Snödroppens gravkor var en egendomlig bild. Vet Du vem som är författaren, eller vilken tiden är?
Gravkor är inte i första hand en tillfällig förvaringsplats, utan ett sidokor i kyrkan, som vanligen var reserverat som gravplats för socknens stormän och -kvinnor. Ett praktfullt rum i kyrkan.
Den bild, som närmast kommer för mig, är att snödroppen efter sin död får vila i den vårens prakt, som kommer efter henne. Den gamla tänker på sina efterkommande, som efter hennes död skall få leva i en ljus, blomstrande framtid. Jag tror inte, att diktaren i första hand har tänkt på förgängelsen, utan på det eviga livet och kanske hennes barns och barnbarns lyckliga framtid.
En god dikt rymmer många tolkningar.
Per Thorsell.