ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Måg  (läst 987 gånger)

2003-06-02, 10:54
läst 987 gånger

Lotta Nordin (Lotta)

Urban Sikeborg skriver i ett inlägg under Fränka 3/10 2000:
Å andra sidan kunde ordet måg under medeltiden användas för varje ingift manlig släkting, särskilt svåger!
 
Min fråga är kunde beteckningen måg användas på samma sätt under mitten av 1600-talet? Det som fått mig att undra är en skrivning i en dombok från 1645 i Tveta härad, Småland. Kunde det till exempel användas för sondotters man?
Där det på andra ställen i domböckerna inom samma område skrivs måg, svåger och liknande släktrelaterade beteckningar har det genom andra beskrivningar framgått att det använts på samma sätt som vi idag använder det. I det aktuella fallet finns dock inte några ytterligare uppgifter om släktskapet, och dessutom ställer det till lite problem om det verkligen är måg i dagens betydelse det är frågan om. :-)
 
Mvh//
Lotta

2005-09-08, 13:56
Svar #1

Tomas Hansson

Måg är en manlig släkting genom giftermål, t.ex. svärson, svärfar eller svåger.

2013-10-26, 19:11
Svar #2

Utloggad Eva Ekeblad

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 67
  • Senast inloggad: 2019-12-09, 16:12
    • Visa profil
Tycker mig se i husförhörslängderna att när blivande husbonden för en gård inte är son i huset står han som måg - oftast handlar det ju då om att han är gift med en dotter i huset. Denna dotter står då ofta som hustru - att hon är dotter i huset får man ha med sig från födelsebok eller tidigare husförhörslängder (kompletterat med patronymikon).
 
Kom att reflektera över detta då jag just råkade på en adopt. måg, som tycks vara just det: adopterad som blivande husbonde. Hans hustru har visserligen patronymikon som skulle kunna tyda på att hon vore dotter till gamle husbonden, men deras vigselnotis anger honom som kommande från gården och en annan hemgård för henne (som även nämns både i födelsebok och dödbok för henne).
 
Så i detta fall är betydelsen av arvtagare och påläggskalv viktigare för mågen än att han skulle vara gift med en dotter eller annan kvinnlig släkting.

2013-10-27, 02:56
Svar #3

Utloggad Leif Lundkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2892
  • Senast inloggad: 2019-12-11, 22:29
    • Visa profil
Eva, har du en referens till detta fall?
Adopterad borde väl betyda att han får arvsrätt, till skillnad från en måg, som får köpa in sig i gården, eller?

2013-10-27, 08:50
Svar #4

Utloggad Eva Ekeblad

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 67
  • Senast inloggad: 2019-12-09, 16:12
    • Visa profil
Fellingsbro AI:9d (1746-1755) s. 96
 
Bonden Olof Larsson f. 1692  
h Karin Christophersdotter f. 1683
adopt måg Lars Larsson f. 1715
h Kerstin Olofsdotter f. 1712
 
*****
 
Kerstin Olsdotter f. 13/12 1713, Sällinge, (Fellingsbro C:3 (1709-1716) s. 63; Olof Johanssons barn i Sällinge)
g. 24/9 1738 (Fellingsbro C:2 (1690-1706) s. 497) Lars Larsson i Sköllberga och pigan Kerstin Olsdotter i Sällinge
 
Har just kommit såhär långt, inte tittat på hennes föräldrar eller längre bakåt i tiden.
 
En måg som gifter in sig i gården på det vanliga viset får väl arvsrätt genom giftet, när det inte finns söner i huset. Hur det var med betalning vet jag inte.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna