ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Malm  (läst 4216 gånger)

2010-03-15, 10:20
läst 4216 gånger

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderatorgruppen *
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Diskussionen kring följeslagaren Jöns Lindberg har flyttats till  Resandesläkter - Lindberg.

2010-03-16, 08:21
Svar #1

Lena Eriksson

Elias Malm, senare kallad Wass gifter sig i Sala lf 30/11 1742 med Brita Håkansdotter.  
Samma dag gifter sig Nils Jonsson Flinta med Elias syster Sigrid.
Paren verkar följas åt, Elias och Brita är ju med som faddrar vid dopet av parets dotter i Roslags-Kulla 1745. Här nämns också en piga Lena, möjligen Carlsdotter och med anknytning till Wass jag ej kan läsa.
 
Det har nämnts här nånstans har jag för var Elias bodde 1745 men hittar inte.
 
På urklippet från hfl som Niclas lagt ut 30/1, kan det stå Lena under namnet Sigrid?
 
Carl hade ju 4 döttrar (som levde 1744), Sigrid, Maria och kanske Lena. Vem var den fjärde?

2010-03-16, 13:07
Svar #2

Utloggad Sebastian Casinge

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 428
  • Senast inloggad: 2021-02-15, 09:41
    • Visa profil
I dopnotisen från Roslags-Kulla den 15 oktober 1745 återfinns, som du säger Lena, Elias Wass med hustrun Brita Håkansdotter ifrån Stockholm. Vittnet Lena Karlsdotter tiänar hos Elias Wass.
 
Några inlägg rörande Sigrid Karlsdotter Malm ur Uppsala landskanslis koncept 1740 AIb:92:
 
Ordres til LandsGewa-
digern Rundbom om
Gerdt Hinderssons och
qwinfolckets Sigrid Carls
dr utförande til
Norunda Ting.
 
Såsom the i Slottsarresten sit-
tjande Gerdt [överstruket: Folkes?] Hindersson och qwins
Person Sigrid Carlsdotter kommer
wid Norunda härads Tings Rätt
d. 9 uti innewarande må
nad at undergå behörig ran
sakning, föt thet the skola hafwa
öfwerfallit och illa handterat
wackten i Wena [?] Sn af samma
härad, tå the nästl. år i Ju-
nii månad skulle ifrån Gefle
hit åt staden under arrest
fortskaffas; altså beordres
landsgewaldigern Rundbom,
at bemte Gerdt, som är
om begge benen smidd med
en jernblack, och Sigrid utur
arresten uttaga, och [...] under an-
nat fängsligit förwahr och  
nödig wacht och inseende, til
bde Ting framskaffa, samt
på samma sätt hit återfö
ra under wägen etc.
Ups. L.C. dn. 4. Junii 1740.
 
___________________________________
 
 
Pass för qwinspersonen
Sigrid Carlsdotter til
Westerås.
 
Althenstund öfwer thet lä-
gersmål, som häcktmakaren
Gerdt Hindersson ifrån Hio och
qwinspersonen Sigrid Carls
dotter med hwarannan
begådt uti Mälby giäst
gifwaregård, Fernbo Sn af Wäst
manland, kommer, enl
LandshöfdingeEmbetets uti
Westerås til mig i dag an-
komna swar af d. 4 hujus,  
wid Wangsbro härads hösteting
d. 13. nästinstundande Now.
at ransakas och dömas; för-
thenskul anbefalles thet lands
gewaldigern Rundbom, at för
bemte här i Slottsarresten
sittiande qwins person Sigrid Carlsdotter utur
Slottsarresten uttaga och til
nästa kronobetjent på wä-
gen åt Westerås afföra, samt
til honom emot quittence
aflefwerera, hwarifrån
hon på lika sätt til öfriga
kronobetjenterne emellan til
Westerås kommer at framskaffas
och uti landsCancelliet anmä-
las, genast om thes befordrande
til ofwanbte ting lärer för-
anstaltas. Under wägen etc.
Ups. L:C: d: 6. oct. 1740.

2010-03-16, 20:32
Svar #3

Lena Eriksson

Denna Gerdt Hindersson måste vara densamma som var gift med Christina Påwelsdotter, måg till Ingrid Svensdotter och Påwel Simonsson. Gerdt figurerar i ett mål i Ulricehamns rr 1734, han har misshandlat både sin hustru och svärmodern. Hustru Christina väntade barn. Han har tidigare utövat åtskilliga excesser på landsbygden utanför Ulricehamn.
 
Gerdt rymmer ur arresten och det verkar som han flyr norrut. Någonstans på vägen träffar han Sigrid Carlsdotter, senast 1737 eftersom paret får en dotter i mars 1738. Ännu en dotter, Anna Lena (Lena, kanske efter Sigrids ev syster) föds 12/3 1740 i Tensta.
 
1742 har deras vägar skilts åt, Sigrid gifter sig med Nils Flinta och Gerdt får en dotter Maria Magdalena med Florentina Persdotter i Stråvalla 1743.
 
1747 bär han namnet Wennergren och förekommer i Medelstads dombok. Nu har han en ny kvinna, Helena Olofsdotter Berg. En dotter Maria föds 1748 i Virestad. Har försökt hitta Niclas notis ang. henne och hennes förste man Jöns utan resultat.
 
Gerdt blir antagen som soldat vid Hamiltonska reg. i maj 1748, dör 29/8 1752.  
 
Finns det mer att fylla på? Har sett att han också kallar sig Vallentinsson och Winnergren.
 
Han verkar vara en riktigt förslagen typ....

2010-03-17, 10:30
Svar #4

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2021-03-04, 09:40
    • Visa profil
    • Scangen
Intressant, borgaren Gert Valtinsson i Nyköping enligt Tensta fb 1740 är alltså Gert Henriksson Wennergren.
 
Barnet i mars 1738, vem är hon? Var föds hon?

2010-03-17, 12:06
Svar #5

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 18:07
    • Visa profil
Lena,
 
Har du möjligen lite närmare och mer preciserade källhänvisningar till hands, angående målet i Ulricehamns RR 1734, och även för omnämnandet av Gerdt Hindersson i Medelstads dombok?
 
 
 
//Peder

2010-03-17, 13:10
Svar #6

Utloggad Sebastian Casinge

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 428
  • Senast inloggad: 2021-02-15, 09:41
    • Visa profil
Det  här är vad jag fann om Gerdt Henriksson, Sigrid Karlsdotter Malm, Johan Brun och Helena Andersdotter (vem?) i Svea hovrätts renoverade domböcker för Uppland nr 141. Norunda härads ting den 9 juni 1740:
 
Med anledning av en skrivelse från landshövdingen med bifogade rannsakningar över häktmakaren Gerdt Hindrichson, hållna vid Skara rådstugurätt och Örebro samt Glanshammars häradsrätter, prövades nu det brott Hindrichson och Sigrid Carlsdotter begått i juni 1739 vid den s.k. Hånsta hammaren, beläget mellan Hånsta och Uggelsta i Lena socken i Norunda härad. Sigrid och Gerdt hade då befunnit sig i en fångskjuts tillsammans med Johan Brun och Helena Andersdotter. Under färden till nästa fjärdingsman inom länet hade dessa slagit sig fria från fjärdingsmannen och den bonde som följde med skjutsen och them med hugg och slag ganska illa skola handterat.  
 
Sigrid hördes inför rätten och medgav att hon varit i detta följe och att hon tillika med landsstrykaren Johan Brun, som nu kommit på flykten, strukit handklovarna av sig och sagt till fjärdingsmannen: Der har du dina wantar och tack för lånet. Brun hade då tagit en bössa och Helena Andersdotter en käpp och givit sig på fjärdingsmannen. Hindrichson hade förföljt bonden med en dragen hirschfängare, men om han högg bonden dermed eller elliest slog honom, såg hon intet. Bonden hade slutligen gömt sig bakom en buske.
 
Häktmakaren Gerdt Hindrichson medgav att han hade en hirschfängare, men han hade varken blottat eller förföljt bonden utom vägen med den eller huggit bonden i huvudet. Han nekade till alla dessa beskyllningar och menade att det var hans avundsmän som beljög honom. Han tillfrågades huru han kommit at resa omkring i landet med hirsfängare och galonerad hatt, twärt emot kongl. förordn.? Hindrichson svarade at han them burit så länge han warit skrifwen som wallackare för Stockholms och Upsala läner, en tjänst som rätten ifrågasatte att han någonsin innehaft. Rättens beslut blev att Sigrid, som bekänt sitt brott, skulle dömas till 100 (ngn myntenhet) eller i brist på tillgångar utstå kroppsstraff, men domen underställdes Svea hovrätts prövning. Gerdt Hindersson, som var inkallad för flera grova stölder på olika orter, skulle få sitt slutgiltiga straff fastställt i den rätt där han begått det grövsta brottet. Arrestanterna skulle efter tinget sändas till Uppsala slott.
 
Dagen därpå, den 10 juni 1740, tog lägersmålet mellan Sigrid och Gerdt upp för prövning i rätten.
Kvinnspersonen Sigrid Carlsdotter från Sala hade i gården Kiällbo i Tensta socken framfött ett välskapt flickebarn den 10 mars 1740 (Av dopnotisen framgår att hon döpts den 12 mars till Anna Lena och att Sigrids mor Maria Johansdotter rest med Sigrid). Som fader hade angivits en häktmakare Gerdt Hindrickson från Hjo som nu den 16 februari 1738 i Skara rådstugurätt hade befunnits vara gift. Gerdt hade även av skarprättardottern Christina Hindricksdotter blivit angiven för att ha rått henne med barn. Sigrid berättade att hon 14 dagar efter påsk (1739?) blivit bekant med Gerdt på Mälby gästgivaregård i Sonbo socken i Västmanland, hwarest han skolat lofwa henne äcktenskap och therefter häfdat henne.  
 
Gerdt  å sin sida medgav lägersmålet men förnekade att det skett under äktenskapslöfte. Hans hustru Kristina Påwelsdotter skulle för två år sedan dött i gamla byn i Christiania i Norge, där hon varit född. Han hade lärt känna henne åtta år tidigare när hon kommit över från Norge och blivit hopvigd med henne i Borås. Christina hade varit hos honom till påsktiden för två år sedan då hon lämnat honom i Göteborg där han stått som soldat under Zanders regemente.  Hon hade rest till sitt hem i Norge och kort därefter dött, efter vad Gerdt fått sig berättat. Gerdt svarade på fråga att Christinas föräldrar hette Påwel och Ingrid, att han inte visste deras efternamn men att de voro folk, hwilka foro omkring landet med hästar och handel. Gerdt tillfrågades om han inte lägrat skarprättardottern Christina Hindricksdotter, vilket han medgav, men berättade att han pliktat för detta under tiden han befann sig i garnisonen i Göteborg med 20 dygn på vatten och bröd. Gerdt sa sig inte veta om Sigrid tidigare varit prövad för lägersmål. Rätten konstaterade att man för målets avgörande behövde besked från stiftsamtmannen i Kristiania om Påwelsdotter verkligen var död och från Sala och andra orter att Sigrid inte tidigare varit åtalad för hordomssynd eller lägersmål.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-17 13:11)
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-17 16:17)

2010-03-17, 14:23
Svar #7

Lena Eriksson

Anders, jag har nog fattat Sebastian fel i vår mailväxling, det är förmodligen Anna Lena som åsyftas i  rättegångsprotokollet jag läst lite av. Om det stämmer att Sigrid träffat Gerdt 14 dagar efter påsk 1739 så kan ju Anna Lena ha blivit resultatet av ett senare häfdande.
 
Skarprättardottern Christina Henriksdotter, kan det vara skarprättaren i Skara Henrik Litens dotter tro?
 
Tack Sebastian för ännu ett intressant protokoll.

2010-03-17, 16:10
Svar #8

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2021-03-04, 09:40
    • Visa profil
    • Scangen
Sebastian, du skriver Christina bör väl vara samma Christina Henriksdotter som 1739 vistades hos Gabriel Meijer i Örebro men hette inte hon Catharina enligt ditt inlägg 5 mars 2010 - 15:32 under Falck?

2010-03-17, 16:16
Svar #9

Utloggad Sebastian Casinge

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 428
  • Senast inloggad: 2021-02-15, 09:41
    • Visa profil
Anders, det har du helt rätt i, tack för påpekandet.

2010-03-17, 17:40
Svar #10

Utloggad Carina Ohlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 193
  • Senast inloggad: 2019-11-02, 21:36
    • Visa profil
Sebastian!
 
Nämndes något matnyttigt om Johan Brun i ovannämnda rtg?  
Såg du om han blev fasttagen och dömd senare efter det han rymde?

2010-03-17, 18:19
Svar #11

Utloggad Sebastian Casinge

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 428
  • Senast inloggad: 2021-02-15, 09:41
    • Visa profil
Carina, nej, ingenting ytterligare om Johan där. Däremot har jag stött på honom omnämnd i några andra rättegångar från samma tid som jag håller på att gå igenom nu, återkommer om det.

2010-03-17, 19:07
Svar #12

Utloggad Carina Ohlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 193
  • Senast inloggad: 2019-11-02, 21:36
    • Visa profil
Tack, jag ser fram emot det!

2010-03-20, 08:27
Svar #13

Lena Eriksson

I protokollet från rättegången 1747 i Skogs socken nämns gamla änkan Margita (Margaretha?) Skarman som säger sig vara syster till Aron Skarberg i Gävle. Hon ska ha varit gift med skaprättardrängen i Skara.  
 
Vem kan det ha varit?

2010-03-20, 12:38
Svar #14

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 18:07
    • Visa profil
Lena,
 
Frågar dig igen.
 
Det skulle vara värdefullt och förenklande för mig, och kanske många andra, om du har en liten närmare källhänvisning till tidigare av mig ställda fråga (se ovan).
 
Om inte, vore det trevligt med något sorts svar.
 
 
 
//Peder

2010-03-20, 14:30
Svar #15

Lena Eriksson

Peder, du får göra som jag. Gå igenom gamla inlägg från bla mig själv, Bosse Lindwall, Anders Berg, Niclas Rosenbalck, Sebastian Casinge mfl. Där hittar du bla diverse protokoll med källanvisningar samt diverse diskussioner och bollande och funderingar.
 
Det ena leder till det andra.
 
Anbytarforum är alltså en källa till ständig glädje där man hittar andra källor.  
 
Men det tar sin lilla tid.
 
Lena

2010-03-20, 23:29
Svar #16

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderatorgruppen *
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Källor skall anges enligt Anbytarforums regler. Om källan är ett tidigare inlägg bör man tala om när och var och av vem det skrevs, om detta är möjligt.  
 
Vad jag själv noterat så är uppgifterna ur Ulricehamns dombok från 23 sept 1734, och referaten finns i inlägg av Gabriel Wallgren. Omnämnandet av Gert i Medelstads dombok är från 16-17 juli 1747 och det är Niclas Rosenbalck som skrivit om detta (dock är jag osäker på om det är här på AF eller i privat mail).

2010-03-21, 01:18
Svar #17

Utloggad Bo-Arne Stenqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 322
  • Senast inloggad: 2018-04-18, 22:33
    • Visa profil
Det finns massor av diskussioner här på anbytarforum som går i ganska rask takt och varefter intressant information hittas ökar intensiteten. Vad det sedan gäller resandesläkter kommer det många källor från många olika håll och platser. Att föra ett snabbt resonemang och hela tiden tala om ovan, se inlägg från..., födelsebok Ås etc faller på sin rimlighet.  
 
Det är också så att Lena har med Ulricehamns rr 1734 och skulle kunna vara så att hon bara antecknat den källan. Den källhänvisning hon ger i inlägget tycker jag är tillräcklig i det resonemanget. Om inte sidnummer bifogas får man väl tolka det som att det inte finns i stället för att pressa debattören på sådant sätt. Även om det finns en källa så bör man ju kontrollera den själv, den skulle ju kunna vara felläst  
 
Jag anser givetvis att källor ska anges om man presenterar en tes eller ett sk färdigt material men så länge man arbetar fram teorier tycker jag detta är fullt dugligt. Källor ser olika ut och det är väl inte lagligen fastställt exakt hur de ska se ut, inte ens i AF:regler. Har min mormor sagt det till mig så är det fortfarande den källan, lika god som någon annan, eller hur?
 
Jag stöttar Lena i den här frågan, och dessutom ser jag inte att kontrahenten deltagit under ämnet innan förutom dessa frågor.
 
Mvh
 
BAS

2010-03-21, 08:21
Svar #18

Lena Eriksson

Tack Bo-Arne. Det är just så det fungerar. När man för ett resonemang när de gäller de svårforskade resandesläkterna, så får man ofta gå tillbaka till de första åren här på AB. Inläggen har varit många men är man intresserad så går det faktiskt bra att använda AB:s sökmotor. Det blir som Bo-Arne skriver, orimligt att hela tiden hänvisa till olika källor, den texten blir oläsbar.
 
Dessutom är det så att många av inläggen raderades och var borta under lång tid, alla har inte lagts tillbaks ännu. Vad gäller mailväxling så är den privat och man kanske inte alltid vill upplysa vem som bidragit till uppgifter.
 
Så länge man inte presentar en färdig antavla el dyl, anser jag att man fritt ska kunna resonera sig fram här på forumet. Jag har en tes soch inget annat.
 
Vad gäller kontrahenten så känns det inte särskilt seriöst att hoppa in och kräva svar på sina frågor, det sista inlägget var inte särskilt trevligt.  
 
Mvh,
Lena

2010-03-21, 13:12
Svar #19

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderatorgruppen *
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Visst ska man resonera fram och tillbaka i diskussionerna här, och då passar det inte att ange exakta källor för varje liten uppgift. Det behövde inte Lena göra i sitt inlägg 16 mars 2010 - 20:32.  
 
Däremot om man får en vänlig fråga om källan till en uppgift så bör man efter bästa förmåga tala om den, inte ignorera frågan. Om frågaren skrivit tidigare i tråden eller ej har ingen betydelse för det, men i det här fallet har han förekommit flitigt i andra resandediskussioner och bidragit med många intressanta uppgifter.
 
Låt oss fortsätta ha en trevlig samtalston i Anbytarforum, och om det finns konflikter mellan personer så försöker vi att inte låta detta synas i diskussionerna.
 
Särskilda forskningsområden saknar moderator och därför måste andra moderatorer eller anbytarvärden ibland hoppa in.

2010-03-21, 15:02
Svar #20

Lena Eriksson

Jag vill bara upplysa om att jag inte har ignorerat frågan, jag skrev svar tre dygn senare. 2 timmar efter Peders andra inlägg.  
 
Här sätter jag punkt för nu.

2010-11-24, 14:53
Svar #21

Utloggad Sebastian Casinge

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 428
  • Senast inloggad: 2021-02-15, 09:41
    • Visa profil
Jag fann en skrivelse från Gävle landskansli daterad den 3 september 1728 där borgarhustrun i Söderhamn Maria Falks klagoskrift över sin man borgaren Henrik Malm omnämns. Henrik hade blivit beryktad att i Ovansjö ha våldtagit en vallflicka och var bortrymd till Bergslagen. Han hade tagit med sig en del papper som gjorde att Maria nu hade en ansenlig skuld. Henrik ska färdas med 2 okända kvinnfolk varav han utgav den ena för sin äkta maka. De ska resa på ett pass utfärdat av general Horn 1720 och Maria vill nu att mannen ska efterlysas och instämmas till tinget, vilket skrivelsen kungör (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6.) Det måste väl vara samme Henrik Jonsson Malm och Maria Ambjörnsdotter Falk som diskuteras längre upp i tråden.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-11-24 14:54)

2011-02-20, 19:38
Svar #22

Utloggad Moderator Särskilda

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 69
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Några inlägg som genom Catharina Gabrielsdotter Malm (d 1778 i Söderala) ledde över till hennes make Israel Norings släkt har nu flyttats till en egen diskussion .

2012-11-13, 13:19
Svar #23

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3137
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Glasföraren Erik Kjellman från Casimirborgs glasbruk och hans hustru Catharina Malm fick dottern Petronella 1772 23/11 i Bo (T), se Bo C:2 sid 107.

2012-12-03, 08:33
Svar #24

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3137
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Glashandlaren och borgaren Hans Gabriel Malm dog i maj 1771, efterlämnande hustru och sju barn, enligt bouppteckningen (Eskilstuna rådhusrätt & magistrat, FII:6, nr 8).

2014-07-10, 15:16
Svar #25

Utloggad Karin Sundling Nygren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 350
  • Senast inloggad: 2021-04-08, 19:11
    • Visa profil
Söker efter anor till Anna Christina Malm enligt Hfl född 1757-05-22 i Eskilstuna. Hittar henne första ggr när hon föder en oä dotter Catharina 1778-09-29 i Hudiksvall. Har sedan kunnat följa henne bak till 1777 då hon kom från Tuna ?
I dödboken för Harmånger 1818-12-13 AID v135253.b213.s344 står noterat enk.Anna Stina Malm född i Eskilstuna 1748 Fader öfverste Malm vid Södermanlands  regemente (detta är överstuket), moder Greta Malm.
 
Kan hon ha tillhört släkten Malm här ovan tro ? Har inte hittat henne i någon födelsebok.
 
MVH
Karin

2014-10-07, 17:27
Svar #26

Utloggad Karin Uhrvik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 802
  • Senast inloggad: 2021-03-29, 12:11
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil
Tillfällighetsfynd.
I den renoverade domboken för Hedemora rådhusrätt 1709-01-26 tas ett ärende upp där borgaren från Söderhamn Pål Malm klagar över att Henrik Jonsson från Köpings stad har kallat honom tjuv och skälm, liksom två rådmän från Sundsvall Nils Sjulsson och Hans Jönsson.  
 
Vittnen är Nils Hansson Lille från Sundsvall och dess hustru Sigrid Andersdotter, Johan Ambjörnsson från Salberget och borgaren i Sundsvall Anders Jonsson Malm.
 
Här nämns också Henrik Jonssons farbroder Pål Malms hustru Kerstin Pålsdotter.
 
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län EXId:320 (1707-1709) Bild 3420 (AID: v403814.b3420, NAD: SE/RA/42042202)  Arkiv Digital

2020-08-05, 07:44
Svar #27

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Det har snart gått hela fjorton år sedan som Bo Lindwall påbörjat denna (numera uppdelade) angelägna tråd med en översikt om resandesläkten Malm från Hälsingland. När jag nyligen försökte bidra med uppgifter till Anders Olssons släktbok över Söderhamn, så visade det vara mycket rörigt och svårt att få ett bra grepp om kretsen kring Malmarna som tidigare diskuterats i otaliga trådar här på Anbytarforum. Då  tyckte jag att det vore dags för en uppdaterad version av Bo Lindwalls översikt från 2006 såsom forskningsläget såg ut 2020. En annan förhoppning med min till synes ordentliga sammanställning om 15 tabeller, med fokus på 1700-talets första halva, är att tydliggöra för alla läsare samt underlätta att få hit framtida ströfynd. Exempelvis så väntar domböcker från Sundsvalls rådhusrätt fortfarande på att gås genom, med eventuella nya rön som följd. Denna sammanställning hade inte varit möjlig utan tidigare postningar på forumet, så jag vill rikta ett stort tack till samtliga givare, ingen nämnd och ingen glömd! Fastän jag saknar en personlig koplling till resandesläkter, så känns det bara jätteroligt att kunna sätta ihop alla tillgängliga pusselbitar. På grund av Malmarnas täta band med Ambjörn Svensson Falks familj har jag valt att även inkludera dess medlemmar här. Alla rättelser och kompletteringar mottages tacksamt.  ;D




Tabell 1:

Anders.
Gift med NN.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Jon Andersson Mässing, se tabell 2.
b/ Sigrid Andersdotter Malm, se tabell 5.
c/ Paul Andersson Malm, se tabell 8.
d/ Gabriel Andersson Mässing, se tabell 14.


En individ med hittills oklar koppling till denna släktkrets är Carl Eriksson Malm, borgare i Sala och Öregrund. Han sägs vara 62 år gammal och född i Söderhamn (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744; AI:10). Det fnns indirekta kopplingar i och med att Carl Malms hustru Maria Johansdotter skall, enligt obekräftad uppgift, vara dotter till häktmakaren och borgaren i Sala Johan Severinsson (född år 1670, troligen i Gambol, Kila sn i Värmland, och död 1/6 1732 i Möklinta sn). Johan Severinsson var son till häktmakaren Severin Månsson, som i sin tur hade även barnen Gabriel Severinsson (se tabell 4), en till namnet okänd Severinsdotter (tabell 8 ) och Ingeborg Severinsdotter (se tabell 12). Carl Malm hade bland barnen en dotter Sigrid Malm som kom att träda in i äktenskap 30/11 1742 i Sala lfs med Nils Jonsson Flinta (son till soldaten Jonas Persson Flinta och Anna Nilsdotter Lille i Bergsjö sn, se tabell 5).



Tabell 2:

Jon Andersson Mässing (från tabell X). Nämnd i Sundsvall åren 1688-1706 (mtl). Död före 10/5 1709 (Söderhamns dombok).
Gift med NN, som levde än 1706 (mtl).
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Anders Malm, se tabell 3,
b/ Henrik Malm, se tabell 4.
c/ Jonas Malm, död 26/12 1715 såsom fånge vid Stralsunds övergång efter att ha blivit utkommenderad till Wismar. Jonas blev från och med december 1709 antagen till soldat vid Hälsinge regemente på rote 54 Menlös vid Delsbo kompani. Enligt 1715:års mönsterrulla var Jonas 25 år gammal, från Sundsvall, och noteras vara gift. Formellt var han trolovad med Margareta Ambjörnsdotter Falk, som var 12 år gammal år 1709 (Söderhamns dombok 2/9 1709) men avled innan äktenskapets fullbordande. Se tabell 8. Anders och Henrik Malm klagade gentemot deras farbror Paul Malm angående arvet efter brodern Jonas Malm (Söderhamns dombok 17/6 1717 respektive 10-17/7 1727).


Tabell 3:

Anders Jonsson Malm (från tabell 2). Var 24 år gammal 1714 (AI:1 sida 76). Död (bg. 30/4) 1760 i Sundsvall (LI:2 sida 8 ). Mässingslagare, sedermera hökare (mtl 1752). Nämnd 1708-1759 (mtl).
Gift före 11/3 1708 (mtl) med Karin Jönsdotter från Köping (Njurunda C:1 sida 132). Var 27 år gammal 1714 (AI:1 sida 76). Död (bg. 6/4) 1755 i Sundsvall (LI:2 sida 200).
Barn:
a/ Catharina Malm, död såsom änka 12/10 (bg. 18/10) 1767 i Gävle 58 år gammal. Gift 10/8 1729 i Ovansjö sn med Johan Hansson Starck från Säter, som var död senast 1746 då änkan kom att bo i Sundsvall fram till 1759 (DII:1 sida 163). Nämnd i Säter 1730-1732 (mtl). Makarna hade två söner: Johan Starck, född 1735, och Anders Starck, född 1739 (Sundsvall DII:1 sida 163; Torshälla AI:3a sida 104).
b/ Christina Malm. Gift med Paul Johansson Malm, se tabell 12.
c/ Gloria Malm, född 5/6 (döpt 8/6) 1715 i Enånger sn. Död ung.
d/ Gloria Malm, född 25/9 (döpt 29/9) 1717 i Maj, Njurunda sn. Se tabell 7.
e/ Maria Malm, född 14/6 (döpt 16/6) 1723 i Ovansjö sn. Död före mannen. En av hennes faddrar hette inte Maria Kristiansdotter såsom Bo Lindwall uppgivit, men däremot Henrik Malms hustru Maria Ambjörnsdotter (tabell 9). Gift 23/5 1743 i Selånger sn med Johan Ramström, född och döpt 15/12 1718 i Torsåker sn. Död 20/7 (bg. 21/7) 1780 i Rista, Gagnef sn. Om hans föräldrar, se nedanstående not.
f/ Margareta Malm, död ogift i Sundsvall antingen 1765 (bg. 26/5; LI:2 sida 58) eller 1771 (bg. 26/1; sida 114).
g/ Brita Malm, född (döpt 2/3) 1726 i Brunflo sn. Död 28/12 1796 (bg. 1/1 1797) i Hässjö sn. Gift 1750 (lysning 24/3 i Selånger sn) med stadsmålaren i Sundsvall Lars Persson Westberg, född 2/2 (döpt 7/2) 1725 i Västnår, Oviken sn och död (bg. 27/4) 1814 i Hässjö sn.
h/ Jonas Malmin, född 1730. Från Sundsvall (Torshälla AI:3a sida 116). Död 23/5 (bg. 31/5) 1755 i Julita sn vid 25 års ålder. Borgare och krämare i Torshälla. För hans egen familj hänvisas till Bo Lindwalls startinlägg.


Not: Johan Ramströms ursprung var länge höljt i dunkel. Nu har det visar sig att hans far var Daniel Abrahamsson Ramström från Säter, som var borgare i Sigtuna åren 1714-1740 (mtl). Familejn slog sig ned i Ytterlännäs sn från 1741 (mtl). Daniel dog (bg. 18/2) 1753 i Högsjö sn i en ålder av 68 år och några månader. Han var gift med Karin Henriksdotter, som blev mor till samtliga barn. Karin dog sannolikt 11/4 1766 i Bussjö, Ytterlännäs sn vid 81 års ålder (står bara Catharina Ramström i dödboken).
Av Johan Ramströms syskon har följande återfunnits:
- Henrik Danielsson, född (döpt 6/12) 1712 i Sveden, Österfärnebo sn.
- Margareta Danielsdotter, föddes och döptes 1/8 1714 i Årsunda sn.
- Abraham Danielsson, född och döpt 4/10 1715 i Kullbol, Vendel sn.
- Daniel Danielsson, född 19/7 (döpt 23/7) 1721 i By sn.
- Ulrika Danielsdotter, född 23/10 (döpt 25/10) 1722 i Hedesunda sn.
- Israel Danielsson, född (döpt 29/10) 1723 i Österlövsta sn.
- Samuel Danielsson, född 24/9 (döpt (26/9) 1727 i Skärsjön, Järlåsa sn.


Tabell 4:

Henrik Jonsson Malm (från tabell 2). Häktmakare. Nämnd i Köping stad 1709-1719 (mtl; nr 154). Senare i Söderhamn från 1723, formellt fram till 1733 då han är bortrest därifrån (mtl; nr 26).
Gift första gången omkring 1708 (mtl) med handelsmannen från Salberget, sedermera Köping Gabriel Severinssons (död 26/1 1705 i Köping stad, 50 år) änka Margareta Gunnarsdotter (dopnotis 29/9 1698 i Östervåla sn; C:2 sida 8 ). Död omkring 1714 (mtl).
Gift andra gången 7/8 1715 i Köping stad med Elisabeth Danielsdotter, död 20/11 (bg. 26/11) 1717 i Vetterskog, Skinnskatteberg sn. Måhända dotter till häktmakaren Daniel Nilsson Norling, se längst ned i detta inlägg.
Gift tredje gången 4/5 1718 i Hanebo sn med änkan Maria Ambjörnsdotter Falk i hennes fjärde äktenskap. Död 1732 i Söderhamn (testamentspeng 15/9, LIa:2 sida 131). För Marias egen familjekrets hänvisas till tabell 9. Enligt en tidigare inlämnad forskaruppgift finns "en skrivelse från Gävle landskansli daterad den 3 september 1728 där borgarhustrun i Söderhamn Maria Falks klagoskrift över sin man borgaren Henrik Malm omnämns. Henrik hade blivit beryktad att i Ovansjö ha våldtagit en vallflicka och var bortrymd till Bergslagen. Han hade tagit med sig en del papper som gjorde att Maria nu hade en ansenlig skuld. Henrik ska färdas med två okända kvinnfolk varav han utgav den ena för sin äkta maka. De ska resa på ett pass utfärdat av general Horn 1720 och Maria vill nu att mannen ska efterlysas och instämmas till tinget, vilket skrivelsen kungör (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6.)."
Barn:
2a/ Christina Malm, född 17/1 (döpt 20/1) 1716 i Köping stad.
2b/ Anna Malm, född mellan 6 och 7/11 (döpt 10/11) 1717 i Skinnskatteberg sn.


Tabell 5:

Sigrid Andersdotter Malm (från tabell 1). Död efter mannen.
Gift 1688 med häktmakaren Nils Hansson Lille från Askersund, död 30/10 (bg. 11/10) 1734 i Fiskvik, Bergsjö sn vid en ålder av 75 år och 4 månader, Enligt dödboken hade han varit gift under 46 års tid, samt varit borgare i Sundsvall 34 år och i Sigtuna 12 år. Nämnd i Sundsvall 1696-1710 (mtl).
Barn:
a/ Catharina Lille, se tabell 6.
b/ Anna Lille, född i juli 1692 (Bergsjö AI:4 sida 29). Död 1760 (mannens dödsnotis). Gift 13/4 1712 i Bergsjö sn med soldaten Jonas Persson Flinta, född i mars 1686 i Fiskvik, Bergsjö sn (AI:4 sida 29). Död 5/8 (bg. 7/8) 1763 i Bergsjö sn.
c/ Anders Lille, född i maj 1693. Död under marschen i norska fjällen natten mellan den 1 och 2/1 1719 (tacksägelse 18/5 1719 i Bergsjö sn) 25 år och 7 månader gammal. Korpral, sedermera fältväbel i Bergsjö sn. Gift efter tre års förlovning 18/7 1714 i Bergsjö sn med soldaten Ekorres dotter Karin Eriksdotter, född 23/11 (döpt 24/11) 1689 i Älgared, Bergsjö sn. Död 15/11 (bg. 25/11) 1764 i Bergsjö sn.
d/ Hans Lille, född 3/2 (döpt 6/2) 1701 i Skog sn i Hälsingland. Död i februari 1760 i Ockelbo sn (AI:3 sida 63; bg. 23/2 i Söderhamn). Nämnd i Sigtuna 1716-1723 (mtl). Svor borgareden i Söderhamn 23/4 1723 (dombok). Gift 30/12 1722 i Hanebo sn med Christina Clasdotter Hasselqvist från tabell 13. Född 19/10  1702 i Hanebo sn sn (Söderhamn AI:3 sida 63) . Död 6/11 (bg. 26/11) 1774 i Söderhamn.
e/ Sigrid Lille, född i januari 1702 i Forsa sn (dödsnotis). Död 5/5 (bg. 12/5) 1745 i Högen, Bergsjö sn. i en ålder av 43 år, 4 månader och 9 dagar. Gift 3/9 1738 i Tuna sn i Uppland med gördelmakaren, sedermera pannebyggaren vid salpetersjuderistaten i Stockholms och Uppsala län Hans Nilsson Frisk, som synes ha överlevt hustrun. De hade åtminstone en dotter Sigrid Frisk, född 27/11 (döpt 30/11) 1738 i Forsa sn.


Tabell 6:

Catharina Lille (från tabell 5). Död (bg. 4/4) 1774 i Sundsvall (LI:2 sida 209).
Gift första gången före 15/3 1712 (mtl) med Elias Jönsson Norman, död (bg. 26/2) 1744 i Sundsvall (LI:1 sida 114). Nämnd i Sigtuna 1712-1732, och senare i Sundsvall 1733-1745 (mtl). Hade han koppling till en Jöns Norman, nämnd 1730-1741 i Sundsvall (mtl) ?
Gift andra gången mellan 22/12 1747 (mtl) och 23/5 1748 (DII:1 sida 171) med handelsmannen Jonas Engmark, död (bg. 28/2) 1784 i Sundsvall (LI:2 sida 350).
Barn:
1a/ Nils Norman, född 2/7 (döpt 4/7) 1714 i Born, Husby sn. Död 11/10 (bg. 12/10) 1714 i Önsta, Sollefteå sn.
1b/ Johan Norman, född 14/1 1716 i Sundsvall (Sala stad AI:11a sida 4). Se tabell 7.
1c/ Sigrid Norman. Bodde hemma 1734 (AI:1 sida 74) och borta efter 1754 (sida 153).
1d/ Nils Norman. Dopvittnade för Paul Johansson Malms son Johan som föddes 3/1 1742 i Gnarp sn. Enlgt Erik Wickbergs samling om soldater och officerare vid Hälsinge regemente under 1600- och 1700-talen, som förvaras på Gävle stadsarkiv, skall denne Nils Norman vara född 8/10 1723 (uppgiften överensstämmer svårligen med systerns dopnotis från Sidensjö, dock hade fadern två söner upptagna från 1738:års mtl). Vidare blev Nils antagen till soldat på rote 119 Krabat i Bergsjö sn 11/1 1742. Han dog redan 17/9 1742 i Vaxholm. Dessa uppgifter har inte kunnat verifieras.
1e/ Anna Catharina Norman född (döpt 12/10) 1723 i Sidensjö sn. I senare husförhörslängder har hon emellertid födelseåret 1726 (Torshälla AI:4a sida 114, Norrtälje AI:3 sida 49). Död 23/2  (bg. 7/3) 1780 i Norrtälje. Gift första gången 1744 i Sundsvall (Gävleborgs läns landskansli E 1 b:133) med Magnus Melldahl från Borås, som blev borgare i Sundsvall. Död 1761 efter 14/6 (Sundsvall DII:1 sida 171). Anna Catharina hade under sitt änkestånd två barn med sin tremänning Petter Norling från tabell 15. Gift andra gången 28/12 1769 i Norrtälje med borgaren Johan Bure, född och döpt 3/11 1748. Död 18/5 (bg. 23/5) 1813 i Norrtälje.
1f/ Elisabeth Norman. Gift före 4/11 1753 (Sundsvall DII:1 sida 171) med Thore Holm, som var fiskare och utfattig med nio små barn 1772 (mtl). År 1776 hade han flyttat till Stockholm, men ej uppsagt burskapet (mtl). En son död (bg. 22/8) 1754 i Sundsvall (LI:1 sida 176).


Tabell 7:

Johan Norman (från tabell 6). Född 14/1 1716 i Sundsvall (Sala stad AI:11a sida 4). Död 7/11 (bg. 18/11) 1792 i Östersala, Sala stad. Nämnd i Hedemora 1746-1756 (mtl) och därefter i Sala.
Gift första gången (lysning 9/5 i Selånger sn) 11/7 1742 i Söderala sn med sin tremänning Gloria Malm från tabell 3. Född 25/9 (döpt 29/9) 1717 i Maj, Njurunda sn. Död (bg. 28/2) 1748 i Sundsvall (LI:1 sida 134).
Gift andra gången (lysning 15/12 1754) 8/4 1755 i Sala stad med Johan Christerssons änka Helena Sjöberg, född i september 1713 (Sala stad AI:7 sida 46). Död 9/5 (bg. 14/5) 1758 i Sala stad.
Gift tredje gången (lysning 6/5) 24/5 1759 i Sala lfs med Erik Sahlboms änka Johanna Tott, född 26/11 1730 vid Jäders bruk, Arboga lfs. Död 25/1 (bg. 4/2) 1810 i Östersala, Sala stad.
Barn:
1a/ Elias Norman, född 2/3 (döpt 3/3) 1745 i Lynäs, Söderala sn och död där 26/3 (bg. 31/3) samma år.
1b/ NN (dotter) Norman, död (bg. 6/1) 1747 i Sundsvall (LI:1 sida 124).
1c/ NN (dotter) Norman, död späd (bg. 19/6) 1748 i Sundsvall (LI:1 sida 134).
2d/ Johan Norman, född 21/1 1756 i Västerfärnebo sn (dödbok). Död 27/2 (bg. 7/3) 1756 i Sala stad.
3e/ Anna Catharina Norman, född 2/6 (döpt 3/6) 1760 i Östersala, Sala lfs.
3f/ Johan Fredrik Norman, född 26/2 (döpt 27/2) 1765 i Östersala, Sala lfs.
3g/ Catharina Elisabeth Norman, född 14/2 (döpt 16/2) 1769 i Östersala, Sala lfs. Död 5/8 (bg. 8/8) 1769 i Östersala, Sala lfs.
3h/ Elias Norman, född 30/4 (döpt 2/5) 1771 i Östersala, Sala lfs.


Tabell 8:

Paul Andersson Malm (från tabell 1). Död 13/1 (bg. 22/1) 1744 i Skog sn, Hälsingland vid en ålder av 75 år, 2 veckor och 5 timmar. Nämnd i Sundsvall 1695-1698 (mtl) och i Söderhamn från 1704 (mtl).
Gift första gången före 16/3 1695 (mtl) med NN Severinsdotter, som var död före 1704. Dotter till häktmakaren Severin Månsson.
Gift andra gången före 5/1 1704 (mtl) med änkan Kerstin Pålsdotter, som levde än 14/7 1735 (dombok). Kerstin var  änka efter värmlänningen Ambjörn Svensson Falk, som varit häktmakare och borgare i Hedemora 1683-1687 (mtl; DII:1 sida 308). Enligt forskaruppgift blev Ambjörn Falk slutligen soldat vid Brunflo kompani 1693-1697, där denne avled sistnämnda året. Med tanke på enstaka barns ålder så kan Ambjörn tidigare ha varit gift två eller flera gånger.
Inga barn.

Fosterson Paul Johansson Malm från tabell 12 (Söderhamns dombok 14/7 1735).

Paul Malms styvbarn i osäker ordningsföljd:
a/ Anders Ambjörnsson. Var häktmakare och gifte sig 1679  (Hedemora LIa:6 sida 23).
b/ Maria Ambjörnsdotter Falk, se tabell 9.
c/ Anna Ambjörnsdotter. Nämns med föräldrarna i Gussarvet år 1688 (Hedemora DII:1 sida 308).
d/ Ambjörn Ambjörnsson Falk, se tabell 10.
e/ Johan Ambjörnsson Falk, se tabell 12.
f/ Elias Ambjörnsson. Dopvvitnade för sin syster Marias barn 4/8 1705 i Hanebo sn, och likaså gjorde Elias hustru NN i Hertsjö, Bollnäs sn 31/7 1715 i Hanebo sn.
g/ Gloria Ambjörnsdotter Falk, född (döpt 3/8) 1684 i Husby sn i Dalarna. Se tabell 13.
h/ Margareta Ambjörnsdotter Falk. Var 12 år gammal (Söderhamns dombok 2/9 1709 respektive 10-17/7 1727). Trolovad med soldaten Jonas Jonsson Malm från tabell 2.


Tabell 9:

Maria Ambjörnsdotter Falk (från tabell 8 ). Född i Umeå stad (Hammerdal C:1 sida 75). Död 1732 i Söderhamn (testamentspeng 15/9, LIa:2 sida 131).
Gift första gången 25/10 1691 i Sevalla sn med Erik Jonsson Lustig, död (bg. 28/7) 1707 i Hanebo sn 55 år gammal. Kom från Stockholm vid vigseln, men var medelpading enligt rullorna. Enligt forskaruppgift tjänstgjorde Erik Lustig vid Jämtlands regemente från 1694, och blev till sist korpral vid en rote i Hammerdals socken, Erik Jonsson Lustig benämns dragon 1699-1703.
Gift andra gången efter 7/2 1708 (mtl) med Nils Jonsson Ström, död före 10/2 1711 (Söderhamns dombok). Borgare i Söderhamn, nämnd 1706-1709 (mtl).
Gift tredje gången före 10/2 1711 (Söderhamns dombok) med Jonas Larsson Styf. Borgare i Söderhamn, nämnd 1709-1713 (mtl).
Gift fjärde gången 4/5 1718 i Hanebo sn med Henrik Jonsson Malm. Detta äktenskap blev olyckligt, läs mer under tabell 4.
Barn:
1a/ Johan Lustig, född (döpt 2/7) 1699 i Brunflo sn.
1b/ Gloria Lustig, född (döpt 20/1) 1701 i Hanebo sn. Död ung.
1c/ Gloria Lustig, född och döpt 28/2 1703 i Åsen, Hammerdal sn.
1d/ Paul Lustig, född 30/3 1704 i Ström sn.
1e/ Elias Lustig, född (döpt 4/8) 1705 i Hanebo sn. Död (bg. 14/1) 1706 i Hanebo sn.
1f/ Catharina Lustig, född (döpt 5/5) 1707 i Hanebo sn. Död (bg. 19/5) 1707 i Hanebo sn.
2g/ Jonas Ström, född 30/1 (döpt 1/2) 1709 i Frösön sn. Gift med Elisabeth. Makarna hade åtminstone en dotter Margareta Ström, född 14/7 (döpt 15/7) 1733 i Söderala sn.
3h/ Paul Styf, född 31/7 1715 i Hanebo sn. Dopvittne 15/7 1733 i Söderala sn.


Tabell 10:

Ambjörn Ambjörnsson Falk (fråm tabell 8 ). Död under marschen till Dalarna 30/5 1716 i Bergsviken, Berg sn i Jämtland (bg. där 3/6). Från Kopparberget enligt rullorna. Mässingssmed i Sundsvall 1704-1709 (mtl), sedermera soldat vid Brunflo kompani och bosatt i Lockne sn.
Gift före 26/2 1704 (mtl) med Johanna Jonsdotter (Lockne AI:1 sida 190).
Barn:
a/ Kerstin Ambjörnsdotter Falk, född 1700 (Söderala AI:3a sida 113) eller 29/7 1704. Död 1784 i Arbrå sn (Söderala AI:6a sida 40). Gift första gången med båtsmannen Mårten Mickelsson Norberg (Söderhamns dombok 21/11 1735). Gift andra gången år 1747 i Söderala sn (Kerstin kallas felaktigt för Gloria Malm i EI:1 sida 218) med Johan Wetterberg från Askersund, död 18/6 1766 i Bärs, Söderala sn vid 74 1/2 års ålder. Johan var tidigare soldat Tjäder vid Alfta kompani och gift med en Margareta Abrahamsdotter Wallberg, med vilken han fått sönerna Abraham och Johan, som i sin tur kom att ingå äktenskap med Kerstins två brorsdöttrar från tabell 11.
b/ Ambjörn Ambjörnsson Falk, född (döpt 22/5) 1704 i Jättendal sn.
c/ Paul Ambjörnsson Falk, född (döpt 5/6) 1706 i Jättendal sn. Se tabell 11.
d/ Margareta Ambjörnsdotter Falk. Gift med båtsmannen Anders Andersson Grefberg från Bergslagen. Kända barn:
- Anders Grefberg, född 26/4 (döpt 28/4) 1734 i Söderhamn.
- Gloria Grefberg, född 22/10 (döpt 23/10) 1736 i Söderala sn (Söderhamn CI:1 sida 58).
- Christina Grefberg, född 15/4 (döpt 16/4) 1745 i Bråten, Österåker sn.
e/ Gloria Ambjörnsdotter Falk, död (bg. 11/8) 1717 11/8 i Hanebo sn i en ålder av 2 år och 39 veckor.


Tabell 11:

Paul Ambjörnsson Falk (från tabell 10). Född (döpt) 5/6 1706 i Jättendal sn. Död 19/10 (bg. 28/10) 1781 i Hålsjö, Norrbo sn. Soldat på rote 68 Sund vid Delsbo kompani mellan 1724 och 1744. Paul Sund kom senare att bli häradsprofoss i Norrbo.
Gift första gången 1726 med Anna Larsdotter, död 19/2 (bg. 27/2) 1743 i Ede, Delsbo sn vid 50 års ålder.
Gift andra gången 1/7 1744 i Norrbo sn med soldaten Per Sedigs änka Brita Olofsdotter, död 29/1 (bg. 4/2) 1776 i Hålsjö, Norrbo sn vid 72 års ålder.
Gift tredje gången 11/5 1776 i Norrbo sn med soldaten Jonas Kilanders änka Karin Jakobsdotter, född 3/10 (döpt 4/10) 1730 i Hålsjö, Norrbo sn. Död 25/7 (bg. 28/7) 1816 i Hålsjö, Norrbo sn.
Barn (med första hustrun fem söner och tre döttrar, av vilka två av varsitt kön ännu levde vid faderns bortgång, och med andra hustrun en ännu levande son):
1a/ Ambjörn Paulsson, född 20/4 (döpt 22/4) 1728 i Delsbo sn. Död 4/8 (bg. 7/8) 1763 i Sjömyra, Delsbo sn. Soldat på rote 149 Kjällström från 1747, vice korpral.
1b/ Christina Paulsdotter Sundin, född 3/6 (döpt 7/6) 1731 i Delsbo sn. Död 8/1 (bg. 22/1) 1775 i Vallen, Söderala sn, Gift  23/1 1757 i Söderala sn med salpetersjudaren Abraham Wetterberg, född 19/5 (döpt 23/5) 1731 i Gäddvik, Alfta sn. Död 15/4 1798 i Sofiedal vid Los bruk i Färila sn (bg. i Järsvö sn med motstridiga död- och begravningsdatum 2 respektive 9/4!).
1c/ Jonas Paulsson, född 3/4 (döpt 8/4) 1733 i Ede, Delsbo sn.
1d/ Gloria Paulsdotter Sundin, född 1736 i Ede, Delsbo sn (dödbok). Död 22/11 (bg. 27/11) 1791 i Bärs, Söderala sn. Gift 18/4 1762 i Söderala sn med salpetersjudaren, sedermera vice klockaren Johan Wetterberg, död 19/1 (bg. 29/1) 1809 i Ellne, Söderala sn i en ålder av 68 år, 1 månad och 9 dagar. Möjligen född 22/3 (döpt 24/3 1733 i Berga, Söderala sn?
1e/ Paul Paulsson, född 7/10 (döpt 8/10) 1738 i Ede, Delsbo sn.
1f/ NN Paulsson (faderns dödsnotis).
1g/ NN Paulsson (faderns dödsnotis).
1h/ NN Paulsdotter (levde ännu vid faderns bortgång 1781).
2i/ Olof Paulsson, född 1/2 (döpt 3/2) 1745 i Hålsjö, Norrbo sn. Död 7/5 (bg. 18/5) 1785 i Bästdal, Norrbo sn. Soldat på rote 96 Stor vid Majorens kompani från 1769. Gift 17/4 1768 i Norrbo med Elisabeth Larsdotter, född 10/1 1746 i Hålsjö, Norrbo sn. Död 26/1 (bg. 1/2) 1796 i Bästdal, Norrbo sn.


Tabell 12:

Johan Ambjörnsson Falk (från tabell 8 ). Död i december 1712 i Mecklenburg efter att ha avancerat till rustmästare samma månad (SVAR bild-id: A0065771_00548). Möjligen identisk med Paul Malms "son" i 1704:års mantalslängd. Häktmakare i Salberget, nämnd 1705-1710 (mtl; 1711: soldat i Hälsingland). Korpral på rote 73 vid Delsbo kompani från december 1709, och avancerade till rustmästare i december 1712 - samma månad som han dog.
Gift senast 1705 (mtl) med Ingeborg Severinsdotter, som var dotter till häktmakaren Severin Månsson. Både fadern och dottern var vittnen vid ett dop 10/10 1695 i Östervåla sn; (C:1 sida 80).
Barn;
a/ Gloria Johansdotter, född (döpt 9/6) 1705 i Torsåker sn. Död 15/2 (bg. 18/2) 1706 i Östervåla sn 35 veckor gammal.
b/ Paul Johansson, född 23/11 (döpt 25/11) 1706 i Östervåla sn. Död ung.
c/ Paul Johansson Malm, född postumt 6/3 1713 i Fjärdsäter, Delsbo sn. Död 1800 (bg. 1/1 1801) i Sundsvall (LI:3 sida 299). Bodde hos sin styvfarfar Paul Andersson Malm (Söderhamns dombok 14/7 1735). Gift första gången 12/12 1736 i Selånger sn med Christina Andersdotter Malm från tabell 3. Tre kända barn. Paul gifte sig andra gången med Helena Hansdotter (1748-1810; Sundsvall AI:2a sida 223).
- Catharina Malm, född 2/2 (döpt 5/2) 1738 i Bärs, Söderala sn. Död  (bg. 29/4) 1738 i Sundsvall (LI:1 sida 58).
- Johan Malm, född 3/1 1742 i Gnarp sn. Död (testamentspeng 13/6) 1742 i Söderala sn (LIb:2 sida 51).
- Ingeborg Malm, född 21/6 (döpt 24/6) 1743 i Ovansjö sn. Död (bg. 11/4) 1801 i Sundsvall (LI:3 sida 311)  Gift före 23/5 1763 (Sundsvall DII:1 sida 189) med Anders Jernberg, född 1735 (Sundsvall AI:2a sida 219; Söderhamn AI:10 sida 34). Död 19/7 1808 i Söderhamn.


Tabell 13:

Gloria Ambjörnsdotter Falk (från tabell 8 ). Född (döpt 3/8) 1684 i Husby sn i Dalarna. Död 4/6 1771 i Söderhamn.
Gift 1700 i Hanebo sn med Clas Eriksson Hasselqvist, född 1678 (Söderhamn AI:1a sida 9). Död före 1756 (AI:3 sida 63). Borgare i Söderhamn, nämnd 1702-1741 (mtl; nr. 16). Son till Erik Eriksson Mässing och dennes hustru (Margareta?), nämnd i Söderhamn 1697-1701 (mtl). Erik dog (bg. 13/4) 1712 i Hanebo sn 77 år gammal.
Barn:
a/ Margareta Hasselqvist, född (döpt 20/10) 1701 i Hanebo sn.
b/ Christina Hasselqvist, född 19/10  1702 i Hanebo sn (Söderhamn AI:3 sida 63). Se tabell 5.
c/ Erik Hasselqvist, född 13/6 (döpt 14/6) 1703 i Skog sn i Hälsingland.
d/ Maria Hasselqvist, född 28/1 (döpt 29/1) 1705 i Bollnäs sn (C:1 sida 39). Död 15/1 (bg. 211) 1787 i Bergsbyn, Berg sn i Jämtland. Gift med trumslagaren Anders Olofsson Krok, född 13/5 (döpt 20/5) 1700 i Mo, Berg sn. Död 12/7 (bg. 18/7) 1779 i Bergsbyn, Berg sn.
e/ Sigrid Hasselqvist, född (döpt 16/12) 1706 i Hanebo sn. Död 1/7 (bg. 5/7) 1778 i Maria fs i Stockholm. Gift 17/8 1740 i S:ta Katarina fs i Stockholm med kofferdikapten Johan Westman, död 15/8 (bg. 18/8) 1776 i Maria fs i en ålder av 72 år, 15 veckor och 16 dagar.
f/ Catharina Hasselqvist, död 7/6 (bg. 8/6) 1709 i By sn 14 veckor gammal (CI:1b sida 230).
g/ Gloria Hasselqvist, född (döpt 14/9) 1712 i Hanebo sn. Död ung.
h/ Catharina Hasselqvist, född omkring 1713 i Söderhamn, Enligt forskaruppgift var hon gift med Ernst Andersson Malm i Norge, men rymt och kom att sammanleva med änklingen Abraham Johansson Broberg, född omkring 1718 i Skedsmo sn i Akershus fylke i Norge (Jämtlands domsagas häradsrätt: Hede tingslag 7/7 1748).
i/ Clas Lindgren, född 1/1 1717 i Söderhamn (dödbok). Död 8/3 (bg. 20/3) 1796 i Hänsätter, Arbrå sn. Soldat från 1739 till 1760. Gift 1743 i Arbrå sn med Brita Eliasdotter, född 17/11 (döpt 24/11) 1712 i Norränge, Arbrå sn. Död 3/2 (bg. 12/2) 1792 Hänsätter, Arbrå sn. Gift andra gången 17/10 1792 i Arbrå sn med Kerstin Andersdotter, född 29/10 1755 (Arbrå AI:2 sida 54). Död 2/10 (bg. 8/10) 1837 i Hänsätter, Arbrå sn.
j/ NN Hasselqvist, död (bg. 18/9) 1715 i Hanebo sn 14 veckor gammal.
k/ Paul Hasselqvist, född (döpt 10/10) 1716 i Hanebo sn.
l/ Gloria Hasselqvist, född 3/10 (döpt 6/10) 1717 i Söderala sn. Död ung.
m/ Gloria Hasselqvist, född 10/2 1724 i Hanebo sn. Gift 24/11 1754 i Söderhamn med Henrik Henriksson Östlund, som då var 28 år gammal. Hjulmakare i Ockelbo sn, nämnd 1755-1775 (mtl; SVAR bild-id för 1775: A0005690_00062). Kronoskytt år 1795 (SVAR bild-id: A0005691_00069) ?


Tabell 14:

Gabriel Andersson Mässing (från tabell 1). Nämnd i Sundsvall 1700-1706 (mtl).
Gift före 16/3 1700 (mtl) med Maria (Söderala EI:1 sida 139) som levde änka 1708-1711 (mtl).
Barn:
a/ Catharina Gabrielsdotter Malm, se tabell 15.
b/ Hans Gabrielsson Malm,  död (bg. 11/5) 1771 i Eskilstuna 69 år gammal. Nämnd i Sundsvall 1732-1745 (mtl 1746: Salpetersjudare i Hedemora) och därefter i Hedemora (mtl 1755: Utur staden, bör efterhöras).
Gift första gången 5/4 1741 i Ljusdal sn med soldaten Jöran Högbergs änka Margareta Persdotter, född 16/12 1700 i Hybo, Ljudsdal sn. Död 2/12 1741 i Ljusdal sn.
Gift andra gången 1744 (mtl) med Petronella Christiansdotter Winberg, född i Norge och död 1/12 1798 i Eskilstuna 79 år gammal. Hennes familj inflyttad till Sverige sommaren 1732 (Bygdeå dombok 10/9 1741).
För familj hänvisas till Bo Lindwalls startinlägg.


Tabell 15:

Catharina Gabrielsdotter Malm (från tabell 14). Född 1696 (Hedemora AI:8a sida 62) eller 1699 (Torshälla AI:3a sida 110). Död (bg. troligen i februari) 1778 i Bärs, Söderala sn.
Gift 18/4 1720 i Bjuråker sn med glasföraren Israel Danielsson Norling, död 17/10 (bg. 19/10) 1757 i Svärdsjö sn i en ålder av 57 år, 3 månader, 2 veckor och 5 dagar. Enligt hustruns utsago född persmässodagen (omkring 29/6) 1700 i Hedemora. Född redan 1694? (Hedemora AI:8a sida 62). Borgare i Hedemora, nämnd 1721-1748 (mtl) och därefter i Torshälla. Israel var son till häktmakaren och borgaren i Hedemora, sedermera i Köping, Daniel Nilsson Norling, se längre nedan.
Barn (tio barn enligt moderns dödnotis; tre söner och sju döttrar av vilka samtliga söner ännu var i livet, och av döttrarna lever en i Stockholm):
a/ Maria Norling, född 1721. Levde än 1746 (Hedemora AI:8a sida 62).
b/ Daniel Norling, född 11/10 (döpt 14/11) 1722 i Malmkärra, Norberg sn. Död ung?
c/ Gabriel Norling, född 1724 (Hedemora AI:8a sida 62). Karduansmakare och garvare i Ronneby (1778). Gift 11/11 1759 i Växjö med Sara Östergren.
d/ Daniel Norling, född 1729 (Hedemora AI:8a sida 62). Karduansmakare, som kom att bli "en rik och ansenlig borgare i Polen".
e/ Christina Norling, född 1730 (Hedemora AI:8a sida 62; Söderhamn AI:3 sida 107). Gift 23/4 1753 i Söderhamn med tullbesökaren Carl Gustaf Pfeiffer, född 1730 i Stockholm.
f/ Catharina Norling, född 1737 (Hedemora AI:8a sida 62). Levde än 22/3 1761 (Torshälla AI:3a sida 110).
g/ Petter Norling, född 6/5 1741 i Hedemora (AI:8a sida 62). Borgare i Torshälla, sedermera Öregrund. Till Sveaborg 1778 (Norrtälje AI:3 sida 49 + 149). Gift 29/4 1770 i S:ta Katarina fs i Stockholm med Anna Catharina Brandt, född 17/1 1750 i Falun. Död 9/6 (bg. 11/6) 1776 i Ovansjö sn. Petter Noring hade innan sitt giftermål fått två barn med sin tremänning, änkan Anna Catharina Norman från tabell 6:
- Israel Norling, född 18/5 (döpt 19/5) 1763 i Högbo, Ovansjö sn. Död ung.
- Ulrika Norling, född och döpt 2/9 1764 i Ullvi, Köping lfs (Norrtälje AI:3a sida 149).



Det finns två intressanta uppslag för vidare undersökningar:

1. I Väddö skeppslags protokoll från 4/11 1675 sägs att länsman Erik Olsson fordrar av Mats Ersson i Studsboda på hustru Gloria Jonsdotters vägnar i Hälsingland några persedlar som insatts för sju år sedan hos hans svärföräldrar. Parterna förliktes och hon får sex daler kopparmynt. Kanske är hon identisk med den Gloria Jonsdotter som dog 4/1 (bg. 14/1) 1722 i Hernevi i Bro sn i Uppland vid 80 års ålder. Denna Gloria var gift med Anders Ingmunsson, död 25/6 (bg. 1/7) 1722 på samma ort. Kan dessa makar kopplas ihop med Malmarna...?

2. En borgaränka Gloria Vidriksdotter bodde i Sundsvall åren 1712-1722 (mtl). Hon omnämns i Sundsvalls dombok 13/9 1718, och hade en dotter hemma åren 1718-1722. Denna Gloria var möjligen syster till Christina Vidriksdotter, som kom att överleva sin man häktmakaren Daniel Nilsson Norling, död 27/6 1748 i Karbenning sn. Enligt dödboken var Daniel Norling född midsommarstiden 1671 i Munktorp sn, och var borgare i Hedemora, Sala 1705-1709 (mtl) sedermera i Köping. Daniel blev far till Israel Norling (tabell 15) och möjligen även till Henrik Malms andra hustru Elisabeth (tabell 4). Vad mer är känt om Vikriksdöttrarna och deras ursprung...?

2020-08-05, 11:06
Svar #28

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2475
  • Senast inloggad: 2021-03-18, 12:38
  • Karl Göran Eriksson
    • Visa profil
Trevlig och nyttig sammanställning!
Mässingsmeden Jon/Jonas Anderssons son Henrik född 17/9 1689 i Tuna (C:1 s. 4). Modern hette Karin Henriksdotter, som uppges född i Uppsala i sonen Päders födelsenotis 20/1 1703 (Tuna C:1 s. 29). Anders Jonsson Malms dotter Gloria f.1717 25/9 i "Madedh" = Maj (alltså inte Gomaj). Av intresse i sammanhanget kan vara mässingsmeden Per Andersson vars hustru Gloria födde dottern Margreta 23/10 1705 i Stöde (C:1 s. 21v)

2020-08-05, 14:24
Svar #29

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Tack, Karl Göran. Jag får hoppas att den uppdaterade översikten blir högst användbar som del i en framtida kartläggning av Sundsvalls tidiga befolkning. Sen kom du med ett mycket bra fynd rörande Per Andersson, hela tiden placerad precis ovanför Gabriel Anderssons namn i stadens mantalslängder! Per med hustru noteras åren 1700-1708, och hans änka 1709-1711. Senare försvinner både Pers och Gabriels änkor, samtidigt som en hustru Gloria Vidriksdotter dyker upp på sista sidan i 1712:års längd. Uppenbarligen blev Glorias fadersnamn för svårstavat för prästen i Stöde eftersom det står "Gloria N.dotter" i dess födelse- och dopbok.  ;)

Förresten, var kan man få upp rullorna för Jämtlands fältjägarregemente åren 1693-1697? Framgår ett precist dödsdatum för Ambjörn Svensson Falk där?

2020-08-05, 16:32
Svar #30

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2475
  • Senast inloggad: 2021-03-18, 12:38
  • Karl Göran Eriksson
    • Visa profil
Anknytning till sistnämnda paret kan väl då finnas  med mässingsmeden Vidrik Vidriksson ohh Martha, vilkas son Widrich föddes i Stöde 17/10 1706 (C:1 s. 22r). Hustrun, Märta Bengtsdotter, död i Stödje 1712 (C:1 s. 90v) efter att ha fött tvillingar, vilka bör ha fötts någonstans på vägen dit. Hon uppges 33 år gammal och född i ”Örebro Stad i Södermanland” (!?).

Generalmönsterrulla för Jämtlands regemente finns 1692, sedan kommer nästa först 1711. För större delen av tiden däremellan finns på KrA kvartalsmönsterrullor från kompanimötena, vilka dock inte är filmade och knappast lär bli det. Som studerande excerperade jag dessa.
Ambjörn Svensson Falk uppges död 16/3 1697. Ytterst tveksamt om han avled i Jämtland. Jag får intrycket att han kan ha betraktats som en Svarte Petter av dragonhållarna. Antagen på en rote 30/1 1693, transporterad till en annan 17/6 s.å. 1695 till ny rote och detsamma året därpå. Samma år (1696) byte igen. De tre första rotarna belägna i Brunflo socken och de två senare i Lits socken.

2020-08-10, 13:53
Svar #31

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Intressanta fynd, Karl Göran. Jag ser att Märta begravdes 7/9 1712. Makarna Vidriksson tvillingar bestod av varsitt kön, där flickebarnet Catharina kom endast att uppnå 8 veckor och 2 dagar. Hon begravdes den 12/10 samma år i Stöde sn. 

Vidrik Vidriksson var dragon uti Jämtland, vars hustru under en resa till hennes föräldrar i Örebro förlöste en son i Dalkarlsbo. Sonen Jöran döptes 29/9 1699 i Järlåsa sn (C:2 sida 55). 

Har du bland dina excerpter en dragon Vidrik Våghals i Hö....[?] som vigdes 10/5 1713 i Revsund sn med änkan hustru Cecilia Thoresdotter från Torshälla stad?

I detta sammanhang bör nämnas att i dödboken för Arboga lfs påträffas en sedan 28/2 1737 avskedad gardeskarl vid namn Vidrik Jakobsson Våghals, som avled i Godby vid 35 1/2 års ålder. Vidrik kom tillsammans med sin hustru Maria Lisa Grott från Nyköping, och de ämnade fortsätta vidare till Härnösand. Han dog 13/7 1740, och begravdes på kyrkogården två dygn senare (C:2 sida 182).

2020-08-10, 14:55
Svar #32

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2475
  • Senast inloggad: 2021-03-18, 12:38
  • Karl Göran Eriksson
    • Visa profil
Tack för den pusselbiten. Fråga är om farsnamnet Bengt i Stödje på Vidriks hustru är riktigt. Detta med hänsyn dels till sonens i Järlåsa namn och dels att hon namnges Märta Jöransdotter vid sonen Samuels födelse 23/10 1709 i Höviken (Bodsjö C:1/41v). Vidrik själv avled 10/1 1719 i sviterna av regementets "dödsmarsch" över fjällen i den första bebyggelsen de kom fram till, nämligen Handöl i Åre sn (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054754_00146#?c=&m=&s=&cv=145&xywh=1211%2C1803%2C2603%2C1594) [rote nr 68 i Börön, Lockne sn].
I rullorna uppges han vara hälsing och tjänstgjorde vid Brunflo kompani 1694-1719.

2020-08-10, 17:47
Svar #33

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Tack igen. Jätteintressant! Hoppas att Vidrik Våghals fader hittas så småningom.  ;D   


Här är en familj i Torsboda, Hässjö sn. Känner någon till varifrån Pål kan ha kommit...?

Pål Vidriksson, död (bg. 28/8) 1796. Levat i 69 år, 8 månader och 30 dagar.
Gift med Kerstin Eriksdotter, död 23/10 (bg. 7/11) 1790. Levat i 73 år och 12 dagar.
Barn:
a/ Vidrik Pålsson, född 4/10 (döpt 8/10) 1749. Död 19/3 (bg. 25/3) 1750.
b/ Erik Pålsson, född 3/1 (döpt 6/1) 1751.
c/ Marta Pålsdotter, född 22/5 (döpt 27/5) 1753.
d/ Vidrik Pålsson, död 10/1 (bg. 22/1) 1775 i en ålder av 19 år och 8 månader.
e/ Pål Pålsson, född 19/8 (döpt 21/8) 1757.
f/ Lars Pålsson, född 5/1 (döpt 7/1) 1760. Död maj (bg. 5/6) 1797. Levat i 37 år, 4 månader och 19 dagar.
g/ Kerstin Pålsdotter, född 2/7 (döpt 7/7) 1765. Död 9/3 (bg. 24/3) 1776.

2020-08-10, 18:29
Svar #34

Utloggad Anders Olsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2021-04-07, 17:59
    • Visa profil
Jag har tittat lite på Constantinus uppdaterade översikt om resandesläkten Malm och har ett par frågor angående källor.

Finns det någon källa som visar att Sigrid Andersdotter Malm är en syster till Jon/Jonas, Paul/Pål och Gabriel Andersson Malm?
Soldaten Jonas Jonsson Malm Menlös dör 1715-12-26. Vad är källan till den uppgiften?

Tack,

Anders

2020-08-10, 20:34
Svar #35

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Jonas Menlös: Generalmönsterrullor - Hälsinge regemente (X) 672 (1715-1717) Bild 2480 (AID: v374491.b2480, NAD: SE/KrA/0023)

Att Sigrid Andersdotter var en Malm framgår av Nils Hansson Lilles dödsnotis (Bergsjö C:2 sida 404-405). Domböcker för Sundsvall, som mig veterligen ännu inte genomgåtts av någon, kan möjligen fastslå släktskapet med övriga bröder. Åtminstone omnämns Sigrid och hennes man i anslutning till Malmarna i Hedemoras dombok 26/1 1709, se Karin Uhrviks inlägg ovan.


Här bör jag passa på och inflika att en Henrik Hansson med oklar koppling, inte medtagits i min sammanställning. Bo Lindwall beörde honom lite grann i tråden rörande resandesläkten Ström den 27/9  2005: "Johan Ambjörnsson är kanske den morbror till ”tartaren och zigenaren” Jon Ambjörnsson som denne vid Rönö häradsrätt 1727 uppger sig ha tagit namnet Ambjörnsson från. Fadern hette Henrik Hansson."

Och möjligen rör det sig om samma individ i Ola Larssons inlägg från 13/10 2006 i denna (föregående) tråd: "Vid Fryksdals häradsrätts vårting 1737 begär länsmannen rättens yttrande om begravningen av Jan Matsson i Sörmarks säter, som knivhuggits till döds av en främling vid namn Henrik Hansson Malm. Denne har i sällskap med en kvinna, som uppgetts vara hans hustru, påstått sig kunna bota Staffan Eskilsson i Röjdoset och därvid sagt sig under kuren behöva ha hans pengar i sin vård om den skulle lyckas och dessutom förbjudit Staffan att inom nio dygn efter Malms avfärd titta på pengarna. Det mesta av dessa har sedan saknats, varför Jan Matsson och några andra följt efter och hunnit upp paret i Öyeren i Norge. Malm har dragit kniv och träffat Jan Masson, som genast dött,...(Gunnar Almqvist)"

2020-08-11, 09:02
Svar #36

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Anders Olsson: Jag har funderat lite grann över Carl Eriksson Malm, född ca 1682 i Söderhamn. Se kommentar under tabell 1. Hur pass stor är chansen att denne Carl Malm kan vara son till Erik Eriksson Mässing, och därmed en lillebror till Clas Eriksson Hasselqvist, född 1678 och vars familj listas under tabell 13...?

2020-08-12, 02:09
Svar #37

Utloggad Anders Olsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2021-04-07, 17:59
    • Visa profil
Tack för svar angående källorna, Constantinus!

Angående Carl Eriksson Malm, så har jag inte stött på honom i Söderhamn i de domböcker som jag gått igenom hittills (från 1697 framåt).

Erik Eriksson Mässing (1635-1712)
- Son Klas Eriksson Mässing Hasselqvist
- Dotter Helena Eriksdotter g.m. västgöten Lars Larsson Hässle
- Dotter Sigrid Eriksdotter (ännu ogift 1705)

Följande är från Söderhamns mantalslängder. Om Erik Utridare är densamme som Erik Mässing är oklart.

                            Man Hustru Son Sonhustru Måg Dotter Dräng Piga Inhyses Summa     
1684     Erik Utridare        1     1                              1                 3     
1685     Mantalslängd saknas
1686     Mantalslängd saknas
1687     Mantalslängd saknas
1688     Erik Utridare        1     1                                                2     
1689     Erik Utridare        1     1                       1                        3     
1690     Erik Utridare        1     1                       1                        3     
1691     Erik Mässing         1     1                       1                        3     
1692     Erik Mässing         1     1                       1                        3     
1693     Erik Mässing         1     1                  1                             3     Måg?
1694     Erik Mässing         1     1                       1                        3     
1695     Erik Mässing         1     1     1                 1                        4     
1696     Erik Mässing         1     1                                                2     
1697     Erik Mässing         1     1     1                                          3     
1698     Erik Mässing         1     1     1                                          3     
1699     Erik Mässing         1     1     1                                          3     
1700     Erik Mässing         1     1     1                                          3     
1701     Erik Mässing         1     1     1     1                                    4     
1702     Klas Mässing         1     1                                         1      3     
1703     Klas Mässing         1     1                                         1      3     
1704     Klas Mässing         1     1                                   1     2      5     
1705     Klas Mässing         1     1                                   1     2      5     
1706     Klas Mässing         1     1                                         2      4     
1707     Klas Mässing         1     1                                         2      4     
1708     Klas Mässing         1     1                                   1     2      5     
1709     Klas Hasselqvist     1     1                                                2     
1710     Klas Hasselqvist     1     1                                                2     
1711     Klas Hasselqvist     1     1                                                2     

2020-08-12, 05:41
Svar #38

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Tack för det fint utlagda utdraget ur stadens mantalslängder, som alltså inte ger något stöd för Carl Eriksson Malm såsom son i hsuhållet. Men ännu är inget hugget i sten, efter att jag tagit en närmare titt på protokollet i Söderhamns dombok från 14/12 1710. Där upptäckte jag att du förbisett en mycket liten, ändock kritisk detalj som berör min sammanställning.
 
Målet rörde makarna Hässles äktenskapsproblem. Lars Hässle "... hwilken hustrun nu närwaran[de] äfwen är med många tårar tillstår sig bek[änna?] för sin Broder och morbroders hustru ..." (AID: v404295.b1340)

Pål Malm uppgivit om Lars Hässle att "... han i många åhr fördt [ett?] Barbiskt lefwerne med sin hustru, hw[ilken] icke allenast war Mallms systerdotter ..." ! (AID: v404295.b1350)

Lars Hässle var tidigare en dragon, som kasserats vid sista mönstringen. Hans officerare var sergeanten Anders Lille och furiren Erik Lille som bägge befann sig i staden. Tråkigt nog saknar Hälsinge regemente generalmönsterrullor för åren 1696-1711.

I målet omtalas även en dotter till Nils Ström vid namn Kerstin (AID: v404295.b1330).

Erik Eriksson Mässings dotter Sigrid kan jag inte se i din databas. Hon bör väl ha tillkommit efter senaste gjorda uppdateringen från den 20/4 i år.

2020-08-12, 13:32
Svar #39

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Apropå Lille... så avancerade Erik Lille till rustmästare vid Livkompaniet och togs till fånga vid Stralsund 26/12 1715 (AID: v374491.b150). Då Erik vigdes i Mo sn 1/1 1711 så anges han bo i Söderhamn, samt ha kapten Erik Lille i Tyby såsom fader (AID: v136098.b74.s139).

Om fadern står inte mycket hos Lewnhaupt: "Lillie, Erik, löjtn. vid Jemtlands dragonreg; kapten vid Vestgöta stånddragonreg. 1703 28/5; konfirm. s. å. 30/12; avsked 1710 16/6. (R. Kr. Def.)" (AID: v319671a.b2020.s399)

Jag kan då inte återfinna kaptenen i avlöningslistan för Västgöta kavalleriregemente. Har jag sökt på fel ställe?
År 1708: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065767_00045

Det vore onekligen intressant om denne Erik Lille skulle gå att knyta an till Nils Hansson Lille i Sundsvall.


Tillägg 1: Kapten Erik Andersson Lilles hustru noteras i Tyby, Mo sn åren 1705-1711 och 1713-1714. Dessförinnan dottern Catharina Lille år 1704, och så Anders Lille år 1712. År 1715: "Brukas av grannarna, sielf fattig", och 1718: "utfattig och hemmanet öde".

Tillägg 2: Erik Andersson Lille var löjtnant vid Jämtlands regemente åtminstone 1682-1692 (AID: v793065.b2563). I personregistret över skrivelser till Kungl. Maj:t påträffas en Erik Lillie som var löjtnant vid Lilliecrantz kompani av Jämtlands dragonregemente. Datum: 9/12 1690, 27/6 1691.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0002206_00630

Tillägg 3: Erik Lille dog i Tyby vid 75 års ålder och begravdes 10/9 1720 i Mo sn. Är hustruns namn känt? Lilles svärmoder hustru Karin Svensdotter begravdes 23/4 1705 i Mo sn.

2020-08-12, 20:44
Svar #40

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2475
  • Senast inloggad: 2021-03-18, 12:38
  • Karl Göran Eriksson
    • Visa profil
Tidigast hade Jämtlandsregementets kompanier namn efter sina chefer. Lilliecrantz kompani avser det senare Hallens kompani. För Erik Andersson Lilles del har jag antecknat att han blev fältväbel i juli 1670, fänrik 30/11 1677, löjtnant  22/6 1680 och därifrån transporterad 20/8 1704 till Prästdragonerna. Huruvida det finns rullor för dessa senare är jag obekant med.
Furiren Lars Andersson Lille vid Hälsinge regemente figurerar i ett lägersmålsärende vid Hallens ting 3/4  1677 (§ 1) [AD https://app.arkivdigital.se/volume/v421954?image=2940]. Densamme uppges vara bror till Erik (§ 6 HT 1684) [AD https://app.arkivdigital.se/volume/v407020a?image=2420].

Alternativt se här: http://fornskrift.se/wp-content/uploads/2020/02/Hallens-dombok-1648-1700_4.pdf

2020-08-13, 01:26
Svar #41

Utloggad Anders Olsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2021-04-07, 17:59
    • Visa profil
Jag skrev av (lite snabbt) ovannämnda mål i Söderhamns rådhusrätt 1710-12-14. Jag delar med mig här om det kan vara någon till nytta.

Constantinus, det ser ut som om Nils Ströms dotter Kerstin var en styvdotter. Hon nämns som dotter och styvdotter om vartannat. Såvida det inte rör sig om två olika personer.

Följande personer och släktförhållanden nämns:
------------------------------------------------------
Stadstjänaren Lock
Framlidne borgaren Nils Ströms dotter [styvdotter] Kerstin
Västgöten Lars Larsson Hässle och hustru Helena Eriksdotter
-     Lars Hässle har varit prästdragon [beriden indelt soldat som var utrustad av prästgårdar och klockarehemman] och lejd av herr Joen i Hedesunda
Borgaren Pål Malm och hustru
Pål Malms styvdotter
Pål Malms systerdotter Helena Eriksdotter (Pål Malm är alltså Helenas morbror)
Grannen och ämbetsmannen (under faktoriet) Mårten Hjelte och hustru
Borgaren Klas Hasselqvist (Helena Eriksdotters bror och Lars Hässles svåger)
Notarien Lidberg
Sergeanten Anders Lille (är i staden)
Furiren Erik Lille (är i staden)
Pastorn i Segersta, herr Lemnelius
Herr Joen Hall_
P_vakten Lars Anderson Beredare
Borgaren Peter Rusk

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXId:798 (1709-1716) Bild 1320 (AID: v404295.b1320, NAD: SE/RA/42042202)

"Samma Dag angafz af Stadztienaren at han d. 6
Huius blifwit af frambledne Borgarens Nills
Ströms dotter bodad och för honom angifwit
hure som en Wästgiöte woro inkommen utij

Borgarens Påhl Mallms gård och wille sl_
hustrun, Låck tänckte hon mente Mallms _[hustru]
tager derföre i största hast med sig wagt_
går i huset, men förnimme då att hw_ [hwarken]
Mallm eller des hustru fantz hemma, ut_ [utan]
då derinne en Wästgiöte Lars Hässle och
hustru som satt i spijsen mycket förskräckt _
bedröfwat. Embetzmannen Mårten Hielte o_ [och]
hustru, och den förberörde Nills Ströms St_ [Stiufdotter]
ter, och Mallms Stiufdotter, hwilka 2ne Sids_ [Sidste berättadt]
rättadt, at denne Hässle då nyligen i Stad_
kommen, hade näst för träffadt sin hustru _ [Helena]
lena Erichsdotter hoos hennes Broders C_
Hasselquistz barn dem hon emedan För_
woro på landet förreste wagtade, och med s_
undsägellser till lifwet förskräckt, at h_
i många åhr warit af honom omildeligen _
ratt och nu sökt friste sitt lijf hoos sin B_
hade i lijfznöd i Mallms huus inflydt, då
med henne tillslutit dören, i förmodan
om Hässle intet funnit huset öppet st_
han der eller intet troo sin hustru wara _
men enär han ganska ifrig hade dit k_
bultade han häfftigast han kunde på dö_
och wille den upryckia, hwilken dock intet _

dy blef ey eller anskiönt han derinne warande
och i synnerheet sin hustru med grufwelig swordom
till lijfwet undsade oplåten, omsijder drog han
sin knif uth och med lijka bannande, bröth ett
Fönster sönder och utur wäggen och kröp der medh
in, och med sin dragne knijf i högsta märke stod
hustrun öfwer hufwudet, förbannandes sig att
innan afftonen skulle dräpa henne, då Ströms
dotter Kiersten wid nambn, sade sig icke annat
Råd kunna finna, än öpna dören och sådant
kundgiöra näste grannarne, Mårten Hielte och
sedan Stadztienaren, hwilken som förberördt
är sig infan, och hörde detta angifwandet, och
jembwäl af Hielte och des hustru, huru faslig
Lars hustru med den dragne knijfwen undsagt.
Det hon innan qwällen skulle dö utj sina egna
skoor, hwarföre han med de andra afwagter
sökte taga honom i Arrest och föra utj Corps
de Guardie, då han för än de kunnat blifwa
honom wäl öfwermechtige, hade och med sin
blotta knif anstält, at willia med knifslag
afhålla wagten, Lars Hässle nu närwarande
blef alt detta förehållit och nekade till alt-
sammans intet mera, än det han skulle så
hårdeligen hotadt sin hustru, hwilken han
icke hade i sinnet med knifwen döda utan

allenast wille skräma till sin lydno, ef_ [effter]
hon tagit till sin Broder Flychten, det _
intet lyda kunde, frågade om han icke _
lag hade macht näpsa sin hustru, då han _
giorde hwad han wille. Honom blef af _
Swarat, det hans Swåger Borgaren Cl_
Hasselqwist, för en lijten tijd sedan ha_
med sin syster nu warande Häsles hustru
Factoren och Borgmästaren Blix angifwi_
hon Helena Erichsdotter blifwer som _
så obarmherteligen af sin man Hässle _
rat, at han som hennes kiöttzlige broder _
annat kunde än att afböija mord, henne _
ten tijd hoos sig behålla, hwilket blifwa _
låtit, effter Hasselquist som är en ährl_
fast Borgare, sade sig willia bewijsa sin S_
at han sin hustru offta men besynner_
i Särstad Socken illa slagit, och släpadt _
en annan gång emellan Sörahla och en _
först slagit med grofwa Ensprötar in till _
mande, då han henne som låg wanmäg_
/: Salve Weniae :/ opdragandes kläderna, så _
ligen med Spöö och Rijs huden afpiskatt, _
en månadt effter warit full med såår och _
strjmor, hwilken hustrun nu närwaran_
äfwen med många tårar tillstår sig be_

för sin Broder och morbroders hustru, men hafwa
blijgs så angifwa, som hennes stora nöd fordrat,
Hässle förwände som förr at han hade magt att
Basa sin hustru effter hon ibland är honom o-
lydig och kallar honom Skiällm. Rätten före-
hölt Hässle, at honom ingen magt woro gifwen
at så grymmeligen omgå med sin maka, dock
hade de om hwar och en sådan giärning at tala
och swara i orten den sig tilldragit, Rätten wille
nu förminna hwad här i Staden war skiedt,
spörijandes honom om han kunde neka hwad
angifwit war, han swarade de öka mycket till,
och om min hustru wille säga som iag finge
hon intet hugg, förbemelte Mårten Hielte
som är icke allenast en god och redelig embetz-
man under Factoriet inkallades med sin
hustru, som betygade at enär Ströms stiuf-
dotter dem åkallat om hielp och de utj Mallms
huus inkombne woro, hade Hässle grufwel.t
Swurit och bedyrat at han med en knijf som hade
i handen skulle hustrun så tillpynta att hon
innan qwällen skulle dö i sina skoor, Hässle
påstod at sådant med Ed måtte besannas, Mårten
Hielte sade om af Rätten så fordras wille han intet
wägra at Edeligen besanna sin talan.
Passerat på Söderhamns Rådhuus d: 16 Dec: 1710.

Samma Dag Continuerade Saken med Lars H_
och som Borgarne Mallm och Hasselquist _
gie woro tillstädes blef dem föreständiget _
förre Ransakningen, hwad om Hässle in_
tadt, med tillfrågan hwad de der wijd _
att påminna, Mallm swarade at honom _
ket ondt giorde, at hans huus i des _
wahro war så ofredat, han skulle dock w_
fälla förbön för Hässle men som honom
wetterliget war, at han i många åhr fördt _
Barbariskt lefwerne med sin hustru, hw_ [hwilken]
icke allenast war Mallms systerdotter _
hade honom en rund tijd tient troligen _
så begiärde han at Rådhuus Rätten will_
honom umgiälla hwad lag förmår an_
till warnagel, Hasselquist bad at des Sy_
måtte giöras säker för sin Swåre man, _
hotade henne med döden, och at han m_
till sine Barn, och taga till sig den hästen _
Hässle farit omkring landet med, och nu h_
Staden, här wijd uthlät sig Hessle at han _
kunde tillåta Hielte afläggia Eden e_
han war god wän med hans Swåger lag_
eln och Borgmästaren Blix frågade Hässle _
des Pas och hwad hans hantering woro, _

sig hafwa lembnat passet i Sörahla, inan han
woro en Präst Dragoun, och Hr. Joen i Hedesunda
hade legt honom. Notarien Lidberg sade sig förnum-
mit honom wara Casserat, och derom kunde bäst
förnimma af hans officerare Sergeanten Anders
Lille och Furiern Erich Lille, som woro i Staden,
Erich Lille kallad infant sig, och uppå tillfrå-
gan betygade att Hässle wid sidsta mönstring
war Casserat och som Hässle deremot mycket
nekade, sändes Stadztienaren till Anders
Lille at fråga derom, som gaf samma beskied,
hwaruppå dock Hässle ey underlät att en,
ständigt påstå sig wara Dragoun.
Rådhuus Rätten tog detta i betänkiande och hwad
Hasselquistz begiäran anbelagnar. Resolvera-
des at hans Syster Helena Erichsdotter må
taga sin mans Hässles häst, och dermed befor-
dra sig och sina Barns nytta, men om hennes
mans ofredsamma lefwerne will magistraten
skrifwa till Wen: Consist.n efftersom all här
till Brukad warning och förmaning som för-
minnes wara giord af Pastore i Särsta H Lem-
nelius, och under denne Ransakning både af
magistraten, och denne Stadsens Comminister
warit fruchtlöös hoos Hässle som intet will
Släppa sin gambla elaka inbillning at hafwa

macht straffa sin hustru effter eget behag.
Imedlertijd kunde hoen hoos H. Joen Hall_
och des med Interessenter få höra om man_
der något har at förwänta, och dereffter r_
sitt wijdare före hållande, Hasselquist _
wijste en skiepåssa, och derutj några gambl_
drige Pappeer, som han tagit i Söderahla d_
Hässle angifwit sine pass förwaras, och som _
Hässle angifwit de samma wara sina eg_
och inga andre hafwa Examinerades de, _
genomseende fant ingen ting hwaraf m_
om des unwarande tillstånd eller resa _
kunde, Lars Anderson beredare som hade p_
wacht enär Hässle inkom, blef förhörder _
före han honom insläpt utan pass. Lars _
beswärade sig öfwer denne Hässle, at han ut_
ste Fyrsprång kom rijdandes oachtad förm_
farit emot des willia, och hade i sinnet _
honom öfwer ända, och stadnade hoos Borga_
Petter Rusk, Rusk tillstädes, sade sig sedt
Hässle kom som sagt är rijdandes, och w_
hästen in på gården och lop sin wäg, men _
huus hade han intet komit, Hässle k_
alt detta intet neka, men föregaf at -
wille åter hempta sin hustru, honom blef _
at som hans hustru utj trångmål och fara för
olijdeliga handtering war inkommen i Staden under
beskydd, kunde intet taga godt sluth at han utj
sådant raserie wille henne återhempta, hwilket
ehuru offta för honom oprepades, wille han intet än-
dra sin _, det han mente sig hafwa magt
effter sitt behag henne twinga. Som nu Rådhuus
Rätten möijeligst sig beflestadt om denne Sakz in-
hämtande Stadnades Utj Fölliande Sluth.

Rådhuus Rättens Uthslag öffwer Lars Larson Häss-
le, angående en och annan öfwerdådighet
som han blifwit angifwen hafwa begådt,
fattad på Söderhamns Rådhuus d. 16 Dec:
1710.

Rådhuus Rätten hafwer af föregående Ransakning
förnummit, at Lars Hässle, icke allenast för-
intet emot förmaning rijdit wagten förbij,
samt utan at beskiedeligen inträda utj Borgares
Petter Rusks huus då han inwräkit sin häst på går-
den, och lupit in hoos sin Swåger Hasselquist,
der hans hustru sökt frijd och Skydd, utan jemb-
wäl sedan han många Swåra ord och undsäjelser
brukat inbrutit inbrutit sig utj Borgarens
Mallms huus, och der öfwat lijka öfwerdådighet
så att wagt och andra der tillkombne hafft
stoor swårheet at honom styra hwilken sin
argheet han ey eller under Ransakningen
hwarken sielf öfwergifwit eller uppå åts

skillige Föreställningar begrämade sig at ändra _
ständigt påståndes att hans hustru måste wara _
obillige sinnes willia undergifwen. För den skul_
alt sådant klarligen nogsampt wijsar hans onda _
arga opsåth, at oförswarligen umgå med sin h_
och äfwen wäl ofreda andra menniskior, än sk_
hans hotelse ingen fullbordan är fölgt at d_
strun sedan Wagten emellan kommit, blifw_
som emot 1 och 3. Capit: Edzöres B: Stl: bru_
och hotadt dräpa sin hustru, som den gårde_
i trångar, ehrkiänder hafwa brutit Edzöret _
böre böta effter 26 Cap: Dito Balck Målseg_
60 Dr. Konungenom Sextijo Dr och Stadenom 40. Dr. _
des detta Sluth underdån Ödmiukligen under _
den höga Kongl. Swea Hoff Rättens Högdt rät_
wijdare ompröfwande."

2020-08-13, 02:57
Svar #42

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Tack för ditt svar, Karl Göran. Jag kände inte till Prästdragonerna. I tingsprotokollet från Söderhamn sades västgöten Lars Hässle ha variit en prästdragon, lejd av herr Joen i Hedesunda (Jonas Halenius). Då blev jag smått konfunderad, men man lär sig alltid något nytt.

Av din sista länk framgår att Erik Lille hade koppling till Hälsingland:


"Ting den 21, 22 och 23 mars 1698 Källa: Svea Hovrätt, Advokatfiskalens arkiv (Västernorrlands län), vol. E XI e:3483, fol. 515r – 531r, RA. Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. A I:19a, fol. 137r – 152v, ÖLA. Häradsrättens version är svårläst och liknar närmast en kladd, därför är hovrättens renovation huvudkällan och pagineringen följer denna.

[...]


22. Kyrkioherden ehrewyrdige h:r Erich Staaf anhölt hoos rätten att efftersom lieutnant edell och  manhafftig  h:r  Erich  Lille  icke  hafwer  till  innewarande  ting  låtit  honom  citera  uti  dhen saken  om  någon  resterande  tijonde  han  wid  sidsta  ting  blef  dömd  in  contumaciam  [i  sin frånvaro]  före,  det  fördenskull  för  widare  anspråk  h:r  kyrkioherden  måtte [fol.  527v]  befrijas, hälst som länsman intygade att han straxt wid h:r lieutnantens heemkomst 14 dagar för tinget har låtit honom om besagde dom ansäija, hwilket med länsman corporalen Börie  Biörkmanz wittnade,  som  den  gången  warit  hoos  lieutnanten.  Parterne  till  rättelsse  uplästes  den  2  §  i processen, derpå lieutnanten swarade att han bedit länsman citera h:r kyrkioherden. Länsman swarade  att  det  warit  allenast  8  dagar  för  tinget,  dessutan  weet  han  intet  om  han  törs  citera kyrkioherden,  aldenstund  officerarne  på  hans  citation  intet  willia  comparera.  Lieutnanten förmente  at  såwijda  han  hade  h:r  öfwerstens  tillåtelsse  att  resa  bort  till  Hälsingeland  på  sine gårdar, så borde han wara ursächtad. Honom förehöltz att det war i hans private ährende, och intet  något  sådant  förfall  som  Kongl.  Maij:tz  process  dicterar.  Och  aldenstund  lieutnanten Lille  sagt  han  således  blifwit  om  domen  ansagd,  icke  har  effter  processens  2  §  h:r  kyrkioherden  till  innewarande  ting  låtit  stämma,  fördenskull  kunde  häradzrättem  med  dhenne  som en d..t[?] [fol. 528r] saak sig icke befatta, eller den nu mehra uptaga."



Bröderna Erik och Lars Lille var troligen barn till sergeanten Anders Eriksson Lille, som blivit fänrik vid Hälsinge regemente 12/9 1656 och fått avskedspass 14/7 1669 (AID: v793061.b387).

Fänrikens sonson Anders Eriksson Lille var med sin hustru skriven i Söderhamn åren 1708-1722, och han var utfattig enligt sista mtl.

Jag kan inte se något som kopplar ihop Erik Lilles familj med Nils Hansson Lilles dito, så tills vidare får dessa två anses utgöra två separata släkter.

2020-08-14, 15:32
Svar #43

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Anders: Stort tack för att du lagt ner ett stort arbete på att skriva av samt tillgängliggöra protokollet till gagn för alla läsare i denna tråd!  ;D

Då Carl Malms dotter Helena föddes 13/9 (och döptes 14/9) 1725 i Persbo i Tärna sn i Västmanland så framträdde bland faddrarna en hustru Helena Eriksdotter samt soldaten Erik Larsson från Årsunda sn i Gästrikland, drygt 100 km norrut (AID: v74518.b28). Skulle det kunna röra sig om Carls syster och hennes son? Det vore ju spännande.  :D

Tyvärr visade det sig vara svårt att få en klarhet, eftersom generalmönsterrullor för Hälsinge regemente fattas åren 1722-1727. Erik Larsson har inte återfunnits i 1721:års respektive 1728:års rulla rörande Överstelöjtnantens kompani, på rote 121-139, 141, 144 och 150 belägna i Årsunda sn. Och dess kyrkoböcker är inte särskilt bra heller.  :(

2020-08-15, 19:34
Svar #44

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Dagens överraskning! Delar av Wickbergska samlingen finns, om än undangömd, hos Digitala forskarsalen. JIPPI! \(^o^)/

Förteckningar över soldater vid Hälsinge regemente omfattar perioden mellan 1681 och 1884.

F 4:5 med Liv- (Bollnäs), Alfta och Arbrå kompanier:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018927_00001

F 4:6 med Delsbo, Majorens (Forsa) och Järvsö kompanier:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018928_00001

F 4:7 med Ovansjö och Överstelöjtnantens (Österfärnebo) kompanier:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018929_00001


För Överstelöjtnantens kompani, inklusive Årsunda sn, fattas åren omkring 1725, och därmed lär ett besked om Erik Larsson [Hässle?] dröja mycket länge - om det kommer ett nytt överhuvudtaget.

För Nils Eliasson Norman (tabell 6) hänvisas till Majorens kompani (SVAR bild-id: A0018928_00395). Där framgår emellertid inte hans födelsedatum och -ort, varför en  inlämnad forskaruppgift från 2006 under resandesläkten Ström får väl konstateras vara felaktig.


Karl Göran: Maria Falks förste man Erik Lustig (tabell 9) tjänstgjorde vid Jämtlands regemente från 1694, och blev till sist korpral vid en rote i Hammerdal sn. Har du möjligen Erik Lustigs startdatum samt samtliga socknar och årtal under hans militära bana...?

2020-08-17, 01:01
Svar #45

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2475
  • Senast inloggad: 2021-03-18, 12:38
  • Karl Göran Eriksson
    • Visa profil
Erik antogs 8/12 1694 vid nr 116 Majorens kompani (roten i Gärde, Ströms sn). I slutet av 1695 skedde en omorganisation av regementet och de flesta rotarna erhöll nya nummer. Erik fick då nr 112 vid samma kompani (även den i Gärde), där han tjänstgjorde till 2/5 1704 då han avancerade till 5:e korpral (=Sikås i Hammerdals sn). Död 19/7 1707.
Dottern Gloria f.1703 begr 30/3 s.å. i Hammerdal och hennes bror Påhl d. 18/4 1704 i Ström.

2020-10-24, 19:53
Svar #46

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Noteringar av särskilt intresse från Sundsvalls domböcker för åren 1680-1699 och 1701-1713:


9/9 1682 (AID: v421959.b3280.s322): Mässingsmeden Anders Olofsson, som sedan sommaren uppehållit sig här i landsorten, kunde inte på begäran uppvisa sitt pass utfärdat av överste Ulfsparre i Jämtland och får plikta med två dygn i stadsfängelset.

2/5 1683 (AID: v421960.b2770.s268): Anders Olofsson Mässing [AOM] avlägger borgareed. Löftesmän: Erik Eriksson skräddare och Olof Andersson krukmakare.

5/5 1684 (AID: v421961.b3390.s329): Borgaren AOM mot Olof Olofsson Ström om landsköp, blir stadens utridare.

 9/10 1684 (AID: v421961.b3550.s345): Borgaren och utridaren AOM om landsköp.

13/5 1685 (AID: v421962.b4310.s423): AOM och hans son Jon vittnar i ett mål.

26/4 1686 (AID: v423998.b190.s12): Jon Andersson Mässing [JAM] avlägger borgareed, och blir tillsagd att bosätta sig i staden. Löftesmän: Hans Halvarsson och Anders Jonsson Liten.

29/4 1686 (AID: v423998.b210.s14): Hans Halvarsson åter sig att bli god man för AOM, och Anders Jonsson Liten likaså för JAM under deras frånvaro.

13/2 1689 (AID: v424001.b6520.s644): Borgerskapet föreslår flera namn, däribland JAM, som kan komma på tal att bli fördubblingsbåtsmän.

30/4 1692 (AID: v421969.b4160.s406): Pål Andersson Mässing [PAM] och Nils Hansson Lille [NHL] avlägger borgareed. Löftesmän för PAM: Anders Jonsson Liten och Per Eriksson Staf. Löftesmän för NHL: Olof Andersson och Jöns Larsson Birstad.

29/4 1693 (AID: v421971.b3510.s343): NHL förordnas till kämnär under kommande året.

28/4 1694 (AID: v421973.b3230.s316): Mässingsmederna och borgarna AOM, JAM, NHL och PAM åläggs att skaffa gode män under deras frånvaro: Hans Jönsson Edhe för AOM, Olof Sundberg för JAM och Olof Zackrisson för NHL.

10/9, 17/9, 22/9 1694 (AID: v421973.b3350.s328): JAM inblandad i ett slagsmål.

3/5 1695 (AID: v421974b.b5910.s582): Rådmannen Jöns Holmer säger upp sitt borgensåtagande för Pål Andersson Malm [härmed framträder släktnamnet för första gången] liksom Hans Edhe för AOM, och Olof Sundberg för JAM. Dessa åläggs att skaffa sig nya gode män.

16/9 1695 (AID: v421974b.b6050.s596): JAM, frånvarande, åberopas att vittna om ett slagsmål på stadskällaren.

30/4 1696 (AID: v421976.b6220.s614): PAM förordnas till kämnär under kommande året.

2/5 1696 (AID: v421976.b6230.s615): Borgarna och mässingsmederna NHL, JAM och PAM ges en föreläsning om förordningar rörande "anständiga" handelsresor till åtskilliga orter.

6/5 1696 (AID: v421976.b6240.s616): AOM överlåter, på grund av ålderdomsbräcklighet, sitt burskap till sin son Per Andersson. Löftesmän: JAM, NHL och PAM, men då samtliga befinner sig på resande fot så träder borgarna Per Eriksson Staf och Jöns Gullicksson in istället.

12/5 1696 (AID: v421976.b6260.s618): Samtliga fem mässingsmeder erhåller respass.

21/4 1697 (AID: v421979.b4970.s490): JAMs stämning rörande en lada stöter på motgång.

11/9 1697 (AID: v421979.b5140.s507): PAM hade under en resa blivit slagen av sin bror GA, som även skällt på PAMs hustru för en hora och tjuv. Dragonen Vidrik Våghals åberopas till vittne, dock frånvarande varför målet får skjutas upp.

2/5 1698 (AID: v404245.b300.s47): AOM bötar för resterande påskmål.

4/5 1698 (AID: v404245.b310.s49): Fortsättning på målet med fördjupande detaljer. PAMs hustru namnges här Kerstin Söffringsdotter. GA har en icke namngiven hustru, Deras bror JAM och svåger NHL. Domutslag.

9/5 1698 (AID: v404245.b340.s55): Samtliga mässingsmeder åläggs reseförbud från staden fram tills att dessa leverar sina mantalspenningar och andra utlagor. AOM förekommer här sista gången.

11/5 1698 (AID: v404245.b350.s57): NHL bötar efter att ha skjutit åtskilliga skott med en bössa på stadskällaren föregående måndagsafton.

16/5 1698 (AID: v404245.b360.s59): Mässingsmederna JAM, NHL och Per Andersson erhåller respass ut ur staden. Per Eriksson Staf står i god för JAM.

9/5 1698 (AID: v404245.b350.s57): PAM köpt en gård av Lars Sigfridssons sterbhus, första uppbudet. 18/6: Tredje uppbudet. 14/9: Anhåller om fastebrev. 8/10: Beviljas.

16/11 1698 (AID: v404245.b480.s83): Per Andersson Mässing, tillfälligt frånvarande, kallas till Torsåkers härads ting den 2/12 gällande ett bedrägligt hästbyte med bonden Per Olofsson i Sunnanå i Ovansjö socken.

27/2 1699 (AID: v404245.b650.s19): Borgaren Jöns Gullicksson, som står i borgerlig caution för Per Andersson Mässing vilken trätt i sin fader AOMs ställe, måste i Pers frånvaro pröjsa för AOMs resterande mantalspenning och vretskatt till stadskassören. Samma sak för Per Eriksson Staf i JAMs frånvaro.

17/4 1699 (AID: v404245.b780.s45): Per Andersson Mässing kallas på nytt till Torsåkers härads ting den 7/6 med det uppskjutna fallet om hästbyte. Pers bröder JAM och PAM åläggs att se till att Per faktiskt beger sig till det aktuella tinget.

8/5 1699 (AID: v404245.b820.s53): Gabriel Andersson [GA] avlägger borgareed. Löftesmän: Jöns Holmer och Gabriels broder JAM. Vid samma tillfälle beviljas svågrarna GA och NHL förlikning i något trätomål. Vidare, under mässingsmedernas frånvaro, står Hans Edhe i god för NHL, Jonas Thunberg för PAM, Olof Jakobsson för Per Andersson Kartman [PAK], samt Per Mårtensson för JAM.

9/12 1699 (AID: v404245.b1000.s89): Jonas Thunberg köpt en gård av JAM, andra uppbudet.

29/4 1701 (AID: v494165a.b1290.s122): Rådmannen Nils Sjulsson köpt en gård av PAM, köpeskrift 4/5 1699, första uppbudet.

13/5 1701 (AID: v494165a.b1420.s135): NHL köpt en halv gård av sin svärmoder Karin Persdotter, och svågrar GA och PAK. Köpeskrift 2/5 1701, första uppbudet. 8/6: Andra uppbudet.

2/11, 4/11 1701 (AID: v494165a.b1760.s169): PAKs piga Johanna Jonsdotter, som tidigare varit i tjänst hos GA. Johannas mor Dordi Larsdotter.

19/4 1702 (AID: v494166.b1530.s144): NHLs gårdsköp, tredje uppbudet.

28/4 1702 (AID: v494166.b1570.s148): Borgarna och mässingssmederna JAM, PAM, GA, PAK och NHL krävs på svar om var dessa bevistat gudtjänster under frånvaron.

12/9 1702 (AID: v494166.b1760.s166): Skalmejblåsaren Jonas Tanberg besvärar sig över PAK för att denne inhyser Tanbergs hustrus 14-åriga systerdotter, tillika fosterdotter sedan 7 1/2 år tillbaka, Kerstin Eliasdotter från Salberget. PAK säger sig ha gjort det på begäran av flickans morfader Jon Eriksson Lustig. Domslut: Kerstin återbördas till Tanberg.

12/9 1702 (AID: v494166.b1770.s167) PAMs piga Brita Jönsdotter, som tidigare varit i tjänst hos NHL.

13/9 1702 (AID: v494166.b1770.s167): PAK vittnar om ett slagsmål på stadskällaren.

3/1 1703 (AID: v404245.b1050.s2): NHL och hans hustru Sigrid Andersdotter över pigan Brita Jönsdotter.

3/1 1703 (AID: v404245.b1070.s4): JAM besvärar sig över GAs piga Johanna Jonsdotter som öst många skällsord mot JAMs hustru Karin Henriksdotter.

3/1 1703 (AID: v404245.b1070.s4): Borgarna PAM och NHL drar en streck över någon gammal skuld.

22/4 1703 (AID: v404245.b1250.s22): PAK inblandat i ett slagsmål och uppnår förlikning. Bekräftas av saköreslängden (AID: v404245.b1560.s53).

23/4 1703 (AID: v404245.b1260.s23): Ambjörn Ambjörnsson Falk avlägger borgareed. Löftesmän: Per Tomasson, PAM och Halvar Olofsson.

23/4 1703 (AID: v404245.b1270.s24): PAM säger upp sitt burskap och flyttar till Söderhamn.

2/5 1704 (AID: v404245.b1840.s24): Bröderna GA och PAK i slagsmål över ett gårdsköp.

7/5 1704 (AID: v404245.b1890.s29): PAK får överta en kålhage efter framlidne Lars Helsing.

11/5 1704 (AID: v404245.b1930.s33): JAM om Per Hansson snickares gård.

14/5 1704 (AID: v404245.b1970.s37): Per Tomasson påtar sig att stå i fullkomlig caution för mässingdragaren Ambjörn Falk under dennes frånvaro.

18/5 1704 (AID: v404245.b1970.s37): Svågrarna NHL och GA oeniga rörande omvårdnad av åldriga modern respektive svärmodern, hustru Anna Bengtsdotter som har sin släkt, däribland två ytterligare döttrar bosatta söderut.

9/9 1705 (AID: v404245.b2780.s51): Ambjörn Falk besvärar sig mot sin svåger NHL som lockat över till sig Falks piga Barbro Mårtensdotter.

18/4, 28/4, 30/4 1706 (AID: v404245.b3290.s20): JAMs son Henrik Jonsson pekas ut som fader till flickebarnet Margareta född 24/9 och döpt 26/9 1705 i Bölan, Enånger sn (C:1 sida 38). Dess moder Lisbeta Christiersdotter ifrån Björkö i Österbotten. Henrik frikänns dock från faderskapet, varpå misstanken istället riktas mot en tremänningssoldat Per Pålsson Stadig i Klångsta i Hälsingland och målet överförs till vederbörligt forum.

25/4 1706 (AID: v404245.b3330.s24). Anders Jonsson Malm [AJM] avlägger borgareed. Löftesmän: Hans fader JAM och Erik Eriksson.

17/5 1706 (AID: v404245.b3440.s35): Svågrarna NHL och GA når förlikning om en skuld.

29/12 1706 (AID: v404245.b3780.s69): JAM besvärar sig över sin broder GA, som överfallit och öst många skällsord mot hans hustru Karin Henriksdotter. JAMs broder PAK Anderssons hustru Gloria Vidriksdotter, liksom GAs hustru Maria Hansdotter omnämnda i målet.

24/4 1707 (AID: v404245.b4130.s33): PAK och AJM part i ett mål.

1/5 1707 (AID: v404245.b4180.s38): Nya löftesmän för Ambjörn Falk: NHL, PAK och AJM. Samtliga erhåller respass till Arboga den 30/5.

27/11 1707 (AID: v404245.b4580.s78): Mässingsmederna AJM och Ambjörn Ambjörnsson bör, på grund av olaglig handel och landsköp, bliva soldater.

13/1 1708 (AID: v404245.b4640.s2): NHL, Ambjörn Falk och AJM beviljas respass till Hedemora. Hans Elofsson blir löftesman för NHL, och Per Tomasson för Falk och AJM.

14/4, 15/4 1708 (AID: v404245.b4810.s19): Nils Lille part i ett mål.

22/4 1708 (AID: v404245.b4870.s25): AJM mot NHL om någon skuld.

11/5, 13/5, 12/9 (AID: v404245.b4920.s30): PAK dräpt till döds av Ambjörn Falk, som åberopar nödvärn efter ett hetsigt slagsmål natten melan 10 och 11/5. PAKs brorson AJM. Rättens utslag blir att Svea Hovrätt bör skäligen pröva huvuvida Ambjörn Falk skall dömas ifrån livet eller icke.

28/5 1708 (AID: v404245.b5030.s41): AJM besvärar sig över skomakaren Måns Gustafssons söner Erik och Gustaf som kört ned AJMs hästar i en tjärn.

1/6, 6/6 1708 (AID: v404245.b5030.s41): AJM och NHL erhåller respass till Köping stad. Löftesman för AJM blir Per Tomasson, och för NHL Elias Andersson. Fem riksdaler silvermynt ställs i pant, som förverkas ifall de inte är åter i staden senast mitten av augusti.

12/9 1708 (AID: v404245.b5180.s56): AJM och Nils Jonsson Ström från Söderhamn påtar sig att gå i fullkomlig borgen för, samt betala alla de böter som Ambjörn Falk tilldömts genom hovrättens dom från den 19/6 samma år.

14/9 1708 (AID: v404245.b5200.s58): NHL anhåller om att hans svåger PAK bör få en begravning, vilken beviljas av rätten.

24/4 1709 (AID: v404246.b540.s48): På grund av skulder uppbjuds NHLs och änkan hustru Gloria Vidriksdotters gårdar, jämte några av deras lösören, till auktion.

1/9, 27/10, 6/11, 1/12, 20/12 22/12 1709; 17/3 och 19/3 1710 (AID: v404246.b780.s72): Änkan, hustru Maria Hansdotter stämmer drängen Mickel Olofsson Röde, sedermera Rönqvist, för en påstådd äktenskapshandel som Mickel dock nekade till. Den resulterade i ett lägersmål eftersom Mickel rått Maria med barn. Marias svåger PAM i Söderhamn. Domutslag. Mickel är köpman i Stockholm enligt annan notis från 27/10 1712 (AID: v404246.b3610.s82).

27/4, 7/5 1710 (AID: v404246.b1460.s31): AJM besvärar sig mot NHLs dotter Anna Lille som kallat AJMs hustru Karin Jonsdotter för en tjuv. Målet rörde en stöld i Attmars socken, varför saken får hänskjutas till vederbörligt forum.

7/5 1710 (AID: v404246.b1530.s38): Handelsmannen Jonas Tanberg köpt hustru Maria Hansdotters gård. Köpeskrift 6/5 1710, första uppbudet. 14/5: Andra uppbjudet. 25/5: Tredje uppbudet.

11/5 1710 (AID: v404246.b1570.s42): NHL uppsäger sitt burskap, och lämnar staden för att försöka söka lyckan på annan ort.

18/5 1710 (AID: v404246.b1590.s44): Borgaren Mickel Öberg rörande PAK tomt.

2020-10-24, 20:04
Svar #47

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Och härmed är stamföräldrarna för ätten Malm hittade! Jag kan komplettera med följande:


Tabell 1: [Uppdatering]

Anders Olofsson Mässing. Framträdde första gången 9/9 1682, och levde än 9/5 1698 (dombok). Borgare och mässingsmed i Sundsvall från 2/5 1683 till 6/5 1696 (dombok). Nämnd 1683-1698 i Sundsvall (mtl).
Gift med Karin Persdotter, som levde änka 2/5 1701 (dombok 13/5 1701).
Barn (oviss åldersordning):
a/ NN Andersdotter, se tabell 16.
b/ Jon Andersson Mässing. Son  hushållet 1683-1684 (mtl). Avlade borgareed 26/4 1686 (dombok). Gift före 1688 (mtl) med Karin Henriksdotter från Uppsala (dombok 3/1 1703, 29/12 1706). Makarna förekommer icke i senare källor efter 1706, och synes vara avlidna före 26/1 1709 (Hedemora stads dombok). Även en ytterligare son Petter, född 20/1 och döpt 25/1 1703 i Tuna sn, tros ha dött tidigt eftersom denne inte syns till i samband med arvsfrågan efter storebrodern Jonas Malm (Söderhamns dombok 10-17/7 1727). I övrigt, se tabell 2. Anders Jonsson Malm, tabell 3, avlade borgareed 25/4 1706 (dombok).
c/ Sigrid Andersdotter Malm, Dotter i hushållet 1684-1690 (mtl). Gift tidigast 1690 (mtl) med Nils Hansson Lille, som avlade borgareed 30/4 1692 och uppsade sitt burskap 11/5 1710 (dombok). Uppgiften i Bergsjös dödbok om att Nils Lille varit borgare i Sundsvall under 34 års tid stämmer alltså inte. Nämnd 1692-1710 (mtl). I övrigt, se tabell 5.
d/ Paul Andersson Malm. Son i hushållet 1688-1690 (mtl). Avlade borgareed i Sundsvall 30/4 1692 och uppsade burskapet 23/4 1703 (Sundsvalls dombok). Nämnd i Sundsvall 1692-1703 (mtl). Avlade borgareed i Söderhamn 16/5 1703 i Söderhamn (dombok). Gift första gången med Kerstin Severinsdotter aom levde än 17/3 1699 men var död 16/3 1700 (Sundsvalls dombok 4/5 1698; mtl). Paul gift andra gången före 8/3 1701 med änkan Kerstin Pålsdotter. I övrigt, se tabell 8.
e/ Gabriel Andersson Mässing. Möjligen son i hushållet 1689-1696 (mtl). Avlade borgareeden 8/5 1699 (dombok). Gift före 8/9 1697 (dombok 4/5 1698) med Maria Hansdotter som var syster till Nils Hansson Lille (tabell 5, deras moder Anna Bengtsdotter kom att bo i Sundsvall enligt dombok 18/5 1704). I övrigt, se tabell 14.
f/ Per Andersson Kartman. Möjligen son i hushållet 1694-1696 (mtl). Se tabell 19.


Tabell 16:

NN Andersdotter (från tabell 1). Levde än 16/1 1701 i Söderhamn (mtl). Hon hette möjligen Margareta, baserat på sonen Clas Hasselqvists äldsta dotters dopnamn (20/10 1701 i Hanebo sn).
Gift med Erik Eriksson Mässing, död (bg. 13/4) 1712 i Hanebo sn 77 år gammal. Borgare i Söderhamn, nämnd 1684-1701 (mtl).
Barn (oviss åldersordning):
a/ Helena Eriksdotter, möjligen dotter i hushållet 1689-1695 (mtl). Systerdotter till Paul Andersson Malm, tabell 8, enligt Söderhamns dombok 14/12 1710. Dopvittne i Tärna sn 14/9 1725, och var då bosatt i Årsunda sn. Gift med Lars Larsson Hässle från Västergötland, som en tid varit prästdragon i Gästrikland. Den Erik Larsson, som var soldat i Årsunda tillika dopvittne i Tärna år 1725, förefaller vara en trolig son.
b/ Clas Eriksson Hasselqvist, född 1678 i Söderhamn (AI:1a sida 9). Son i hushållet 1695-1701 (mtl). Avlade borgareeden i Söderhamn 5/5 1700 (dombok). I övrigt, se tabell 13.
c/ Carl Eriksson Malm, se tabell 17.
d/ Sigrid Eriksdotter. Omnämnd, ännu ogift, i Söderhamns dombok 29/5 1705.

Not: Erik Mässing med familj har icke påträffats i Sundsvalls domböcker för åren 1680-1713. Här bör även påpekas att det inte är bekräftat om Carl Malm såsom son i denna familj, eftersom Söderhamns domböcker för senare årtal ännu inte gåtts genom.


Tabell 17:

Carl Eriksson Malm (från tabell 16). Var född i Söderhamn och 62 år gammal 1744, samt enligt egen utsago soldat åren 1711-1719 (Uppsala landskansli AIb:96, 21/5 1744). Sedermera borgare och hovslagare i Öregrund, nämnd där 1736-1740 (mtl) men samtidigt bosatt på Stentorpet i Sala lfs (AI:4 sida 440).
Gift tidigast 1719 med Maria Jönsdotter, död 11/5 1744 i Sala stad (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744; Uppsala landskansli AIb:96, 21/5 1744). Syster till borgaren Elias Jönsson Norman i Sundsvall, vars hustru Catharina Lille, tabell 6, omtalas vara Sigrid Malms [ingifta] moster (1747:års dombok enligt en forskaruppgift, dock med oklar källhänvisning).
Kända barn, av vilka en son och fyra döttrar levde än vid moderns bortgång:
a/ Elias Malm, som var 23 år gammal 1744 (Uppsala landskansli AIb:96, 21/5 1744). Gift 30/11 1742 i Sala lfs med Brita Håkansdotter, som var 17 år gammal 1744.
b/ Sigrid Malm, som var 18 år gammal 10/3 1740 (Tensta C:2), Se tabell 18.
c/ Helena Malm, född 13/9 (döpt 14/9) 1725 i Persbo, Tärna sn. Dopvittne 15/10 1745 i Roslags-Kulla sn.
d/ Johan Malm, född 17/5 (döpt 19/5) 1730 i Tärna sn. Död 25/8 (bg. 27/8) 1730 i Örlinge, Möklinta sn. Vid dopet i Tärna stod en moster, pigan Karin Jönsdotter fadder.
e/ Maria Malm, död 10/10 (bg. 13/10) 1799 i Borgvik sn vid 76 års ålder. Enligt dödbok född i Möklinta sn. Hon hade födelseåret 1730 (Nyed AI:1a sida 13)  Möjligen identisk med Sigrid Malms icke namngivna tolvåriga syster år 1744 (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744). Maria var tvenne gånger gift, sista gången med hovslagaren och glashandlaren Peter Faltin, född 1734 (Nyed AI:1a sida 13), som överlevde sin hustru.
f/ Engla Malm, född 11/9 (döpt 15/9) 1738 i Kivsta, Kila sn. Död 7/1 (bg. 14/9) 1739 i Möklinta sn.
g/ NN (dotter) Malm, levde än vid moderns bortgång (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744).


Tabell 18:

Sigrid Malm
(från tabell 17). Var 18 år gammal 10/3 1740 (Tensta C:2). Död mellan 1763 och 1768 (generalmönsterrullor för maken).
Utomäktenskapligt förhållande med häktmakaren Gert Henriksson Wennergren från Hjo som var borgare i Nyköping (Norundas dombok 9/6 1740). Enligt forskaruppgift blev Gert soldat vid Hamiltonska regementet från och med maj 1748, och död 29/8 1752.
Gift 30/11 1742 i Sala lfs med sin tremänning Nils Jonsson Flinta, från Bergsjö sn. Död (bg. 7/7) 1782 i Högsby sn 60 år gammal. Artillerihantlangare från 23/8 1743, som nr 46 vid major Magnus Daniel Lilliesvärds kompani vid Artilleriregementet i Stockholm. Erhöll avsked därifrån 24/9 1771 (generalmönsterrulla). Son till soldaten Jonas Persson Flinta och Anna Nilsdotter Lille i Bergsjö sn, se tabell 5.
Barn:
uä/ Anna Lena Gertsdotter, född 10/3 (döpt 12/3) 1740 i Stora Källbo, Tensta sn. Hon förefaller vara identisk med Anna Catharina Flinta, död 23/4 (bg. 26/4) 1810 i Hedesunda sn vid 70 års ålder. Först trolovad med Petter Anthonii från Stockholm. med vilken hon fått ett utomäktenskapligt barn Petter, född 4/11 (döpt 6/11) 1768 i Norrbärke sn. Gift 29/4 1770 i S:ta Katarina fs i Stockholm med sin fyrmänning tillika salpetersjudaren och utridaren, sedermera borgaren och glashandlaren i Öregrund Daniel Ramström, död 10/5 (bg. 13/5) 1810 i Hedesunda sn vid 69 års ålder. Son till Johan Ramström och Maria Malm, se tabell 3.
a/ Carl Flinta. Var dräng hos Jonas Engmark i Sundsvall år 1761-1762 (DII:1 sida 171) och senast 1766 vid Artilleriregementet i Stockholm. Senare glasförare. Gift 7/6 1766 i Svea livgardes södra bataljons fs med Catharina Hansdotter,
b/ Anna Maria Flinta, född 14/10 (döpt 15/10) 1745 i Lilla Näset, Roslags-Kulla sn. Noteras 21/9 1766 (Svea livgardes södra bataljons fs AII:2 sida  257). Gift 1/9 1769 i Alunda sn med sin fyrmänning, salpetersjudaren Anders Starck,  född 1739 (Sundsvall DII:1 sida 163; Torshälla AI:3a sida 104). Se mer under tabell 3.
c/ Jonas Flinta, född 26/1 (döpt 28/1) 1749 i Rengsjö sn. Död ung.
d/ Jonas Flinta, född 5/7 (döpt 8/7) 1750 i Vansäter, Söderala sn.
e/ Adolf Flinta, född 8/2 (döpt 9/2) 1753 i Västerlövsta sn. Död 20/4 (bg. 25/4) 1809 i Knutby sn. Var soldat och glasförare. Bosatt i Södertälje. Gift med Anna Margareta Bergman, född 22/9 (döpt 23/9) 1753 i Vidbo sn, under föräldrarnas resa till Frösö skans.
f/ Ulrika Lovisa Flinta, född och döpt 1/12 1755 i Arbrå sn. Död (bg. 9/5) 1756 i Kolsta, Odensala sn i en ålder av 5 månader och 5 dagar.


Tabell 19:

Per Andersson Kartman (från tabell 1). Död natten mellan 10 och 11/5 samt begravd efter 14/9 1708 (dombok). Avlade borgareeden  6/5 1696 (dombok). Nämnd 1697-1708 (mtl).
Gift mellan 16/3 1696 och 10/3 1697 (mtl) med Gloria Vidriksdotter (dombok 29/12 1706). Gloria levde än 6/3 1722 och saknades 15/1 1723, men var emellertid död före 11/3 1724 (mtl). Hon bodde under sitt änkestånd hos Erik Haraldssons hushåll (AI:1 sida 83v).
Barn:
a/ Catharina Kartman. Dotter i hushållet 1718-1722 och 1724 (mtl). Se tabell 20.
b/ Margreta Kartman, född 23/10 (döpt 29/10) 1705 i Stöde sn. Hon kan möjligen vara den andra av framlidna hustrun Glorias två döttrar i 1724:års mtl.

Not: Ur Sundsvalls domböcker finns noteringar om att Erik Haraldsson var gift med borgaren Hans Halvarssons dotter Märit, och avlade borgareeden 20/2 1704. Märit hade en äldre halvbror Jonas Olofsson Thunberg (22/3 1709) vars son Olof Thunberg (7/1 1711) kom att bli gift med Jonas Tanbergs dotter Barbro, se not under tabell 20.


Tabell 20:

Catharina Kartman (från tabell 19). Död 1782 i Sundsvall (gravöppning m.m. 28/8, LI:2 sida 320). Nämnd 1735-1737 (mtl).
Gift första gången mellan 17/12 1724 och 8/1 1726 (mtl) med Jonas Tanberg, som var 12 år gammal 1714 (AI:1 sida 82v) och död 1735 i Sundsvall (bg. 16/3; LI:1 sida 32). Handelsman, nämnd 1722-1734 (mtl). Se nedanstående not.
Gift andra gången 23/7 1737 i Selånger sn med Erik Cranström, död 1788 i Sundsvall (själaringning 28/11, bg. 2/12; LI:3 sida 113, 119). Handelsman och sedermera vaktmästare, nämnd från 1738 (mtl).
Barn (oviss åldersordning):
1a/ Gloria Tanberg, död 1727 i Sundsvall (peng till kyrkan 16/9, LI:1 sida 6).
1b/ Jonas Tanberg, född 1730. Död 1/4 1805 i Sundsvall (AI:2a sida 203). Noteras första gången 17/5 1747 (DII:1 sida 129). Satinvävare (DII:1 sida 256). Gift 1759 före 11/4 (DII:1 sida 251b) med Cecilia Sundberg, född 1726. Död 1803 i Sundsvall (bg. 18/9; LI:3 sida 235, 239).
1c/ NN (dotter) Tanberg, död 1732 i Sundsvall (bg. 30/12; LI:1 sida 18),
1d/ NN (dotter) Tanberg, död 1743 i Sundsvall (bg. 13/2; LI:1 sida 96).
2e/ Nils Cranström. noterades första gången 29/3 1752 och flyttade till Stockholm efter 1/9 1756 (AI:1 sida 164, DII:1 sida 129).
2f/ Brita Catharina Cranström, noterades första gången 1/9 1756 och flyttade till Stockholm efter 2/7 1760 (DII:1 sida 129).
2g/ NN (son) Cranström, dödfödd 1742 i Sundsvall (bg. 21/2; LI:1 sida 86).
2h/ Christina Cranström, noterades första gången 2/7 1760 och än 4/3 1764 (DII:1 sida 129).


Not: Eftersom flera kopplingar finns till familjen Tanberg har jag valt att låta den ingå i undersökningen.


Jonas Tanberg, var 44 år gammal 1714 och död 1721 (Sundsvall AI:1 sida 82v). Skalmejblåsare vid Jämtlands dragonregememte, erhöll avskedspass därifrån 14/1 1707 och avlade borgareeden 23/11 1708 (dombok). Handelsman i Sundsvall, nämnd där 1710-1720 (mtl).
Gift första gången med Kerstin Jonsdotter Lustig. Dotter till Jon Eriksson Lustig (dombok 12/9 1702).
Gift andra gången mellan 11/3 1708 och 23/1 1709 (mtl) med Brita Nilsdotter Sundberg, som var 32 år gammal 1714. Död 1764 i Sundsvall (bg. 12/6; LI:2 sida 46). Rådman Nils Sjulssons dotter.
Barn:
1a/ Barbro Tanberg, född 15/1 (döpt 18/1) 1697 i Sunne sn. Död (bg. 24/8) 1697 i Sunne sn.
1b/ Barbro Tanberg, var 14 år gammal 1714 (Sundsvall AI:1 sida 82v). Död 1774 i Sundsvall (gravöppning m.m. 4/4; LI:2 sida 209). Gift mellan 11/2 1719 och 17/2 1720 (mtl) med borgaren Olof Thunberg, som var 15 år gammal 1714 (AI:1 sida 80v). Död 1769 i Sundsvall (gravöppning m.m. 10/6; LI:2 sida 98). Se not under tabell 19.
1c/ Jonas Tanberg, var 12 år gammal 1714 (Sundsvall AI:1 sida 82v). Se ovan.
1d/ Nils Tanberg, född 20/3 (döpt 23/3) 1702 i Frösö sn. Död (bg. 18/10) 1702 i Frösö sn.
1e/ Nils Tanberg, född 9/9 1703 (döpt 12/9) i Frösö sn. Död (bg. 19/4) 1747 i Adolf Fredrik fs i Stockholm. Handelsman i Sundsvall, nämnd där 1741-1747 (DII:1 sida 193; mtl). Gift (lysning 10/9 1738 i Maria fs) med Catharina Drake, död 1783 i Sundsvall (gravöppning m.m. 16/2; LI:2 sida 324).
1f/ Brita Tanberg, född 8/1 (döpt 14/1) 1706 i Sunne sn. Död (bg. 10/3) 1707 i Frösö sn.
2g/ Jöns Tanberg, död 1756 i Sundsvall (bg. 4/6; LI:1 sida 204). Stadsnotarie och kassör, sedermera rådman. Nämnd från 1737 (mtl). Gift 1744 i Sundsvall (peng till kyrkan 22/1; LI:1 sida 114) med änkan Anna Margareta Gran (DII:1 sida 36). Död 1773 i Sundsvall (gravöppning m.m. 19/2; LI:2 sida 163).
2h/ Petter Tanberg, bodde hemma 1730 (Sundsvall AI:1 sida 82v). Död mellan 24/3 1741 (dotterns dop i Maria fs) och 12/7 1743 (bou efter svärmodern). Handelsman i Stockholm. Gift 2/12 1739 i Maria fs med Catharina Margareta Stangenberg, död 13/4 (bg. 17/4) 1787 i Maria fs i en ålder av 78 år och 4 veckor.


Fosterdotter (första hustruns systerdotter) Kerstin Eliasdotter från Sala. Var 14 år gammal 1702 (dombok 12/9 1702) och 28 år gammal 1714 (AI:1 sida 81v). Möjligen gift mellan 22/1 1712 och 16/1 1713 (mtl) med Jonas Jönsson Qvick, som var 22 år gammal 1714. Jonas var son till Jöns Persson Qvick, samt avlade borgareeden 30/4 1712 (dombok). Nämnd 1712-1720 (mtl). Makarna flyttade ut från Sundsvall år 1727 (AI:1 sida 81v).

Med tanke på orten Sala och namnet Elias, så kanske Kerstin Eliasdotter går att koppla ihop med syskonparet Elias Jönsson Norman, tabell 6, och dennes syster Carl Malms "här å orten upfödda" hustru Maria Jönsdotter (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744)...?   

Dessutom, var Jonas Tanberg d.ä. en svåger till Erik Jonsson Lustig från tabell 9, måtro...?

2020-10-25, 16:21
Svar #48

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2475
  • Senast inloggad: 2021-03-18, 12:38
  • Karl Göran Eriksson
    • Visa profil
Jonas Tanberg antogs 1689 som dragon nr 3 vid Magnus Ulfsparres kompani (=Brunflo dito) med namnet Jon Rasmusson [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028709_00285#?c=&m=&s=&cv=284&xywh=126%2C1004%2C2402%2C1849]. Dragonhållaren var Rasmus Nilsson i Tand, Lockne vilken utan tvekan var hans far. Husförhörslängden ger starka indikationer för detta. Rasmus hustru hette Barbro Jonsdotter och en son till dem var Per Tandberg  [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035862_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=-497%2C95%2C4483%2C2755].
1694 blev Jon/Jonas med namnet Tanberg en av fyra skallmejblåsare. Samtliga avlöningshemman för dessa var belägna på Frösön. Han finns upptagen i byn Glasätt som ligger på öns västsida (Frösö AI:1/120) [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0012607_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=-193%2C818%2C3113%2C1913]. Av födelsenotiserna att döma kan man tro att familjen flyttade emellan Frösö och Sunne. Så var inte fallet. De barn som döptes i Sunne var födda vintertid. Vid mässfall på Frösön kunde man lätt ta sig över isen till huvudförsamlingen Sunne för barndop, vilket många också gjorde. Tanbergs barn bokförda i Sunne är alltså födda i Frösö församling.

Tillägg: Hur kan det då komma sig att ett barn "Barbro Fanberg" enligt Jämtlands Ministerialregister begravdes 24/8 1697 i Sunne. Det bygger på en feltolkning och till följd därav ett helt galet tillrättaläggande. Barnet ifråga omtalas varken till namn eller ålder i källan. Där står endast "Corporalens Sal[ig] Eenbergs barn".
Därav följer frågan om dottern Barbro i Sundsvall trots allt kan vara född 1697 (?)

2020-10-28, 05:26
Svar #49

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Karl Göran: Stort tack om Tanberg, och för påpekandet om hans dotter Barbro. Sökte och fann "Fanberg" i databasen Dödregister hos Digitala forskarsalen, och kollade själv upp notisen som verkade skum.  ??? Nåja, alltid bra med klarhet.  ;D


När jag ändå är i farten så vore det lika bra att lägga ut vad som är hittills känt om "Vidrikarna" respektive Severin Månssons familj. Dessa hör egentligen inte hit, men uppgifterna läggs ändå in för en bättre sammanhållning och översikt:


VIDRIK-KRETSEN:


Vidrik NN. Troligen bosatt i Hälsingland.
Gift med NN.
Kända barn (oviss åldersordning):
a/ Vidrik Vidriksson Våghals, se nedan.
b/ Gloria Vidriksdotter. Gift med Per Andersson Kartman i Sundsvall, se tabell 19.
c/ Christina Vidriksdotter, se nedan.


Vidrik Vidriksson Våghals, död 10/1 1719 i Handöl, Åre sn (SVAR bild-id: A0054754_00146). Hälsinge. Soldat vid Jämtlands dragonregemente och Brunflo kompani 1694-1719. Var mässingsmed åtminstone 1706.
Gift första gången med Märta Jöransdotter från Örebro, död (bg. 7/9) 1712 i Stöde sn vid 33 års ålder.
Gift andra gången 10/5 1713 i Revsund sn med änkan Cecilia Thoresdotter från Torshälla.
Kända barn:
1a/ Jöran Vidriksson, född (döpt 29/9) 1699 i Dalkarlsbo, Järlåsa sn.
1b/ Vidrik Vidriksson, född 17/10 (döpt 20/10) 1706 i Stöde sn.
1c/ Samuel Vidriksson, född 23/10 (döpt 24/10) 1709 i Höviken, Bodsjö sn.
1d/ NN Vidriksson (tvilling), född 1712 (moderns dödnotis).
1e/ Catharina Vidriksdotter (tvilling), död (bg. 12/10) 1712 i Stöde sn i en ålder av 8 veckor och 2 dagar.


Christina Vidriksdotter, Överlevde sin man sommaren 1748.
Gift med Daniel Nilsson Norling, född midsommarstiden 1671 i Munktorp sn. Död död 27/6 (bg. 29/7) 1748 i Karbenning sn vid 77 års ålder. Häktmakare och borgare i Hedemora, Sala och Köping. Nämnd i Sala 1704-1709 (mtl) och i Köping 1710-1723 (mtl; utflyttad sistnämnda året). Daniel var trenne gånger gift - första gången i 3 års tid med en Anna, andra gången i 3 ½ års tid med en Brita, och sista gången i 50 års tid.
Kända barn (för Daniels del 1+1+9):
a/ Israel Danielsson Norling, se tabell 15.
b/ Gloria Danielsdotter Norling, född 1717 (Hedemora AI:6a sida 162: Åsen) men 42 år gammal enligt vigselboken 1754 (EI:1). Gift första gången med hovslagaren Petter Hedberg, död 1752 (Hedemora AI:6a sida 81: Rusbo). Gift andra gången 12/5 1754 i Hedemora fs med avskedade soldaten Mårten Drake, född 1700 och död 1763 (Hedemora AI:9a sida 1481). Två barn: Petter Hedberg, född 1740, och Israel Hedberg (1744-1760).

Eventuell styvdotter Elisabeth Danielsdotter gift med Henrik Jonsson Malm, se tabell 4.

Not: Om någon vet varifrån Gabriel Brunmans hustru Christina Norling i Hedemora (AI:9 sida 1467; Åsen) har sin härstamning, så får hen gärna höra av sig hit. Gabriel var född (döpt 22/12) 1717 i Dalkarlsnäs, Säter fs och modern hette Brita, vars namn passar in på Gabriels äldsta barn Brita Christina Brunman, född 6/1 1757 i Hedemora.


SEVERIN-KRETSEN:


Severin Månsson. Häktmakare, dopvittnade 10/10 1695 i Östervåla sn.
Gift med NN.
Kända barn (oviss åldersordning):
a/ Gabriel Severinsson, född ca 1664. Se nedan.
b/ Anna Severinsdotter, död 12/4 (bg. 15/4) 1691 i Åby, Östervåla sn 25 år gammal. Gift.
c/ Kerstin Severinsdotter. Gift med Paul Andersson Malm i Sundsvall, se tabell 8.
d/ Johan Severinsson, född 1670. Se nedan.
e/ Karin Severinsdotter. Gift 13/10 1695 i Östervåla sn med häktmakaren i Sala Olof Hansson, död före 17/1 1703. Makarna hade åtminstone en dotter Anna, född postumt 17/1 och döpt 18/1 1703 i Östervåla sn.
f/ Ingeborg Severinsdotter. Gift med Johan Ambjörnsson Falk, se tabell 12.

Not: Till denna familjekrets hör sannolikt soldaten Severin Olofsson från Bergsjö i Hälsingland, som fått en dotter Brita, född och döpt 4/9 1717 i Rävsvads torp, Östervåla sn (C:2 sida 84v/166). Bland faddrarna märks en svarvarhustru Elisabeth Gabrielsdotter från Sigtuna. Severin var gift med Kerstin Persdotter, och makarna uppvisade attest av kyrkoherden Jakob Fabrelius i Skedvi, om att paret sammanvigts av honom 28/12 1708. Notisen saknas emellertid i Västra Skedvi sn (C:1 sida 82) och inte heller påträffas Severin hos Majorens kompani i Wickbergska samlingen, som innehåller bl.a. utdrag ur generalmönsterrullor för Hälsinge regemente åren 1715 och 1719.


Gabriel Severinsson, död 26/1 (bg. 5/2) 1705 i Köping stad vid 50 års ålder. Häktmakare och borgare i Sala (1695) och i Köping (1697) 1700-1704 (mtl).
Gift med Margareta Gunnarsdotter. Senare omgift med Henrik Jonsson Malm, se tabell 4.
Kända barn:
a/ Israel Gabrielsson, född 21/3 (döpt 23/3) 1695 21/3 i Vreta, Östervåla sn. Död ung.
b/ Israel Gabrielsson, född 9/7 (döpt 11/7) 1697 i Berg sn, Västmanland.
c/ Ingeborg Gabrielsdotter, född 28/9 (döpt 29/9) 1698 i Östervåla sn.
d/ Daniel Gabrielsson, född 23/3 (döpt 24/3) 1700 i Västerfärnebo sn [med namnet Maria]. Död 10/3 (bg. 19/3) 1758 på Källholmen, Sala stad. Gift ca 1732 (mtl: Hyttroten) med Anna Larsdotter, född 2/2 1701 i Sala stad. Död 6/2 1786 i Lövåsen, Kila sn i Västmanland. Makarna hade sex barn varav två söner och fyra döttrar. Två döttrar överlevde modern.


Johan Severinsson, född år 1670 troligen i Gambol, Kila sn i Värmland. Död 1/6 1732 i Möklinta sn. Häktmakare och borgare i Sala (1693) 1704-1723 (mtl).
Gift första gången ca 1689 med Karin Carlsdotter från Södermanland. Hade sju barn, av vilka en dotter överlevde fadern.
Gift andra gången senast 1703 med Ingrid Carlsdotter, född (döpt 10/11) 1678 i Säter fs. Död 1 ½ år innan mannens bortgång. Hade tretton barn, av vilka två döttrar överlevde fadern. Dotter till häktmakaren och borgaren Carl Markusson från Vimmerby och hans hustru Anna (Säters dombok 28/8 1677; Carl avlade borgareeden 24/3 1682).
Kända barn av sammanlagt 20 stycken:
1a/ Kerstin Johansdotter, född 31/8 (döpt 1/9) 1693 i Rönningstorp, Sura sn.
1b/ Gabriel Johansson, född 1/1 (döpt 5/1) 1696 i Stora Långtalbo, Sura sn. Död ung.
2d/ Gabriel Johansson, född 19/1 1703 (döpt 20/1) i Östervåla sn.
2e/ Fredrik Johansson, född 1/1 (döpt 6/1) 1706 i Östervåla sn. Död 8/1 (bg. 14/1) 1706 i Östervåla sn.
2f/ Sara Johansdotter, född 22/6 (döpt 24/6) 1714 i Norrvad, Möklinta sn.
2g/ Ingeborg Johansdotter, född 13/11 (döpt 16/11) 1718 i Västanbäck, Kila sn i Västmanland.


Härrmed är jag i stort sett färdig med all kartläggning, och välkomnar framtida ströfynd.  :)

2020-10-31, 01:00
Svar #50

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Karl Göran: Har du något på soldaten i Jämtland Jakob Vidriksson Våghals som i maj 1714 bytt till sig den i Österfärnebo sn belägna roten 83 vid Hälsinge regemente och Överstelöjtnantens kompani med en Olof Löfdahl, som därmed flyttat till Jämtland?

År 1715 var Jakob 38 år gammal, född i Hudiksvall, gift, kan intet hantverk och intet skriva. Han överflyttades 8/3 1716 till Bataljonen. Jag vet inte hur man fortsätter med sökningen.

Rulla, år 1715: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028667_00412

Wickberg, år 1715: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018929_00240

Rulla, år 1716:  https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028668_00061

Wickberg, år 1716: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018929_00248

En Jakob Våghals fick en son Jakob, född 17/7 (döpt 24/7) 1704 i Fänninge, Fellingsbro sn i Västmanland (C:1 sida 240, C:2 sida 224). Då blir det intressant att orten Fellingsbro är belägen ca 16 km västerut från Arboga där Vidrik Jakobsson Våghals (1705-1740) avled under resa till Härnösand, se mitt tidigare inlägg från den 10/8 (kl. 13:53).

Ingen Vidrik påträffad i mantalslängder för Hudiksvall år 1673 respektive 1678.  :(

2020-10-31, 14:25
Svar #51

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2475
  • Senast inloggad: 2021-03-18, 12:38
  • Karl Göran Eriksson
    • Visa profil
År 1703 tillkom fjärdemännen vid Jämtlands regemente. Förutom sina ordinarie soldater skulle fyra dragonhållare tillsammans ansvara för ytterligare en soldat. Jacob har jag som fjärdeman nr 30 vid Brunflo kompani från 1708. Fjärdemännen överfördes sedermera till Hälsinge bataljon, men enligt regementshistoriken förefaller det oklart när (Kungl. Jämtlands fältjägarregementes historia, Östersund 1966, sid. 55). Eftersom mötesrullor saknas 1709-1710, men de inte finns upptagna i GMR 1711, bör det senast ha skett 1710. Möjligen blev han ordinarie vid regementet rätt omgående eftersom han påträffas i Ångsta och Lockne sn fr.o.m. mtl 1709. I GMR 1711 återfinns han på nr 18 vid Brunflo kompani, men transporterades till HB 1714. Se även hfl. (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035862_00130#?c=&m=&s=&cv=129&xywh=136%2C2095%2C2594%2C1594). Hustruns namn synnerligen ovanligt !

I HB sist här (något yngre!): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029668_00467#?c=&m=&s=&cv=466&xywh=308%2C725%2C3583%2C2758

Enligt regementshistoriken a. ovan delades resterna av förbandet (HB) efter Armfelts tåg till Norge mellan Jämtland och Hälsinglands regementen. Såvida inte Jacob kan påträffas i HR efter 1719, torde han ha dött i kriget.

2020-11-01, 01:09
Svar #52

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Karl Göran: Återigen tack för din hjälpsamhet. Dina svar är väldigt uppskattade! m(_ _)m

Den av dig länkade arkivserien "Hälsinge-Gästriklands och Jämtlands tre, fyra och femmänningsbataljon", med den aktuella rullan upprättad i Gävle den 26/9 1717, finns ännu inte hos Arkiv Digital. Inte att undra på.

Ifall man bläddrar fyra sidor bakåt, till bildnummer 465, så stöter man på en Vidrik Våghals, värvd till trumslagare den 3/4 1717. I rullan från 1719 finns denne 14-årige jämtlänning vid Överstelötjnantens kompani. Vidrik rymde från sin tjänst den 9/6 1728.

År 1719: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028670_00074

År 1728: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028673_00122

Österfärnebo AI:1 sida 238: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032507_00131

Österfärnebo AI:2 sida 360: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032508_00190

Trumslagarens förmodade fader Jakob Våghals återfinns icke i 1719:års rulla. Jag håller med om att förnamnet på Jakobs hustru Halitta Carlsdotter är ovanligt (Lockne AI:1 sida 196) . En variant på Aletta, en svensk form av forngermanska Adelheid.

Förresten så hade jag förbisett att Severin Olofsson Falck blivit antagen till rote 95 vid Majorens kompani i oktober 1709. År 1715 var han 25 år gammal, född i Köping stad, mässingsmed och gift. Severin förflyttades till tremänningsbataljonen i december 1717. Rullan, som inkluderar Våghalsarna, upprättades den 26/9 samma år så tja......

År 1712: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028667_00175

År 1715: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028667_00379

År 1719: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028670_00153

2020-11-06, 17:30
Svar #53

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Karl Göran: Från och med idag finns registrerade jämtländska ministerialböcker även hos Arkiv Digital.  ;D

2020-11-06, 22:49
Svar #54

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2475
  • Senast inloggad: 2021-03-18, 12:38
  • Karl Göran Eriksson
    • Visa profil
Ja, se där!  Det av ÖLA digitaliserade registret blev emellertid offentligt tillgängligt redan 2004, då det utkom på CD. Avseende födda använder jag mitt eget sedan 1990-talet påbörjade register för de båda landskapen t.o.m. 1894.

Återgående till Vidrik Våghals bör trumslagaren med namnet med hänsyn till angiven ålder, också kunna vara densamme som föddes i Stöde 1706 (?).

2020-11-07, 07:59
Svar #55

Utloggad Stefan Jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1975
  • Senast inloggad: 2021-03-25, 17:48
    • Visa profil
    • jernbergs.org/
Constantinus,


Gabriel Brunnmans hustru Kristina Norling anges vid vigseln 1755 vara styvdotter till gruvdrängen Lars Eriksson Crantz på Övre Elsborg i Falun (Falu Kristine (W) CI:6 (1747-1757) Bild 197 / sid 71 (AID: v129840.b197.s71, NAD: SE/ULA/11441)).


Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

2020-11-07, 10:54
Svar #56

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Stefan: Tack för din upplysning varefter Gabriel Brunnmans hustru kan avföras. (^_^)b

Karl Göran: Låt mig hysa förhoppningar att dina alster görs allmänt tillgängliga någon gång i framtiden. Nja, för att kunna besvara din fråga behöver man fastställa huruvida trumslagaren i Österfärnebo är identisk med gardeskarlen som avled den 13/7 1740 i Arboga lfs vid 35 1/3 års ålder. Vidrik Jakobsson Våghals skall enligt dödboken ha erhållit avsked den 28/2 1737, men denne påträffas icke i rullorna för Svea livgarde för år 1735 repsektive 1737.

2020-12-03, 20:20
Svar #57

Utloggad Måns Höög

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 96
  • Senast inloggad: 2021-04-09, 22:28
  • Måns Höög
    • Visa profil
    • http://mansmsonhoog.wordpress.com/

Jag kan bidra med några kompletteringar till en något mer sentida Malmare – närmare bestämt Katarina Malm, född 1/5 1751 i Rätan (Z), Hans Gabrielsson Malm och Petronella Christiansdotter Winbergs dotter (tabell 14 b ovan, och familj 5 i Bo Lindwalls startinlägg).

Bo Lindwall ger i ursprungsinlägget följande information:
– Katarina Malm, född 1751 1/5 i Rätan sn, Jämtland. Gift 1772 26/4 i Eskilstuna med Erik Kjellman, född 1749 31/12 i Torshälla sfs. Borgare i Söderköping, glasförare från Casimirsborgs glasbruk.

Sedan Lindwalls inlägg har både Katarina Malm och Erik Kjellman förekommit i ett antal spridda inlägg på forumet. Enligt ett inlägg från Irene Vesterberg 9/4 2005 under Almén, med hänvisning till Håkan Skogsjös samling rörande resandesläkter, ska Erik Kjellman ha förekommit som lägersman till kvinnspersonen Anna Greta Wallergren från Mariefred f.1748, troligtvis dotter till Hans Wallengren och Margareta Holmgren därstädes. Jag har själv inte kontrollerat Skogsjös material, men relationen med Wallengren bör rimligtvis ha inträffat före 1772 då han alltså vigdes med Katarina Malm.

I äktenskapet mellan Erik Kjellman och Katarina Malm har jag funnit ett antal nya barn, vilka tillsammans med tidigare fynd utgör följande skara:

23/11 1772 i Bo (T) föddes glasförare från Casimirborgs glasbruk Erik Kjellman och Catharina Malms dotter Petronella.
Olof Kjellman och h. Maria Berg, Olof Berg och borgarhustrun Catharina Wiman från Askersund faddrar.
Källa [AD]: Bo (T) C:2 (1763-1802) Bild 58 / sid 108

2/5 1778 i Eskilstuna föddes glasföraren Erik Kjellman och hust. Cathr: Malms son Gabriel.
Gabriel Berg fadder.
Källa: Eskilstuna Kloster och Fors C:3 (1756-1786) Bild 155 / Sida 297

11/3 1780 föddes i Gillberga (D) borgaren uti Söderköping Erik Kjellman och Chattarina Malms dotter Greta.
Källa: Gillberga C:2 (1725-1797) Bild 108 / Sida 105

29/9 1782 i Eskilstuna föddes handelsmannen från Söderköping Erik Kjellman och hustru Catharina Malms dotter Anna Maria.
Greta Malm fadder.
Källa: Eskilstuna Kloster och Fors C:3 (1756-1786) Bild 199 / Sida 385

22/11 1787 föddes i Julita (D) tvillingsönerna Jan Petter och Anders till borgaren Erik Kjellman och hustru Cathrina Malm från Söderköping.
Källa: Julita C:2 (1734-1799) Bild 1340 / Sida 130

5/1 1788 föddes i Stora Mellösa (T) Christina Catharina, dotter till Erik Kjellman, glasförare fr. Söderköping, och Catharina Malm (Källa: Stora Mellösa (T) C:5 (1780-1805)).
Eventuellt identisk med lumpsamlaren Johan Henrik Skenbergs (f. 1797) hustru med samma namn (se inlägg under Skenberg 2/12).

2/8 1790 föddes i Västra Vingåker (D) glasför. fr. Söderköping Erik Kjellman och Catharina Malms son Erik. Död där 10/8 samma år i okänd sjuka.
Källa: Västra Vingåker C:5 (1768-1795) Bild 203 / Sida 201

Jag har även funnit att Katarina Malm dödsdatum. Hon avled i samband med ovanstående sonen Eriks födelse, av “barnsbörd”, den 3/8 1790 i Marsjö, Västra Vingåker (D). Således blev hon 39 år gammal.
Källa: Västra Vingåker C:5 (1768-1795) Bild 314 / Sida 311
Hälsningar,
Måns Höög

2021-01-03, 20:06
Svar #58

Utloggad Anders Olsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2021-04-07, 17:59
    • Visa profil
Söderhamns rådhusrätt 1685-04-30

"Sädan framkom Erich Erichss: Stadzens Uthrijdare
anklagandes, Uthrijdaren från Hudwichzwaldh
Widrich Nilsson trådragare, som skulle han, för-
sält åthskillige waror här uthj Contractet, som
ähr Nålher, Hächter, reemar, Bandh och Stessing
Etc: hwar medh Erich Erichsson skyller honom
Widrich för Landzkiööp, som och samma handell
på många Åhrs tijdher ijdkatt och Brukatt!

Stadz Uthrijdaren ifrån Heedmora Ambriön Swänsson
tilltaltes af Stadz Uthrijdaren Erich Erichsson, för det han
och, så sielff, som hustrun, medh des Pijga drijffwa
samma Landzkiööp, som Widrich Nilsson; berättandes
här hoos Erich Erichsson, att bäggie förenämbde
Uthrijdare twå gånger innom ett åhr, rest till Stock-
holm, och förkiöpt åthskilligt godz, och inthett warit
hemma uthj sine Städer, Bewijsandes dem medh sigh
hafwa bådhe hustru, Barn och pijga, hwilken nu skahl
wara Städder på Landet!

Resolutio Widrich Nillsson tillstodh sigh giort det honom
påbeskyllte Landzkiööp, Altså bewechtas Rätten
för hans afböen skull; medh detta sluth, att han gif:r
till Stadzens Nya kyrkia 12 D:r Kopp:rmtt och sädan
förlijka Erich E: Uthrijdare, detta skiedde medh handtagh
giffwandes honom Effter, medh förordh att han skulle
sådant Landzkiööp sigh ey Understå merha idka, widh
Swårt Straff tillgiörandes!

Ambiörn Swänsson bekiändhe sigh effter Erich E:
Uthrijdares och Widrich Nills berättellsse; haf:a omgåtz
medh Landzkiööp; Altså uthlofwadhe han till Nya
Kyrkian Tiugu Fyra D:r Kopp:mtt Uthrijdarne
förlijchtes; Men att Ambiörn Swänsson Alldrigh
Skahl här å orthen flera resor drijfwa Landzkiööp!"

Jag tycker att detta styrker mitt antagande att Erik Eriksson Utridare och Erik Eriksson Mässing är en och samma person.

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3168 (1685) Bild 210 / sid 13 (AID: v421962.b210.s13, NAD: SE/RA/42042202)

2021-01-05, 07:52
Svar #59

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Härligt att barnafadern till "Vidrikarna" gett sig tillkänna - stort tack, Anders!  ;D

Vidrik Nilsson med hustru fanns noterade i mantalslängderna för Hudiksvall åren 1683-1688. Så sent hade jag inte kollat tidigare. År 1684 gav Vidrik peng till stadskyrkan för klockor och bårkläde åt sitt barn 1684 (LIb:2, AID: v380690.b52).

Vid en snabb genomgång i stadens domböcker för åren 1681-85 och 1687-89 har jag påträffat Vidrik Nilsson vid fyra tillfällen. Han var häktmakare 12/10 1681 (AID: v421958.b4730.s474). Den 5/3 1683 titulerades han borgare och som anklagade en före detta knekt för stöld (AID: v421960.b510.s43). Hösten samma år var Vidrik Nilsson stadsutridare och som låtit dra in kyrkoherden i Delsbo Jon Phragmenius inför rätta gentemot stadens råd (dombok 24/10 1683; AID: v421960.b660.s58. Målet fick sin fortsättning 20/5 1685 och 5/2 1687). Sommaren 1685 var Vidrik Nilsson mässingshandlare, och förvärvade framlidne Per Kopparslagares gård och tomt som han köpt av Erik Larsson. 1:a uppbudet den 20/6, 2:a uppbudet den 30/6 och 3:e uppbudet den 4/7 (AID: v421962.b680.s60). Jag har inte fortsatt med senare årtal.

2021-01-08, 08:13
Svar #60

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1733
  • Senast inloggad: 2021-02-10, 12:09
    • Visa profil
Tabell 18: Artillerikarlen Nils Flintas 6 veckor gamla barn från Stockholm begravdes den 14 november (december?) 1745 i Ununge sn (CI:2 sida 114). Det bör således röra sig om Anna Maria Flinta, född den 14 oktober samma år i Lilla Näset, Roslags-Kulla sn. Anders Starcks hustru har alltså ett annat födelseår och -datum.

2021-01-30, 23:24
Svar #61

Utloggad Monessa Erenbo

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2021-02-06, 12:29
    • Visa profil
Är ny här så vet inte hur detta blir men jag provar.
Ser att ni skriver om vissa personer som jag intresserar mig för.
Har en del info som kanske är av intresse. Detta gäller Maria Claesdotter Hasselqvist i Bergsbyn Bergs församling. Har finkammat kyrkböcker och annat. Såg att när hennes dotter Gloria Andersdotter döptes 1734 i Bergsbyn så var det vittnen bl.a "Hans från Söderhamn" och sedan hustru Kerstin Claesdotter. Sedan gick jag igenom dottern Maria Andersdotter som gifte sig till Färila när hennes dotter Maria Jacobsdotter döps  1771 så finns som vittne "pigan Ingrid Persdotter Lille i Stockholm". Så jag undrar om denna Ingrid har släkskap med Hans Nilsson Lille i Söderhamn. varför jag går igenom detta är för att styrka med 99 % att Maria Claesdotter Hasselqvist var dotter till Claes o Glori Hasselqvist. Jag tycker det är konstigt att hon inte visste vilket år hon var född allt från 1701 -1707.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna