadgan) och derefter träda upp i templet för
att tacka Gud. Detta blef bruk inom kyrkan och
upphofvet till den s. k. kyrkotagningen. Redan påfven Innocentius III (1198-1216) ansåg emellertid, att tiden kunde förkortas. Yid reformationens införande bibehölls det gamla bruket. I den första svenska protestantiska kyrkohandboken (af 1529) förekom t. o. m. ännu det katolska stadgandet att qvinnan vid
tillfället skulle bära ljus i händerna och medföra offer, hvilket allt tillföll presten. Detta bruk afskaffades af Upsala möte 1593. - I vår nu gällande kyrkolag af 1686 qvar-står i den ursprungliga texten stadgandet om de sex veckorna, men enl. k. förordn, af d. 30 Okt. 1866 tillätes kyrkogång efter 4 veckor
eller ännu tidigare. Yägrar en qvinna att låta
kyrko-taga sig, kan detta enl. ett k. bref af d. 21 Sept. 1850 till ingenting annat föranleda, än att den vägrande af vederbörande presterskap medelst tjenliga föreställningar tillhålles att iakttaga hvad kristlig sed och god ordning fordrar. .- I praxis öfverlåtes dock numera ej sällan åt qvinnan att sjelf bestämma om hon vill kyrkotagas eller icke.
j. p.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2004-08-29, 16:49
Svar #11

Utloggad Sten-Sture Tersmeden

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2017-02-14, 20:51
    • Visa profil
Var noterades kyrktagningen? Husförhörslängden eller i dopboken?

2004-08-29, 16:57
Svar #12

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9199
  • Senast inloggad: 2020-03-09, 20:25
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Den noterades i dopboken, där det i alla fall under 1800-talet, när man använde tryckta formulär i dopboken, finns en särskild kolumn för kyrktagningsdatum.

2004-08-30, 16:55
Svar #13

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4549
  • Senast inloggad: 2020-03-29, 15:01
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
I Nederkalix, 1600-1700-tal, noterades denna i kyrkoräkenskaperna som kyrkogångspenningar.

2005-02-24, 20:09
Svar #14

Utloggad Elsie Norberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 28
  • Senast inloggad: 2018-11-09, 15:23
    • Visa profil
Jag halkade in här efter att ha sökt på kyrktagen. Jag visste innan vad det innebar men när jag i  läste i en födelsebok att en kvinna som fött ett oä barn blev kyrktagen, som en mans fästekvinna och så datum blev jag nyfiken om det finns flera betydelser. Det står lika i hfl för både man och kvinna och de bodde inte ihop vid tillfället. Betyder det att mannen erkände barnet som sitt inför kyrkan
Elsie Norberg

2005-02-24, 23:13
Svar #15

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Alla kvinnor skulle kyrktagas efter att ha fött ett barn, alltså inte bara de som fött oä barn. Kyrktagningen skulle ske en viss stipulerad tid efter födseln, och under denna tid fick hon inte vistas i kyrkan. Det innebär att modern oftast inte var närvarande vid barnets dop. Den kvinna, som i stället bar barnet, gudmodern eller den förnämsta kvinnofaddern, fick därför en hedersposition vid dopet. Hon står inte sällan först bland faddrarna, med tillägget ... bar barnet.

2005-02-25, 08:47
Svar #16

Maria Gunnarsson

Kyrktagande av kvinnor, ja. Har jag inte helt fel så skulle väl kvinna kyrktagas när kroppen läkt ihop efter förlossningen, vilket nu brukar ske mellan 4 och 8 veckor efteråt. Länge tyckte man väl också att en menstruerande kvinna var oren. Tack och lov har väl sådana där tankar försvunnit i mångt och mycket.  Den muslimska världen har vad jag förstått fortfarande den seden. En kvinna kan inte besöka en mosk? eller någon annan helig plats om hon har mens. Konstigt att det var sådant tabu kring en sådan naturlig företeelse.
 
M v h Maria
 
 
M v h

2005-02-25, 08:59
Svar #17

Michaël Lehman (Philippos)


2005-02-25, 19:02
Svar #18

Utloggad Jan Åke Sandberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 282
  • Senast inloggad: 2018-12-20, 12:39
    • Visa profil
Kyrktagningsseden i Sverige är en avhandling från 1972 av Anders Gustavsson.  Det den inte tar upp om kyrktagning är inte värt att veta.

2020-02-01, 19:38
Svar #19

Utloggad Christina Fagerberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 198
  • Senast inloggad: 2020-03-29, 01:36
    • Visa profil
En gammal tråd ser jag, men jag har också lite funderingar om detta.

Nils Nilsson var far till en pojke som föddes utom äktenskapet.

I födelseboken står: "Nils Nilsson har anmält att Johanna Person kan kyrkotagas såsom äkta hustru"

I husförhörsboken från tiden då barnet föddes står det i Johannas Frejdkolum "Betjenten Nils Nilsson å Ovesholm har anmält sig vara fader till barnet och att Johanna kyrkotages såsom äkta hustru". Jag har bläddrat igenom vigselboken och där hittar jag inget om att de skulle ha vigts.

Johanna och Nils verkar aldrig ha bott tillsammans (de bodde inte ens i samma socken) och i husförhörsboken för fadern Nils, nio år efter födselns, står det någots om jag tyder som:
"Förhindrad till äktenskap som den har kyrkotaget pigan Johanna Persson i Sönnarslycka som sin äkta hustru d 12 mars 1879 [datumet då barnet föddes], ????
Skild enl domcaps. 10/8 -92"

I Dödsboken står det att Johanna var ogift, dvs inte frånskild.

Ingenstans står sonen betecknad som oäkta. Räckte det att en man "anmälde att kvinnan kunde kyrkotagas som en äkta hustru" - behövdes det ingen formell vigsel?

2020-02-02, 21:37
Svar #20

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3318
  • Senast inloggad: 2020-04-02, 00:40
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Att hon kyrktogs som en hustru innebär att de inte är gifta men har trolovats. Det innebär en annorlunda ceremoni vid kyrktagningen, den för gifta eftersom de skulle gifta sig.
Sedan har alltså hinder uppstått. Men eftersom de trolovats måste då domkapitlet besluta om skilsmässa. Vilket de mao har gjort. Öht brukar det sällan sedan stå att någon är skild, man hade inget bra ord för det. När det dessutom bara var från en trolovning är det helt normalt att hon bara kallas ogift.
Ulf Berggren

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna