ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Läkare, provinsialläkare  (läst 4723 gånger)

1999-09-22, 16:01
läst 4723 gånger

Veronika Berglund

Hej,
 
jag har sökt över hela Anbytarforum efter diskussioner om provinsialläkarnas berättelser men inte hittat något.
Finns det någon information att hitta, förutom den knapphändiga på SVAR (där alla läkares berättelser verkar vara samlade per år och bara finns t.o.m. 1869)?
 
Jag söker efter provinsialläkare- eller barnmorskeberättelser från Eskilstuna, runt 1870-1875.  
 
mvh,
Veronika

1999-09-22, 20:21
Svar #1

Utloggad Christina Backman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 833
  • Senast inloggad: 2017-04-22, 18:01
    • Visa profil
Fråga Uppsala Landsarkiv tel 018-65 21 00.  
Hälsningar Christina Backman...

1999-09-28, 10:59
Svar #2

Veronika Berglund

Hej,
 
Nu har jag pratat med LA i Uppsala.
 
Där förvaras länsläkarens i Södermanlands arkiv, vilket innehåller årsberättelser från 1892, samt barnmorskedagböcker (finns inga sådana för Eskilstuna dock)
 
Årsberättelser från provinsialläkarna ska finnas i Sundhetskollegiets arkiv 1815-1877 ( filmade 1815-69) samt i Medicinalstyrelsens arkiv 1878-1914. Arkiven förvaras i RA. Om de går att beställa utdrag ur eller index av från SVAR vet jag inte. Ska höra.
 
Om jag tolkar det rätt är jag alltså tillbaka till ruta 1, att försöka få fram från SVAR vilka kort som rör Eskilstuna för min period.
 
Veronika

1999-09-28, 20:01
Svar #3

Utloggad Christina Backman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 833
  • Senast inloggad: 2017-04-22, 18:01
    • Visa profil
Varför inte skriva eller mejla direkt till  
Riksarkivet och fråga om det du söker finns hos  
dem? Kopior går att få om du vet bestämt vad du  
vill ha. Adressen hittar du på Internet. Lycka  
till. Christina Bkn.

2000-02-08, 17:29
Svar #4

Jan E Hallström

Hej Veronika - ser att ni haft en diskussion i september om var man hittar provinsialläkarberättelser.
Jag har haft en del erfarenheter av detta - när det gäller Arbrå socken i Hälsingland. Landsarkivet i Härnösand hänvisade till Riksarkivet, och därifrån går att få kopior. I mitt fall handlade det om handskrivna originalinlagor om mellan 1-10 sidor från 1910-talet, årsrapporter från provinsialläkaren till dåvarande Medicinalstyrelsen. Hoppas det ordnade sig för dig. Det är oftast högst intressanta sammanfattningar av hälsoläge, hygien, dryckesseder och andra näraliggande iakttagelser. Det beror mycket på den enskilde läkaren hur detaljerade beskrivningarna blev. / Jan E Hallström

2000-02-08, 23:13
Svar #5

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2022-09-13, 14:19
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Vad gäller de provinsialläkarrapporter som finns på Riksarkivet, så har jag upptäckt att det finns en mycket detaljerad katalog som SVAR gjort. Där kan man slå på städer och distrikt och direkt få fram vilka kort den stad man är intresserad av finns på. Jag förmodar att SVAR också har katalogen, och att de kan tänkas kolla i den om man nu säger att man vill ha Borås för en viss tid. De har ju inrättat en ny kundtjänst som borde kunna hantera sådana frågor.

2000-04-06, 11:40
Svar #6

Utloggad Kenth Hansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 79
  • Senast inloggad: 2022-07-02, 08:52
    • Visa profil
Hej Veronica med fler.
Under min utbildning arkivförtecknade jag ett Provincialläkarearkiv från Bollstabruk som var ett i början företagssponsrat dito.
Detta förvarades i Landstingsarkivet och du kanske kan fråga i ditt hem-Landstingsarkiv om dom har det området du söker kvar hos sig.
Dessa arkiv är otroligt intressanta. Mvh Kenth.

2000-04-06, 15:41
Svar #7

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Hej
Stadsarkivet i Falun har barnmorskedagböcker. Det kanske finns i andra stadsarkiv också.
Torbjörn

2008-01-29, 15:29
Svar #8

Rosine Nilsson

Jag söker ursprunget på en man som står som lasarettsunderläkare i Sveriges Befolkning 1890. Den ort som står på flera ställen tycks inte stämma. Finns det förteckningar över läkarstudenter någonstans och finns det något om deras bakgrund där? På vilka platser skedde läkarutbildningen på 1830-talet? Kan det vara möjligt att man var underläkare vid 22 års ålder?
 
Hälsningar Rosine

2008-01-29, 19:25
Svar #9

Utloggad Christina Backman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 833
  • Senast inloggad: 2017-04-22, 18:01
    • Visa profil
Vad hette underläkaren?

2008-01-29, 19:45
Svar #10

Rosine Nilsson

Läkaren heter Fredrik Reinhold Lundahl och anges vara född 1816-10-17 i Arboga men någon med det namnet finns inte i födelseböckerna för någon av de församlingar som räknas till Arboga (stads- o landsförsamlingarna, Götlunda, Medåker o Säterbo).
Han dör i Västerås 1893-03-31, dit han kommit redan 13/6 1838 från Stockholm(knappt 22 år gammal). Jag har trott att utbildningen fanns närmast i Uppsala men föregångaren till KI fanns väl redan då.  
 
Hälsningar Rosine

2008-01-29, 21:23
Svar #11

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2022-09-08, 15:55
    • Visa profil
Det finns matriklar över läkare, borde finnas på t ex universitetsbibliotek. Man kunde säkert vara underläkare vid 22. Den ende som liknar detta nman i Stockholms mantalsregister, FR Lundahl 1835 är badarlärgosse i Staden Västra.

2008-01-29, 22:06
Svar #12

Rosine Nilsson

Tack Chris, jag förstår inte hur jag kunde missa den uppgiften när jag i eftermiddags sökte på mantalsregistret. Förmodligen missade jag detta med att det stod F .R för jag såg sadelmakargesällen F .A. Lundahl.
Nu gissar jag att det blir att gå lös på Kungsholms församling för det är väl det man menar med Staden västra.
 
Hälsningar Rosine

2008-01-29, 22:56
Svar #13

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2022-09-13, 14:19
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Rosine, Staden Västra är en del av Stadsholmen, d.v.s. Gamla Stan, så det är Storkyrkoförsamlingen du ska gå lös på.

2008-01-29, 23:22
Svar #14

Rosine Nilsson

Du är en pärla Elisabeth, då kan jag hoppa över Adolf Fredrik, för jag har nämligen för att spara tid plöjt igenom Kungsholmens utflyttningslängder för 1836-38 och började fundera på vad som låg näst på tur.

2008-01-30, 08:52
Svar #15

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2022-09-08, 15:55
    • Visa profil
Om man tittar på bouppteckningsregistret Västmanland ser man att namnet Lundahl finns i Arboga och Köping (förutom 3 st för Fredrik Reinhold + hustrur), kanske Köping är ett alternativ?

2009-09-02, 20:29
Svar #16

Utloggad Bernt Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 38
  • Senast inloggad: 2009-09-27, 16:08
    • Visa profil
Jag skulle vija veta hur läkaren rekvirerade och skötte sina mediciner innan han hade tillgång till apotek inom hans veksamhetsområde. Hämtade han mediciner på närmaste apotek i en stad? Vad hade han i sin medicinväska? I medicinskåpet hemma? Känner ni till något om provincialläkare Wilhelm Behrman i Kungsör? 1895 kom han till Kungsör. Eller Karl Berg, nästa provincialläkare. DEt fanns också en doktor Rosén som inte var provincialläkare och kom 1891 och arbetade heltid i Kungsör. Jag försöker skriva en släktkrönika där de här visserligen är lite perifera mendock viktiga. Vore väldigt tacsam för hjälp och råd.

2009-09-02, 22:33
Svar #17

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2022-09-08, 15:55
    • Visa profil
Det fanns medikamentsförråd, som tillhörde närmaste apotek. Sedan kunde han också hämta på närmaste apotek. Apotek inrättades där det fanns läkare, det var strängt begränsat var man kunde starta apotek. Det går att se var närmaste ställe för att få tag på mediciner fanns vid tiden i boken Sveriges Apotekarhistoria (5 band). Tyvärr har jag inte min i närheten.
Om du går in på www.libris.kb.se  och söker på provinsialläkare historia så får du fram en del läsvärda böcker.

2012-08-27, 17:07
Svar #18

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Fyra inlägg har flyttats till , tre inlägg har flyttats till Landskap » Småland » Socknar » Båraryd (Gislaved fr. 1951) och fyra inlägg har flyttats till .

2013-01-06, 10:22
Svar #19

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3036
  • Senast inloggad: 2022-09-09, 10:05
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Lista å i Finland creerade Medicinae Doctorer, ur Åbo Tidningar no 71 1832-09-05 kan läsas här:
 
 
 
 
mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2013-02-20, 14:42
Svar #20

Utloggad Moderator Språk

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 194
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil

2014-10-22, 11:45
Svar #21

Utloggad Örjan Öberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 52
  • Senast inloggad: 2020-12-17, 11:51
    • Visa profil
Finns det några register där man kan hitta uppgifter om läkare som var verksamma i Stockholm i början av 1800-talet?
Jag söker uppgifter om en Chirurgie Candidat Johan Fredrik Wiseman som fanns i Klara fs. från c:a 1807 och fram till sin död år 1816. Han var då 43 år gammal. Enligt en uppgift jag har ska han ha sitt ursprung i Halberstadt i Tyskland.

2014-10-22, 14:05
Svar #22

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2022-09-13, 14:19
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Han kanske finns i Sackléns Läkarehistoria (ungefärligt namn), sök i www.libris.kb.se och hitta den rätta titeln. Boken finns i alla fall på Stockholms Stadsarkiv.
 
(Meddelandet ändrat av elisabeth 2014-10-22 14:06)

2017-07-02, 22:33
Svar #23

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3648
  • Senast inloggad: 2022-09-20, 22:48
    • Visa profil
Hoppas någon har tillgång till boken Läkarehistoria.
Jag undrar i så fall vad det står om provinsialläkaren Claes Johan Bergman, 1795-1838?
I geni . com har jag hittat följande citat, men vet inte om det är exakt så det står i boken:

"Levde mellan 1832 och 1834 i Varberg (N) (Läkarehistoria).
Bosatt åtminstone mellan 1834 och 1838 i Halmstad (N) (Läkarehistoria)."
".... provinsialläkare i Varberg 1832, dito i Halmstad 1834, med d:r i Uppsala 1835."

Jag har sett en annan uppgift om att han skulle ha flyttat till Kungsbacka 1834-04-01 och vill gärna veta om det står något om detta i boken. Det är just år 1834 som frågan gäller. Med stor sannolikhet bytte han stationeringsort under året 1834 - men när?



En liten bakgrund:
1823 beslutades det att det skulle finnas en provinsialläkare även i norra Halland - inte bara i södra delen - som skulle vara stationerad i Varberg, men den 21 september 1833 beslutades att stationeringsorten istället skulle vara Kungsbacka (källa: Stig Tornehed: Vår Bygd 1965, sid 27-28).  Eftersom C J Bergman var verksam i Varberg sedan september 1832 så borde han ha flyttat till Kungsbacka 1834, men han återfinns inte i Kungsbackas kyrkoböcker.
Provinsialläkarrapporten för södra Halland - Halmstad år 1835 är signerad av C J Bergman så då var han verksam där.

Det lite konstiga är att han inflyttade till Halmstad redan 1833 - från Nedre Luleå! - och gifte sig där 1834-04-15 och står då som provinsialläkare i norra Halland.
Frågan är om han kunde ha sin tjänst kvar i Varberg/Kungsbacka trots att han var bosatt - eller skriven - i Halmstad 1833-1834?

I Falkenbergs sockenprotokoll från maj 1834 har jag dock läst att de var mycket missnöjda med flytten till Kungsbacka eftersom de skulle få dubbelt så långt till läkaren - 8 mil istället för 4. De hade ansökt  hos Kungl Majt om att få stationen återflyttad till Varberg. Kanske detta fördröjde flytten om den inte redan hade blivit verkställd?

På hösten 1835 anlände en ny provinsialläkare till Kungsbacka.


- - - - - - - - - - - - - -


Vad jag egentligen är ute efter är om det fanns någon provinsialläkare stationerad i Kungsbacka när koleran bröt ut där den 15 augusti 1834. Jag har inte hittat något om detta i den litteratur som finns om kolerans härjningar i staden.

- - - - - - - - - - - - - -




NU har jag åtminstone delvis hittat det jag sökte genom att återigen, mycket noggrant, läsa artikeln om koleran 1834 av Stig Tornehed i Vår Bygd 1965.

”Lagman Stjernstam skriver den 30 augusti ett nytt brev till riksdagsman Lindbäck i Stockholm:
- - - Gud vare lovsjungen! Min k. hustru är frälsad! Hon var så nära döden, efter 24 timmar, som pennan är papperet, men näst Guds nåd, rådlighet, hastig hjälp och mycken omsorg räddad. Hon hålles vid sängen av mycken svaghet, men doktor Bergman har förklarat henne utom all fara. Runt omkring oss rasar farsoten. Flera läkare ankomma idag från Köpenhamn ….. ” !!

Så doktor Bergman fanns i Kungsbacka den 30 augusti 1834!



Lagman Stjernstam bodde på Skansen (som då tillhörde Tölö sn men låg ”inom åarna” där Kungsbacka stad låg). Han var den som stridit för att även få en provinsialläkare till norra Halland, och helst stationerad i Kungsbacka.

Riksdagsman Lindbäck kom från Lindome sn i nordligaste Halland och var i Stockholm på 1834/1835 års urtima riksdag.
 

2017-11-26, 16:01
Svar #24

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3648
  • Senast inloggad: 2022-09-20, 22:48
    • Visa profil
En nyutexaminerad läkare från Stockholm/Uppsala flyttade 1835 till en mindre stad
där han fått anställning som distriktsläkare.
1837 gifte han sig och 1839 fick de ett barn. Två veckor innan barnets födelse dog han.
Kan "läkarsamfundet" ha haft någon pensionskassa ed?
Kan änkan ha fått änkepension? Var kan man i så fall hitta någon källa?


- - - - - - - - - - - - -


I Lysnings- och Vigselböckerna, dublett- och kladdserien, framkommer det att hustruns giftoman
var hennes bror. Hennes föräldrar var då döda.
Kan nedanstående uppgifter ha något med morgongåva att göra?
Har svårt att tyda det som står efter Bevillningsattest lemnad ...

Eller kan det möjligen stå i bilagorna till lysnings- och vigselböckerna (som inte är skannade).
Antar att det är morgongåvan som vid denna tid fungerade som någon slags änkepension?
 

2017-11-27, 13:19
Svar #25

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 20417
  • Senast inloggad: 2022-10-01, 19:00
    • Visa profil

Bevillning = skatt. Bevillningsattest lämnades för att visa att skatten var betald.

Änkepension fanns inte. Den unga änkan fick klara sig med det maken lämnat efter sig (finns bouppteckning?), förlita sig på egna eller makens släktingar, skaffa sig egen inkomst eller – vanligast – gifta om sig.
Hälsar vänligen
Maud

2017-11-28, 18:16
Svar #26

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3648
  • Senast inloggad: 2022-09-20, 22:48
    • Visa profil
Tack Maud för förklaringen!

Jo bouppteckning efter maken finns men gälden överskred tillgångarna med 980.11.4 Rd Banco så där fanns inget att hämta.

Jag har nu sett i sockenprotokollen att "doctorinnan" fick ”en fattigpeng” 1850-1852 och ”två fattigpengar” 1853-1854/55. Men hon tycks inte ha fått något varken före eller efter.

Kom på att hennes svärmor i Stockholm nog var relativt välbärgad. Hon kan ha hjälpt henne ekonomiskt. Svärmodern var traktörsänka sedan 1821, men drev traktörsrörelsen vidare till ca 1844. Hon dog i augusti 1852 och då fick "doctorinnans" dotter ärva en del. (Dock något senare pga testamentsklander.) Men vid den tiden var dottern inte myndig, det blev hon först 1864.

I bou efter dottern 1919 står det att hon hade "understöd från Svenska Läkaresällskapet"  med 150:-!
Då var hon 80 år! (Dottern hade varit lärarinna - inte läkare.)


- - - - - - - - - - -



Egentligen låter det väl konstigt med "en fattigpeng" (eller flera). Hur mycket var det?
Texten är också rätt svårtolkad tycker jag.


Så här lyder §1 i sockenprotokollet:
Till sammanträdet hade de fattige som anses berättigade
till understöd inom församlingen, blifvit kallade,
äfvensom de hvilka bidraga till fattigas understöd,
och icke äro uppförde i de klasser, som
13 § af nu gällande fattigreglemente föreskrifver,
för att uppgifva med hvilka af Stadens invånare
de vilja jemföras med afseende på afgift till de
fattiges understöd.

Och här är början av §3:
Någon af dem som skulle godtyckligt anmäla sig till
understöd till de fattige infann sig icke, hvarföre
man bestämde det skulle
Enkefru Ellström                 betala för Tre fattigpengar
Doctorinnan Söderqvist                      En d:o
osv

Det var 16 personer som fick? mellan en och tolv fattigpengar
enligt protokollet från 1850-12-10.
Hur mycket var en fattigpeng kan man fråga sig.

De fick väl fattigpengar - eller? För jag har väl inte missuppfattat det hela?

2017-12-07, 17:05
Svar #27

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3648
  • Senast inloggad: 2022-09-20, 22:48
    • Visa profil
I bilagorna till vigselboken stod det inget om någon morgongåva.
Där fanns två papper; ett intyg om att mannen var ledig till äktenskap och ett intyg att mannen "för innevarande år, är uti bewillning efter 2dra Act. af Kongl Bewillningsförordningen(?) taxerad till Sjutton /17/ Riksdaler Banco ... "

Jag har ännu inte fått något svar från Svenska Läkaresällskapet.

2017-12-12, 16:22
Svar #28

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3648
  • Senast inloggad: 2022-09-20, 22:48
    • Visa profil
Svar från Svenska Läkaresällskapet:
Den första av Sällskapets välgörenhetsfonder tillkom 1833. Den kunde änkor och eller oförsörjda barn efter svensk läkare söka ur. Nästa välgörenhetsfond bildades 1855. Dessa uppgifter finns i boken ”Svenska Läkaresällskapet 150 år – dess tillkomst och utveckling” som utgavs 1958 och är skriven av Hilding Bergstrand.

Tyvärr fanns där inga uppgifter om vem som fick bidrag ur fonderna så tidigt.

Uppgifterna kanske finns hos Riksarkivet?
https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=ArkisRef+SE%2FRA%2F739001&AvanceradSok=True&s=Balder



2022-09-19, 16:51
Svar #29

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3648
  • Senast inloggad: 2022-09-20, 22:48
    • Visa profil
Efter ett besök på Riksarkivet hösten 2018 framkom det
att doktor A E Söderqvist 1839 - samma år som han dog -
ansökt om att för sin familj bli delägare i Nödhjälpsfonden.
Förmodar att det var pga detta som änkan fick understöd från
Svenska Läkaresamfundet under åtminstone åtta år - 1846-1853.

Rättelse till inlägget från 2017-11-28 ovan:
Jag skrev "I bou efter dottern 1919 står det att hon hade
'understöd från Svenska Läkaresällskapet' med 150:-!"
Detta stämmer INTE!
Förstår inte varifrån jag fått den uppgiften?

2022-09-20, 22:47
Svar #30

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3648
  • Senast inloggad: 2022-09-20, 22:48
    • Visa profil
Svenska Läkaresällskapet menade jag -
det blev fel och för sent att ändra nu.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna