Kukkoinen / Kukkonen / Kukko / Kukkola

[Timo Kukkonen]

Hej,  
 
De män som är ättlingar till någon Kukkoinen, Kukkonen, Kukko eller Kukkola och har en oavbruten linje far-far-son osv ända till någon rätt tidig förfader från 1600-talet, var vänliga och kontakta mig så kan vi prata mera om möjligt samarbete.  
 
Jag bor nu i Helsingfors, men kanske finns det någon väldigt tidig anknytning till Värmland.
 
Med vänlig hälsning,

[Kjell Croné]

Hej Timo!
 
På 1600-talet fanns svedjefinnen Pål Larsson Kukkoinen i Gräsmark (Värmland) och han har massor av ättlingar i Sverige, Norge och USA.  
Många släktforskare har honom bland sina anor och om du söker efter Pål Kukkoinen på Google får du 140 träffar.  
Du kan även ta kontakt med Finnkulturcentrum i Torsby, deras hemsida finns här:
http://www.finnkulturcentrum.com/
 
Mvh Kjell

[Sten Magnusson]

Med tanke på alla de ättlingar som finns efter ovanstående släkter vore det väl bättre om de uppgifter som framkommer läggs ut här istället för att föra den diskussionen privat så att alla med anknytning till t.ex. Pål Kukkoinen kan få en tydlig bild av dessa släkter.
 
Mvh/Sten Magnusson

[Sten Magnusson]

Någon synpunkt på ovanstående inlägg?  
 
Mvh/Sten Magnusson

[Kenneth Larsson]

Hur menar du Sten - ska jag t.ex. lägga ut de ca 17000 ättlingar till Pål Kukkoinen som jag har i min dator på Anbytarforum?  
 
MVH Kenneth Larsson, Mangskog

[Sten Magnusson]

Hej Kenneth! Jag ber om ursäkt om jag verkade lite bufflig. Jag menade inte att det skulle vara till 100 procent. Tanken är bara att det som efterfrågas också bör hamna här om det inte rör sig om alltför omfattande material.
 
Sedan vore det väl bra om diskussionerna om skogsfinnesläkter tog lite mer fart än idag eller vad säger ni andra?
 
Mvh/Sten Magnusson

[Bjarne Persson]

Håller helt med Sten Magnusson att det borde bli lite mer fart på diskussionerna om skogsfinnesläktena.
Själv har jag nyligen ställt frågor i detta forum angående Lyytiäinen och Raatikainen. Inget svar hittills.
Jag har anor från 1600-talet från ett drygt 40-tal finnsläkter i Värmland och Hedmark och är därför angelägen att utbyta information med andra intresserade.
 
Mvh
Bjarne Persson

[Anneli Westergren]

Hej Bjarne och ni andra!
Jag har forskat åt en god vän och han har några av sina anor bland skogsfinnarna i Svartnäs.
Namnen är; Hynninen, Tikkanen, Pöntäinen, Makkoinen, Laitinen, Poasoinen och Laukkainen.
Om någon vill veta vad jag har om dem eller har information att ge om dessa släkter skriv gärna
en rad.
Mvh Anneli

[Samuel Simonsson]

Henrik Henriksson Kukkoinen som dog i Näsberget, Ekshärad, ca 1671, är jag intresserad av, eftersom han skulle kunna vara en anfader. Han är troligen far till Ingrid/Ingeborg Henriksdotter som gifte sig med bergsmannen vid Nordmarkshyttan Olof Persson Kropp (1614-1667.  
 
Alla uppgifter om honom, hans familj, härkomst och anknytningar till andra grenar av Kukkoinensläkten intresserar mig mycket.
 
Mvh
Samuel

[Bjarne Persson]

Hej Samuel!
Henrik Henriksson Kukkoinen och hans ättlingar i 3 generationer finns beskrivet ganska utförligt i Jarl Ericsons bok Finnar i Östmark, Vitsand, Nyskoga, Södra och Norra Finnskoga sid 163-173.
Enligt boken stämmer dina uppgifter om Ingeborg. Kropp kallas också Korppinen. I övrigt har jag inga uppgifter om Kukkoinen och Korp.
Eftersom jag förstår att en del forskare vill varna för felaktigheter i boken så är det bra om dessa vill bidraga med rättelser i detta forum. Tills vidare tar jag hans uppgifter för riktiga.
Mvh
Bjarne Persson

[Elisabeth Thorsell]

Är denne Olof Persson Kropp densamme som Olof Kropp från Rämmen, som drunknade med sin son Henrik i november 1667?  
 
Enligt Hellerströms Dan Anderssons härstamning var denne Olof son till en annan Olof Kropp, nämnd 1642, och skulle då ha patronymikon Olsson.

[Jan-Erik Björk]

Hej Samuel
 
Kukkoinensläkten i Näsberget är ju känd sedan länge. Och har beskrivits här på anbytarforum tidigare, bl.a. dess samband med Rämmenområdet. Jag föreslår att du läser vad som redan har skrivits. Jag skrev för ett antal år sedan ett svar till någon här på Rötter. Det finns en sökfunktion som du kan uttnyttja. :-) Dessa svar bör kunna ge viss vägledning. Lycka till!!
 
Vänliga hälsningar Jan-Erik Björk

[Jan-Erik Björk]

Bjarne
 
Det står givetvis varje forskare fritt att ta uppgifter från i detta fall Jarl Ericssons böcker rakt upp och ner. Men då får man också en del fel på köpet så att säga. Den kloke släktforskaren kollar dock upp uppgifterna i källorna. Tyvärr framgår inte alltid Jarl Ericssons källor. Hans domboksutdrag är dock för det mesta möjliga att kolla upp och många är tillförlitliga även om han har gjort en del felläsningar. (Vilket i och för sig alla gör sig skyldiga till, självklart även jag!!).  
 
Mig veterligen finns ingen samlad bild av de rättelser eller korrigeringar som har gjorts av Jarl Ericssons böcker. Jag tror dock att någon skrev för några år sedan en artikel med korrigering av släkter i Gransjön. Möjligen finns artikeln i Värmlands släktforskarförenings tidskrift.  
 
Men idén om en korrigeringsrubrik av Jarl Ericssons böcker är bra.
 
Med vänliga forskarhälsningar
Jan-Erik Björk

[Christer Rosenbahr]

Jag är kritisk om ändelsen i släktnamnet Kukkoinen var den östfinska formen när familjerna anlände till Sverige!? Enligt domböcker och mantalslängder i Värmland skrevs släktnamnet oftast Kock. Om man söker på olika ändelser i prefixet Kukk i finska folkregistercentralen får man olika träffar såsom Kukk, Kukko, Kukkola och Kukkonen. Dessutom finns andra sidonamn: Kuukka och Kuukkanen, och Koukk, Koukko och Koukkonen. Förutom dessa finns Kuokka och Kuokkanen samt Kuikko och Kuikka.      
 
Länken till finska folkregistercentralen:
http://verkkopalvelut.vrk.fi/Nimipalvelu/default.asp?L=2
 
 
Mvh:
Christer
 
(Meddelandet ändrat av rosenbahr 2010-10-08 01:59)

[Jan-Erik Björk]

Hej Christer
 
Självklart ska man vara kritisk till allt material som publiceras. Och gärna förutsättningslöst pröva teorier och hypoteser. Det är ju sådant kritiskt tänkande som för forskningen framåt.
 
Jag har deltagit i en forskargrupp som under ca 10-15 års tid har inventerat olika källmaterial i jakt på skogsfinska släktnamn. Arbetet har lett till publiceringen av en bok om de skogsfinska släktnamnen. Vi har under denna tid haft många tillfällen till diskussioner om de olika beläggen. Och vidare stämt av med finska namnforskare.
 
När det gäller de skogsfinska släktnamnen och angivandet av dem i det svenska källmaterialet, bör man som forskare vara medveten om att de är uppfattade, tolkade och nedtecknade av tjänstemän med svenska öron. De allra flesta tjänstemän var inte kunniga i det finska språket och detta ledde givetvis till felaktiga angivanden. I de allra flesta fall antecknades inte något släktnamn överhuvudtaget, utan präster, fogdar med flera noterade endast de svenska formerna av förnamn och patronymikon. Släktnamn var inte vanligt bland svenska undersåtar i övrigt, utom för vissa begränsade grupper. Antti Laurinpoika blev således Anders Larsson. I det fall man uppfattade och antecknade släktnamnet var det vanligt att man översatte släktnamnen till namn som stämde överens med det svenska språkbruket. Exempelvis släktnamnet Huskoinen uppfattades som Hundskinn.  Man förstod heller inte ändelsen -inen och hade därför ingen anledning att notera detta. Det är mycket vanligt med kortformer som Kart, Kock, Ruus, Pur, Mink etc. Men i vårt bestånd av belägg förekommer också Karten, Kocken, Rusan, Puran, Minken etc. I några fall har vi hittat former som  Kuckoij. I några fall former som Hameland, Limeland, Leijland etc. De senare står närmare de ursprungliga formerna. Eftersom vi inte har något material där skogsfinnarna själva skrev sina släktnamn förrän långt in på 1800-talet, vet vi inte vilken form man använde sig av vid 1500- och 1600-tales migration.  
 
Med tiden skulle släktnamnen stöpas om ytterligare och till sist även glömmas bort. Om det inte vore för Gottlund.
 
Studerar man det finska materialet från 1500- och 1600-talen finner man ofta formen Halton, Saulan, Leskin, Nousian, Kerfuin, Kauppin, Matin, Kekon, Peckan etc. Det är namnformer som uppenbarligen ligger närmare den ursprungliga benämningen.  
 
Avslutningvis vill jag mena att skogsfinnarna den första tiden säkerligen använde sig av de namnformer som brukades i Finland. Men senare skulle namnskicket komma att ändras i olika riktningar med hänsyn tagna till de lokala namnbruken i de olika finnmarkerna.  
 
Hälsar
Jan-Erik Björk