ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2013  (läst 501 gånger)

2004-10-21, 17:02
läst 501 gånger

Anders Andersson

När jag söker i NAD efter arkivserier innehållande stämningslistor får jag 250 träffar, vilket är mindre de över 800 träffar jag får på saköreslängder, och det ger väl en antydan om hur pass vanligt förekommande de är. Vanligaste arkivsignum är C och D. Ibland används ordet uppropslistor till synes synonymt med stämningslistor, men en hel del av träffarna verkar avse polis- och åklagarmyndigheterna, där även ordet mållistor förekommer. Andra uppropslistor kommer från nykterhetslogerna, vilka torde vara inte fullt så intressanta i frågor om faderskap...

2004-10-21, 17:15
Svar #1

Bo Olsson

Hej igen Anders. Jag sökte på Bräkne härad (Blekinge) och där verkar det finnas, så det blir väl till att ta tåget till Lund någon gång.
 
MVH
 
Bo Olsson

2004-10-21, 17:37
Svar #2

Bo Olsson

Fick just reda på att det går att fjärrlåna domböcker till vårt länsbibliotek. *) Bättre skicka domböcker till gubbe, än att skicka gubbe till domböcker  
 
 
*)Gammalt djungelordsrpråk

2004-10-21, 19:12
Svar #3

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2000
  • Senast inloggad: 2020-04-20, 13:19
    • Visa profil
Bo,
 
Om det rör mitten av 1800-talet är stämningslistorna sannolikt inte avfilmade. I allmänhet sträcker sig det mikrofilmade domboksmaterialet fram till 1850-talet, och det rymmer då själva tingsprotokollen.  
 
Jag har inte stött på stämningslistor i dessa rullfilmer (men å andra sidan har jag inte forskat så mycket i den tidens domboksmaterial).
 
Mvh / Leif

2004-10-21, 19:31
Svar #4

Bo Olsson

För Bräkne härad gäller det 1845 och för Ölands norra mot gäller det 1836 (för barnet är fött 1835-12-25). Vad jag kunde förstå av beskedet från Vadstena så kunde man få fjärrlåna vissa originalböcker till ett bibliotek eller länsmuseum som har inlåningsrätt. Det har, enligt Vadstena både länsmus?et och länsbiblioteket i min hemstad.
 
Tack för informationen Leif.
 
MVH
 
Bo Olsson

2004-10-21, 22:46
Svar #5

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2000
  • Senast inloggad: 2020-04-20, 13:19
    • Visa profil
Bo,
 
Jag tvivlar på att du kan fjärrlåna en originalvolym ur ett domstolsarkiv.  
 
Visar det sig stämma är jag den förste att gratulera.  
 
Du kan väl meddela hur det går?
 
Mvh
Leif G:son Nygård

2004-10-21, 23:19
Svar #6

Bo Olsson

OK, du har säker rätt. Finns det papperskopior, eller är det filmat material? Jag kanske var otydlig i mitt förra inlägg, men jag tolkade det som att biblioteket eller museet lånar hem böckerna för genomläsning på biblioteket eller museet, alltså inte att jag skulle få läsa dom hemma. Så här skrev dom:
 
Landsarkivet har inte möjlighet att uföra tidskrävande forskning och kan därför inte hjälpa Er med en genomgång av Ölands Norra mots
häradsrätts domböcker. Ni kan däremot själv göra en genomgång vid besök i landsarkivets forskarsal.
 
Det är också möjligt att låna in enstaka volymer till en institution med inlåningsrätt. I er hemstad har stadsbiblioteket och länsmuseet inlåningsrätt.
 
Vid Ölands norra mots häradsrätt hade man på 1830-talet tre ting per år, vinterting, sommarting och höstting. Varje tings dombok består av en volym (HT 1835 = A I a:155, VT 1836 = A I a:156, ST 1836 A I a:157 osv.). Skriftlig låneanhållan måste göras av den låneberättigade
institutionen.
 
MVH
 
Bo Olsson

2004-10-21, 23:56
Svar #7

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2000
  • Senast inloggad: 2020-04-20, 13:19
    • Visa profil
Det står ingenting här om det är originalhandling eller avfilmad handling.
 
Mvh / Leif

2004-10-22, 08:28
Svar #8

Bo Olsson

Näe det var min tolkning att det var böckerna eftersom det verkade så byråkratiskt med Skriftlig låneanhållan måste göras av den låneberättigade
 
End of story!

2004-10-22, 15:43
Svar #9

Utloggad Anita Hjorth

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 247
  • Senast inloggad: 2013-05-25, 16:07
    • Visa profil
Visst finns det bibliotek som har inlåningsrätt av orginalhandlingar. Det har jag utnyttjat en gång. Men jag kommer nog inte att göra om det! Själva transporten är ju ett osäkert moment som det kanske inte är rätt att riskera!

2004-10-22, 15:52
Svar #10

Michaël Lehman (Philippos)

Jag instämmer med Anita angående interurbanlån av arkivalier. Arkivalier skall ligga på sina platser i arkivutrymmena (när de icke begagnas av forskare i forskaresalarna).  
 
Strax innan branden i Lands- och Stiftsbiblioteket i Linköping hade en volym med kyrkoräkenskaper inlånats från ett landsarkiv till biblioteket. Volymen förvarades för visso enligt föreskrifterna i ett brandsäkert kassaskåp, men hettan från branden förvandlade den gamla boken till kol.

2005-07-19, 21:54
Svar #11

Sofie Johansson

Hej! Jag har en släkting som födde 2 barn 1914 och 1920 och de var födda utom äktenskap. Nu undrar jag om det finns någon typ av absolutionslängd där det kan finnas ytterligare information om tex. vem modern till de två flickorna pekar ut som fader osv.? Var finns i så fall dessa böcker och hur kan man bäst gå till väga? Vore hemskt tacksam för hjälp!  
Vänl. Sofie

2005-07-19, 23:01
Svar #12

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9200
  • Senast inloggad: 2020-05-28, 21:11
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Åtminstone barnet fött 1920 bör ha haft en barnavårdsman, och bland dennas uppgifter ingick att ta reda på barnafadern och få honom att betala underhåll.
 
Handlingar om detta bör finnas i barnavårdsnämndens papper i kommunarkivet.

2005-07-20, 13:35
Svar #13

Sofie Johansson

Elisabeth!
Tack för din information! Får kolla vidare.
Sommarhälsningar Sofie

2005-07-21, 20:08
Svar #14

Utloggad Carin Weiler

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 91
  • Senast inloggad: 2012-04-26, 12:46
    • Visa profil
Barnavårdsman.
Hej, jag undrar vilka år som man började betala underhåll.Kan någon som är född utom äktenskapet 1901 ha haft en barnavårdsman, eller hur får man veta när när detta började.
                   Vem vet något, Carin.

2005-07-21, 21:56
Svar #15

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4024
  • Senast inloggad: 2020-03-26, 16:04
    • Visa profil
Det började 1918 när lagen trädde ikraft, men den gällde även för barn som var under 15 år då, så man hittar en del barn födda före 1918 i barnavårdsakterna. Det finns en bra beskrivning av Bo Persson här Anbytarforum: Övriga ämnen: Barn: Fosterbarn runt förra sekelskiftet; hur gick det till? daterad 9 okt 1999.
 
Hälsningar,
Eva

2005-07-22, 12:18
Svar #16

Utloggad Elisabet Tornberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 169
  • Senast inloggad: 2020-04-14, 09:29
    • Visa profil
Intressant med barnavårdsman, nytt för mig! Men var fanns denne barnavårdsman? Min svärfar var född i Borås, 1931, av en ogift mor som var skriven i Göteborg. Fadern var okänd. Svärfar blev fosterbarn i Hermansby utanför Kungälv. Var finns barnavårdsmannen i detta fall? Var kan vi leta efter uppgifter om fadern? Det finns statsarkiv både i Borås och Göteborg. Var ska vi börja leta?
 
Hälsningar  
Elisabet

2005-07-22, 20:05
Svar #17

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4254
  • Senast inloggad: 2020-05-28, 12:44
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har problem angående två av mina anor som föddes utom äktenskapet, åren var 1816 och 1889, och jag är i behov av råd och hjälp (vet inte om frågan hamnar under rätt rubrik, men jag gör ett försök).
 
År 1816 föds en flicka i Hyby (M), Johanna, som oä dotter till pigan Elna Holgersdotter på Hyby Nr 23. I födelsenotisen står det att modern angett sergeanten vid Södra Skånska Infanteriregementet Carlberg som barnets fader. Jag har tagit mig friheten att skriva in honom i min antavla, p.g.a. följande omständigheter:
 
1. Johanna får patronymikon Johansdotter (sergeant Carlberg visar sig heta Johan i förnamn).
2. Modern Elna Holgersdotter tjänar piga hos änkefru Ingri Berlin (som visar sig vara mormor till Johan Carlberg) och hennes blinde son, krögaren Sven Ahlström (Johan Carlbergs halvmorbror).
3. Sven Ahlström är fadder vid dopet då flickan Johanna döps.
 
Men det finns två saker som gör mig konfunderad, 1. Elna Holgersdotter anger att Carlberg skall vara sergeant, men han anges senare i livet själv alltid som fanjunkare (eller detta kanske inte är något väsentligt?). 2. Jag har bläddrat igenom saköreslängderna för domböckerna i Bara härad 1815, -16, -17 och -18 utan att hitta varken Carlberg eller Elna Holgersdotter.
 
Har jag gjort rätt?
 
År 1889 föds en flicka, Anna Ellida, i Stiby, Järrestad hd. (modern skriven i Ramsåsa, Färs hd.) som oä dotter till pigan Hanna Nilsdotter. Fadern ska enligt muntliga uppgifter vara en Andersson, som ska ha emigrerat till USA innan Anna Ellida föddes.
 
Gällde vid den här tiden fortfarande bruket att modern skulle upp i tinget?
 
Ytterst tacksam för råd och synpunkter,
 
/Markus.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2005-07-22, 21:48
Svar #18

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1218
  • Senast inloggad: 2019-11-12, 19:07
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Jag har ett problem som förefaller svårlöst. Håller på med en forskning om min svärfar från Norberg. Hans mormor och morfar var båda oäktingar. De föddes år 1825. Han föddes i Västervåla och hon i Norberg, Västmanland.
Har försökt hitta fäderna i bilagor till födelseboken och i domböckerna. Finns det ev andra källor eller ska jag ge upp?

2005-07-23, 10:28
Svar #19

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7647
  • Senast inloggad: 2020-02-07, 12:59
    • Visa profil
    • Scangen
Markus,
 
kort svar på två frågor.
 
Skillnaden i militär grad tror jag inte kan ha någon betydelse. Elna kanske bara missuppfattat den.
 
1816 och definitivt inte 1889 togs inte längre oäkta barn upp vid tinget, annat än om det blev oenighet om underhåll. Således inga böter i saköreslängden.

2005-07-23, 14:16
Svar #20

Lennart Andersson

En sergeant kunde väl ofta bli fanjunkare vartefter! Titlarna är ju båda underofficersgrader och man får väl antaga att en del steg i graderna.
 
/Lennart Andersson

2005-07-23, 15:02
Svar #21

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4254
  • Senast inloggad: 2020-05-28, 12:44
    • Visa profil
Tack Anders och Lennart för svaren!
 
Jag tänkte också som er båda, att Elna antingen missuppfattat Carlbergs militära grad, eller att han först var sergeant (nämnd som detta 1816) och sedan blev fanjunkare (nämnd som detta 1828).
 
Synd bara att jag inte kan ty mig till domböckerna för att bekräfta faderskapet  
 
/Markus.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2005-12-22, 09:35
Svar #22

Ulrika Eversdijk

Var det vanligt att bonden på gården var far till pigans oäkta barn eller att fadern var dräng?

2005-12-22, 18:28
Svar #23

Utloggad Christina Backman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 833
  • Senast inloggad: 2017-04-22, 18:01
    • Visa profil

2005-12-22, 22:27
Svar #24

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Eller sönerna på gården, grannpojkarna, andra män i byn, en man från grannbyn, en våldsam främling, och så vidare...  
 
Naturligtvis förekom det att någon blev med barn med arbetsgivaren (har exempel bland mina egna anor, men då är det i början av 1900-talet, och inte bönder). Möjligen skulle jag vara lite extra misstänksam mot en ensamstående man vars piga blir gravid. En del män har erkänt pigans barn som sina egna, och det finns också exempel på män som på sin dödsbädd gift sig med sin hushållerska. (Antagligen ansåg dessa inte kvinnan fin nog att gifta sig med, men men legaliserade förhållandet i sista minuten så att hon skulle kunna ärva.) Men utan ett faderskapserkännande eller äktenskap så går det ju bara att spekulera, och spekulationer hör förstås inte hemma i antavlan.

2005-12-23, 02:43
Svar #25

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Enligt Landsarkivet - och de har ju sett ett och annat i arkiven - så är det oftast så att det är drängen på gården, eller i samma by, som är fader till barnet, mycket sällan husbonden. Som Anna-Carin skriver så är det stora undantaget om husbonden är ogift. Annars hade ju bonden en hustru och man kan vara lugn för att hustrun höll koll på sin husbonde!
 
Den ogifte bonden gifte sig inte med pigan han gjort gravid av det enkla skälet att hon inte hade några pengar och heller inga kontakter. Äktenskap var förr oftast en ren affärsuppgörelse. Det gällde även dem som inte hade närmare släkt som lade sig i; man hade själv krav på att den man gifte sig med skulle ta med sig något i boet, egendom och/eller förbindelser. Eller, för de fattigaste, arbetsförmåga. Även för en torpare eller backstugusittare gällde att de ville gifta sig med en rask och duktig kvinna som kunde föda friska barn och arbeta hårt i det gemensamma familjeföretaget - torpet.
 
Ingela

2005-12-23, 07:17
Svar #26

Ulrika Eversdijk

Jag har fått upplysningen är det ofta var arbetsgivaren på gården som var far, men var personen fått detta ifrån, vet jag inte.  
 
Christina; hur menar du?

2013-04-07, 14:01
Svar #27

Utloggad Inger Rozén

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2020-03-25, 12:00
    • Visa profil
    • chintohs.blogspot.com
En fråga,om ett hopplöst fall.Så om det fanns barnavårdsman,1919,kan man kolla på vem var fadern?Och var kollar jag.I Bålsta?

2013-04-08, 02:28
Svar #28

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Barnavårdsnämndens viktigaste uppdrag var att ta reda på´vem som var far. Inte pga att det var barnets rätt att veta det, som vi anser idag, utan att någon skulle betala underhåll. Fattigvårdsnämnderna hade tröttnat på att betala för barnen när det ju fanns en far och därför tillkom barnavårdsnämnderna, ca 1917.
Så barnavårdsnämndens arkiv bör ha en utredning.
 
Kontakta Håbo kommun för att höra var Yttergrans arkiv förvaras (Bålsta låg i Yttergran som uppgick i Håbo först 1952).
 
Ingela

2013-04-25, 00:45
Svar #29

Utloggad Bjarne Persson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2018-10-17, 22:08
    • Visa profil
Fäder okända!  
Kan någon reda ut vilka fäderna var till Britta Kristoffersdotters fem barn?  
Britta var född 1812-01-07 i Grossbol, Grava (S), och dog 1878-01-07 i Kärra Västra 1, Götviken, i Segerstads socken (S). Hon var piga och flyttade runt i gårdarna på Segerstad hela livet.  
Hennes barn var:  
Bengt f 1832-08-24 i S Stömmestad, Segerstad, d 1832-09-10 av slag.  
Maria Franzdotter f 1834-04-03 i N Segerstads soldatboställe, d 1900-09-13 i Bofasterud, Grava.  
Kajsa f 1836-10-23 i Edsviken, Segerstad, d 1836-10-29, kvävd av modern.  
Carl Larsson Bäckström f 1842-09-03 i Edsviken, Segerstad, till Gävle 1869-10-22, flyttattest nr 24.  
Kristina Nilsdotter f 1845-02-16 på Solbergs soldatboställe, Segerstad, d 1888-04-29 i Gävle.  
Jag kan i kyrkböckerna inte hitta någon anteckning om vilka fäderna var. Bara anteckningar som oä1, oä2 osv. Mycket märkligt! Vad kan detta bero på?
Tacksam för all information.  
Bjarne

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna