ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Malm  (läst 770 gånger)

2010-03-15, 10:20
läst 770 gånger

Utloggad mod_slakter

  • Moderatorgruppen *
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Diskussionen kring följeslagaren Jöns Lindberg har flyttats till  Resandesläkter - Lindberg.

2010-03-16, 08:21
Svar #1

Lena Eriksson

Elias Malm, senare kallad Wass gifter sig i Sala lf 30/11 1742 med Brita Håkansdotter.  
Samma dag gifter sig Nils Jonsson Flinta med Elias syster Sigrid.
Paren verkar följas åt, Elias och Brita är ju med som faddrar vid dopet av parets dotter i Roslags-Kulla 1745. Här nämns också en piga Lena, möjligen Carlsdotter och med anknytning till Wass jag ej kan läsa.
 
Det har nämnts här nånstans har jag för var Elias bodde 1745 men hittar inte.
 
På urklippet från hfl som Niclas lagt ut 30/1, kan det stå Lena under namnet Sigrid?
 
Carl hade ju 4 döttrar (som levde 1744), Sigrid, Maria och kanske Lena. Vem var den fjärde?

2010-03-16, 13:07
Svar #2

Utloggad tango

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2019-05-10, 11:34
    • Visa profil
I dopnotisen från Roslags-Kulla den 15 oktober 1745 återfinns, som du säger Lena, Elias Wass med hustrun Brita Håkansdotter ifrån Stockholm. Vittnet Lena Karlsdotter tiänar hos Elias Wass.
 
Några inlägg rörande Sigrid Karlsdotter Malm ur Uppsala landskanslis koncept 1740 AIb:92:
 
Ordres til LandsGewa-
digern Rundbom om
Gerdt Hinderssons och
qwinfolckets Sigrid Carls
dr utförande til
Norunda Ting.
 
Såsom the i Slottsarresten sit-
tjande Gerdt [överstruket: Folkes?] Hindersson och qwins
Person Sigrid Carlsdotter kommer
wid Norunda härads Tings Rätt
d. 9 uti innewarande må
nad at undergå behörig ran
sakning, föt thet the skola hafwa
öfwerfallit och illa handterat
wackten i Wena [?] Sn af samma
härad, tå the nästl. år i Ju-
nii månad skulle ifrån Gefle
hit åt staden under arrest
fortskaffas; altså beordres
landsgewaldigern Rundbom,
at bemte Gerdt, som är
om begge benen smidd med
en jernblack, och Sigrid utur
arresten uttaga, och [...] under an-
nat fängsligit förwahr och  
nödig wacht och inseende, til
bde Ting framskaffa, samt
på samma sätt hit återfö
ra under wägen etc.
Ups. L.C. dn. 4. Junii 1740.
 
___________________________________
 
 
Pass för qwinspersonen
Sigrid Carlsdotter til
Westerås.
 
Althenstund öfwer thet lä-
gersmål, som häcktmakaren
Gerdt Hindersson ifrån Hio och
qwinspersonen Sigrid Carls
dotter med hwarannan
begådt uti Mälby giäst
gifwaregård, Fernbo Sn af Wäst
manland, kommer, enl
LandshöfdingeEmbetets uti
Westerås til mig i dag an-
komna swar af d. 4 hujus,  
wid Wangsbro härads hösteting
d. 13. nästinstundande Now.
at ransakas och dömas; för-
thenskul anbefalles thet lands
gewaldigern Rundbom, at för
bemte här i Slottsarresten
sittiande qwins person Sigrid Carlsdotter utur
Slottsarresten uttaga och til
nästa kronobetjent på wä-
gen åt Westerås afföra, samt
til honom emot quittence
aflefwerera, hwarifrån
hon på lika sätt til öfriga
kronobetjenterne emellan til
Westerås kommer at framskaffas
och uti landsCancelliet anmä-
las, genast om thes befordrande
til ofwanbte ting lärer för-
anstaltas. Under wägen etc.
Ups. L:C: d: 6. oct. 1740.

2010-03-16, 20:32
Svar #3

Lena Eriksson

Denna Gerdt Hindersson måste vara densamma som var gift med Christina Påwelsdotter, måg till Ingrid Svensdotter och Påwel Simonsson. Gerdt figurerar i ett mål i Ulricehamns rr 1734, han har misshandlat både sin hustru och svärmodern. Hustru Christina väntade barn. Han har tidigare utövat åtskilliga excesser på landsbygden utanför Ulricehamn.
 
Gerdt rymmer ur arresten och det verkar som han flyr norrut. Någonstans på vägen träffar han Sigrid Carlsdotter, senast 1737 eftersom paret får en dotter i mars 1738. Ännu en dotter, Anna Lena (Lena, kanske efter Sigrids ev syster) föds 12/3 1740 i Tensta.
 
1742 har deras vägar skilts åt, Sigrid gifter sig med Nils Flinta och Gerdt får en dotter Maria Magdalena med Florentina Persdotter i Stråvalla 1743.
 
1747 bär han namnet Wennergren och förekommer i Medelstads dombok. Nu har han en ny kvinna, Helena Olofsdotter Berg. En dotter Maria föds 1748 i Virestad. Har försökt hitta Niclas notis ang. henne och hennes förste man Jöns utan resultat.
 
Gerdt blir antagen som soldat vid Hamiltonska reg. i maj 1748, dör 29/8 1752.  
 
Finns det mer att fylla på? Har sett att han också kallar sig Vallentinsson och Winnergren.
 
Han verkar vara en riktigt förslagen typ....

2010-03-17, 10:30
Svar #4

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Intressant, borgaren Gert Valtinsson i Nyköping enligt Tensta fb 1740 är alltså Gert Henriksson Wennergren.
 
Barnet i mars 1738, vem är hon? Var föds hon?

2010-03-17, 12:06
Svar #5

Utloggad calixius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 18:07
    • Visa profil
Lena,
 
Har du möjligen lite närmare och mer preciserade källhänvisningar till hands, angående målet i Ulricehamns RR 1734, och även för omnämnandet av Gerdt Hindersson i Medelstads dombok?
 
 
 
//Peder

2010-03-17, 13:10
Svar #6

Utloggad tango

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2019-05-10, 11:34
    • Visa profil
Det  här är vad jag fann om Gerdt Henriksson, Sigrid Karlsdotter Malm, Johan Brun och Helena Andersdotter (vem?) i Svea hovrätts renoverade domböcker för Uppland nr 141. Norunda härads ting den 9 juni 1740:
 
Med anledning av en skrivelse från landshövdingen med bifogade rannsakningar över häktmakaren Gerdt Hindrichson, hållna vid Skara rådstugurätt och Örebro samt Glanshammars häradsrätter, prövades nu det brott Hindrichson och Sigrid Carlsdotter begått i juni 1739 vid den s.k. Hånsta hammaren, beläget mellan Hånsta och Uggelsta i Lena socken i Norunda härad. Sigrid och Gerdt hade då befunnit sig i en fångskjuts tillsammans med Johan Brun och Helena Andersdotter. Under färden till nästa fjärdingsman inom länet hade dessa slagit sig fria från fjärdingsmannen och den bonde som följde med skjutsen och them med hugg och slag ganska illa skola handterat.  
 
Sigrid hördes inför rätten och medgav att hon varit i detta följe och att hon tillika med landsstrykaren Johan Brun, som nu kommit på flykten, strukit handklovarna av sig och sagt till fjärdingsmannen: Der har du dina wantar och tack för lånet. Brun hade då tagit en bössa och Helena Andersdotter en käpp och givit sig på fjärdingsmannen. Hindrichson hade förföljt bonden med en dragen hirschfängare, men om han högg bonden dermed eller elliest slog honom, såg hon intet. Bonden hade slutligen gömt sig bakom en buske.
 
Häktmakaren Gerdt Hindrichson medgav att han hade en hirschfängare, men han hade varken blottat eller förföljt bonden utom vägen med den eller huggit bonden i huvudet. Han nekade till alla dessa beskyllningar och menade att det var hans avundsmän som beljög honom. Han tillfrågades huru han kommit at resa omkring i landet med hirsfängare och galonerad hatt, twärt emot kongl. förordn.? Hindrichson svarade at han them burit så länge han warit skrifwen som wallackare för Stockholms och Upsala läner, en tjänst som rätten ifrågasatte att han någonsin innehaft. Rättens beslut blev att Sigrid, som bekänt sitt brott, skulle dömas till 100 (ngn myntenhet) eller i brist på tillgångar utstå kroppsstraff, men domen underställdes Svea hovrätts prövning. Gerdt Hindersson, som var inkallad för flera grova stölder på olika orter, skulle få sitt slutgiltiga straff fastställt i den rätt där han begått det grövsta brottet. Arrestanterna skulle efter tinget sändas till Uppsala slott.
 
Dagen därpå, den 10 juni 1740, tog lägersmålet mellan Sigrid och Gerdt upp för prövning i rätten.
Kvinnspersonen Sigrid Carlsdotter från Sala hade i gården Kiällbo i Tensta socken framfött ett välskapt flickebarn den 10 mars 1740 (Av dopnotisen framgår att hon döpts den 12 mars till Anna Lena och att Sigrids mor Maria Johansdotter rest med Sigrid). Som fader hade angivits en häktmakare Gerdt Hindrickson från Hjo som nu den 16 februari 1738 i Skara rådstugurätt hade befunnits vara gift. Gerdt hade även av skarprättardottern Christina Hindricksdotter blivit angiven för att ha rått henne med barn. Sigrid berättade att hon 14 dagar efter påsk (1739?) blivit bekant med Gerdt på Mälby gästgivaregård i Sonbo socken i Västmanland, hwarest han skolat lofwa henne äcktenskap och therefter häfdat henne.  
 
Gerdt  å sin sida medgav lägersmålet men förnekade att det skett under äktenskapslöfte. Hans hustru Kristina Påwelsdotter skulle för två år sedan dött i gamla byn i Christiania i Norge, där hon varit född. Han hade lärt känna henne åtta år tidigare när hon kommit över från Norge och blivit hopvigd med henne i Borås. Christina hade varit hos honom till påsktiden för två år sedan då hon lämnat honom i Göteborg där han stått som soldat under Zanders regemente.  Hon hade rest till sitt hem i Norge och kort därefter dött, efter vad Gerdt fått sig berättat. Gerdt svarade på fråga att Christinas föräldrar hette Påwel och Ingrid, att han inte visste deras efternamn men att de voro folk, hwilka foro omkring landet med hästar och handel. Gerdt tillfrågades om han inte lägrat skarprättardottern Christina Hindricksdotter, vilket han medgav, men berättade att han pliktat för detta under tiden han befann sig i garnisonen i Göteborg med 20 dygn på vatten och bröd. Gerdt sa sig inte veta om Sigrid tidigare varit prövad för lägersmål. Rätten konstaterade att man för målets avgörande behövde besked från stiftsamtmannen i Kristiania om Påwelsdotter verkligen var död och från Sala och andra orter att Sigrid inte tidigare varit åtalad för hordomssynd eller lägersmål.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-17 13:11)
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-17 16:17)

2010-03-17, 14:23
Svar #7

Lena Eriksson

Anders, jag har nog fattat Sebastian fel i vår mailväxling, det är förmodligen Anna Lena som åsyftas i  rättegångsprotokollet jag läst lite av. Om det stämmer att Sigrid träffat Gerdt 14 dagar efter påsk 1739 så kan ju Anna Lena ha blivit resultatet av ett senare häfdande.
 
Skarprättardottern Christina Henriksdotter, kan det vara skarprättaren i Skara Henrik Litens dotter tro?
 
Tack Sebastian för ännu ett intressant protokoll.

2010-03-17, 16:10
Svar #8

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Sebastian, du skriver Christina bör väl vara samma Christina Henriksdotter som 1739 vistades hos Gabriel Meijer i Örebro men hette inte hon Catharina enligt ditt inlägg 5 mars 2010 - 15:32 under Falck?

2010-03-17, 16:16
Svar #9

Utloggad tango

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2019-05-10, 11:34
    • Visa profil
Anders, det har du helt rätt i, tack för påpekandet.

2010-03-17, 17:40
Svar #10

Utloggad carina

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 192
  • Senast inloggad: 2019-07-13, 01:00
    • Visa profil
Sebastian!
 
Nämndes något matnyttigt om Johan Brun i ovannämnda rtg?  
Såg du om han blev fasttagen och dömd senare efter det han rymde?

2010-03-17, 18:19
Svar #11

Utloggad tango

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2019-05-10, 11:34
    • Visa profil
Carina, nej, ingenting ytterligare om Johan där. Däremot har jag stött på honom omnämnd i några andra rättegångar från samma tid som jag håller på att gå igenom nu, återkommer om det.

2010-03-17, 19:07
Svar #12

Utloggad carina

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 192
  • Senast inloggad: 2019-07-13, 01:00
    • Visa profil
Tack, jag ser fram emot det!

2010-03-20, 08:27
Svar #13

Lena Eriksson

I protokollet från rättegången 1747 i Skogs socken nämns gamla änkan Margita (Margaretha?) Skarman som säger sig vara syster till Aron Skarberg i Gävle. Hon ska ha varit gift med skaprättardrängen i Skara.  
 
Vem kan det ha varit?

2010-03-20, 12:38
Svar #14

Utloggad calixius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 18:07
    • Visa profil
Lena,
 
Frågar dig igen.
 
Det skulle vara värdefullt och förenklande för mig, och kanske många andra, om du har en liten närmare källhänvisning till tidigare av mig ställda fråga (se ovan).
 
Om inte, vore det trevligt med något sorts svar.
 
 
 
//Peder

2010-03-20, 14:30
Svar #15

Lena Eriksson

Peder, du får göra som jag. Gå igenom gamla inlägg från bla mig själv, Bosse Lindwall, Anders Berg, Niclas Rosenbalck, Sebastian Casinge mfl. Där hittar du bla diverse protokoll med källanvisningar samt diverse diskussioner och bollande och funderingar.
 
Det ena leder till det andra.
 
Anbytarforum är alltså en källa till ständig glädje där man hittar andra källor.  
 
Men det tar sin lilla tid.
 
Lena

2010-03-20, 23:29
Svar #16

Utloggad mod_slakter

  • Moderatorgruppen *
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Källor skall anges enligt Anbytarforums regler. Om källan är ett tidigare inlägg bör man tala om när och var och av vem det skrevs, om detta är möjligt.  
 
Vad jag själv noterat så är uppgifterna ur Ulricehamns dombok från 23 sept 1734, och referaten finns i inlägg av Gabriel Wallgren. Omnämnandet av Gert i Medelstads dombok är från 16-17 juli 1747 och det är Niclas Rosenbalck som skrivit om detta (dock är jag osäker på om det är här på AF eller i privat mail).

2010-03-21, 01:18
Svar #17

Utloggad bas

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 322
  • Senast inloggad: 2018-04-18, 22:33
    • Visa profil
Det finns massor av diskussioner här på anbytarforum som går i ganska rask takt och varefter intressant information hittas ökar intensiteten. Vad det sedan gäller resandesläkter kommer det många källor från många olika håll och platser. Att föra ett snabbt resonemang och hela tiden tala om ovan, se inlägg från..., födelsebok Ås etc faller på sin rimlighet.  
 
Det är också så att Lena har med Ulricehamns rr 1734 och skulle kunna vara så att hon bara antecknat den källan. Den källhänvisning hon ger i inlägget tycker jag är tillräcklig i det resonemanget. Om inte sidnummer bifogas får man väl tolka det som att det inte finns i stället för att pressa debattören på sådant sätt. Även om det finns en källa så bör man ju kontrollera den själv, den skulle ju kunna vara felläst  
 
Jag anser givetvis att källor ska anges om man presenterar en tes eller ett sk färdigt material men så länge man arbetar fram teorier tycker jag detta är fullt dugligt. Källor ser olika ut och det är väl inte lagligen fastställt exakt hur de ska se ut, inte ens i AF:regler. Har min mormor sagt det till mig så är det fortfarande den källan, lika god som någon annan, eller hur?
 
Jag stöttar Lena i den här frågan, och dessutom ser jag inte att kontrahenten deltagit under ämnet innan förutom dessa frågor.
 
Mvh
 
BAS

2010-03-21, 08:21
Svar #18

Lena Eriksson

Tack Bo-Arne. Det är just så det fungerar. När man för ett resonemang när de gäller de svårforskade resandesläkterna, så får man ofta gå tillbaka till de första åren här på AB. Inläggen har varit många men är man intresserad så går det faktiskt bra att använda AB:s sökmotor. Det blir som Bo-Arne skriver, orimligt att hela tiden hänvisa till olika källor, den texten blir oläsbar.
 
Dessutom är det så att många av inläggen raderades och var borta under lång tid, alla har inte lagts tillbaks ännu. Vad gäller mailväxling så är den privat och man kanske inte alltid vill upplysa vem som bidragit till uppgifter.
 
Så länge man inte presentar en färdig antavla el dyl, anser jag att man fritt ska kunna resonera sig fram här på forumet. Jag har en tes soch inget annat.
 
Vad gäller kontrahenten så känns det inte särskilt seriöst att hoppa in och kräva svar på sina frågor, det sista inlägget var inte särskilt trevligt.  
 
Mvh,
Lena

2010-03-21, 13:12
Svar #19

Utloggad mod_slakter

  • Moderatorgruppen *
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Visst ska man resonera fram och tillbaka i diskussionerna här, och då passar det inte att ange exakta källor för varje liten uppgift. Det behövde inte Lena göra i sitt inlägg 16 mars 2010 - 20:32.  
 
Däremot om man får en vänlig fråga om källan till en uppgift så bör man efter bästa förmåga tala om den, inte ignorera frågan. Om frågaren skrivit tidigare i tråden eller ej har ingen betydelse för det, men i det här fallet har han förekommit flitigt i andra resandediskussioner och bidragit med många intressanta uppgifter.
 
Låt oss fortsätta ha en trevlig samtalston i Anbytarforum, och om det finns konflikter mellan personer så försöker vi att inte låta detta synas i diskussionerna.
 
Särskilda forskningsområden saknar moderator och därför måste andra moderatorer eller anbytarvärden ibland hoppa in.

2010-03-21, 15:02
Svar #20

Lena Eriksson

Jag vill bara upplysa om att jag inte har ignorerat frågan, jag skrev svar tre dygn senare. 2 timmar efter Peders andra inlägg.  
 
Här sätter jag punkt för nu.

2010-11-24, 14:53
Svar #21

Utloggad tango

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2019-05-10, 11:34
    • Visa profil
Jag fann en skrivelse från Gävle landskansli daterad den 3 september 1728 där borgarhustrun i Söderhamn Maria Falks klagoskrift över sin man borgaren Henrik Malm omnämns. Henrik hade blivit beryktad att i Ovansjö ha våldtagit en vallflicka och var bortrymd till Bergslagen. Han hade tagit med sig en del papper som gjorde att Maria nu hade en ansenlig skuld. Henrik ska färdas med 2 okända kvinnfolk varav han utgav den ena för sin äkta maka. De ska resa på ett pass utfärdat av general Horn 1720 och Maria vill nu att mannen ska efterlysas och instämmas till tinget, vilket skrivelsen kungör (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6.) Det måste väl vara samme Henrik Jonsson Malm och Maria Ambjörnsdotter Falk som diskuteras längre upp i tråden.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-11-24 14:54)

2011-02-20, 19:38
Svar #22

Utloggad mod_sarskilda

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 69
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Några inlägg som genom Catharina Gabrielsdotter Malm (d 1778 i Söderala) ledde över till hennes make Israel Norings släkt har nu flyttats till en egen diskussion .

2012-11-13, 13:19
Svar #23

Utloggad camillae

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3137
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Glasföraren Erik Kjellman från Casimirborgs glasbruk och hans hustru Catharina Malm fick dottern Petronella 1772 23/11 i Bo (T), se Bo C:2 sid 107.

2012-12-03, 08:33
Svar #24

Utloggad camillae

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3137
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Glashandlaren och borgaren Hans Gabriel Malm dog i maj 1771, efterlämnande hustru och sju barn, enligt bouppteckningen (Eskilstuna rådhusrätt & magistrat, FII:6, nr 8).

2014-07-10, 15:16
Svar #25

Utloggad nyk002

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 350
  • Senast inloggad: 2019-09-15, 19:55
    • Visa profil
Söker efter anor till Anna Christina Malm enligt Hfl född 1757-05-22 i Eskilstuna. Hittar henne första ggr när hon föder en oä dotter Catharina 1778-09-29 i Hudiksvall. Har sedan kunnat följa henne bak till 1777 då hon kom från Tuna ?
I dödboken för Harmånger 1818-12-13 AID v135253.b213.s344 står noterat enk.Anna Stina Malm född i Eskilstuna 1748 Fader öfverste Malm vid Södermanlands  regemente (detta är överstuket), moder Greta Malm.
 
Kan hon ha tillhört släkten Malm här ovan tro ? Har inte hittat henne i någon födelsebok.
 
MVH
Karin

2014-10-07, 17:27
Svar #26

Utloggad quhr

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 704
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 10:54
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil
Tillfällighetsfynd.
I den renoverade domboken för Hedemora rådhusrätt 1709-01-26 tas ett ärende upp där borgaren från Söderhamn Pål Malm klagar över att Henrik Jonsson från Köpings stad har kallat honom tjuv och skälm, liksom två rådmän från Sundsvall Nils Sjulsson och Hans Jönsson.  
 
Vittnen är Nils Hansson Lille från Sundsvall och dess hustru Sigrid Andersdotter, Johan Ambjörnsson från Salberget och borgaren i Sundsvall Anders Jonsson Malm.
 
Här nämns också Henrik Jonssons farbroder Pål Malms hustru Kerstin Pålsdotter.
 
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län EXId:320 (1707-1709) Bild 3420 (AID: v403814.b3420, NAD: SE/RA/42042202)  Arkiv Digital

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna