Enligt SAOB:
RYKTARE, m.
[ fsv. röktare, vårdare, förvaltare, sv. dial. röktare, röjtare (i bet. 1 a); fr fd. røkter(e) (d. røgter)]
1) (numera bl. i a o. b) till 1: vårdare, skötare. MÖLLER 1790.
a) ( sht i vissa trakter) till 1 c : man som handhar skötseln av (nöt)kreatur i en ladugård l. (nu mera föga br.) hästar i ett stall, kreatursskötare l. ladugårdskarl resp. hästskötare l. stalldräng; i sht förr äv. närmande sig 2, om man som ger husdjur (särsk. häst) sådan värd som avser att hålla djuret rent o. snyggt (gm borstning o. tvättning o. d.); förr äv. dels om man som sköter bin, biskötare, dels om man som sköter mulåsnor (i ssgn mulåsne-ryktare).
LINNÆUS Bij skjöts. 12 (1768; om biskötare). På Tjoleholm (hållas) 2:ne karlar el. drängar.. (till att sköta kreaturen), som äro lika lönte och ansedde med andra drängar... Desse kallas Rytare; och detta är ef ter danska seden. BARCHÆUS LandthHall. 41 (1773). (Sv.) Ryktare... (Fr.) Valet qui panse les chevaux... Nettoyeur. NORDFORSS 1805;
jfr 2. Då en ny Rycktare tillsattes togo Hästarna snart hull. FLORMAN Hushållsdj. 89 (1834).
Gårdens trenne tjenare, ladufogden, stalldräng och rytaren. MÖLLER Jordbr. 238 (1881).
Medan gamle Sören, ryktaren (på Gudmuntos prästgård), i sina stora trä skor slamrade omkring och gav kreaturen foder. MinnGPrästh. 1: 63 (1924).
NILSSON HistFärs 28 (1940). jfr ko-ryktare.
2) (mera tillf.) till 2: man som ryktar häst(ar) l. nötkreatur o. d.; stundom vårt att skilja från 1 a. IllSvOrdb. (1955).
Dvs en ryktare hade hand om kor och hästar, med särskild tonvikt på att hålla dem rena och snygga. Det innefattade inte att han mjölkade korna, det gjorde kvinnor. Troligen selade han inte heller hästarna, i varje fall följde han inte med herrskapet för att ta hand om hästarna som en stalldräng gjorde.
Det måste naturligtvis vara en stor gård som hade en så specialiserad arbetsstyrka.
Ingela