Äldre inlägg (arkiv) till 23 februari, 2012

[Stig-Lennart Johansson]

Är det någon som funnit över huvud något Anders Silfvers barn fött före vår Anna *1726 ?

[Constantinus Lindfors]

Jag har kollat upp Mjösjö i mantalslängder för Nordmaling åren 1690-1720:
 
1690 Matts Olofsson m hu
1691 Matts Olofsson, hu saknas (änkling?)
1692-1698 Matts Mattsson, ej hu
1699 Matts Mattsson m hu
1700 Pål Persson m hu
1701-1702 Isak Mattsson, ej hu
1703-1704 Isak Mattsson m hu
1705-1714 Matts Mattsson m hu, ej son
1715 Matts Mattsson m hu, m son och sonahu
1716-1717 Matts Mattsson m hu och sonahu Karin
1718 Matts Mattsson, ej hu
1719 Matts Mattssons hustru
1720 öde (enligt dödboken är Matts Mattsson bg. 1720-04-03, Dom. Judica)
 
 
Isak Mattsson m hu finns i Nordsjö i mtl 1705(20/2)-1706(feb.)  
- alltså vid tiden för sonen Anders' födelse 1705 (döpt 21 maj).
 
Enligt uppgift på en hemsida: Om deras avfärd härifrån står antecknat i en längd över ödehemman 1719: Nordsjö n:o 1 1/8 3 seland, som en benämnpd Isak Matsson bebod och rymbde derifrån till Lappmarken år 1706 för fattigdom, hvarigenom hemmanet legat öde t.o.m. 1719.
 
Samma hemsida berättar att: (...) Isak Mattsson i Örträsket stod i ackord för att köpa Erik Johanssons hemman därstädes för 120 dlr. Det stämmer och kan återfinnas i Lycksele dombok 1707-01-02 (SVAR H0000333_00120).
 
Eftersom Isak blivit uttagen till soldat fick han dock ej köpet godkänt och det återgick.
 
Isak Mattsson från Mjösjö var inkallad som vittne i ett mål om olaglig älgjakt i Hummelholmskogen (Agnäs dombok 1707-10-21 - om det är vad förkortningen AGN betyder?).
 
Emellertid nämner hemsidan att: Samma år berättar domboken för Lycksele: Isak Mattsson ifrån Mjösjö erkände sig skyldig till Mormodern hustru Karin Larsdotter 2 Caroliner och 6 alnar vadmal till Mor Systern Kirstin för 13 famnar Not och 7 Mesar Näver. (Meddelat av Ossian Egerbladh). Dessvärre har jag inte hittat notisen i Lycksele, kanske finns den i Arnäs istället - om domboken finns på SVAR får någon gärna meddela mig...?
 
Båtsman Isak Mattssons hustru finns i Bredvik, Nordmaling i mtl 1708-1709(3/3). I nästa mtl daterad 1710-03-07 finns en hustru Anna hos Johan Mattssons hushåll i Bredvik 1. Sen vet jag inte vart hon tar vägen.
 
Stig-Lennart: När skulle Isak Mattsson vara bosatt i Hoting (enligt inlägg från 18/2, kl.03:44)?
 
Vem var änkan hustru Anna från Umeå socken som begrovs i Lycksele 1747-11-22? (Besvarar min egen fråga: Tänkte först ifall hon kunde vara Isak Mattssons hustru men det visade sig vara Jon Jonssons i Vindelgransele svärmor tillika Erik Månssons i Kussjön änka Anna Persdotter.)  
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-20 05:18)
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-20 06:21)

[Stig-Lennart Johansson]

Tyvärr var påståendet om Hoting inte allvarligt menat om boende utan antydan om härkomst därifrån -
fadern verkar definitivt ha flyttat till Mullsjö redan omkring 1650, så Isak måste vara född i Nordmaling.
 
Hittar ej Dmb,1707,21/10,§6 skannad (AGN = Arnäs/Grundsunda/Nordmaling?)
 
Hur kom du in på Anna Persdotter död i Vindelgransele? Hon hade, möjligen omgift i Kussjö med Jakob Aronsson,
sonen Anders (soldat Gallin) Jakobsson *1714, som verkar vara dopvittnet för Anna Andersdotters Sara 1755 !

[Constantinus Lindfors]

Jag hittade uppgiften bland mina gamla anteckningar; har själv Anna Erikdotter, (1707-1789) som ana. Jag har även noterat, utan källhänvisning, att en broder Anders Eriksson fanns i Kussjön 1737-1738. Har inte gjort någon egen forskning kring Erik Månssons familj så den känns som en minerad mark (lätt att trampa fel). Kanske dog Anna Persdotter inte i Lycksele. Den där soldaten Gallin som trolig dopvittne till Sara i Siksele låter ju intressant!
 
Sen har jag funderat lite om den s.k. mjösjömannen Matts Olofsson. Flera hemsidor ger motstridiga uppgifter om han varit gift en gång eller två. Matts måste ha varit i 60-årsåldern 1690 så om han blev änkling detta år, så passar Karin Mattsdotter i Vägsele betydligt bättre in som en dotter i familjen (Isaks syster och namndöpt efter mormodern Karin Larsdotter) tycker jag.

[Gunvor Ström]

Anders Jakobsson, dopvittne 1755 vid Saras dop, var granne i Siksele (AI:1 s 105).
 
Jag har också funderat på varför den yngre halvbrodern Jakob men inte Anna står i Umeå lfs AI:4 s 73 (se nedan).
 

[Stig-Lennart Johansson]

Dopvittnet Anders Jakobsson var väl också (som Lars Jonssons mor) från Kussjö ...
 
Constantinus: Jon Jonssons Hustrubroder i Kussjö [AI:4,s88] som du kallar Anna Eriksdotters bror Anders Eriksson
kallar jag alltså Anders Gallin Jakobsson: han lämnar Kussjö 1738 och gifter sig som dräng Anders Jakobsson i Kussjö 1739-02-08 [C:2,s6]
 
Jo, Gunvor, jag har också lusläst AI:4an utan att kunna finna Anna före dess slut 1741
men tolkat detta som att hon utackorderats och kanske i någon av volymens saknade byar ...
 
Knepigt är också att Anders Sölfwers hustru skrivs Margreta i förgående volym [AI:3,s253,1732-36]
fast hon ska vara död sedan 1726 och ny hustru sedan 1727 bör skrivas Magdalena eller Malin ...
 
Tyvärr redovisar denna volym inte barnen förrän de börjar läsa - och denne soldaten Silver kasseras  
oturligt precis i skarven mellan volymerna, så han finns inte som både soldat & civil i samma volym,
vilket kanske kan förklara bokhållarnas tjviller?

[Stig-Lennart Johansson]

Anna Andersdotters Sara har 1755 som dopvittne Carin Eriksdotter i Öhrträsk, dotter till  
den Karin Andersdotter (*1707 i Gavsele) hos vilken Anna troligen pigade 1743-1744 i Örträsk.  
Denna Carin Eriksdotter (*1730-09-04) är styvdotter hos Lars Håkansson som före Gavsele-Katarina  
var gift med Margreta Mårtensdotter, syster till den Mathias Mårtensson i Rusele (*1722-02-24) som står  
först bland dopvittnena för Sara och var Annas fars kusin !
 
Än hur man söker blodssläkt mellan jämngamla och bekanta Carin Eriksdotter och Anna Andersdotter, så finner programmet  
ingen sådan släktrelation - ändock hade de väl levt i familjer som varit gifta med varandra i de levandes minnes-tid ?
 
(Karin Eriksdotters mor gifte tidigt om sig med Lars Håkansson vars första, tidigt döda hustru Margreta Mårtensdotter,  
var syster till Rusele-Mathias !)

[Constantinus Lindfors]

Att Anna Andersdotter inte finns i Umeås HFL är nog ett tecken på att hon bodde hos morföräldrarna i Lycksele (se mitt inlägg från 17/2 kl.19:20).
 
Makarna Jakobssons ursprung är ännu höjda i dunkel och det känns mycket trist att inga forskare lyckats ta reda på deras bakgrund! Förra året skrev Lars-Olof Delsing i tråden 'Hans Ersson i Stensund, Sorsele' på detta forum bland annat att: Till eventuella klockarsamer kanske man också ska överväga att räkna Jacob Jacobsson i Brattfors. Såvitt jag vet har ingen gett förslag på hans ursprung (men jag hoppas jag har fel). Hans nybygge skattläggs dock 1720. Själv har han” nedsatt sig” 1707. Oavsett om han var same eller inte så verkar han inte ha varit ägare till skattlandet där Brattfors ligger. Det sägs uttryckligen i domboken att Lapplandet ”hörer Pastorn till” (DB 1727; Egerbladh, Fyra gamla Lyckselebyar, s 34).
 
Familjen finns i Lycksele tidigast 1702, då klockaren är med som vittne i de två allra första dopnotiserna i boken (C:1). Någonstans måste Jakob Jakobsson ha erlagt sin mantalspenning årligen (förstås med undantag mellan 1704-1719). Om vi tänker oss att Anders Isaksson Silver valt att kalla sitt nybygge i Umeå efter hemorten Mjösjö, kanske man inte ska utesluta att Jakob Jakobsson kan ha gjort samma sak, d.v.s. döpt sitt nybygge efter hemorten Brattfors i Nordmaling?

[Stig-Lennart Johansson]

Är det känt vem Jungfru Maria Bång är som dopvittnar jämte klockaren 1702?

[Erik Holmlund]

Stig-Lennart> Jepp, hon är ju dotter till kyrkoherde Måns Bång i Lycksele.  
 
Hon nämns i Db 1702 2/1, Västerbottens Lappmarkers Domböcker
 
Framlidne kyrkoherden Måns Bångs dotter jungfru Maria Bång klagade över att hennes lagstadda tienstepiga Karin Olofsdotter här förlidne söndag luppit ifrån henne uhr tiensten, och lembnat henne som boor på en aflägn ort deraf intet swänskt folk tillfinnandes ähr...
 
F.ö. uppger herdaminnet att Måns Bång dog 1699. Noterbart är dock att vid tinget Db 1700-01-08 klagar Måns Bång över sin svärmor Anna Nilsdotter Mört. Måns var förhållandevis pigg för att vara en dönick, får man säga. Måns Bångs sista spår i källorna är just bråket med svärmor... det gäller att hålla sig på god fot med...nä, jag tror jag lämnar detta ämne därhän i detta publika internetforum....
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-22 03:16)

[Constantinus Lindfors]

Under avsnittet Viktigare rättelser och tillägg i herdaminnets sista del står: Khde Måns J. Bång efterlämnade två döttrar: Anna och Maria. I 1703:års kvarntullslängd är antecknadt, att den förra då tjänade hos häradshöfding A. Plantin samt att den senare var förrest till Österbotten och där tagit tjänst.
 
Maria Bång blev inte långlivad, stackarn. Hon avled hemma hos skolmästaren Daniel Randklef i Lycksele och begrovs 1714-10-04. DB 1715 nämner att Maria Bång har en bror och en syster, samt att hon under sin sjukdom hade gett två klädplagg till före detta(!) klockaren Jakob Jakobssons hustru.
 
Källa: Lycksele dombok 10-12/1 1715 §8; SVAR H0000333_01116[-1118].
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-22 03:31)

[Leif Boström]

Att Anna Andersdotter skulle vara dotter till Anders Isaksson Silver föreslog Gunvor Ström för mig redan 2008. Jag tyckte att det kunde vara möjligt, men ville ha fler indicier. Ovanstående diskussion ger så många indicier att jag nu tycker att det är så troligt att jag kommer att föra in detta i min antavla. Det är bara en sak som gör mig lite tveksam och det är namngivningen av Lars Jonssons och Anna Andersdotters barn. Att de två äldsta barnen fått namn efter farmor och farfar stämmer bra, men varför har de två följande barnen fått namnen Sara och Israel. Varifrån kommer de namnen? Någon Sara bland anorna har vi väl inte hittat. Jakob Jakobsson d y första son får också namnet Israel. Möjligen kommer det namnet från den släktgrenen. Kan Jakob Jakobsson d ä hustru Marias far ha hetat Israel? Kan han ha varit en så prominent person att hans namn går före både barnens morfar Anders och mormors far Jakob?

[Constantinus Lindfors]

Måns Bång och Sigrid Olofsdotter (Graan) vigdes sannolikt 1679. Herr Bång var ensam bosatt i Härnösand 1679-02-12 (mtl), för att senare noteras i Umeå stad med två personer i hushållet 1680-03-10 (mtl). Parets döttrar upptas i mtl första gången 1695 respektive 1698 (under Umeå lfs), så jag uppskattar Maria Bångs födelseår till 1682.
 
Via Per Sundins register över elever vid trivialskolan i Härnösand finner jag en Olaus Bång (född ca 1685) som var student 1698-1701 och en Nicolaus Bång (född ca 1690) som var student 1703-1704, bägge med okända ursprung och öden. Någon, eller både två, kan ju komma från Lycksele.
 
Värt att notera att registret upptar en Olaus Olai Graan (född ca 1664 och skolmästarson från Lycksele) som var student i Härnösand 1678-1681 med okänt öde. Olof d.y. avled förstås före sin fader, då han inte räknas upp bland arvingarna (Lycksele DB 1700-01-04).
 
Herr Olof i Lycksele noteras med hustru, en dotter med måg i mtl 1675-03-26. Vilka kan paret tänkas vara?

[Stig-Lennart Johansson]

Ante mig, Erik & Constantinus, men Bygdén original har ingen familj alls! Så många tack för dessa.
Kan sonen vara den Måns Bång som dör i Umeå stad 1739-06-17 [C:1,s431] 53å 26v gammal, *1685-12 ca ?
 
Leif: mycket intressant fundering !
(Lars Jonsson hade en syster Sara född i Granö döpt i Lycksele 1728-06-22  
och även en kusin Israel Nilsson född 1722-06-14 i det återkommande Kussjö?)

[Constantinus Lindfors]

Leif: Vad jag kan se så finns nio västerbottniska kandidater (kan inte svara för Nordmalings socken) som man kan undersöka närmare:
 
1/ Israel Nilsson i Umeå stad, i mtl från 1679.
 
2/ Israel Andersson Ramblare i Stocksjö, Umeå lfs. Antagen som soldat 1663, död 1676-07-01 i sjöslaget vid Öland.
 
3/ Israel Olofsson Örn i Västerhiske, Umeå lfs. Antagen som soldat 1669.
 
4/ Israel Persson i Ytterhiske, Umeå lfs, i mtl 1671-1678. Antagen som soldat 1676-09-08, död 1676-12-04 vid Lund.
 
5/ Israel Eriksson i Röbäck, Umeå lfs, i mtl från 1684. Soldat Bagge från 1691.
 
6/ Israel Orm i Vännäs, Umeå lfs. antagen som soldat 1689.
 
7/ Israel Hansson i Grimsmark, Nysätra sn, i mtl 1678. Antagen som soldat i feb. 1678, död i nov. 1678 i Ripa vid Åhus.
 
8/ Israel Håkansson Lustig i Vallen, Lövånger sn. Soldat från 1691.
 
9/ Israel Jonsson i Bodbyn, Burträsk sn, i mtl från 1687.

[Leif Boström]

Tack, Constantinus, för sammanställningen av möjliga Israel! Till listan kan även läggas Israel Danielsson Steckzén.  
 
Att Israel Nilsson från Kussjö skulle vara kusin till Lars Jonsson bygger väl på antagandet att Jon Larsson Strandman var son till Lars Matsson, vilket är starkt ifrågasatt.

[Stig-Lennart Johansson]

Oaktat ifrågasättandet (du har inte ändrat i antavlan än?), finns kanske en koppling via Lars Jonssons mor.
Men jag får väl återkomma till detta särskilt.  
 
Hursomhelst verkar det mesta (inklusive grannen Anders Jakobsson) gå tillbaka till Kussjö  
och inte utan klockarkänningar...
 
Israel Orm ovan tycks vara en Israelsson, son till 4), född i Ytterhiske.

[Erik Holmlund]

Apropå Jakob Jakobsson i Brattfors och vilda gissningar kring hans härkomst i denna tråd, så är det värt att påpeka att selet i Öreälven som Brattfors ligger vid, på Jonas Geddas karta från 1671 kallas för Jacko soan. Det tolkar jag som ett tämligen starkt indicium på att Jakob Jakobssons familj har haft närvaro på platsen betydligt längre tillbaks än då nybygget börjar omtalas på tidigt 1700-tal. Det faktum att Jakob Jakobsson är klockare tyder på att han sannolikt fått någon slags skolning. Det är rimligt att anta han är någon av de lappgossar som gått på lappskolan i Lycksele, som ju drogs igång redan på 1630-talet. Utöver att skola barnen i kristendomskunskap så hade ju skolan även till uppgift att vaska fram kyrkotjänare. Om det är någon kyrka i lappmarkerna som borde varit självförsörjande på kyrkliga tjänare, åtminstone på 1600-talet, så är det just Lycksele, pga lappskolan. Vidare kan man påpeka att Jakob Jakobsson redan i Db1709 kallas gamla klockaren, dvs före detta klockare. Och mantalslängden från 1708 återfinns Klåckaren Olof i Lycksele. När man värvade klockare så får man väl anta att man lejde någon som hade någorlunda stadigvarande närvaro i trakten. Att Jakob Jakobsson skulle komma utifrån synes i mina ögon tämligen långsökt.
 
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-22 22:27)

[Erik Holmlund]

Till det ovan sagda kan man även lägga till att förnamnet Jakob är ett av de vanligaste förnamnen i Umbyn på 1600-talet. Så pass vanligt att det blir problem att särskilja ut någon som är mer trolig än någon annan som möjlig fader till JJ.
 
Några Jakob:ar i Umbyn och när de förekommer i uppbördslängderna.
Jakob Olofsson 1643
Jakob Larsson 1643-1675
Jakob Jonsson 1661-1671
 
Dessutom finns en Jakob Andersson markerad som landinnehavare på Geddas karta från 1671, dock inte för lappskattelandet som Brattsele ligger på. Det vimlar alltså av Jakob:ar i Umbyn som skulle kunna vara Jakobs fader. Det är dock intressant att två Jakob:ar i Umbyns skattelängder försvinner ur skattelängderna där kring första lappmarksplaketets kungörande. Skulle kunna vara ett väldigt vagt indicium på att någon av dem eller deras söner övergått till nybyggeri redan då, även om plakatet inte riktade sig till lappar.
 
Möjligen om det går hitta något i 1600-talets domböcker om var dessa Jakob:ar hade sina land eller hade kopplingar, att man skulle kunna hitta nya ledtrådar angående om någon Jakob är mer sannolik än någon annan. Eftersom Jacko soan ligger på gränsen mellan prästbordets skatteland och det södra Stöttingfjällslandet så skulle man eventuellt kunna hitta något om gränskonflikter med någon av prästerna. Bara som uppslag på kring var man skulle kunna söka vidare kring, i 1600-talskällorna om olika Jakob:ar.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-22 23:07)

[Erik Holmlund]

Hm, bommade visst att när Jakob Jonsson försvinner ur uppbördslängderna så dyker det upp en skattlapp i Umbyn i den följande skattlängden som heter Jon Jakobsson som bara skattar 1674-75. Efter 1675 finns ingen person som bär namnet Jakob eller Jakobsson i Umbyns uppbördslängder, förrns Jakob Jakobsson i Brattfors dyker upp. Och jag upptäckte nu att Joen Jakobssons namn finns utskriven på det skatteland som på Geddas karta kallas Salis Kelis, en bit österut. Det följande blir ju lite av en lång indiciekedja, men likväl...Eftersom Jakob Jonsson rimligen kan antas vara far till Jon/Joen Jakobsson, så har Jakob Jonsson koppling till ett helt annat skatteland. Det avskriver inte Jakob Jonsson helt som faderskandidat till klockarn, men det gör honom något snäpp mindre sannolik. Därav följer att bara Jakob Larsson & Jakob Andersson är de enda två kända Jakob:arna som vi har oplacerade gällande vilket land de innehaft. Och eftersom tidsglappet till Jakob Andersson är väl stort, kanske Jakob Larsson är den mest sannolike. Som sagt, det skulle kanske behövas lite mer...

[Stig-Lennart Johansson]

Jo, Erik, du talar väl om land som ansluter till redan tidigare nämnt Stötningsfjäll
och där gräns då gick mellan Prästbordets Brattfors och Vägsele på Stöttingsland/Al(s)träsk?
(en möjlig förklaring till Eriks-dopvittnena???)
 
På södra sidan om Prästbordet har vi så Granö-Kussjö som angränsande byar och troligen  
också med mera samiskt/lappskt inslag än vanligtvis erkänns !
 
Jacko soan en skimrande upptäckt och rimlig bas för skolrekrytering ...  
Kan Jakob Larsson ha något att göra med Lars Mattsson på Stöttingfjället ?

[Constantinus Lindfors]

Klockaren Olof Larsson nämns i samband med Maria Bång i DB 1715 (§8, punkt 2). Han kom från Lövånger och tillträdde övergivna nybygget Björksele 1716. Jakob Jakobsson blir återinsatt som klockare senast 1716-08-26 (se nedan!) och behåller sysslan fram till sin död 1741.
 
Erik: Intressant att du nämnde Stöttingfjällslandet! Lappmannen Lars Mattsson skattar för Stöttingslandet under Umbyn i längderna 1661-1702. Hans änka skattar 1703-1711 och tillsammans med sin son Matts Larsson 1720, 1723. År 1730 skattar Matts tillsammans med nybyggaren Pål Persson 3 daler.
 
Matts (begravd 1742-11-20, 50 år gammal) var gift med Sigrid Mattsdotter (1689-1759?). Då deras dotter Malin döps 1716-08-26 är klockaren Jakob Jakobsson dopvittne och när sonen Matts döps 1719-07-25 är en Erik Mattsson i Umbyn dopvittne. Jag skulle tro att Sigrid och Erik var barn till Matts Mattsson i Umbyn, som på sin framlidne svärfar Erik Perssons vägnar, blivit skyldig Mårten Henrikssons änka Margareta Johansdotter i Örträsk åtta daler kopparmynt. Matts Mattsson åbor sin svärfaders land och svärmodern uppges heta Malin Persdotter och svågern Erik Christoffersson i Åsele (källa: Lycksele DB 1701-01-05, SVAR H0000332_00377).
 
Jag har tidigare missat att Per Eriksson från Åsele gifte sig i Lycksele 1715-05-01 med Margareta Larsdotter från Umbyn (måste vara Matts Larssons syster)! Makarna bodde i Stöttingfjället i Åsele 1726, i övrigt se mina tidigare inlägg från 18/2 kl.17:56 samt 19/2 kl.00:20. Min fråga är nu om Stöttingslandet och Stöttingfjället kan betraktas som delar av samma landområde?
 
Det faktum att Erik Eriksson (gm Karin Andersdotter) bodde i Vägsele vid samma tidsperiod som Pål Persson i Vägsele skattar tillsammans med Matts Larsson (åtminstone 1730) gör att jag nu tror att Erik och Matts var ingifta släktingar. Erik Eriksson var således son till Erik Christoffersson i Åsele, och dotterson till Erik Persson och Malin Persdotter i Umbyn!!
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-23 03:20)

[Erik Holmlund]

Stig-Lennart> Visst kan han det, dock tveksamt om han är någon faderskandidat till Jakob Larsson. Jakob Larsson återfinns som skattlapp i Umbyn åren 1643-74, medan Lars Mattson finns i skattlängderna 1661-1701. Några av åren står Lars Mattsson som länsman, dvs Umbyns lapplänsman.  
 
Constantinus> Det finns två skatteland som heter Stöttingsland på Jonas Geddas karta. Lars Mattsson är markerad innehavandes det nedre, eller sydostligare av de två. Stöttingfjället som term antar jag kan inbegripa dem bägge två. Dock tycks det ju som att det är Lars Mattssons land som fortsätter kallas Stöttinglandet, i senare uppbördslängder. Vad det andra kallas i senare källor låter jag bero.
 
Om Erik Persson å Örträsklandet kan det noteras att han i 1681 års uppbördslängd står til förende skattat i Ångermanbyen. I Ångermanbyn eller Åsele, finns han noterad i skattlängderna 1674-78. I rannsakningarna av lappfogden Könik Olofsson Kuuth vid Åseletinget 1658 & 1659 omnämns han också. I protokollet för Åseletinget Db1659 framkommer det att den påstått lägrade pigan Lucia Andersdotter har gift sig med Erik Persson, någon gång mellan tinget 1658 & tinget 1659. Någon annan Erik Persson finns inte uppbördslängderna för Åsele lappmark. Erik Persson bör alltså ha varit gift ett par ggr. Det är också värt att påpeka att domboksnotisen från Lycksele Db1701-01-04, där Erik Perssons mågar omtalas, och som du refererar till, så står det St. Erik Persson. Det är en intressant detalj, som dock blir lite off-topic att spinna vidare på i denna tråd.

[Erik Holmlund]

Constantinus> Mats Larsson och nybyggaren Påhl Persson innehar & skattar faktiskt för landet tillsammans redan 1726 & 1727.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-23 03:07)

[Constantinus Lindfors]

Christoffer Olofsson i Åsele skattar 1643-1678. Han hade fyra söner:
 
1/ Olof, skattar för Alsträsket 1682-1704, ihop med Erik 1695-1704.  
2/ Erik, skattar för Alsträsket 1695-1730.
3/ Jakob, skattar för (svårtytt) 1682-1704.  
Dennes söner Tomas och Per 1711, enbart Per 1720-1723.
4/ Adam, klockare - ingen närmare presentation behövs.
 
Erik Eriksson dopvittnar för Christoffer Adamssons son Olof 1720-07-25. Har någon forskare tidigare kunnat föreställa sig att Erik Eriksson i Vägsele och Samuel Samuelssons hustru Anna Adamsdotter i Örträsk var kusiner? Om bara Jakob Jakobsson i Brattfors skulle gå att passa in som son till Jakob Christoffersson i Åsele, så får vi till ett mycket stort samiskt släktträd!

[Stig-Lennart Johansson]

Constantinus: du menar alltså med kusin den Erik Eriksson vars änka Katarina Andersdotter från Gavsele
vår Anna Andersdotter pigade sjuttonårig hos 1742-43 och vars dotter Carin i Örträsk är dopvittne 1755
för Annas och Lars Jonssons dotter Sara ?

[Constantinus Lindfors]

Stig-Lennart: Svaret är ja.

[Stig-Lennart Johansson]

Erik: har du nån aning om varför Älgträsk på Geddas karta [Gudrun Norstedt,s63] kallas Sara jauri ?!

[Constantinus Lindfors]

Jakob Christoffersson skattade för Lånaträsk. Låg landet nära Alsträsk?
 
Erik Perssons måg Matts Mattsson skattar för Örträsket 1702-1723. Han är ersatt av Erik Eriksson (jo, han i Vägsele) i 1730:års längd. Finns 1726 och 1727 på SVAR? Matts Mattssons hustru Anna var fadder vid ett dop i Lycksele 1716-12-25.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-23 21:28)

[Erik Holmlund]

Jakob Larssons namn återfinns som sagt inte utskriven på Geddas karta men Geddas medhjälpare och medresenär Anders Holm nedtecknade en lista över skattenlanden år 1670, och där finns Jakob Larsson däremot med, och han står för skattelandet Jurbärgh..som ligger några mil uppströms Umeälven, från Lycksele räknat. Inkluderar bland annat Barsele. Och därmed är vi tillbaks på noll, med en räcka olika Jakob:ar där det är svårt att se någon viss Jakob skulle vara väldigt mkt mer sannolik än någon annan. Gudrun Norstedt har f.ö. lagt ut Anders Holms lista över landen på webben.
http://www.skogsfrun.se/dokument/1670_land_i_Uma_lappmark.htm
 
Constantinus> Belägget för att Adam Kristoffersson är son till Kristoffer Olofsson känner jag till. Men vilka är beläggen för att de övriga tre Kristofferssönerna (Erik, Olof & Jakob) också skulle vara söner till Kristoffer Olofsson? Jakob Kristofferssons skatteland Launaträsk, har nog fått sitt namn efter Lanaträsket på moderna karter, ett stenkast väster om Fredrika. Eller ja, landet kan möjligen också fått namn sitt namn från Stor-Lavsjö som sitter ihop med Lanaträsket. Byn Tallsjö är utsynat på Launaträsk-landet, vet jag.  
 
Stig-Lennart> Nej, har du?