ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Nedärvda sjukdomar  (läst 1256 gånger)

2004-05-09, 17:44
läst 1256 gånger

beritnightingale

Hemokromatos är en relativt nyupptäckt sjukdom som borde vara intressant för ärftlighetsforskare. Den uppstår pga. en genförändring i den sk. hemokromatosgenen och man ärver en förändrad gen från vardera av föräldrarna. Man har funnit att det är en av våra vanligaste ärftliga sjukdomar och den drabbar mest befolkningen i norra Sverige.
Kroppen tar upp mer järn från födan än vad som behövs och överskottet lagras i olika organ, vilka tar skada. Det är framför allt lever, bukspottkörtel och hjärta som drabbas.  
Sjukdomen är smygande och upptäcks oftast inte förrän den orsakat permanent skada såsom diabetes och levercancer. Dessa symtom är sällsynta hos patienter under 50 år.
Tidiga symtom är trötthet, ledvärk och pigmentförändringar. Syskon och barn till den drabbade bör testas för en analys av järnmättnaden i blodet och ferritin i serum.
Gör en google för att lära mera särskilt om du härstammar från Jämtland.

2004-05-09, 20:26
Svar #1

Utloggad Bodil Westberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 761
  • Senast inloggad: 2011-02-11, 22:08
    • Visa profil
    • w1.672.telia.com/~u67202074/index.htm
Denna sjukdom har även kallats Frostvikssjukan man har kunnat spåra den bakåt till Per Jensen Skjelbreid från Skjelbreid,Nordli Norge. Denne man ska ha varit gift 3 gånger och ha 24 barn, från dessa härstammar en stor del av Frostvikens Befolkning därför har många här utvecklat sjukdommen

2006-06-01, 08:00
Svar #2

Utloggad Stina Svensson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Den har spårats betydligt längre bakåt än så. Man tror att på vikingatiden var det här en bra sjukdom att ha eftersom det var vanligt med järnbrist då. De kvinnor som hade hemokromatos födde därför flera barn, de andra dog lättare. Då var det förmodligen DE som var starkast enligt Darwins principer.

2009-11-22, 07:52
Svar #3

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1367
  • Senast inloggad: 2020-04-29, 19:29
    • Visa profil
Godmorgon!
 
Jag undrar om någon känner till följande: Om man skulle från ex.1800-talets slut utgå från ett par och finna alla dessa ättlingars dödsorsaker. Å ena sidan svårt med sekretes, å andra sidan lätt med tanke på att de sannolikt fått en rätt diagnos (större möjlighet i alla fall på 1900-talet än innan).
 
Hur brett skulle jag behöva gå ut i grenverket för att finna något som möjligen skulle kunna finnas hos mig nedärvt? Endast anorna? Eller skall man även titta på syskonen till anorna? Kusiner till anor? o.s.v.
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2009-11-22, 08:59
Svar #4

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Patrick! Här blir det ett feltänk /felaktigt grundantagande. De flesta med en ärftlig sjukdom dör av något helt annat. Mvh Harriet

2009-11-22, 10:15
Svar #5

Utloggad Linnéa Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 261
  • Senast inloggad: 2020-04-21, 20:35
    • Visa profil
Hej !
 
Jag tror att det beror på om sjukdomen har dominanta eller recessiva alleler.Man ärver två alleler, en allel från vardera föräldern. Det finns sjukdomar med dominanta arvsanlag = man behöver bara en allel från den ena föräldern för att utveckla sjukdomen. Barnen till föräldrarna har 50 % chans att utveckla sjukdomen. De barn som inte blir sjuka, saknar allelen och kan inte heller föra sjukdomen vidare. För att få en sådan sjukdom måste man alltså ha föräldrar med sjukdomen för att få den, annars är nedärvningen bruten.
 
När det gäller recessiva sjukdomar, färgblindhet t ex, så måste barnen som blir sjuka få den sjuka allelen från båda föräldrarna för att sjukdomen ska visa sig. Man kan alltså vara bärare av en sjuk, recessiv allel utan att man märker det förrän man skaffar barn med en annan anlagsbärare till samma sjukdom.
 
Jag tror att man kan tänka sig att t ex min morfar född 1889, har anlaget för färgblindhet. Någon eller några av hans fyra barn, ärver anlaget, vilka i sin tur ger anlaget vidare till sina barn - mina kusiner, men ingen av oss har fått barn med en annan anlagsbärare så vi vet inte om att vi har anlaget. Så din fråga beror på om sjukdomen har recessiv eller dominant nedärvning. En recessiv allel borde enligt vad jag tror kunna visa sig efter flera generationer när anlagsbäraren träffar på en annan med anlag för samma sjukdom.  
 
Sedan finns det ju andra sjukdomar som ärvs enbart på fädernet eller enbart på mödernet(?), de sjukdomarna vet jag inte hur de ärvs.
 
Mvh Linnéa

2009-11-22, 18:51
Svar #6

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1367
  • Senast inloggad: 2020-04-29, 19:29
    • Visa profil
Aha, jag tänkte att man möjligen kunde dra några slutsatser om det fanns någon form av sjukdom genomgående hos dessa personer. Jag hade väl en tanke på att förutse framtiden, fast den är klurig.
 
Tack för informationen.
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna