Rådman

[Andreas Wikström]

Hej!
Jag undrar vad en rådman gjorde? I min släkt så har vi en Sven Widström som var färgare och rådman.
Enligt SAOB så var en rådman följande:
 
BETYDELSE: titel för de (efter 1948 alltid lagfarna) personer som jämte borgmästaren bilda magistraten i en stad (o. som jämte borgmästaren o. i vissa fall asses sorer äro domare i rådhusrätt);  
 
 
BETYDELSE: förr om vald medlem av rådet i en stad l. om bisittare i gruvrätt. Illitterat rådman, om förh. före 1948: icke lagfaren ledamot av magistraten.  
 
Jag undrar om det finns någon som vet mer vad en rådman gjorde. Finns det några speciella arkiv där man kan följa besluten som borgmästaren och hans rådmän gjorde?
Mvh Andreas Wikström

[Elisabeth Thorsell]

Borgmästare och råd bildade tillsammans rådhusrätten i en stad. Rådhusrättens förhandlingar och beslut (protokoll) finns för det mesta bevarade i lämpligt landsarkiv.

[Per Wallin]

Hej! Har hittat en ana som var rådman i Gävle på 1600-talet. Vad innebär det att vara rådman och speciellt under den tiden?? Var det ett yrke eller en bisyssla? Hur blev man rådman? MVH Per Wallin

[Walter Haury]

En fråga därtill:
 
Tillhörde det kanske även till rådmännens tjänsteplikter att framträda som dopvittne i problematiska fall?
 
Walter

[Annsofi Sterner]

Finns det någonting att läsa om rådmän från 1600-talet i Karlstad?  
Finns uppgifter i rådhusrättens eller länsstyrelsens papper om rådmännen?
 
Jag hade hoppats på att volym 72 i samlingen Genealogica hos Riksarkivet skulle ge en komplett bild av rådmännen i Karlstad från den tiden, men blev grymt besviken. Uppgifterna är godtyckliga, och troligen sammanställd efter uppgiftlämnarens egna intresseområden. Den rådman i Karlstad jag sökte, Sven Bånge, fanns inte med i Genealogicas volym 72.

[Karin Sundling Nygren]

Hej!
Någon som vet något om rådmannen i Västerås Johan Beurling 1669-1726 gift med Elisabeth Höijer 1671-1724.  
Deras son Samuel efterträdde sin far som rådman
 
M v h
Karin

[Mathias Söderström]

Annsofi!
 
Ser att det är 6 år sedan inlägget skrevs, men jag har själv anor som varit rådmän i Karlstad.
Ser inte ut att finnas några register över rådmän i Karlstad.
 
Har börjat att skriva ned alla rådmännen jag kommer över när jag läser i kyrkoböckerna.
 
Om någon vill bidra med rådmän i Karlstad, så kontakta mig gärna. Kanske kan det vara till nytta för någon annan släktforskare sedan?
 
Har för övrigt noterat att många rådmäns barn gifter sig med varandra i Karlstad.
 
Tänker på bland annat sambandet mellan Buchau, Tolerus, Forsell, Allström.  
 
/Mathias

[Mathias Söderström]

Tar mig kanske vatten över huvudet när jag försöker att hitt lite information om gamla rådmän i Karlstad, men jag tror mig finna någon intressant.
 
Tidigare Borgmästaren i Karlstad Johan Börjesson Carlberg, som också är mannen som grundade flertalet hammarsmedjor efter Ranån i Värmland.
 
När jag försöker läsa och tyda Advokatfiskalen i Värmland från 1652 i AD Online, så tycker jag mig kunna läsa hans namn och jag tycker det ser ut som att han omnämns som Rådman och inte Borgmästare.
För mig skulle det vara helt nya uppgifter om han också varit Rådman. Borgmästartiteln ärvde han ju efter sin svärfar, så vitt jag kunnat förstå.
 
Bifogar en bild från Advokatfiskalen i Värmlands län EVIIBAA:1199 Bild.383
 
Vore mycket tacksam om någon med kunskaper i 1600-talskrift ville tyda texten i bifogad bild.
 
/Mathias
 

[Markus Gunshaga]

Hej Mathias!
 
Denne Johan Börjesson (Carlberg) verkar ha varit en spännande man, och jag försöker själv fortfarande koppla min anfader Johan Carlberg (1794-1882) i Ängelholm som ättling till Johan Börjesson, som släkttraditionen förtäljer.
 
I den nämnda notisen nämns dock tyvärr bara det som redan är känt, att Johan Börjesson var just borgmästare (däremot verkar det som att Johan var borgmästare tillsammans med Salomon Pedersson, så Karlstad hade två borgmästare vid denna tid?). Texten lyder såhär (min kursiv):
 
1652:
Samma gångh wore Wäll:tt Gustaff Eriksson, Gustaff Börgesson och
Anderss Månsson och Stadz Notario förordnade samma arff at
uthtaga effter Specificationen.
Dhen 26 Junij höltz Rättegångh å Carlstadz Råådhuuss nährua-
randess Borgmästerne Wäll:tt: Salomon Pädersson Wäll:tt Johan Börgeson
och effterskrifne Rådmän.
Larss Ingemarsson  Gustaff Eriksson
Gustaf Börgeson Biör Nilsson.
Hemming Piper. Anderss Månsson.
 
Mvh, Markus

[Stefan Zylberstein]

Rådman ELLER borgmästare, egentligen, undrar Mathias. Lugnt, det är ingen motsättning. Ingetdera gick ju egentligen i arv, utav var snarare karriärstege.
De var inte heller yrken som sådana, utan i mångt och mycket hedersutnämningar och hederssysslor. Där huvudkandidaterna var de välbesuttna i staden. De hade allihopa civila sysslor också.
Dvs, var man en ansedd person, säg betydande köpman eller fabrikör i staden, då var man också nästan automatiskt rådman. Åtminstone periodvis.  Liksom man fö oftast satt med i en eller flera kommunala nämnder - iaf om man så önskade.
 
Borgmästartiteln gick alltså inte i arv. Men det är självklart att sonen till en framgångsrik borgmästare med fint anseende hade givetvis extra lätt att själv bli vald till borgmästare så småningom. Och innan dess tjänade han sina sporrar som rådman. Och eller på andra poster i sin stads kommunala styrelser. SAMT i sin civila gärning givetvis.
 
Det är i stort sett samma grupp som deltog i stadens fullmäktige. Även om en och annan välmeriterad fanjunkare, en ganska genomsnittlig köpman och annat löst folk också kunde hamna där. (Efter rösträttens genomförande uppluckrades givetvis systemet, men det är ett annat tidevarv).
 
Den välbesuttne, köpman, framgångsrik fotograf eller adelsman från orten, hade underförstått första tjing till att bli utsedd som rådman eller dylikt.
Den stora vattendelaren var om han HADE lust att engagera sig samhälligt. Vissa ville det, och då blev de också invalda.  Andra hade inte lust, och de höll de sig borta från dylika församlingar.
Liksom att vissa agerare gärna donatorer och sponsorer, medan andra inte gjorde det.
 
Det finns fö en viss koppling mellan dem som gärna engagerade sig och satt i styrelser och tog initativ OCH dem som var donatorer.
ATT donera var ofta det enklaste och snabbaste sättet att få saker och ting gjorda som man önskade att de skulle bli gjorda.
 
De vi talar om var på den tiden nästan enbart män. Kvinnors möjlighet att agera var som bekant åtskilligt trängre.
Men naturligtvis hade även kvinnor vissa möjligheter, och säkert agerade många.  Mycket vanligt var enligt principen bakom varje framgångsrik man finns en kvinna. Överdrivet förstås, men ett rejält korn av sanning finns det allt med i talesättet.
Donationer var en annan möjlighet.  I Lidköpingstrakten har vi Anna-Lisa Lidbeck som ett lysande exempel.  
Grevinnan Louise Piper-Hamilton till Villa Giacomina och Stola (1808-1879)ett mindre känt, men mycket fint exempel på hur man med små medel kunde göra mycket för att aktivt hjälpa sina medmänniskor.

[Mathias Söderström]

Marcus,
Tack för att du tog dig tid att göra en texttydning.
Intressant med två borgmästare.  
Nu när du gjort texttydningen kan jag faktiskt läsa och förstå texten. Har mycket att lära mig när det gäller att läsa och tyda denna gamla skrivstil. Som 80-talist, så är man ju mer van med dataskrift än handskrift!  
 
Stefan,
Huvudsakligen, så är det rådmännen som intresserar mig, då jag försöker att skapa ett eget litet rådmansregister över Karlstad. Att Johan Börgesson dök upp tyckte jag var lite intressant och framförallt då jag tyckte det såg ut som att han var rådman och inte Borgmästare. Nu hade jag fel gällande att han var rådman, men det var ändå kul att finna hans namn.
 
Har själv en anfader, som var rådman i Karlstad på 1700-talet och han var i Uppsala i studier. Troligen läste han juridik för strax efter hemkomsten, så blec han rådman i staden. Hans svärfar var också rådman i Karlstad och hans far var Notarie. Vissa uppgifter säger att Notarien också ska ha varit borgare i staden.
 
Intressant med den bakgrundsinformationen du ger om just att framgångsrika köpmän kunde vara rådmän. Detta var ny information för mig.
 
Tyvärr vet jag inte mycket om min anfader som var Notarie/borgare, men han borde nog ha varit hyffsat rik, då han skickar båda sina söner till Uppsala för studier. Tittar man i studentmatriklarna, så är det ju inte vilka personer som helst som studerar. Inga vanliga bönder.
 
Du verkar sitta inne på en del information Stefan. Kanske kan du berätta för mig vad en rådmans sysslor egentligen var. Tycker inte riktigt att jag fått klart för mig vad de egentligen gjorde. Så vitt jag vet så ingick de i Borgmästarens stab och fungerade lite som just rådgivare/rådmän till denne!
 
En rådman idag har ju en helt annan roll än på 16-1700-talet.
 
/Mathias

[Moderator Yrken]

Fyra inlägg har flyttats hit från en numera raderad rubrik med samma namn.