Äldre inlägg (arkiv) till 09 mars, 2007

[Elizabeth Joelsson]

Hej  
Enligt det register som finns i Nyköping/Oxelesund  
släktforskarförening, så bytte min Musikant, Hindrik Wilhelm Frank - född Gera - Sachen i  Tyskland 1794 02 12, bosatt i Lunda, titel från musikant till Fältmarskalk 1835.  
Är det ngn som kan säga vad detta kan betyda. En Fältmarskalk lär väl inte ha funnits i Lilla Lunda?  
Har någon sett detta namn Frank, el Franck  
i några register. H Wilhelm fick barn i Nybygget - Lunda, mellan 1819 och 1842, men sen är de försvunna. Tack för ev svar  
 
Elizabeth

[Barbro Behrendtz]

Hej Elisabeth!
 
Står det möjligen inte Fältmusikant som titel? Det var nämligen en grad för en militär musiker. Jag har träffat på ett antal militärmusiker i Östergötland och där vandrar de i befordran från Spel i Nummer-Harmonist-Fältmusikant-Musiksergeant och till Musikfanjunkare allt enligt Generalmönterrullorna från Krigsarkivet.
 
Barbro

[Elizabeth Joelsson]

Hej Barbro!
 
Tack för svaret, och det låter nog mer troligt
att det ska vara Fältmusikant. Jag läste uppgif.
i det register som finns att ladda hem fr  
Nyköping. Jag letar o forskar vidare.
Tack!

[Sam Blixt]

Vilka uppgifter hade en trumpetare vid olika regementen?
 
Jag undrar om uppgifterna kunde variera beronde på var i landet man hade tjänsten?
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Olle Elm]

Niklas Hertzman är en baddare på trumpetare och har samlat mycket kunskap om t ex trumpetarnas arbetsuppgifter.
Själv har jag, utan att lusläsa det Niklas skriver, för mig, att trumpeten hade samma funktion i kavalleriet som trumman i infanteriet.

[Niklas Hertzman]

Hej Sam !
 
Jo det stämmer som Olle skriver. Trumpetarna bland de ridande hade samma arbetsuppgifter som trumslagarna bland fotfolket, nämligen att förmedla befälhavarnas signaler. Det fanns olika signaler för t.ex. eld, höger, rakt fram, eld upphör osv. Längre fram i tiden (läs 1800-tal), så började de spela mer musik i orkestersammanhang.
Om trumpetarnas arbetsuppgifter skilde sig från olika landsändar vet jag inte, men huvuduppgiften var i alla fall den samma.

[Henrik Mangs]

Kronans Trumpetare.
Olof Svensson Rahm.
 
Min förfrågan gäller släkten Ram med anknytning till Stockholm tiden 1650-1750.Jag har under några års tid forskat i mina och mina barnbarns anor. Då har jag påträffat många intressanta personligheter. En av dessa var rotesoldaten på Lillpensar i Munsala, Carl Olofsson Rahm. Han är troligen född i Clara församling i Stockholm någon gång på 1730-talet. Carl deltog i Pommerska kriget 1757-1762 och var korpral och fältskär.  
 
För en tid sedan läste jag boken Regalskeppet Kronan och kom då till insikt om att tre musiker ombord bar släktnamnet Ram. Detta gav inspiration till att börja rota i dessa personers öden. Jag ställde mig frågan, kan det finnas samband mellan Carl Olofsson Rahm och trumpetaren Olof Svensson Ram?  
 
I boken Regalskeppet Kronan har Eva-Lena Olsson artiklar om Kronans Änkor. Utgående från dessa tog jag kontakt med Lars Einarsson på Kalmar Läns museum. Lars är engagerad i utforskning av regalskeppets vrakfynd.  
 
Av Lars fick jag artiklar från Second Conferance of the ICTM study Group on Music Archaeology som hölls i Stockholm år1986.  
Där hittade jag ytterligare information, som ökar intresset att hitta ett samband mellan någon ättling till Sven Olofson Rahm och Carl Olofsson Rahm. Här skall jag ge ett sammandrag av det som är intressant i dessa artiklar.  
Trumpetaren Sven Olofsson Ram den mest erfarna trumpetaren ombord på Kronan, hade över tjugo års tjänstgöring inom flottan. Han skrevs in i flottans rullor den 1/6 1655 och var med ända tills han den 1/6 1676 drunknade när regalskeppet Kronan blev skjutet i sank. Sommaren 1656 var han för en kortare tid överförd till ett kavallerikompani under Ryttmästare Kullbergs ledning.  
Från bouppteckningen, som gjordes några månader efter Svens död, kan vi få viss information. Sven och hans familj levde under knappa förhållanden i kvarteret Sumpen på Ladugårdslandet på Norrmalm i Stockholm. Familjen ägde tre kor en sugga och några grisar. Det var brukligt på den tiden med djurhållning då man bodde i utkanten av stadens centrum. Sven ägde också en del personliga kläder och husgeråd. Allt till ett värde uppskattat till lite mer än 600 koppar daler.  
Svens hustru hette Märta Swensdotter, han hade två döttrar Maria 19 år och Kierstin 16 år. Med ombord på Kronan drunknade också hans två söner Olof och Hans.  
 
Olof Svensson Ram var liksom sin far Trumpetare. Han finns i flottans rullor från den 5 april 1665. Han kom att tjäna flottan i tolv års tid. Olof hade familj. Hustrun Sara Pettersdotter lär vi känna, som en förkämpe för att Kronans Änkor skulle få pension från Amiralitetskassan. Familjen innefattade också fyra små barn. Man bodde i direkt anslutning till Sven Olofsson Rams familj.  
 
Svens Yngste son Hans Svensson Ram var också med i flottans rullor. Han blev inskriven den 15 november 1671. Hans var således knappt fem år i flottans tjänst, då han följde med Kronan i havsdjupen. Hans var Pukslagare eller med andra ord Trummslagare. Efter honom lämnade hustrun Malin Andersson med deras små barn.  
 
Här följer så en skildring av Saras Pettersdotter's kamp för änkepension.  
Sara fick änkepension år 1686, tio år efter slaget utanför Öland. Pensionen utgjorde 5 daler silvermynt i månaden och utbetalades i fem års tid.  
Sara hade fyra minderåriga barn då hon blev änka. Hur hon än drog sig fram innan hon fick pensionen, så lär hon ha varit tvungen att fortsätta arbeta även under de fem åren pensionen utbetalades. Efter dessa år blev hon återigen hänvisad att klara sig själv. Barnen torde vid denna tid också kunnat börja bidraga till försörjningen.  
 
Här följer änkans brev till amiralen.  
Trots att jag nog drar stor blygsel och skam över mig genom att så ofta förekomma och besvära Eders Höga Excellens i Edra mångfaldiga och högviktiga ärenden, så lär Gud vara mitt vittne att högsta nöden mig här till tvingar, eftersom jag nu så lång tid, allt sedan min salige man trumpetaren Olof Svensson Rahm på Stora Cronan blev borta, suttit och ännu sitter, en eländig värnlös änka med fyra stycken små värnlösa barn, utan den ringaste brödbit åt dem.  
Eftersom Eders Excellens sin milda och hjälperika hand åt så många fattiga och bedrövade änkor har upplåtit, hoppas jag, arma sorgbundna kvinna, att inte heller jag ohjälpt skall bli.  
Ty min svägerska, pukslagaren Hans Svenssons hustru, vars man vid samma olyckliga tillfälle omkom, har redan njutit den höga nåden.  
Jag bönfaller hjärtinnerligen, med tårfyllda ögon och i största underdånighet och ödmjukhet, Eders Höga Excellens, att jag för den skull med sådan nådig hjälp tröstas och väntar en nådig bönhörelse, förblivande  
 
Eders Höga Excellens  
allra ödmjukaste tjänarinna  
Sara Persdotter  
 
Här följer nu en redogörelse för rotesoldaten Carl Olofsson Rahm, den baserar sig på en artikel av K.V.Åkerblom skrivit om Carl Olofsson Rahm i Sv.folkskolans vänners årsbok 1936.  
Vet man något närmare om soldaten Carl Rahm? sporde nyligen en ättling till honom i Vörå, och samma fråga ha visst flera andra gjort mer än en gång. Vi begagna tillfället att tillmötesgå de frågande och berätta här hans levnadssaga.  
Han var född i Stockholm ( enligt tradition i Klara församling) omkring 1735. Han skall ha haft nio syskon i Stockholm. Detta förklarar, varför han vid mycket unga år tog jänst borta i Österbotten. Den 10 mars 1752 inträdde han som vargeringskarl i Livkompaniet av Österbottens regemente och undfick beklädnad. Han blev placerad på rote n:o 124, Hannula hemman i Kovjoki by i Nykarleby socken. Han benämnes då endast Carl Olofsson och 1757 används tillnamnet Ram. Detta skrevs även Ramm och Rahm. Som ordinarie soldat förflyttades han till torpet 114 i Pensala. Där förblev han stationerad i 31 års tid.  
Åren 1757-1762 var Carl Rahm med i pommerska kriget och blev därunder sårad i vänstra låret. Det blev för honom en nyttig blesyr. Den blev anledning till att han fick insikt och praktik i fältskärs göromål. Inom släkten har man velat tro, att han gått i apotekslära i Stockholm och att han i Pommern studerat medicin tillsammans med en viss Kantzau, som sedermera verkade som apotekare i Vasa. Men detta torde vara endast spekulationer. På grund av sin blesyr kom han alltnog under behandling av fältskären eller någon av dennes gesäller. Möjligen använde dessa honom därunder som biträdande vid behandling av andra sårade. Och då kriget varade hela fem års tid, fick Rahm en lång praktik.  
Rahm skall också ha fungerat som regementsklockare. Johan Haartman, sedermera kyrkoherde i Vörå, var då fältpräst.  
Enligt tradition blev Rahm jämte en mängd andra soldater tillfångatagna, men lyckades tillsammans rymma ur fångenskapen över en sank mosse. En finne skall ha ridit före, och när han slapp över, följde de andra efter. Mossen var obevakad, då tyskarna trodde, att ingen kunde komma över den. Kompanichefen förmodade, att Rahm försvunnit i okända öden. När mönstring hölls på Nykarleby torg med de hemkomna, ropade han: Finns här någon, som heter Rahm ?- Här står jag, blev svaret.  
Efter Rahms återkomst från Pommern spreds snart ryktet, att han var en fältskär. Man började söka bot hos honom för sjukdomar av olika slag och han måtte ha betjänat de sjuka med framgång. En kvinna från Rausk Gräddjas i Pensala kallade på honom för att se på hennes dotter, som låg sjuk, och sporde om han kunde bota henne. Han såg på henne och gav beskedet: Frisk ska hon bli- och hon ska sedan bli min hustru. Flickan rodnade. Det gick som han försäkrat.  
Vid mönstringen i Vasa sommaren 1775 antecknades om Carl Rahm bland annat: Nychter och beskedlig, aldrig lidit straff. Bevistat Pommerska kriget. Längd 5 fot 9 tum (172,5cm). Ålder 38 år. Tjensteår 18. Gift. Rahm var enligt sägen en förskräckligt hastig karl.  
När kriget 1788 började, hölls kassationsmönstring med Livkompaniet den 31 juli.  
Carl Rahm ansågs då vara för gammal att gå i fält, varför han fick avsked. Han hade då varit i krigstjänst i 36 års tid. Rahm torde efter avskedet ha flyttat till sin son, som var bonde på Kuckus hemman i Kimo by. Rahm livnärde sig även med spånad. På Vörå prostgård spann han med en rock, som hade ett ofantligt stort hjul, vilket icke trampades utan slogs till med handen. Han var gärna sedd på prostgården, så länge Johan Haartman levde, då han biträtt honom i kriget som klockare, och de kunde gemensamt leva på minnena från de fem åren i Pommern.  
När Rahm kände sitt slut nalkas, sade han: Jag skall anträda min resa klockan tolv i natt. Han dog verkligen vid detta klockslag. Hans yttrande har blivit ett ordstäv i Kimo. Rahms dotter Sanna gift Sandberg i Oravais kby. hade av fadern lärt sig behandla sjuka och fortsatte därmed, likaså hennes son bonden Mårten Sandberg. Denna blev en vida känd bondedoktor.  
Det berättas också att Rahm , vid hemkomsten från Pommerska kriget, i sin ränsel hade med sig päron ( potatis).  
 
Vi vet således att familjerna Ram bodde i Stockholm och namnet Olof verkar ha varit väl använt. Då kommer man lätt in på tankegångarna, kan något av dessa efterlevande barn ha fört familjen vidare och kanske ha en anknytning till rotesoldaten Carl Olofsson Rahm ?  
Det återstå att se. Vi får forska vidare och här ställer jag en fråga till läsarna. Har någon av Er några uppgifter som kan förena länkarna. Eller har ni tips och framför allt är det någon som flitigt besöker arkiven i Stockholm, se efter om det finns något intressant att komplettera med.  
Jag jobbar vidare med dessa personer och så fort jag har något nytt intressant så återkommer jag. Har ni information så skicka den till Vasanejdens Släktforskare r.f.
Hälsningar
Henrik Mangs

[Berith Hemmingberg]

Hej ni kunniga inom trumpetare.
 
Jag tror mig funnit min farfars farfar och skulle vilja veta lite mer om honom och hans yrke.
 
Hans namn är Gustaf Hurtig
Det här är vad jag hittat om honom
 
Den 1 oktober 1817 utnämnd till trumpetare. Före detta sergeant vid Wendes Artilleriregemente. Stabstrumpetare från 1735. 1835 var han 48 år gammal och hade varit 33 år i tjänst.
 
Hälsningar
Berith

[Niklas Hertzman]

Hej Berith !
Misstänker att du har hittat uppgifterna om Gustaf Hurtig från mina sidor om trumpetare i Skåne. Ser också att du har med samma slarvfel som tydligen jag också har på sidan. Givetvis skall det vara att han var stabstrumpetare från 1835 och inte 1735.
 
Innan han blev trumpetare, som du hänvisar till ovan, vid Skånska Dragonregementet och Östra Göinge kompani hade han varit en tid vid Wendes Artilleriregemente. Redan 1805 nämns han i det regementets rullor som trumpetare. Vidare att han är född i Skåne och i maj 1805 var han 16 8/12 år gammal och hade varit i tjänst i 3 år. Han var ogift och var 5 fot 5 3/4 tum lång (omkr. 165 cm lång).
 
Han föddes den 26/6 1787 i Kristianstad, son till konstapeln Per Hurtig och Elisabeth Olsdotter. Gustaf dör 84 år gammal 18/8 1871 i Yngsjö, Åhus (L).
Gift 21/7 1817 i Åhus med Getrud Lisa Sjöström, född 23/9 1783 i Åhus och död 23/9 1858 i Åhus.
 
På min hemsida hittar du även en hel del om trumpetaryrket och vad de sysslade med. Ta och kolla på: http://hem3.passagen.se/humba/index.htm

[Berith Hemmingberg]

Hej Nicklas
Tack för svaret, jo jag upptäckte felet också.
Vet du möjligen mer om honom och hans fru, vilka barn de fick. Jag blir bara mer och mer säker på att jag hittat rätt.
Det finns en Sjöström nämd som gudmor på min farfars dop.
 
Hälsningar
Berith

[Niklas Hertzman]

Hej igen !
Jo, jag har uppgifter om två barn, men det är andrahandsuppgifter.
Peter Edvard, född 19/12 1820 i Ulfshult, Örkened.
Carl Axel, född 29/10 1822 i Kristianstad.
 
Getrud Lisa Sjöström skall vara dotter till skepparen Per Sjöström och Cecilia Persdotter.
 
Det är allt jag vet om denna familjen.
 
Lycka till i din fortsatta jakt.

[Björn Edman]

Någon som känner till Olof Edmundsson, trumpetare vid Smålands husarer ca 1647 -- ca 1670? Boställe enligt rullorna var till ca 1655 Bockstad i Karlstorp sn (Jönk. län), därefter Marhult i Bellö sn.
 
Björn Edman

[Henrik Mangs]

Skederid Norrtälje.  
Är det någon som träffat på någon enlig fölande  
Trumpetaren Olof Rahm i Skederid Norrtälje troligen gift hustru född Boye.  
MVH  
Henrik Mangs  
http://henrik.mangs.8m.com

[Per Olofsson]

Hej
Är intresserad att få en rejäl heltäckande bild av vad det innebar att vara trumpetarepå slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. T ex information om yrket, leverne, den sociala situationen med mera.  
 
Jag har läst att man som trumpetare erhöll ett hemman. Innebär det att de fick en gård eller bara att de fick en gård att bo på, men de ägde den ej?
 
(Mitt intresse grundar sig i trumpetaren Christian Ludwigh i Grebo som levde omkring 1656 till 1742.)

[Per Olofsson]

Gör ett bidrag, till en påbörjad allmän bild av trumpetare, till vad jag kommit fram till om min trumpetare.
 
Verkade vara en respekterad person som ofta agerade som fadder.
 
Hans gård var på 1 mantal.
 
Hans ekonimiska situation var dock ej den bästa i alla fall ej då han dör då hans bou visade väldigt små tillgångar.

[Heikki Hurtig]

Hej Per, gå in på yrken - trumpetare-sidan,där är (l. har åtminstone varit) en länk till Niklas Hertzmans hemsida om bl.a. trumpetare:  
http://hem.passagen.se/humba/index.htm  
 
Verkligen fina sidor och mycket uppgifter om trumpetare. Passar här på att fråga igen: Har någon samma slags uppgifter om trumslagare?  
 
Mvh Heikki Hurtig
Vasa, Finland (f.d. Haparandabo)

[Per Olofsson]

Tack  
 
Har redan besökt den och önskar ytterligare insikt i ämnet. Allt är som sagt av intresse.

[Lilian Frelin]

Var förvarade trumpetaren sitt instrument? Fick han ta med den hem i något sammanhang? Hände det t.ex. att han spelade i kyrkan?
Mvh/Lilian

[Lilian Frelin]

Jag har ytterligare en fråga om trumpetare. Enligt info här i Rötter hör trumpetare till kavalleriet och trumslagare till infanteriet. I första livgrenadjärregementet(infanteri) i Östergötland finns livgrenadjären Gudmund Jonasson Danbom; antagen 1790 och avsked pga sjukdom 1806 (Uppgifter från Olov Mattssons CD). Enligt sockenlitteraturen är han trumpetare. Finns det (vid viss tid, av speciella skäl etc)trumpetare i infanteriet?
Mvh/Lilian

[Per Thorsell]

Östgöta Kavalleriregemente avhästades 1791 och övergick i Första Livgrenadjärregementet. Många meniga vid detta regemente kallades ryttare under lång tid därefter.
 
Per Thorsell.

[Per Thorsell]

Fel av mig. Ignorera!

[Henrik Mangs]

Känner någon till om denna Trumpetare varit gift och eventuellt hade några barn.
 
Rahm, Olof Olofsson.  
Trumpetare vid Adelsfanan.  
Född 18/10 1721 i Husby-Lyhundra Norrtälje Sverige.  
Död 1748.  
Begravd 22/5 1748 i Husby-Lyhundra Norrtälje Sverige.  
 
Far   Rahm, Olof.  
Trumpetare.  
Född omkring 1665.  
Död 1743 i Husby-Lyhundra Norrtälje Sverige.  
Begravd 15/5 1743 i Husby-Lyhundra Norrtälje Sverige (Jan Faith-Ell).  
Mor   Threntz, Maria.  
Död 1748 i Husby-Lyhundra Norrtälje Sverige.  
Begravd 12/4 1748 i Husby-Lyhundra Norrtälje Sverige (Jan Faith-Ell).  
 
Med vänlig hälsning
Henrik Mangs

[Kenneth Larsson]

Hej.  
2:e Trumpetare Liv. Reg till häst. (Fd. Factorie skrivare) Eric Thunberg 1710 Köping Västmanlands län. Gift i Säter W-län 25 Aug.1730 med Maria Gottfridsdtr Fahlst?n 1711. Paret får elva barn.
Hustrun dog efter givit födelse dtr Susanna Maria 1754-11-20. En stor indragning av Livregimentet till häst eller livdragonerna sker i 1755 om änkemannen Eric flyttar till Stockholm av denna anledning eller är det för att hjälpa sonen Jonas 1734-10-08 Född Stora Kyrkogatan Köping Västmanland. att bli Trumpetare.? Av någon anledning flyttar delar av familjen 5 personer till STOCKHOLM i 1755. Han gifter sig med Christina Thyrring 1721 hon bor i Bro, Uppland.
De flyttar senare ner till Sickelsta, Kumla, Örebro län. Jag åtefinner dem här en fyra år senare.Saknar uppgifter om barnen;
Jonas 1734-10-08 Stora Kyrkogt Köping Västmanland
Maria Elisabeth 1733-10-06  
Greta 1730-11-29            
Greta Stina 1737-11-06 Sickelsta Kumla sn Ör.län
Petrus 1739-12-03          
Eric 1742-03-21            
Johan Samuel 1745-06-06    
Odöpt barn 1747-06-19 dog s.d.
Carl Erik 1748-04-09        blev 2:e Trumpetare
Sara Catharina 1751 - 1754-10-24
Susanna Maria 1754-11-20 G: 25-10-1798 med Klockaren i Nor Värmland. Gustaf Hamberg 1754-05-28 Nyed Värmland. Som hustru till Gustafs 2:a Äktenskap.
 
2:e Trumpetare Carl Erik Thunberg 1748-04-09 Sickelsta Kumla sn Örebro län. h.h. Beata Elisabeth Ahls?n 1748.05.25 Yttergran Uppland.  
Jag söker uppgifter om 2:e Trumpetare vid Östra Nerkes Compani. Kungl Liv Reg till Häst.
Carl Fredrik Thunberg 1786.05.01 född i Sickelsta Kronogrd. 103. Kumla sn. Örebro län.  
Hustrun Catharina Elisabeth Malmqvist 1786 Stora Mellösa sn Örebro län. Efter stora omfördelningen på kronohemman i 1812 flyttade familjen till Anstorp Kronogrd? Ö om Kilsmo, Asker sn. Örebro län. 1816 utflyttade familjen till STOCKHOLM med hustru och tre barn:  
Carl Erik 1811-10-31 Sickelsta Kumla.sn Örebro l.
blev skomakare i Borgholm Öland.
Johan Fredrik 1813-10-01 Anstorp. Asker sn. Ör.l.
blev bokbindaregesell hoss Habolin i Kalmar. Saknar vidare uppgifter.
August Wilhelm 1815-08-11 Anstorp. Asker sn Ör l.
saknar uppgifter.
 Jag har inte sökt vidare uppgifter. Familjen kan ha utökats med fler barn. Svara per brev till
Kenneth Larsson Spånarp, 57003 Vrigstad. Tack för att ha tagit dig tid att läsa, hör av dig!

[Ulla Andersson]

Min farmors farfar Carl Gustaf Rolf (1830 03 29) antogs som trumpetare vid Kronobergs regemente redan 1843. Detta innebär att han antogs när han just fyllt 13 år. Kan detta verkligen stämma?  
Jag vet att min far antogs tidigt som musikelev vid Flottans musikkår i Karlskrona hundra år senare, men inte var han så ung!  
Var det vanligt att musikelever plockades upp så här tidigt på 1840-talet? Det är ju fullt förståeligt på ett sätt eftersom man lär sig nya saker lättare i unga år.  
Jag har läst någonstans att militärmusikerna inte var med i rotesystemet och jag har sett i generalmönsterrullor att de står uppsatta för sig vid mönstringarna.  
Är det någon som vet mer om detta?
Förväntansfulla hälsningar  
Ulla Andersson

[Lars Larsson]

Är det någon som har uppgifter om Sekundtrumpetaren Magnus Gustaf Bolling f.1781-05-19 i Brånstorp, Flisby (F).
 
 
Mvh
Lars Larsson
BC, Canada

[Ulla Wåhlin]

Hej angående trumpetare.
 
Har hittat en Petter Lundberg i Brandstad (M)
som dog 1762, 46 år gammal. Är det någon som vet mer om denne man, hustrun hette Beata Elisabet ?,de fick kanske 11 barn i Brandstad, skulle bli mycket tacksam
 
mvh Ulla Wåhlin

[Ulla Wåhlin]

Hej fortsättning på Petter Lundberg, en son, Nils Johan f 1742 blir också trumpetare, gifter sig med en Christina Schånberg? 1762 och de får en dotter Agneta Petronella 1762-12-14 allt i Brandstad (M).
 
mvh Ulla Wåhlin

[Niklas Hertzman]

Hej Ulla !
Följande uppgifter har jag samlat på mig i min jakt på trumpetare i Skåne.
 
Petter Lundberg var trumpetare vid Adelsfanans skånska kompani.
Född 17/3 1716 i Småland (enligt notering i dödboken) och död 9/9 1762 i Araskoga, Brandstad. Han är begravd inne i kyrkan.
 
Gift med Beata Elisabet Skytte (många stavningsvarianter på hennes efternamn finns). Hon får underhåll på 1770-talet från Malmö Hospital och uppges då bo i Kärrstorp och Skartofta församling.
 
Barn (alla födda i Brandstad):
Maria Dorothea, född 28/2 1740. Gift med plantör Gabriel Dickman.
Nils Johan, född 28/7 1742. Trumpetare. Gift 7/12 1762 i Brandstad med Christina Schånberg.
Magnus, född 25/6 1745.
Magnus, född 12/10 1746.
Brita (Beata) Christina, född 29/1 1748.
Adolf Fredrik, född 12/4 1751 och död 17/4 1751.
Adolf Fredrik, född 12/3 1753 och död 27/5 1753.
Eva Lisa, född 16/5 1754 och död 21/12 1754.
Eva Elisabeth, född 17/7 1756.
Adam Gabriel, född 17/3 1759 och död 29/3 1816 i Hässleberga, Lyngby. Klensmed och gift med Johanna Maria Mickelsdotter Norrman (1757-1816).
Lena Lovisa, född 18/3 1761.

[Ulla Wåhlin]

Hej Niklas och tack så mycket.
 
Det jag har är att dottern Eva Elisabet f 1756 gifter sig med en Johan Johansson f omkring 1758 (åu), skolmästare? och de bor i Skartofta och Öveds by. De får minst 4 barn varav dottern Maria f 1794 gifter sig med smedmästare Jacob Welter f 1797. Kan man utläsa vad Petter Lundberg dog av?
Vet Du något om Christina Schånbergs anor?
 
mvh Ulla

[Niklas Hertzman]

Hej igen !
Tyvärr vet jag inget om Christina Schånbergs anor.
 
Om Petters dödsorsak så står det följande i dödboken:
1762 Apostelens Mathie dag, d.21 Sept:r Begrofs trumpetaren Petter Lundberg af Arraskoga. Barnfödd i Småland. Warit Trumpetare wid adelsfahnan här uti Skåne i 23 åhrs tid, warit af mycken swag hälsa en 10 a 12 åhrs tid uti Bröstet, döde och af samma siukdom, efter en månads tid, hårdare siukdom, d.9 Sept:r. Är Begrafwen uti kyrkian, på stora gången, mit för främsta stolen på wänster handen, när man ingår uti kyrkian. Och war 46 åhr 5 månader och 23 dagar gammal.