Gymnastiklärare

[Ann-Mari Bäckman]

I Porträttfynd i album #37300 finns flera bilder på kvinnor som genomgått utbildning på GCI, Kungliga Gymnastiska institutet 1895 och 1899.
 
Det var väl rätt ovanligt att kvinnor utbildade sig i högre utbildningar vid den tiden? Var fick dessa jobb någonstans? Det var väl bara på Läroverken och ev Flickskolor det behövdes speciella lärare i gymnastik. Var det vid den här tiden flickor kunde gå i gymnasium och för det behövdes speciella gymnastiklärainnor? Att det skulle finnas något större behov av gymnastiklärarinnor vid den här tiden förvånar mig, för i de vanliga folkskolorna skötte ju läraren om gymnastiken, om den nu över huvudtaget förekom.
 
Ann-Mari

[Eva Leksell]

I slutet av 1800-talet fanns nog rätt många flickskolor och flickläroverk med behov av gymnastiklärarinnor (gymnastikdirektörer som de hade rätt att kalla sig). De som utexaminerades från GCI kunde också bli sjukgymnaster och det var det flera som blev.
 
Jag kopierade förteckningen i boken Kongl. Gymnastiska Centralinstitutets historia 1813-1913 över kvinnorna som gått ut med examen och så räknade jag lite. De tidigaste kvinnorna var fyra stycken år 1865. Fram till 1871 examinerades kvinnor varje år, sedan vartannat. År 1895 var de 17 och 1899 var de 28. Totalt under perioden 1865-99 tog 356 kvinnor examen vid GCI.
 
Av det lilla jag kollat kvinnornas bakgrund och  namn verkar det på 1800-talet vara mest övre medelklass och överklass. Och det är väl inte något att förvåna sig över. Jag hittade förresten en Ingeborg Leksell (inte släkt men jag känner till henne) med examensår 1907, hon blev sjukgymnast och emigrerade till USA.

[Ann-Mari Bäckman]

Eva!
 
Jag har för mig att det var du som plockade fram vem kvinnorna var i Porträttfynd. Visst var det så att någon blev lekledare eller något liknande? Det förvånar mig ändå att behovet av speciallärare var så stort redan då.  
 
Tack för ditt svar!
 
Ann-Mari

[Eva Leksell]

Jodå, det var jag som hade skrivit i Porträttfynd. Och visst var det flera av kvinnorna som gick sommarkurs i lekledning.
 
Lekledare var inget yrke och handlade inte om att leka med barn. Nu för tiden används ordet om personer som leder sånglekar för barn - Små grodorna och sånt - kring midsommarstången till exempel. Det brukar vara folk ur något folkdansgille som har lekledningen.
 
Lekledarkurserna på Nääs innehöll nog övningar i att leda olika sång- och danslekar (kanske inte bara för barn?).  
 
Men det är ju också så att skolämnet förr hette gymnastik med lek och idrott. Lekhuset på Nääs innehöll en väldigt stor gymnastiksal med väldigt högt i tak. Det hette alltså inte idrottshall eller sporthall som det skulle göra i dag.
 
I början av förra seklet anordnades på Nääs kurser för lekledare av olika slag. Intresset för dessa kurser var mycket stort och deltagare kom från många länder. En av instruktörerna, O H Walldén, gav 1912 ut en regelsamling. 'Fritidslekar på Nääs'. I detta häfte förekom även de första reglerna för handboll /.../. (Citat från nätet.)
 
Det utbildades alltså lekledare av olika slag och med det nöjer jag mig.

[Ann-Mari Bäckman]

Eva!
 
Det var intressant det du berättar, även för en som hatade gymnastik under skoltiden. Visst är det som du säger att det hette Gymnastik med lek och idrott.
 
Ann-Mari

[Ann-Mari Bäckman]

Jag skulle veta vilka som utexaminerades från GCI 1897. Det finns en Bettan Heyss i Porträttfynd och jag misstänker att hon utexaminerades då. Jag har försökt hitta denna Bettan Heyss utan resultat, men kanske finns det möjlighet att hon gick GCI.
 
Någon som vet hur man kan få tillgång till namnlistan för de utexaminerade från 1897?

[Maud Svensson]

Sökning i NAD visar att GCI:s arkiv (med bland annat elevmatriklar) förvaras av Riksarkivet.

[Ann-Mari Bäckman]

Tack Maud, för ditt svar.

[Ann-Mari Bäckman]

Jag ringde mitt bibliotek, ett kvarter bort och hörde om de kunde ta hem ovan nämnda bok. Ja, den gick att beställa. Bra, då jag inte hade tänkt mig att göra alltför stora ansträngningar för ett fotos skull.