""""Slita spö""""

[Walter Haury]

Hej!
 
Om jag har läst rätt så står som anmärkning i Ålems(H)AI:9 0/141 om torparen Jon Isaksson att han slitit spö och stått kyrko[plikt?] för tjuveri. Anmärkningen upprepas i varje Hfl tills han dör 1838. I AI:12 9/0 står slitit spöstraff för tjuveri 25 pp ...
 
Jag vore tacksam för litet mera bakgrundkunskap om det svenska straffväsande i första hälften ab 1800-talet. Speciellt: Vilken funktion hade en sådan slags anmärkning i Husförhörslängen?
 
Tack på förhand och vänlig hälsning från Tyskland.
 
Walter

[Ingela Martenius]

Hej Walter!
 
Det var för att man inte skulle glömma bort det. Nästa präst kanske inte visste om det, och om Jon upprepade sitt brott så skulle det få svårare konsekvenser. Men om man nu bytt präst i mellantiden? Även om Jon inte upprepade brottet var han helt klart någon att hålla ögonen på och inte lita på.
Det skulle också skrivas in i flyttningsattesten - om Jon alltså flyttade - så att nästa socken skulle ha klart för sig vilken sorts människa de fick in (skrevs in under rubriken frejd). Inflyttningssocknen kunde neka honom att flytta in. Och för att kunna skriva ut en riktig flyttningsattest måste det naturligtvis finnas en anmärkning.
Man kan nog inte säga att ett brott sonades genom att man fick ett straff, straffad blev man hela livet.
 
Att slita spö var den världsliga myndighetens straff.
Kyrkoplikten var den andliga myndighetens straff. Innan 1855 gjorde man uppenbar skrift, dvs. man gjorde offentlig syndabekännelse (inför hela församlingen) innan man åter upptogs i församlingens gemenskap.
Man kunde också bli dömd att mista medborgerligt förtroende, på ett visst antal år. Det innebar att man inte längre var myndig - man kunde inte rösta, inte gifta sig, inte ingå avtal.
 
Ingela

[Walter Haury]

Tack Ingela!
 
Jag hoppas att nutida svenska präster är inte längre således involverade i statens straffverkställighet och kriminalitetspolitik !
 
Vid själva spöstraffets utförning tog prästerna väl inte del. Eller fick de välsigna pisken innan?
 
Men på allvar:
Var det i byn och framför sina barns ögon missdådaren fick slita spö eller fick han infinna sig vid domstolen nånstans långt borta?  
 
Det där 25 pp: Är det strykens antal, eller vad betyder det annars?
 
Och tjuveri: Får man anta att det rörde sig i det fallet om mindre stöld(er), kanske bara av ren nöd för att försörja fru och barn? (Jons hustru låg i flera år hemma med lungsot, och det fanns ett halvt dussin smärre barn i torpet.) Om han hade stulit riktigt värdefulla saker hos en riktigt rik ägare så hade han nog dömts till fängelse om inte till döden?
 
Jag har under tiden läst Barbro Nordlöfs Rättshistoria för Släktforskare, men där fick jag inte svar heller på dessa frågor.
Så jag försöker igen här.
 
Walter

[Ann-Mari Bäckman]

Walter!
 
Spöstraffet för män och risslitning för kvinnor kunde också användas, som omvandlingsstraff, d v s om man inte kunde betala böterna, fick man slita spö istället. Hur skulle en stackars fattig familjeförsörjare kunna betala böter?
 
Jag vet att spöstraffet har diskuterats tidigare och jag har för mig att man angav per par, om det då i ditt fall skulle betyda 2 x 25 rapp, det vet jag inte.
 
Ingela!
 
I Göran Ingers Rättshistoria, står följande, 1855 avskaffades risstraffen och kyrkoplikten. Det sistnämnda straffet var ett skamstraff, som enligt 1686 års kyrkolag utdömdes av de VÄRLDSLIGA DOMSTOLARNA och som innebar att den dömde fick stå nere i kyrkan på en pliktpall o s v.
 
Nog måste väl Göran Inger ha skrivit fel här? Kyrkoplikten borde väl ha varit det andliga straffet? Eller betydde det att de världsliga domstolarna utdömde båda straffen?
 
 
Ann-Mari Bäckman

[Rolf Liljhammar]

Från början var kyrkoplikten en försoning mellan den enskilde och församlingen. Det kunde ske med uppenbar kyrkoplikt då han fick göra avbön inför den samlade menigheten och dessutom sitta på den s k skampallen, eller enskild kyrkoplikt där försoningen skedde inför prästen i sakristian tillsammans med några av församlingens äldre.
Staten lade sig så småningom i det hela och de världsliga domstolarna kunde ålägga kyrkoplikt.
Så den, som alltid, tillförlitlige Göran Inger har inte skrivit fel här heller  
 
Kyrkoplikten avskaffades 4 Maj 1855
 
Mvh  
Rolf Liljhammar

[Ann-Mari Bäckman]

Rolf!
 
Det kändes lite märkligt att han skulle ha skrivit fel och det hade han ju tydligen inte.
 
Tack för ditt klargörande!
 
Ann-Mari Bäckman

[Walter Haury]

Tack Ann-Marie och Rolf!
 
Den där boken av Göran Inger, är den tillgänglig i bokhandeln? Och innnehåller den även svar på mina frågor om kroppstraffets utförning? Eller tycker ni att det är perverst att intressera sig för sådana detaljer?
 
Walter

[Heikki Särkkä]

Ett par spön betyder bokstavligt två spön, som hölls i ena handen samtidigt. Naturligtvis träffade slaget två olika ställen på ryggen, så straffet var hårdare än det skulle ha varit med ett spö. Åtminstone kvinnorna hade skjortan på. Själva utförningen av straffet var ett öppet tillfälle som tjänade också androm till varnagel.

[Ann-Mari Bäckman]

Walter!
 
Jag tror att Heikki har svarat dig nog så utförligt på din fråga. Om du vill veta mer så är kanske inte Göran Ingers bok den rätta för det. Den används för juridikstuderande i ämnet Rättshistoria, åtminstone förr. Den går inte i detalj in i hur olika bestraffningar gick till.
 
Det finns en bok som heter Androm till skräck och varnagel av Selling/Hanaeus, som du säkert kan be biblioteket ta hem åt dig. Det är olika händelser, som skett i Ångermanland, som berättas. Där berättas också vilka straff de fick.
 
Ann-Mari Bäckman

[Walter Haury]

Ja, Ann-Mari!
 
Men jag fick inte syn på Heikkis svar förrän jag hade skickat iväg mitt sista inlägg. Tack alltså till Heikki och till dig för boktipset! När jag kommer till Sverige nästa gång går det nog att få tag i boken. Härifrån är det bara Universitetsbiblioteket som kan skaffa fram böcker från utlandet och då bara sådana riktigt akademiska böcker.
 
Walter

[Ann-Mari Bäckman]

Walter!
 
Det var ingen kritk gentemot dig alls. Jag tyckte det bara var ett bra svar av Heikki. Om jag bemödat mig att läsa ditt första inlägg igen, så borde jag ju insett att det där med biblioteket inte var så bra förslag :-)
 
Ann-Mari

[Karin Hugg]

Hej! Slitit spö har dykt upp i min släktforskning oxå. Det står bara slitit spö och ingen förklaring till varför. Jag undrar om det går att ta reda på mer någonstans? Jag har kollat i husförhör, finns det andra ställen man kan kolla?

[Lena Eriksson]

Hej Karin. Finns noteringen bara i ett husförhör? Eller kan det stå på det före oxå med en förklaring.Det brukar ju följa personen hela dess liv. Så har det gjort för mig om andra straff. Ibland har det även stått straffade längst bak i husförhöret.

[Karin Hugg]

Hej Lena! Tack för ditt svar. Jag har kollat i flera husförhör och från år 1783-1791 står det inget om slitit spö men det står något annat som jag inte kan tyda Sedan 1791-1798 står det slitit spö och före hans namn står det något som ser ut som för sod. del?? Vet inte om det har med saken att göra. 1798-1804 Står det inget om slitit spö. Från 1813 till 1825 står det däremot pliktat för fylleri 1814, så jag tänkte att det kanske kan vara något sådant han fick slita spö för tidigare, eller fick dom inget sådant straff för det:? Suck jag måste nog be någon om läshjälp.