Soldat får sin döde fars soldatnamn

[Anna-Carin Betzén]

Örkeneds DB 1814-11-25: Oaktadt det af Provincial Läkaren i honom fundne arsenic var både mycket och icke så fint att det af annan kunnat smygas i honom, utan att han måst sjelf med upsåt och af egen vilja det intagit, och änskönt det inte kunde bevisas att han varit till sina sinnen rörd eller i annan vånda tillskyndat sig döden, dömde likväl urtima Tings Rätten d: 9 Dec, att han skulle ärliga begrafvas, hvilket så skedde Dominica 3-a Adventus.  
 
Mannen är secund corporal. Han efterlämnar änka och fem barn, den yngste sonen bara 2 månader gammal.
 
När den yngste är 18 år tar han ut en flyttsedel till Kristianstad, där han blir artillerist: Drängen NN, här af Församlingen, som önskar blifva i Konl. Majts och Kronans tjenst, vid Kongl. Wendes Artilleri Regemente antagen; lämnat betyg att han är född i Örkened den 20 September 1814; äger swag Christendoms Kunskap, men har oförsumligen nyttjat salighets-medlen. Hvad hans wandel beträffar [...]
 
Det finns en anteckning på flyttsedeln om att han antagits vid 1:a bataljonen, samt under vilket namn - det visar sig vara samma soldatnamn som hans avlidne far hade. Ett namn som i HFL varken använts på honom, modern eller syskonen under de 18 år som gått sedan faderns död.  
 
Min undran är, om det går att dra några slutsatser av att han har samma soldatnamn som fadern. Jag kan se tre olika möjligheter:  
 
a) Det är ett rent sammanträffande (osannolikt, men fullt möjligt).
 
b) Vid mönstringen framkom det vad hans far hetat, och han fick därför samma namn, vare sig han ville eller ej.
 
c) Han föreslog själv faderns namn av aktning för denne. (Jag har tyvärr inte läst noteringarna från tinget än, men utslaget tyder väl på att han inte precis var någon skurk.)
 
Någon som vet mer om militärens rutiner kanske kan utesluta någon av dessa förklaringar, eller peka ut en som särskilt trolig?
 
(Eftersom det inte kommit något klargörande av om PUL verkligen förbjuder omnämnandet av brott i gången tid, väljer jag att anonymisera personerna och att inte lägga detta under släktnamnets diskussion.)

[Leif Gson Nygård]

Hej Anna-Carin!
 
Namnet var kopplat till det hemman i roten på vars mark soldattorpet låg. Det medföljde den roterade soldaten. Och det kunde helt enkelt vara namnet på hemmanet. (Så är i alla fall vanligt i Österbotten, som jag studerat). Sedan var det mönstringsförättarens uppgift att namnge soldaten. Namnet behöver således inte alls innebära att de är släkt, vilket var det vanliga.  
 
Men de kan också vara så att både far och son blir soldater och hamnar i samma rote. (Det har jag exempel på i min forskning). Då får de samma soldatnamn - även om det går en mansålder emellan. Men för att du ska kunna vara säker på att de är släkt, måste du först och främst se om patronymikon överenstämmer. Därefter födelsedatering och uppgifter ur hfl. Det kan var svårt och kräver en del ansträngning. Eftersom fadern var 2:e korpral (underofficer) i kompaniet, kan du också hitta uppgifter i räkenskaperna som kanske visar om änkan fick något ekonomiskt tillskott (pension) i samband med hans död. Och om du inte har hans patronymikon, kan det finnas i Generalmönsterrullorna som upprättades vid mönstringen. Då måste du veta ung. när han antogs till soldat.
 
Det går alltså inte att dra några säkra slutsatser om släktskap utifrån soldatnamnet. Så egentligen stämmer inget av dina alternativ (förutom möjligen alternativ 'a').  
 
Lycka till - och god natt!
 
/Leif

[Anna-Carin Betzén]

Leif,  
Tack för ditt svar och tipsen om hur jag ska gå vidare i militära källor. Jag vet säkert att jag har rätt person; utifrån sonens födelsedatum och -ort i HFL slog jag upp honom i FB i Örkened så det var så jag hittade fadern. Patronymikon stämmer. Och jag har som sagt följt sonen i HFL från födseln och framåt.
 
Dock undrar jag om de verkligen kan ha hamnat i samma rote? Fadern bodde i Örkened; sonen fick sitt namn vid flytten till Kristianstads Garnisons, fyra mil bort. Jag har utgått från att Kristianstads Garnisonsförsamling är territoriell så att de som bokförs där faktiskt bor i Kristianstad, men det kanske är fel?
 
Pga saknade flyttsedlar har jag inte enkelt kunnat följa fadern bakåt i tiden, men jag har en anteckning om att jag slagit upp honom i FB. Han var född 1775-02-21 i Oppmanna (ungefär mitt emellan Örkened och Kristianstad); hans far var ryttare, och hade samma efternamn. Jag sökte på DDSS och hittade en vigsel 1767-01-02 i Kiaby mellan ett par som har samma namn som föräldrarna. Jag har inte kunnat bekräfta att det verkligen är samma personer, men det intressanta är att här är mannens titel ladufogde. Det finns alltså ytterligare en möjlighet:  
 
d) Namnet är ett släktnamn, inte ett soldatnamn.

[Anders Berg]

Hej Anna-Carin! Man måste skilja mellan indelta rotesoldater, vilka Leif beskriver, som hade ett namn kopplat till roten, och artillerister och värvade soldater. Dessa senare hade betydligt större frihet att själva välja sina namn. Jag tror helt klart att det är ditt alternativ c) som ligger närmast här, och familjen uppfattade nog namnet som ett släktnamn.

[Anna-Carin Betzén]

Tack Anders - för din bedömning av frågan, och för klarläggandet! Jag blev förvirrad där ett tag; jag vet väldigt lite om soldatforskning men har utgått från att soldaterna i en garnison inte tillhörde rotesystemet, utan ständigt var förlagda vid skyddsobjektet.  
 
PS. Jag ser nu att du uppdaterat din profil - tråkigt, jag tyckte den gamla var så härlig.  DS.

[Anders Berg]

Jo, den var rolig att skriva  men man kan ju inte vara lösdrivare hela livet!
 
Soldatnamn kan man skriva mycket om. Ditt exempel är intressant, men kanske inte så mycket pga sonen som blir artillerist, utan att tydligen farfaderns ryttarnamn (ryttare var indelta soldater) gick vidare till fadern, som var soldat. Om han var värvad soldat är det inte konstigt att han valt sin fars namn, men om han var rotesoldat i Örkened är det lite mer förvånande. Vilket är efternamnet, vågar vi säga det?

[Anna-Carin Betzén]

Om jag viskar det borde det väl gå bra... och skulle DI invända så räcker det ju att Yvonne tar bort just det ordet ur detta inlägg... och i så fall kan ju de intresserade slå upp personerna t.ex. på DDSS med hjälp av plats och datum som jag angivit ovan...  
 
Namnet var (hysssch!) Tranberg.

[Anders Berg]

 
 
Jag tittade lite i DDSS, men vi kanske får återkomma när vi kan tala mera fritt..  Har nämligen deltagit i en diskussion under hyschhysch-grupper om just det namnet just i norra Skåne, men det finns nog inget samband med de här personerna.  
 
Bara en fundering, sekondkorpralen var kanske kavallerist. Om han efterträdde sin far ryttaren på roten så förklarar det att han fick behålla namnet.

[Anna-Carin Betzén]

Du har tydligen rätt om att sekondkorpralen också var ryttare! Jag kollade mina anteckningarna om barnen ur FB - år 1797, 1799 och 1802 står han som reservryttare. 1810 karabinjär. 1814 vicekorpral. Titeln sekondkorpral fick jag antagligen från HFL (dumt att man inte kan ange källa för namn- och titeluppgifter i MinSläkt!).
 
Barnen 1797-1810 är alla födda i Oppmanna, där han själv föddes 1775. Så det låter mycket möjligt att han efterträdde sin far där. Tyvärr har inte Oppmanna HFL så tidigt, annars hade det varit enkelt att kolla. Är det förresten normalt att han sedan behåller namnet vid sin flytt till Örkened?
 
Tack för att du har hjälpt mig att få ut mer av materialet jag redan hade.  Jag diskuterar gärna vidare när glasnost kommer.

[Anders Berg]

Nu ska jag väl egentligen inte säga mer utan att gå till källorna själv  men att han flyttar från Oppmanna till Örkened behöver inte betyda att han flyttat till en annan rote (under ett annat rusthåll). Ryttaren bodde nog oftast där rusthållet låg, men det var inget krav. Om han stannade på samma nummer vid flytten behövde han förstås inte byta namn.
 
Uppgifter om tjänstetid och plats finns i Skånes Knektregister från generalmönsterrullor. Där kan man se när han blev antagen, om han eventuellt flyttade till en annan rote, och när han fick avsked m m. Om jag inte tar fel så bör han ha tillhört Södra Skånska Kavalleriregementet, som faktiskt trots namnet täckte in snarare östra än södra Skåne.

[Anna-Carin Betzén]

Tack, då förstår jag. Jag ska nog ta och läsa på lite om soldatforskning! Skånes Knektregister tänker jag skriva till, jag ska bara försöka få ihop så mycket som möjligt av materialet de efterfrågar först... det är ett digert formulär de har. Lika bra att fråga dem om båda ryttarna samtidigt (far och son).
 
Jag såg här att Södra skånska kavalleriregementet var ryttare 1676-1805 och karabinjärer 1805-1822. Det stämmer mycket bra med uppgifterna ur FB ovan.

[Stefan Simander]

Döda brottslingar är inte förbjudna att diskutera här, däremot levande och sådana som varit aktiva under senare (kanske de sista 100 åren?) BÖR man av hänsyn till närmsta familjen inte diskutera.
 
MEN historiska personers brottslighet MÅSTE ASOLUT få diskuteras (även på internet), dels för att det är en viktig del av den historiska forskningen och dels för att det är en del av offentlighetsprincipen i Sverige att de som blivit dömda får skrivas om offentligt!!!  
 
Däremot inte misstänkta egentligen, även om media allt oftare bryter mot detta!
 
Att någon blivit dömd är ett (historiskt) faktum, som måste kunna diskuteras också för att trygga rättssäkerheten! Annars skulle inte orätta domar kunna rättas till!
 
Rätta mig gärna, om jag har fel! Men avrätta mig inte!

[Anna-Carin Betzén]

Stefan,  
Jag håller helt och fullt med dig om att  historiska personers brottslighet måste få diskuteras. Men som i synnerhet du själv har märkt, så har det varit en del hallå om vad man får och inte får skriva, och det ville jag slippa.
 
Sen inbillade jag mig att mitt viskande antydde en viss distans till min självpåtagna censur... på ett sökbart forum är ju informationen lika tillgänglig oavsett fontstorlek.

[Anna-Carin Betzén]

Anders,  
Nu har jag fått svar från Skånes Knektregister.
 
Sekondkorpralen efterträdde mycket riktigt sin far; fadern fick avsked 1805-10-11 efter 42 års tjänst och sonen blev antagen 1805-10-24. Men sonen hade då redan använt namnet Tranberg sedan minst 8 år - när han får barn i Oppmanna 1797 står han som Res. Rytt. Carl Tranberg.
 
I samma socken har det alltså samtidigt funnits en reserv och en ordinarie med samma efternamn. Förekommer sådant i fråga om soldatnamn, eller kan det tyda på att namnet redan då sågs som ett släktnamn?  
 
Sen är jag lite förbryllad över detta att han länge var reserv innan han antogs; då var det väl i och med antagningen han blev ordinarie, men nog måste det ha varit någon form av antagning även för att bli reserv? Kan det finnas ytterligare ett antagningsdatum för detta?

[Anders Berg]

Hej Anna-Carin,
 
Vet inte så mycket hur det fungerade med reservkarlarna. Jag tror inte det finns mycket om dem i rullorna. Vill minnas att det har varit uppe tidigare till diskussion någonstans.
 
Min gissning är att som reserv och icke ordinarie var han inte tvungen att ha den typen av soldatnamn som ordinare rotesoldater hade. T ex tycker jag mig sett ganska många reservkarlar med vanliga patronymika. Alltså tror jag att han, som reservare redan 1797, använde namnet Tranberg som ett släktnamn, eftersom fadern hette så. Kanske det också sågs som sannolikt att han skulle efterträda honom vad det lider.

[Anna-Carin Betzén]

Din gissning låter högst sannolik. När jag läst det du skrev om reserver med patronymikon gjorde jag en ovetenskaplig (under)sökning på DDSS efter reservryttare, och såg samma tendens. 2 av 3 reserver i VB stod med enbart patronymikon (men bland de första 100 ryttarna fanns det bara 4 med enbart patronymikon).
 
Jag sökte på Rötter efter information om reserver men hittade inte rätt, så jag skickade iväg en fråga till knektregistret. Svaret jag fick var detta: Det är säkert riktigt att han var reservryttare under ett antal år, men dessa finns inte registrerade i de vanliga generalmönstringsrullorna. Det finns särskilda rullor för dem som är svåra att hitta och inte heller kompletta. Vi har registrerat några men  
tydligen inte för din knekt. Så småningom hoppas vi hinna med dem också.