Skrivare, häradsskrivare

[Carina Lundin]

Hej!
 
Jag undrar om någon vet vad det innebar att vara skrifare åt en Häradsskrifare.
 
Vad skrifareyrket kunde innebära....
 
Mvh Carina

[Ritva Winter]

Hej
 
En häradsskrivare var tydligen arbetsledare för ett antal 'under'-skrivare. Kan nog också betyda, att häradsskrivaren 'vikarierade' på någon annan högre tjänst och i likhet med lagläsare och underlagmän hade sin egen vikarie = skrivare. En häradsskrivare jag försöker 'få kläm på' fick kungligt uppdrag att medverka vid indragningen av förläningar i olika landskap. Är det rätt individ verkade han sedan som vice häradshövding och 'inofficiellt' som underlagman.  
Förvaltningsvärlden fungerade nog då som nu på samma sätt med vikariat.
Hälsn
Ritva W

[Karin Andersson]

Carina.
Häradsskrifvare, kallas den landsstatstjänsteman, en i hvarje fögderi, hvilken det åligger att föra jordebok, uppbördsbok, upprätta taxerings- och andra uppbördslängder, utfärda debetsedlar och verkställa annat för fögderiförvaltningen nödigt skrifveri, hvartill äfven hör att uppgöra längder för riksdagsman- och prästval ......
Delcitat ur Nordisk familjebok (1910).
Häradsskrifvare är ju en gammal titel.Säkert var det vanligt att de hade skrifvare till sin hjälp.
I nutid var han chef för ett fögderi - häradsskrivarkontor - jämför med idag skattemyndig.  
Sök på Googl; Häradsskrivare.

[Göran Stenberg]

Hej! Jag håller med Karin! Däremot förstår jag inte riktigt Ritva och det där med häradsskrivarens medverkan vid indragning av förläningar. Det måste ha varit länge sedan. Var i tiden befinner Du Dig? Titeln vice häradshövding tillhör f ö 1800-talet och tidigt 1900-tal.
GS

[Ritva Winter]

Svar till Göran Stenberg.
 
Den häradsskrivare jag nämnde fick kunglig fullmakt 1591 att tillsammans med (som biträde till?) en adelsman sköta nämnda indragningar.
 
Det är riktigt att den korrekta titeln skulle ha varit lagläsare. 'Vice häradshövding' användes dock redan 1648 av den åländske lagläsaren Erik Mickelsson. Detta inhämtat ur en intressant artikel av Sture Petrén: Lagläsarna, ett bidrag till det svenska domstolsväsendets historia. Rättshistoriska studier, serie II, band I.
RW

[Göran Stenberg]

Hej Ritva! Tack för Ditt inlägg och referensen till  Petrén! Användningen på 1800-talet är kanhända mer institutionaliserad, dvs att man då kunde söka en tjänst som vice häradshövding? I alla fall har jag en känsla av de florerar just i slutet av 1800-talet och fram till tiden för första världskriget. I Finland finns de kanske kvar än i dag? Många hälsningar/ Göran
 
(Meddelandet ändrat av Gst den 29 maj, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av Gst den 29 maj, 2008)

[Göran Stenberg]

Det finns en avhandling om landsstatens organisation i äldre tid och den tar upp häradsskrivarna, men tyvärr kommer jag inte ihåg vare sig författare eller verktitel just nu.
 
(Meddelandet ändrat av Gst den 29 maj, 2008)

[Ritva Winter]

Hej Göran. Avhandlingen låter mycket intressant. Utgiven i tryck eller endast något universitet? Tacksam om du återkommer om detta när minnet klarnat.
 
Eljest, min förfader levde i en turbulent tid, Klubbekrig, maktstriden Carl - Sigismund, Carls blodbad i Viborg, H-fors och Åbo, expansionen österut, och mitt i detta - omorganisation av förvaltningen. Inte en siffra stämmer med 'standard' och det är verkligen en utmaning för en glad amatör att söka sig fram i detta. Man satt inte på sin tjänstestol särskilt mycket, utan hoppade mellan olika yrkesroller. Adelsmannen (profoss i Finland) blev underbefälhavare på Nyslott (och senare avrättad av Carl). En rådman/borgmästare kunde tydligen vara knuten till en militärstab och verka som domare etc.  
 
Receptet verkar vara Cajsa Wargs, man tog den kompetens som fanns tillgänglig och använde den på bästa sätt - och det tycks ha fungerat riktigt bra. Säkerligen är en stor del av förtjänsten Axal Oxenstiernas.

[Göran Stenberg]

Avhandlingen är Bo Westerhult, Kronofogde, häradsskrivare, länsman  : den svenska fögderiförvaltningen  1810-1917  (Lund 1965). Nu ligger ju fokus här betydligt senare än den tumultuariska tid och dito region som Du rör Dig i, men jag tror att Du åtminstone kan hitta referenser till annan litteratur. Jag läste boken för länge sedan och tyckte att den gav värdefull information. F ö håller jag med om att Axel Oxenstierna var en riktig klippa.
God morgon!
Göran

[Göran Stenberg]

1917 är f ö året då de svenska vicehäradshövdingarna försvinner.

[Torbjörn Jerlerup]

Jag har funderat lite över yrket skrivare också. Om man går igenom det gamla danska källmaterialet för Skåne så hittar man denna yrkeskategori lite överallt i byarna. Vid ett och samma tillfälle kan det finnas upp till två - tre personer med namnet skrivare ute i socknarna. Yrkeskategorierna man möter i byarna på 1500-talet är skrivare, skomakare, skräddare och smeder.
 
Jag tror man måste skilja mellan skrivarna före och efter ca 1680. För runt 1680 ökade läs- och skrivkunnigheten i landet och de indelta soldaterna tog över byskrivarnas roll som de som författade brev och hjälpte till med lättare undervisning i att skriva. Dessutom verkar det som om, av juridiska skäl, präst och klockare i hög grad användes för att formulera brev och sånt.
 
Innan 1680, och i synnerhet då Skåne var svenskt måste det ha funkat annorlunda. Och att hitta en yrkeskategori vid namn skrivare är intressant. För det är verkligen ett yrke som förmedlar hur det var förr.
 
Hur är det med er andra. Har ni hittat några skrivare i er forskning ute i byarna i Sverige eller i dåvarande Danmark?
 
Är det nån som vet nån bok, avhandling eller liknande där nån försökt belysa skrivaryrket före skrivkunnigheten ökade bland folk.