ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Ord ur bondedagbok  (läst 1161 gånger)

2007-06-23, 17:16
läst 1161 gånger

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3572
  • Senast inloggad: 2021-02-22, 14:11
    • Visa profil
Hej!
 
Jag sitter och renskriver en gammal dagbok.
Det är många ord jag inte förstår samtidigt som både stavningen och papperskvaliten kunde varit bättre.  
 
Tröskade selans hafre 32 halfräfvar och skar hack står det t ex den 26 januari 1885.  
Vet någon vad SELANS havre är/var? En havresort?
 
Mvh
Marianne

2007-06-23, 20:10
Svar #1

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3572
  • Senast inloggad: 2021-02-22, 14:11
    • Visa profil
Kan det ha varit en importerad havresort från Nya Zealand?

2007-06-23, 20:20
Svar #2

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Skulle det kunna vara kvantiteten havre han syftar på, kanske så mycket som skördats på ett seland?
 
SAOB: om äldre ytmått betecknande dels så stor jordareal som besåddes med en under olika tider o. i olika trakter växlande mängd (en spann l. tunna l. fjärding) utsäde, dels en areal av ung. 9800 kvadratalnar

2007-06-23, 23:17
Svar #3

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Betyder selans möjligen inte sedan?
 
På svenska säger vi sällan måttenheten före talet.
Däremot är halfräf troligen en måttenhet. En rev var ett längdmått, använt t.ex. för åkrar som kunde vara mellan sex och 32 revar långa. Rev användes också som ytmått, en kvadrat med en revs sida. Det anges visserligen att rev användes enbart fram till 1878 då metern infördes, men samtidigt använder Strindberg ordet i just denna mening 1882, så enheten dröjde sig nog kvar. (Måttenheter har ju en tendens att göra det, se bara på England som officiellt införde meter etc för sådär 30 år sedan...)
En rev kunde också betyda ett knippe, men då var det fråga om ett knippe lök eller liknande.
 SAOB rev, sbst2 och sbst3.
 
En halfräf havre skulle då, precis som Anna-Carin föreslår, vara så mycket havre som skördats på den ytan.
 
Meningen skulle alltså i mitt förslag lyda:
Tröskade sedan havre, (motsvarande skörden på) 32 halva rev, och skar hack.
 
Ingela

2007-06-23, 23:56
Svar #4

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
Hej Marianne!
 
Kan det stå half-trafvar i Dagboken?  
 
Jag minns från min ungdom hur vi satte upp de färdigbundna havrenekerna (kärvarna) till tork, lutande mot varandra två och två, i ganska korta rader. De kallades halvtravar, och det såg ut som en massa små tak utspridda över åkern.
Min far räknade alltid halvtravarna, och det var ett sätt att tala om hur stor skörden hade blivit. Jag tror att det var sex par neker i en halvtrave.
 
Mvh
Ingegärd

2007-06-24, 10:25
Svar #5

Utloggad Anki Mattsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 172
  • Senast inloggad: 2018-11-03, 10:17
    • Visa profil
Seland - ett för Ångermanland unikt arealmått omtalat sedan 1400-talet.  
 
Återkommer....

2007-06-24, 10:42
Svar #6

Utloggad Anki Mattsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 172
  • Senast inloggad: 2018-11-03, 10:17
    • Visa profil
Ur boken ”Måttordboken” , Sam Owen Jansson
 
Seland
Ett för Ångermanland unikt arealmått omtalat sedan 1400-talet. Fr.o.m. vasatiden även kameralt mått för att bestämma en jordegendoms storlek och skatteförmåga.
Seland tycks av ordet att döma ursprungligen ha varit ett åkermått. På 1500- och 1600-talet skrevs det ofta i former som motsvarar ”sädesland”, ”sädland” e.d. Det verkar sålunda härlett av säde och syfta på det med korn besådda åkerlandet. Emellertid motsvaras selandet i fastebrev från Ångermanland och Jämtland från före 1400 av termen sättungsland. Därför är kanske sädesland en folketymologisk ombildning av denna term. Värdet av 1 sättungsland förklaras nämligen 1331 vara 5 mark, alldeles som selandet 1541 sägs vara 5 mark jord. Från 1500-talet kännes även en ideell geometrisk definition: 28 stänger ? 7 alnar ”både uti längden och bredden”, dvs 14 x 7 x 98 kvadratalnar = 9604 kvadratalnar = 784 kvadratfamnar (famn=3? alnar) eller såsom i 1547 års jordebok avrundat 800 kvadratfamnar.
Från 1500-talet har vi också uppgifter om hur mycket utsäde som 1 seland kräver, vanligen 2 spann ”och theres spann går 4 vti en tunna”.

2007-06-24, 12:20
Svar #7

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3572
  • Senast inloggad: 2021-02-22, 14:11
    • Visa profil
Detta tål att tänka på! :-)
 
Dagboken är skriven i Släp (norra Halland) av en man som kom från Härryda.  
Han hade övertagit gården från sin svärfar som ursprungligen kom från Värnamo.  
 
Detta med tanke på att han skrev som man talade och han använde sig förmodligen av lokala ord.
 
Dagboken är mycket kortfattat skriven; oftast utan hela meningar - kommatecken och punkter lyser med sin frånvaro - namn har lite bokstav osv.
 
Egentligen vet jag inte vad skar hack betyder heller, men jag antar att jag så småningom kan slå upp det någonstans.
 
Ett hjärtligt tack till er alla.
 
Mvh
Marianne

2007-06-24, 12:34
Svar #8

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3572
  • Senast inloggad: 2021-02-22, 14:11
    • Visa profil
Jag kanske kan fortsätta med följande dag förresten, dvs 1885-01-27:
 
den 27 mulet och regna resla och harpa 5 tun. 10 kap selans ....  
(därefter är det oläsligt, men kanske man kan förmoda att det står hafre?)
 
Resla är också ett ord som jag inte förstår.  
Tyvärr har jag för tillfället lånat ut mina böcker där jag möjligen skulle kunna finna en förklaring.

2007-06-24, 16:15
Svar #9

Utloggad Anki Mattsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 172
  • Senast inloggad: 2018-11-03, 10:17
    • Visa profil
Ja, det var ju en bit mellan.... och skulle det vara ångermanländskt och unikt så inte särskilt troligt att det är samma ord heller.....
 

2007-06-24, 16:22
Svar #10

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9207
  • Senast inloggad: 2021-02-22, 19:38
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Harpa betyder väl att han rensade säden genom en sädesharpa (någon sorts såll) och att det han fick var 5 tunnor och 10 kappar, men jag är på landet utan ordböcker och kan inte säga nu hur mycket detta var

2007-06-25, 06:06
Svar #11

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10843
  • Senast inloggad: 2021-04-22, 06:50
    • Visa profil
    • www.orserum.info
skar hack bör betyda skar hackelse, d v s han tog vara på halmen och skar den i korta längder.
SAOB säger om hackelse:
landt. stråfoder, vanl. halm, skuret i korta längder. Skära hackelse, skära halm o. d. till hackelse.  
 
För den som vuxit upp på landet under 50-60-talet är följande apparat en känd och fruktad (=varnad för) apparat:
HACKELSE-MASKIN. för skärning av hackelse avsedd apparat i vilken halmen frammatas till ett med en l. flera knivar försett hjul som drives rundt medelst handvev l. maskinkraft. (SAOB)
 
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2007-06-25, 06:15
Svar #12

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10843
  • Senast inloggad: 2021-04-22, 06:50
    • Visa profil
    • www.orserum.info
resla och harpa; resla betyder väl att han risslade dvs (SAOB) låta (ngt) passera genom ett rissel (se RISSEL, sbst.? 1, medelst ett rissel rensa l. sortera (ngt). - (i sht lant., företrädesvis om ä. förh.) med avs. på säd, frö o. d., stundom äv. potatis; äv. utan utsatt obj.;
 
Harpa betyder precis som Elisabeth skriver; I SAOB står:
 landt. till rensning o. sortering av säd, frö o. d. avsett redskap; urspr. om (enklare) såll av metalltråd l. dyl.; numera nästan bl. om apparat l. maskin med utbytbara, fasta såll l. s. k. skaksåll samt roterande fläkt.  
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2007-06-25, 13:07
Svar #13

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3572
  • Senast inloggad: 2021-02-22, 14:11
    • Visa profil
Ord ur bondedagbok är väl en bättre rubrik här, för Havresorter blev ju helt missvisande. Ska be anbytarvärden ändra rubriken.
 
Bra att ni påminde mig om SAOB! Ibland är dock texten där en aning svår att förstå tycker jag.
 
Jag lär få återkomma här för dagboken sträcker sig från 1885 till ca 1917. Det är inte bara sysslorna som är svårförståeliga för mig. Dagboken kryllar av namn som jag också bör identifiera. Det är inte för- och efternamn utan t ex Emma i Hålan, Emil i Kulekärr osv.  
Ett jätteprojekt - men kul.
Om man ändå vore pensionär!
 
Tack för era inlägg!  
 
Mvh
Marianne

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna