Äldre inlägg (arkiv) till 2002-02-04

[Marianne Fröding]

När jag forskat lite har jag stött på liksom alla andra, oäkta barn. Det är väl inget konstigt med det, det gör det hela lite svårare bara, men i lite äldre böcker står det t.ex. från den släktgren finns endast en illegitim gren,nu kommer min fråga, RÄKNAS INTE DE DÅ??
Jag har haft problem att hitta vissa personer, eftersom de bara nämns i föregående och aldrig lämnas några fakta om dessa illegitima barn, många gånger gav ju prästen dem faderns namn, så helt oäkta blev de väl inte . Släktforskar man på heder och moral eller är det alla avkomlingar som räknas???Jag tar med alla oavsett äkthet, men gör alla det? Kan man räkna med att det finns doldisar i de släkter som finns presenterade nu?
Man kan ju inte skylla på det juridiska, för vi är väl ingen domstol?

[Anna Johnson]

Jag tycker att det är självklart att ta med alla, oavsett äkthet, när man redovisar ättlingar till en viss person. Naturligtvis förutsätter jag då att man kan bevisa släktskapet.
 
Jag gissar att anledningen till att man inte gjorde så förr var att ett oäkta barn inte ansågs föra släkten vidare på samma sätt som ett äkta. Detsamma gäller ju kvinnliga ättlingar i adelssläkter -- tittar man t ex i Elgenstierna så ser man att sönernas avkomlingar följs framåt medan döttrarnas lämnas därhän (barnen räknas istället till makens ätt, om han också var adlig). Många dåtida adelssläkter sägs också ha dött ut, fastän det fanns och fortfarande finns kvinnliga ättlingar i livet.

[Alvar Stockhaus]

Det finns inga oäkta barn , fick jag lära mig av min mor. Hon sade att det bara finns oäkta föräldrar. Om det finns oäkta föräldrar är väl ganska svårt för släktforskaren att avgöra?

[Anders Björnlund]

Även jag har naturligtvis stött på ett oäkta barn i min forskning. Min mf Karl Rudolf föddes 1890-12-24 i Hällestad(E) som oäkta son till pigan Hilda Karolina Boström. Ingen fader anges i födelseboken Hällestad C:9.
Ett år senare i npvember 1891 flyttar Hilda med sin oäkta son till Bråxvik, Jonsber(E). I september 1893 gifter hon sig i Jonsberg med Per Anton (Andersson) Eriksson och i hsf. anges sedan i marginalen vid Karl Rudolf, PA (Andersson)Eriksson har erkänt honom som äkta son, Hällestad AI:12, Klockarebo. Min morfar pratade aldrig om detta medan han levde inte heller har min mor några uppgifter som kan lösa problemet med vem som var Karl Rudolf far Vad betyder denna anteckning i hsf? Skall den ses som ett erkännande av faderskapet eller som någon form av adoption?
Anders Björnlund
.

[Inger Sirkka]

Jag har också sett liknande noteringar i hfl. Det stod dessutom att mannen har erkänt att barnet är hans och att han vill att detta erkännande antecknas/skrivs ned. Oftast har detta erkännande kommit i samband med att paret gift sig (prästen noterade datum för erkännandet). Jag har faktiskt aldrig tänkt tanken att det kunde vara någon form av adoption, men det kan det faktiskt vara!!

[Anders Björnlund]

Hej Inger!
I mitt fall här ovan är anteckningen visserligen införd i hsf. i samband med giftermålet men jag har inte hittat någon koppling mellan moder och hennes man tidigare, dvs. arbetat på samma eller närbelägna gårdar o.dyl. Barnet har hon dessutom fött i sitt föräldrahem i Hällestad, en relativt avlägsen församling mote Jonsberg, ca 3 år tidigare. Jag har inte heller hittat några släktskap mellan personer i de två församlingarna.
Räckte det på 1890-talet att mannen erkände fruns tidigare oäkta barn för att de skulle betraktas som äkta i ett äktenskap? Eller är detta det sätt som man adopterade ett barn på?

[Anna Johnson]

När min morfars äldre system föddes 1915 i Vårdinge sn (Södermanland) står hon som oäkta, men i fb finns anteckningen att Axelsson [morfars far] erkänt faderskapet inför prästen i Vagnhärad.
 
Morfars far och mor hade sedan tidigare ett barn (som han dock inte erkände inför prästen ...), men gifte sig inte förrän efter andra barnets födelse.
 
Jag vet inte om han erkände i samband med födelsen eller vid deras vigsel -- att han erkände för prästen i Vagnhärad sn (Södermanland), där de bodde vid vigseln, tyder väl i och för sig att anteckningen tillkom senare.
 
Det verkar i alla fall som om det på 1910-talet förekom och räckte att mannen erkände faderskapet (om man vågar lita på morfar som säger med bestämdhet att både syster och bror var helsyskon och ej adopterade/halvsyskon).
 
Hälsningar
Anna Johnson

[Torbjörn Norman]

Hej Anjo
Den nya barnavårdslagen som tillkom 1918 tvingade bl a socknarna att bidra till de oäkta barnens underhåll. Förmodligen gjorde man allt för att spåra upp fäderna och man var säkert tacksam ifall någon erkände ett barn för mycket. Det gällde ju då som nu skattebetalarnas pengar. Samtidigit ville man ju som förälder ha ut bidraget från socknen.  
Kontrollera med aktuella kommunarkiv ifall de har några handlingar arkiverade beträffande den aktuella familjen.  
Lycka till Torbjörn Norman

[Bibi Gustafson]

Apropå hur oäkta barn noteras i hfl:
 
Min farmors mor, Ingeborg, står noterad som oäkta i fb för Stora Tuna fsg den 23/12 1875. Ingen fader noterad där. Hennes mamma, Ingeborg Ersdotter, gifter sig i juni 1876 med Johan August Forsberg, bokbindargesäll från Falu Kristine fsg och flyttar till Falun. Makarna återfinns i hfl 1867-1876 hos hans föräldrar. Ingen dotter noterad. I nästa hfl (1877-1883) finns hon med under makarna med noteringen inom parentes (deras före äkt). Denna notering följer med när de flyttar 1878. Däremot har noteringen försvunnit i nästa upplaga av hfl för åren 1884-1893. Detta är dessutom sista gången hon står noterad som född i Stora Tuna, i alla efterföljande hfl noteras Falu Kristine som födelseförsamling. Ska man ta denna notering som att det finns något faderskapserkännande? Johan August står inte som utflyttad i hfl under 1875 men han kan ju som bokbindargesäll ha rört sig i Stora Tuna och på så sätt träffat Ingeborg Ersdotter, som var piga på en gård i Stora Tuna.  
 
Denne Johan August har en halvsyster. 1836 fick hans mamma, Greta Johanna Hedman f 1811, en dotter (Greta Lovisa) som står som oäkta i fb i Stora Kopparbergs fsg, inget fadersnamn noterat någonstans. Denna Greta Johanna flyttar med sin dotter 1847 till Stadbergs bruk i Vika Hosjö fsg. Där träffar hon Per August Forsberg f 1811 och också kom dit 1847 från Stockholm. De gifter sig 1849 och flyttar till Falu Kristine. I hfl för 1847-1856 och 1857-1866 står Greta Lovisa noterad som hennes dotter. Men sedan när hon gifter sig 1861 står hon under sin makes namn som Margreta Lovisa Forsberg. Och i nästa hfl för 1867-1876 står hon enbart som hustru Margreta Lovisa Forsberg. Jag finner det högst otroligt att Per August skulle vara hennes far, men kan man tolka användandet av hans efternamn att det förekommit en adoption? Bästa svaret på detta skulle jag väl få om jag lyckades hitta bouppteckningen efter föräldrarna?
 
Mvh / Bibi Gustafson

[Rune Ankarås]

Angående oäkta och deras notering i hfl
I ett arvskiftesbrev finns tydligt noterat att det oäkta barn som kvinnan hade med sej in i ett äktenskap fanns upp till tonåren med i makarnas omvårdnad. Men söker jag för gällande tid i hfl så går det inte alls att finna barnet. Förde prästen in på annat sätt i hfl? Hur kan jag gå vidare?
 
mvh

[nicke]

Hejsan alla oäktingar!! (skämt!!)
 
Ska man ha otur så får man det tydligen dubbelt upp, undrar bara lite spontant om det var  
bättre förr!?
 
Jag skulle vara väldigt glad om någon kunnig person på området kunde vägleda mig vidare efter att stått på nedstående problem!
 
Jag har nu börjat forska på min morfars sida och  
min morfars far respektive morfars mor står som oäktingar och i båda fallen är fadern (okänd!)
men pigorna är upptagna vid namn men ej födsel eller boendeort..
-
Finns det någon möjlighet för mig att gå vidare här eller är det huvudet i väggen
 
vänliga forskarhälsningar,Nicke!

[Maud Svensson]

Hej Nicke,  
om du kollar under Ämnen - Hur gör jag? (Metodfrågor) - Fader okänd, så finns flera goda råd om hur man söker fader till ett oäkta barn, bl a från Carl Fredrik Hanzon och Torbjörn Norman den 9 maj.
 
För egen del har jag i flera fall hittat uppgifter om fäder i fattigvårdens arkiv, trots att de varit noterade okända i födelseböckerna.
 
Förstår inte riktigt din formulering om att pigorna - mödrarna, antar jag - inte är upptagna med födsel (när de var födda?) eller boendeort. Så jag måste fråga var du har hittat uppgifterna om att din mf f och mf m är oäktingar. I födelse/dopbok, husförhörslängd eller någon annanstans? I de båda första fallen har du ju en församling att söka vidare i! Men härrör dina uppgifter från privata släktnoteringar får du börja med din morfar, om du vet när och var han var född, annars med din mor, och söka dig bakåt via födelsebok-husförhörslängd/mantalslängd-födelsebok etc.
Mvh
Maud

[Jan-Erik Eriksson]

Hej Nicke
Jag känner igen ditt problem, ensamma mammor hade ingen större status därför skrevs det ingen eller väldigt lite information i fördelseboken.
Du kan däremot finna henne i husförhörslängden i församlingen, hon finns förmodligen upptagen som piga på någon gård, och vid husförhör efter födelsen står också det oäkta barnet med så att Du på detta sätt kan indentifiera rätt moder.
Sedan får Du gå bakåt i husförhörslängderna tills Du finner modern när hon är skriven hemma i sin familj och där se vad föräldrarna heter.
Det kan bli många turer för att följa en person som har varit på olika ställen och arbetetat, ofta återkommer personen till samma ställen flera gånger.
Lycka till

[nicke]

Tack Jan-Erik och Maud !!
 
Jag kan nog säga att mycket klokare blev inte jag av att titta in på (metodfrågorna)
 
En liten förklaring till dig Maud:
 
Om man delar upp min oäktings historia i två delar så är följande fakta att notera.
 
1. mf f oäkting (fadern okänd!)  
2. mf m oäkting (fadern okänd!)
 
-I mitt fall är både min morfars far och morfars mor oäktingar.
-Är det en slump, eller??
 
Som om det inte vore nog, längre fram i husförhörsl. så får båda gemensamt efternamn.
-Lägg därtill ett senare giftemål på samma grunder.
Bäst att tillägga att Modern (pigan) i båda fallen har olika namn och FÖRHOPPNINGSVIS blir ett rimligt antagande att dessa två är helt skilda personer.
Därav är fakta nu till lite av mina tankegångar.
 
Modern (pigan) i båda fallen har en lycklig natt med allt från någon resande till en gårdsstrykare eller någon av drängarna i byn.
-Hon blir med barn!
1. Hon vet vem det är men skäms för att säga det till överheten/prästen.
 
Slutsats: faderns namn finns inte att hitta!
 
2. Hon är själv en s.k byhora och har inte så noga räkning på vilka hon haft inom ramen för en 9-månadersperiod och kan därav inte berätta vem som är fadern, även om hon velat!
 
Slutsats: faderns namn finns inte att hitta!
 
BARN AV UTOMÄKTENSKAP:
 
I det här fallet så är väl möjligheten att mannen/kvinnan som haft en liten affär utanför äktenskapet senare skiljer sig och gifter om sig med älskaren/älskarinnan och då blir barnet legitimt igen.
 
Slutsats: fadern blir nämd med namn senare i kyrkoböckerna och kan noteras.
 
Min slutsats/undran:
 
I mitt fall så är det inga som helst noteringar om trolovning,adoption eller utomäktenskaps barn
enbart (fader: okänd!)
 
Mödrarna i båda fallen står som ex.pigan anna svensdotter från stenstugan.
 
Men hur fungerar det med namnen som modern gett till barnen efter födseln.
-Kan det ha någonting att göra med fadern och dennes ev. namn som barnen nu får av modern.
I detta fall så är väl ett rimligt antagande att modern tyckte om pappan till barnen oavsett om det bara handlade om en månskensnatt men om det nu var så att modern inte visste om faderns namn eller inte ville veta om det.
Då måste namnet ha någon annan anknytning en faderns, kanske någon kär broder eller vän.
 
Hur som helst så är min kunskapsnivå begränsad och i det här fallet så behöver jag nog all hjälp jag kan få.
 
Väl mött och hopp om vidare hjälp i min såpopra
 
Nicke!

[Maud Svensson]

Hej igen, Nicke
Du tycks ju vara väl insatt i husförhörslängderna och har såvitt jag förstår kunnat följa din morfars farmor och mormor i spåren, och bör då även kunna finna dem i födelseböckerna. Så vad är egentligen problemet vad gäller den fortsatta forskningen om dessa båda kvinnor, bortsett från att de fick barn med okända karlar?
 
Jag vågar nog påstå att de allra flesta mödrar till oäkta barn visste vem barnafadern var. Problemet var att få honom att påta sig ansvaret.  
Det var på 1800-talet (som jag antar är det aktuella århundradet) mycket lätt att förneka faderskap och komma undan med det, även i de förhållandevis få fall där saken drogs inför domstol. Någon möjlighet att vetenskapligt bevisa faderskap fanns ju inte före våra dagars DNA-test.
 
Din morfars farmor och mormor var pigor på landet om jag fattat saken rätt. Om pigors villkor kan sägas att det nog ganska ofta förekom att flickorna utnyttjades av husbonden eller någon av hans söner så att följden blev ett barn. Dessa faderskap erkändes sällan. En vanlig lösning på problemet var att pigan fick flytta, i bästa fall med en summa pengar som betalning ett för allt och mot löfte om att hålla tyst. I andra fall kunde saken ordnas genom att en dräng, statare eller torpare påtog sig faderskapet och gifte sig med pigan.  
 
Så till dina funderingar om namngivningen. Jag har faktiskt i min egen forskning två exempel från tidigt 1900-tal, där mödrarna gett sina döttrar andranamn som anknyter till de officellt okända fädernas. Den ena flickan fick heta Arvida, den andra Mandis. I fattigvårdens arkiv fann jag senare att mödrarna uppgivit att fäderna var en Arvid respektive en Amandus. Det vanliga namnskicket var annars att uppkalla barnen efter de egna föräldrarna, framför allt att ge den förstfödde sonen hans farfaders förnamn.  
 
Ja, detta är väl inte till mycket hjälp om din ambition är att hitta fäderna till morfars far och mor. Mitt råd blir nog att du släpper detta spörsmål, åtminstone för tillfället, och i stället koncentrerar dig på deras mödrar. De bör som sagt inte vara svåra att följa genom kyrkobokföringen. Och kanske kan det genom denna forskning dyka upp uppgifter som ger nya ledtrådar i sökandet efter fäderna.  
 
Mvh/Maud

[nicke]

Snälla Maud !
 
Om det nu inte framgick så är problemet inte kvinnorna utan männen ifråga!
-Det är dom som jag är intresserad av, då jag tidigare nämt att (fadern är okänd!)och då jag undrade generellt om det är en slump att både fäderna står som okända.
-Eller finns det en gemensam nämnare här?
Samt att både mf m och mf f fick gemensamt efternamn utan att föräldrarna varit gifta.
 
Hur som helst maud så tar jag dig lite på orden och låter fäderna vila och bearbetar pigorna.
 
Vänliga hälsningar,Nicke!

[Torbjörn Norman]

Hej Nicke
Om de s k oäkta barnen fått efternamnet Andersson så tror jag att slumpen varit framme. Men fick de efternamnet Antikryttaren så då håller jag med om att det verkar vara lite underligt.  
Mvh Torbjörn i Björklinge

[Maud Svensson]

Nicke,
att båda fäderna är okända är säkert en slump - det var ju som sagt inte ovanligt med oäkta barn.  
Om det finns något anmärkningsvärt i att morfars far och mor hade samma efternamn är svårt att uttala sig om när man inte vet vilket namnet var. Om det var ett ovanligt namn finns väl anledning att höja på ögonbrynen. Det kan ju innebära att deras mödrar var släkt, till exempel systrar eller kusiner.  
Mvh/Maud

[nicke]

>>Maud svensson>>
 
Tack så väldigt mycket Maud, det är väl lite i dom banorna jag själv tänkte.
Om jag säger att efternamnet är Fors är efternamnet ovanligt ??
 
Väl mött Nicke!!
 
>>Torbjörn Norman>>
 
Angående ditt inlägg så kan man väl bara säga lustigkurre.
Om det nu var med glimten i ögat så tar jag den passningen, men var det menat som allvar så kan jag bara beklaga.
 
Har du någonting konkret att säga till mig så är du mer än välkommen att använd min e-postadress!!
 
Väl mött,Nicke!

[Maud Svensson]

Namnet Fors är ganska vanligt, för närvarande finns det 4378 personer i Sverige som heter så. Men om dina båda Fors kom från samma mindre ort ökar ju sannolikheten för att de var släkt.
Mvh/Maud

[Hasse Wester]

Hej
 
Undrar hur man går tillväga för att spåra min morfar Knut Wilhelm Söderholm som föddes av okända föräldrar på allmänna BB i Stockholm.
Hur hittar man fosterföräldrar eller barnhem.
Han föddes 1835-11-08.
 
MVH  Hasse W

[Ingrid och Olof Bergström]

Hej Hasse W! Går det inte att följa honom bakåt i kyrkböckerna? Du vet var han fanns, när din mor föddes? Då får du veta åtminstone fosterföräldrarna, och har du tur, kan han bo hos sin mor eller båda föräldrarna, om de gift sig efter hans födelse.

[Eva Dahlberg]

Hej Hasse! Det finns flera diskussioner om barnhemsbarn från Allmänna BB i Stockholm på Anbytarforum, där du kanske kan få tips. Under rubriken Landskap - Stockholm  finns under rubriken Efterlysningar - Barnhusbarn en lång diskussion (finns några efterlysningar också som heter Barnhusbarnet +namn). Under Landskap - Stockholm - Allmänt finns två diskussionstrådar, Allmänna BB i Stockholm och Allmänna Barnhuset.
 
Jag hittade dessa genom sökfunktionen (sök på inlägg, allmänna+BB), jag har ingen erfarenhet av sådan forskning själv.
 
Hälsningar, Eva Dahlberg

[Maria Svärd]

Hej Bibi Gustafson och alla andra,
 
Jag har sett enliknande notering i fb:
 
Min fff Carl Joel Aronsson föddes 1884-07-19 i
Stora Lundby fs.
 
Båda föräldrarna står ordentligt antecknade, men,
trots detta står fff som oäkta. Hans föräldrar var nämligen inte gifta vid tiden för hans födelse. De gifte sig i september samma år och var alltså trolovade vid tiden för sonens födelse.
 
Hur vanligt var detta förfarande? Var det en ovanligt sträng präst eller något vanligt förekommande?
 
M v h
Maria Svärd

[Sigurd Söderquist]

Om en fader har erkänt sig vara fader till ett oäkta barn.
Skriver man då att barnet är född oäkta eller naturlig dotter till fadern?  
 
Vet ej vad som är riktigt?
Tacksam för svar.

[Mia Ardvik]

Hej! Jag har fått ett bekymmer. Hon hittade sin mormor i Nacka födelsebok, men inga föräldrar fanns antecknade (!). Hur kan det vara möjligt? Vi vet båda föräldrarnas namn, men ingen av dem står med vid födseln...det är väl märkligt?
Vad kan det bero på och hur hittar vi föräldrarna i arkiven nu, när vi inte vet var de bor???

[Per Skjöldebrand]

Jag trodde oäkta var ett barn fött utom äktenskap, dvs oftast innan. Ett äkta barn blir alltså ett barn fött inom det äkta ståndet. Sedan spelar det kanske inte så stor roll vem fadern är, om det är den äkta hälften eller någon annan mer oäkta hälft.
Jag har mao ofta sett termen oäkta även om fadern är känd.
Någon språkvetare kan säkert härleda ordet äkta och hur det ev. hänger samman med äktenskap, att äkta, äkta hälft och maka.

[Anders Ryberg]

Barn var äkta om de var födda inom äktenskap, eller om de var avlade under äktenskapslöfte. Även barn födda strax innan föräldrarna gifte sig kunde räknas som äkta av prästen.
 
Anders Ryberg

[Carl-Fredrik Hanzon]

Naturligtvis förutsattes att barnets föräldrar var gifta med varandra, för att barnet skulle räknas som äkta född. Fick någon av kontrahenterna barn med någon annan, räknades barnet givetvis som oäkta, vilket oftast också angavs i födelsenotisen.
 
Detta var inte helt ovanligt, i synnerhet inte i krigstid, när många soldater var ute i fält långt borta från hemorten (oftast utomlands), och inte varit hemma på ett eller flera år. Fick den hemmavarande hustrun under denna tidsrymd ett barn, skrevs detta in som oäkta, såvida det inte kunde bevisas att maken varit hemma någon gång under denna tid.
 
Förutom dessa uppenbara fall finns naturligtvis ett mörkertal, men detta ska man nog inte överskatta, eftersom såväl den sociala som den kyrkliga kontrollen i byn och socknen var oerhört sträng, och det var oerhört svårt att hoppa över skaklarna, utan att vare sig släkt och familj, grannar (jag talar nu om tiden före skiftena, när man bodde tätt inpå varandra i bygemenskapen) eller präst fick nys om detta. Ingen hade för övrigt något intresse av att hålla tyst. Prästen fick procent på utdömda böter för hor eller lönskaläge, Grannarna hade oftast inget emot att få en hållhake på vederbörande, och hade kanske dessutom hämnd för något annat att utkräva.... Och vad beträffar släkten/familjen, var det ju så, att oäkta barn saknade arvsrätt (fram till mitten av 1800-talet efter båda föräldrarna och fram till mitten av 1900-talet (1958??) efter fadern), så det fanns nog en och annan som hade en del att tjäna på att det blev en arvinge mindre. När arv, pengar och egendom är med i spelet, är det ju inte precis vänlighet och omtanke om varandra som brukar känneteckna släktrelationerna..... (Dessa och närliggande ämnen har f.ö. stötts och blötts åtskilliga gånger, under varierande rubriker, i Anbytarforum, se dessa)
 
När det sedan gäller frågan om båda föräldrarna kunde stå som okända i födelseboken; det kunde de, och detta var speciellt vanligt i Stockholmsförsamlingarna. Man räknar med att bortåt en tredjedel av de barn som föddes i Stockholm mellan ca 1820 och 1860 hade såväl okänd far som okänd mor. Bakgrunden var det stora antal barnamord som begicks i desperata försök att slippa skammen, utfrysningen och alla de andra följderna av att föda ett oäkta barn. Därför gavs möjligheten för kvinnor att föda sitt barn anonymt. Men en förutsättning för detta var ju flyttning till en ort, där kvinnan inte var känd. Av den anledningen reste flickor från landet till anonymiteten i staden (i synnerhet Stockholm) för detta ändamål, medan finare damer från huvudstaden reste ut på hälsoresor till landsbygden, eller utomlands.

[Stefan E Sundbäck]

Däremot var det väl så, att trolovningsbarn räknades likvärdiga med äkta barn enligt lagstiftningen. Jesus var ju trolovningsbarn... Hur långt trolovningsbarnens arvsrätt sträckte sig, vet jag inte, men det kanske någon annan kan komplettera med.