Feber

[Ulrika Eversdijk]

Innebar denna dödsorsak även bröstfeber och andra dödsorsak innehållande ordet feber? Eller handlade det om vanlig hög feber? Tacksam för svar.

[Harriet Hogevik]

Hej Ulrika!
Det vore lättare att besvara Din fråga om det framgick vilket århudrade som uppgiften kom från. Det var betydligt fler sjukdomar som kallades så tidigare än om frågan rör sig om 1900-talet.
Mvh Harriet

[Mattias Persson]

Även jag är intresserad av denna fråga, i mitt fall rör det sig om personer i Älvsborg/Halland år 1811, en 56 årig kvinna och hennes 19 åriga dotter som båda dör i feber med 5 dagars mellanrum som gör mig nyfiken.

[Harriet Hogevik]

Hej Mattias!
Det är svårt att veta vad som kan ha legat bakom. Var det många dödsfall i församlingen det aktuella kvartalet? Var det en präst som använde många olika dödsorsaker eller bara ett fåtal?  
Om den 19-åriga dottern dog först kan jag tänka mig t.ex. meningokocksjukdom (den bakterie som orsakar epidemisk hjärnhinneinflammation)som orsak. En vanlig dödorsak med feber var också influensa ( men då bör fler i församlingen ha avlidit under veckorna före och efter).
Mvh Harriet

[Susanne Seger]

Hej!
 
Vad är Febris Typhvites, antar att det är feber men vad förslags? Personen avled utav det år 1875
 
Mvh Susanne

[Åke Wahlqvist]

Sannolikt tyfoidfeber - nervfeber. Bakteriell infektion - även kallad tyfys. Vanlig sjukdom i tättbebyggda områden förr. (Ur Svenska sjukdomsnamn i gångna tider, Gunnar Lagerkranz)

[Harriet Hogevik]

Hej!
Susanne, läs mer i tråden nervfeber där vi nyligen hade en diskussion om tyfoidfeber som orsakas av salmonella tyfi.  
Mvh Harriet

[Susanne Seger]

Åke och Harriet, Tack så mycket!

[Marthina Linder]

hejsan, någon som kan svar på vad- Giftfeber, är för något? Dalsland 1700-tal

[Per Inge Renström]

Hei
 
Giktfeber eller Febris rheumatica er en sekundærreaksjon etter infeksjon av en bakterie - streptokokk. Det vi  
snakker om er etter en såkalt Beta hämolysirende  streptokokk av Gruppe A). For å få giktfeber må det være tilstede en rheumatisk faktor X som man på forhånd ikke vet at man har før giktfeberen.
 
Etter en streptokokksinfeksjon kan man finne antistoff ( antikroppar) som agegarer mot bakteriens stoffskifteprodukter.  
Etter en primærinfeksjon med streptokokker kan det gå en rolig og fredlig periode på 2-3 uker uten symtomer før giktfeberen kommer som en bølge nr 2.
Her kommer symptomer som feber , rødhet og hevelse i leddene. Det som er typisk er at smertene og hevelsene kan vandre fra et ledd til et annet ledd. Det er spesielt middelstore og store ledd som blir angrepet.  
Denne giktfeberen skan også sette seg i hjertet bla i klaffene med små knuter og innerste del av hjertet - endocarditis.
 
Generelt er tegnene på giktfeber: svette , frostfølelse , nedsatt apetetitt , matt , hodesmerter og uro.
hjertet kan slå med ujevn rytme.
 
Håper at dette kan bidra noe.
 
mvh
 
Per Inge Renström

[Anita Elg]

Hej!
 
En 23-årig man avled år 1858 och dödsorsaken har skrivits som OXEL (och mycket tydligt)
Vad är det för sjukdom ?
 
Hälsningar
Anita

[Christina Helmby]

Det vore intressant att läsa själv Anita, kan du ge en källhänvisning?

[Anita Elg]

Hej!
Jag brukar annars alltid ange källa men här tyckte jag att jag inte
kunde se fel, trodde jag.  
 
Källan är Bitterna(R) F:1, s 37  
 
Hälsningar
Anita

[Åke Wahlqvist]

Oxel: enl G. Lagerkranz detsamma som aterom (inflammation i tilltäppt talgkörtel).  
Svårt att tänka sig att enbart detta leder till döden, sannolikt har en sekundärinfektion tillstött.

[Christina Helmby]

Anita, jag menade inte att du läst fel utan att det just alltid är intressant att se själv, se vad som står på de övriga.
Att det var ett aterom hade jag aldrig räknat ut
Mvh
Christina

[Anita Elg]

Hej Christina!
Jag uppfattade det inte så heller, jag själv är likadan att det på
något sätt hjälper att se texten.
 
Tack för hjälpen Åke och Christina
 
Hälsningar/anita

[Marthina Linder]

Per Inge: tack för informationen !