Äldre inlägg (arkiv) till 1999-04-13

[Anna Johnson]

Först en kommentar till Swen: De smedsläktingar jag har, har endast omnämnts som smedsdräng, mästersven och (hammar)smedsmäster. Det sista ordet tyder dessutom på att plåt-, stål- och hammarsmed inte är liktydigt med en nivå utan olika typer av smeder (annars skulle man ju inte behöva förtydligandet hammarsmedsmäster). På vissa bruk skiljer man även mellan spiksmedjan, hammarsmedjan etc, vilket också det tyder på att det rör sig om smeder som arbetade med (delvis) olika saker.  
 
Detta för mig även över till min fråga: En av mina förfäder var smedsdräng i manufaktursmedjan. Vad var det?

[Ulf Berggren]

Befordringsgången har varierat vid olika tider. Ibland har man särskiljt kolpojke/kolgosse från lärdräng, ibland inte. Hammarlag och hushåll beskriver ju en viss tid, vilken tid det gäller torde framgå i boken. Det låter också konstigt att knippsmed skulle stå med i befordringsgången där. Knippsmed, spiksmed etc är ju olika sorters smeder, precis som man kan vara hammarsmedsdräng kan man ju vara t ex stålsmedsdräng.

[Jill Raneryd]

Anna: Här kan du läsa mer om manufaktursmedja.
http://g3.spraakdata.gu.se/cgi-bin/saob/uppslag.cgi?ordfalt=MANUFAKTUR&ankare=MANUFAKTURSMEDJA&fil=m00201.k.cur&sida=1

[Swen Stockhaus]

Ulf: Du har rätt. Jag måste gruppera titlarna efter olika tider.  
 
Observera att detta bara är några exempel, i ett försök att bättre förstå befordringsgången. Titeln mäster innehade ju smeden bara en del av sitt arbetsliv.  
Dessa befordringsgångar blir nog närmare sanningen:
 
Pernå fs, Finland (1750): Smedsdräng - Mästersven - Knippsmed - Mästersmed.  
 
Gästrikland (1830-1850): Koldräng - Räckardräng - Mästersven - Mästersmed.
 
Går det att göra något motsvarande för 1670-talets Västmanland?

[Torsten Wielbass]

Ett bidrag till diskussionen om smedernas ´befordringsgång´. I Carl-Herman Tillhagens Järnet och människorna, 1981, står att läsa på sid. 267: För rekryteringen av smeder vid hamrarna gällde särskilda av Kungl Majt fastställda bestämmelser, som återfinns i hammarsmedsförordningen av 1766.. Enligt denna skulle hammarsmedsämbetet bestå af Ålderman, Mästare, Mästersven och Smedsdräng, den förr kolgosse hetat. Sic!

[Swen Stockhaus]

Anna och Jill:  
Norstedts uppslagsbok berättar att ordet  manufaktur kommer av latin: manu facere (tillverka för hand). Ursprungligen verkstad, sedermera fabrik.
 
Torsten: Tack för tipset! Jag har denna bok, men stycket om Smedsyrkets rekrytering hade jag bevisligen inte läst ordentligt.  
Har någon läst denna förordning och kan berätta mera?
 
En följdfråga:  Som tidigare skrivits, beskrivs mästersven som titel för utlärd gesäll. I vilken nivå godkändes denne gesäll på 1700-talet (lokalt eller på länsnivå)?

[Sven-Ove Brattström]

Ref Smeders befodringsgång.
 
Befodringsgången har varit mycket olika, beroende på tidperiod, och på brukets organisation.
Jag tror att man måste undersöka varje bruksföretag för sig, det går nog inte att ange något generellt för exempelvis ett bergslag eller liknande.  
När en smed anges med yrkesbeteckningen mästare innebär det hans anställningsform. Det vill säga han är arbetsledare för arbetslaget, i egentlig mening kanske även arbetsgivare inom vissa ramar.
 
När smeden hade lärt sig yrket, avlade han ett mästarprov inför bergslagets ålderman. Om det smidda mästerstycket godkändes, erhöll han sitt mästarbrev av bergslaget.
Det är viktigt att tänka på att många av dem som står som smeddrängar och mästersvenner faktiskt innehade mästarbrev, fast det inte fanns någon ledig anställning som mästare.

[Heléne Friberg]

Jag är intresserad av Stenfors bruk i Tingsås sn, Kronobergs län. Finns det några uppgifter om detta någon stans, böcker eller dyl? Har flera smeder från 1700-talet som arbetade där.
Hälsningar Heléne Friberg

[Swen Stockhaus]

Heléne: Litteraturtips.  
Werdenfels, Åke: Stenfors bruk vid 1800-talets början - Tingsås hembygdsförenings årsskrift 4 (1965). Sid 29-36.
Källa:Litteratur om sv. industriföretag (IVA 1979).

[Swen Stockhaus]

Sven-Ove: Tack för ditt intressanta inlägg!
Min ff ff ff f Johan Stockhaus (*1737-09-25) blev mästersmed (förmodligen) vid Franshammars bruk,  Hassela sn, Hälsingland, på 1770-talet.
 
I min uppslagsbok berättas att skråväsendet upphörde 1846. Simrishamns Fabriks- och Hantverksförening bildades 1847 och utfärdade då sina första gesällbrev. Var kan jag läsa om vilka som avlade gesällprov och mästerskap från skråväsendets tid?

[Sven-Ove Brattström]

Swen Stockhaus:  Skråarkiven brukar förvaras på landsarkiven, i Stockholms fall Stadsarkivet. Där kan finnas längder över gesäller och mästare.
Vad gäller brukssmederna bör det vara aktuellt bergslags arkiv , om längderna bevarats. Nordiska museet i Stockholm har också mycket i sina arkiv om skråväsendet - även skråarkiv förekommer där.
 
Smederna omfattades formellt av exempelvis hammarsmedsförordningarna, men järnbruken var verkligen entreprenörernas företag. Det gjorde säkert att förordningarna kom på efterkälken.
Så länge staten fick inkomster lade man sig inte i så mycket. I riksdagsprotokollen förekommer till exempel regelbundet fall, där bönder i en socken besvärar sig för att få sälja den träkol de kolat, till den som som ger det bästa priset.
Nästan alltid ger riksdagen bruket rätt, och bönderna tvingas sälja till ett sämre pris till det bruk som har rätten inom området. Vad jag vill visa med detta är att det var nog inte så noga som de tryckta förordningarna ger sken av.

[Jill Raneryd]

Angående skråväsendet för smeder så läste jag i en bok (minns tyvärr inte vilken) att i början av 1700-talet var hela skråväsendet i gungning och 1714 lämnades till Kungl.Maj:t ett förslag om succesiv avveckling av skråväsendet. Man ansåg att skråordningen hindrade en önskvärd tillströmmning av god utländsk arbetskraft.
Mvh
Jill

[Ulf Berggren]

Uppgifter om nästarprov och gesällprov (mästersvensprov) tillhör det som togs upp vid hammartingen. Dessa kan man dels hitta i Bergskollegiums arkiv, underavdelningen Advokatfiskalsarkivet, på Riksarkivet, dels i bergmästardömenas arkiv, som mycket riktigt förvaras på landsarkiven. Se gärna min artikel Hammarting för Östergötland 1692-1699 i förbundets årsbok -97.

[Fredrik Derefeldt]

Jag funderar över skillnaden mellan en smed verksam vid ett bruk (bl.a. hammarsmeder, spiksmeder, stålsmeder) och s.k. gårdssmeder.
 
Vad jag har fått för mig är att en gårdssmed bl.a. inte tillhörde något bergsmästardöme (där de s.k. hammartingen bl.a. inträffade).
 
Ska man klassa en gårdssmed mer som en arbetare (dräng) på en gård med specialitet riktad mot smedsyrket?
 
Mvh
Fredrik Derefeldt

[Katarina Heljedal]

Svar till Stephan Fjärem:
Litteraturtips om Haddebo bruk, Närke:
Större delen av brukets historia från dess grundande 1658 till början av 1900-talet finns i: Sköllerstabygden : tre Närkesocknar, Sköllersta, Svennevad, Bo / [red.: Ann-Sofi Schotte-Lindsten], volym 1-3. - Hallsberg : Hallsbergs kulturnämnd, 1978-1992.
 
En del intressanta uppgifter om hälsoläget för bruksarbetarna finns i:  
Ett läkardistrikt berättar : om gångna tiders sjukvård i Bo och Svennevads socknar / av Per Hemberg. - Hjortkvarn : Country Life, 1987

[Torsten Wielbass]

Har någon möjligen registrerat det yrkesfolk (smeder, etc.) som fanns vid Vittlanda bruk i Dalsland från dettas etablering år 1693 och 20-30 år framåt i tiden?

[Lotta Johansson]

Fredrik!
En gårdssmed var, i dom sammanhang jag stött på dom, en smed som var anställd vid t ex ett gods eller säteri. Han skötte alltså gårdens smidesarbete.
 
Hammarsmeder, spiksmeder, vapensmeder och dylikt, var ju anställda av bruk eller faktorier.  
 
Mvh//Lotta

[Madeleine Raftö]

I Smeddatabasen har jag lagt in Tösse sn som Örjan Hedenberg har gått igenom och där antecknat alla smeder. Så materialet som finns inmatat gällande smeder är C:1-C:4 födda (1697-1804), C:2 vigda (1724-1800) och C:1-C:4 döda (1699-1802). Smeddatabasen kommer att utkomma som CD under sommaren (över 20.000 personer finns nu inmatade) och kommer även att finnas till försäljing på Släktforskardagarna i Värmland.

[Lotta Johansson]

Hej Madeleine!
 
Jag har meddelat att jag forskar i smedsläkterna Stille, Westberg och Frisk, och dom är med i förteckningen över smedsläkter, men bara namnen. Om uppgifterna om släkten ska komma in i någon databas, hur gör jag då? Kan jag skicka det till dig?
Dessutom är släkten Stille(i vilken även Westberg ingår) utredd av Per Stille i Uppsala. Finns dom uppgifterna med?  
 
Mvh//Lotta

[Madeleine Raftö]

Hej Lotta! Sänd alla uppgifter om smeder du har till mig, så skall jag lägga in dem i Smeddatabasen. Sänd dem med fil via e-post så tar jag hand om dem. Jag har inga Stille med i smeddatabasen så det verkar inte som om han sänt något till mig.

[Torsten Wielbass]

Tack Madeleine för Din kommentar! Är det så, att i smeddatabasen så utgör kyrkoboksmaterialet det enda underlaget?  
För att kunna relatera yrkesfolket till ett visst bruk, krävs väl i första hand info från hammartingsprotokoll, alt. mantalsuppgifter, alt. brukets egna räkenskaper, eller...?
Mvh/Torsten W.

[Madeleine Raftö]

Hej Torsten. Det jag matar in i Smeddatabasen för tillfället är födda/vigda/döda från de socknar som har bruk från början när kyrkböckerna startar till ca 1800-talet. Sen är det mycket material från forskare som forskar på en viss släkt och då kan vissa linjer gå fram till nutid. Allt material som kommer in till mig kommer att till slut finnas med i Smeddatabasen, och vad materialet består av beror helt på de enskilda forskarna. Det är meningen att Smeddatabasen skall bli så fullständigt som möjligt och även innehålla det material du nämner. Så svaret på din fråga är att Smeddatabasen kommer inte bara innehålla kyrkoboksmaterial när den blir fullständigt färdig. Har du material?

[Veronika Berglund]

Hej Madeleine,
 
Kan du kolla om mina smeder finns med i din databas? Blomster heter de, och jag tänker främst på Johan Jacob Blomster född 1829 (ant. i Eskilstuna).  
 
Det är all info jag har just nu - letar vidare.
 
mvh,
Veronika

[Lars Kjellbom]

Smeden Gutke.Har en bild av en vapensköld med texten 3 halva liljor över och omkring ett runtecken. På hjälmen 3 halva liljor på stänglar Den förste Gutkes vapen.
finns det någon som vet mer om detta vapen,eller kanske någon litteratur om dessa vapensköldar.
MVH Lars Kjellbom

[Fredrik Derefeldt]

Jag återkommer med inläggen om att flytta långt.
 
Visst, vissa smeder kunde flytta långt. Jag har själv exempel när någon flyttat från Tveta sn (B) och Östra Vingåker sn (D) till Attmar sn (Y) respektive Torp sn (Y).
 
Vad jag funderar på är varför någon flyttat den långa biten för att ca 5 år senare flytta tillbaka till den församlingen han kom ifrån.
 
Den jag tänker på är följande:
Carl Gerhard Jefwert, f 1809 flyttade 1834 från Östra Vingåker sn (D) till Torp sn (Y). Där gifte han sig omkr 1835 med Anna Stina Broms, f 1815 (dotter till Johan Erik Broms och hans hustru Maria Ulrika Zetterberg). De fick två barn, varav en dog ca 1 vecka gammal. År 1838 flyttar familjen tillbaka till Östra Vingåker sn (D).
 
Till Veronika: Angående Blomster i Eskilstuna, läsa under landskap i Anbytarforum.
 
Mvh
Fredrik Derefeldt

[Veronika Berglund]

Hej Madeleine,
 
Jag har lite noteringar om några smedssläkter från ca 1746 till 1870. Främst i Hed(Nyhammars bruk, Västmanland) och även lite när de sedan flyttat till Eskilstuna Fristaden.  
Från dopböcker och hfl. Även en del som varit dopvittnen (dvs har namn och bostadsort men har inte kollat mer)
 
Familjenamn Åström, Holst, Blomster(från göteborg) - hammarsmedsmästare, guldsmeder, låssmeder.
 
Är det några du har i din databas eller vill att jag mailar dig?
 
mvh,
Veronika
veronika@udac.se

[Jonas Ericsson]

Hej!
Finns det någon som har uppgifter om Långvinds bruk i Hälsingland. Jag söker uppgifter om två släkter, Winlund och Winholm, från detta bruk.  
 
Även tips på litteratur etc. om detta bruk emottages gärna.

[Swen Stockhaus]

Jonas: Här kommer lite boktips!
 
Norberg, Petrus: Hälsinglands järnbruk i gången tid (Uppsala 1956).
Källa: Libris.
 
Bergkvist, Sven O/Olls, Bert: Gamla smeder och bruk.(1971).
Källa: Libris.
 
Burman, Eliot: Långvinds bruk och järnhanteringen i Enånger. (Hälsingerunor 1973, s. 95-101).
Källa: IVA 1979.
 
Krantz, Magni: Långvinds och Boda bruk. En kort historik. (Gammal hälsingekultur 1952, s. 9-20).
Källa: IVA 1979.

[Stig Geber]

Finns det någon hemsida eller annan beskrivning av smedsdatabasen? Vad är kraven på materialet?
Är det bara ett register eller finns relationer med?
Hur får man tillgång till databasen annat än den CD som kommer ut? Tas vallonsmeder med?

[Jan Moberg]

Guld- eller silversmeder
I vilket skrå etc ingick guld- el/och silversmeder under 1700-1800-talet? Finns det någon förteckning över dem som var verksamma i Stockholm under ovanstående sekelskifte? (Söker efter en Franz Staudinger)
Jan Moberg