ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Oä barns efternamn  (läst 3014 gånger)

2007-10-09, 15:00
läst 3014 gånger

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
När vigdes makarna?
 
Att någon inte finns i en FB säger absolut ingenting.
 
Ingela

2007-10-09, 15:56
Svar #1

Lotta Nordin (Lotta)

Nog finns Alexander i Nättraby! Det står till och med i notisen att han är ägta, så det får vi väl tro på.  Född 1823-08-26.
 
 
 
Nättraby födda 1795-1825 sid 429 och GID: 1770.5.86600

2007-10-09, 17:30
Svar #2

Bo-Göran Hammargren (Borisweden)

Kära Lotta - Tack för hjälpen
Jag trodde jag kollat ordentligt men uppenbarligen  
har det varit skräp bakom ratten
En förklaring (ingen ursäkt) kan vara
att enligt PLF i Oskarshamn är han
37 år 5 Månader och 2 Dagar gammal när han dör 3/9 1861 (Vilket med baklängesräkning ger 1/4 1824)
Så jag har koncentrerat sökningen kring slutet av Mars/början av April eftersom jag tolkat texten i Husförsprotokollen som 26/3 1824 men det var ju fel!!. Ett helt år !
Än en gång TACK.

2008-09-18, 16:17
Svar #3

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
T o m Eva Kajsasson förekommer, dvs moderns båda förnamn har fått bilda patronymikon. Låt mig få komplettera mitt inlägg från i fjol med detta exempel. (Belägget är från Nederkalix och Hietaniemi och avser 1800-talets senare hälft.)
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 18 september, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 18 september, 2008)

2009-05-06, 10:03
Svar #4

Björn Eriksson

Hej!
Vilket efternamn ska ges till ett barn där fader saknas. Det står fader okänd i kyrkboken?
Björn

2009-05-06, 13:53
Svar #5

Utloggad Jimmy Dahlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 327
  • Senast inloggad: 2011-02-23, 23:17
    • Visa profil
    • www.dahlund.eu
Björn, ange gärna mer information när du skriver. Tid och plats kan påverka. Det framgår inte ens att barnet har dött före vuxen ålder, om det inte har det kommer efternamnet att framgå när det flyttar hemifrån.
 
Hälsningar Jimmy Dahlund

2009-05-06, 14:35
Svar #6

Björn Eriksson

Hej!  
Eric Matsson f.1800-05-20 Bringsjöberg gifte sig med Greta Hindersdotter f.1802-10-03 Abborrberget, Grangärde.  
Grangärde AI:16c: bild 328 / sid 322  
 
Paret fick många barn.  
Anna Ersdotter f.1830-12-22 Bringsjöberg, Grangärde. (förstfödda) Sv.Befolkning 1890  
 
Anna fick dottern Augusta som är född 1865 i Marnäs.  
 
Vem är fadern?  
 
Med vänlig hälsning
Björn

2009-05-06, 14:52
Svar #7

Utloggad Moderator Övriga ämnen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 310
  • Senast inloggad: 2016-04-08, 13:43
    • Visa profil
Här bör principer för namngivning vad avser efternamn för oäkta barn diskuteras. Frågor om specifika oäkta barns efternamn och anor bör lämpligen ställas under Anbytarforums geografiskt indelade avdelning, i detta fall tex under  Landkskap - Dalarna - Socknar - Grangärde.

2010-02-22, 23:23
Svar #8

Utloggad Ulla-Britt Berghede

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 58
  • Senast inloggad: 2012-02-21, 21:20
    • Visa profil
Efternamn på barn
Undrar lite om varför Anna Gr. Nilsson, gav sitt barn Aurora Vilhelmina efternamnet Holmqvist då hon föddes utanför äktenskap? Hon föddes 1844. Kunde man bara ta ett namn eller vilka regler gick man efter då?
Modern som står som piga var vid födelsen av Aurora, 20 år. Jag undrar vidare vems Anna Gr:s (antar att det står för Anna-Greta?) föräldrar var och var de bodde samt när dog Anna-Greta?
 
Fick hjälp av Maud, med följande uppgifter om dem.
Hennes dotter(Aurora) var född uä 23/9 1844 i Göteborgs domkyrkoförsamling. Modern var pigan Anna Gr. Nilsson, 20 år. Fadern angafs icke. (C:7 sid 561)  
Se även Haga AI:15 fol 3842.
Folkräkningen 1890:  
Hemförsamling: Haga  
Hemort: Majornas 6 Rote 90  
Carl Alfred Frid, f. 1845 i Tuna Nyköp. l., arbetare  
Aurora Vilhelmina Holmqvist, f. 1844 i Gbgs Domkyrkof.  
Tacksam för hjälp igen!
 
Var lite osäkerpå placeing av denna fråga men chansar på att detta blir rätt.

2010-02-23, 21:33
Svar #9

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Ulla-Britt!  Om fadern är / skall vara helt okänd har barnet inget patronymikon (...-dotter) utan kan få vilket namn som modern tycker om. Det var bara att be prästen skriva in något. I husförhörslängderna står ibland önskar kalla sig ..... Det var först i början på 1900-talet som man b ehövde ansöka om att ta ett efternamn. Liknande frågor har varit uppe tidigare här på forumet - sök på efternamn, familjenamn eller patronymikon. Mvh Harriet

2010-02-24, 20:09
Svar #10

Utloggad Ulla-Britt Berghede

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 58
  • Senast inloggad: 2012-02-21, 21:20
    • Visa profil

2010-09-28, 02:09
Svar #11

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Min morfars bror var sammanboende med en kvinna i samma by. Vilket måste ha varit ovanligt på 1940-50-talet. Jag vet inte exakt när de flyttade ihop. Min mor berättade att de hade haft en son tillsammans. Nu hittade jag denna son i Sveriges dödbok 5. Han var född 1911 och dog 1924. Han har samma efternamn som sin far. I födelseboken står bara moderns namn, likaså när han dör, står det endast hennes namn.  
 
Man kan undra varför inte faderns namn finns upptaget? De gifte sig ju aldrig, så kanske deras förhållande var sådant då vid tiden då pojken levde att fadern inte ville gifta sig med pojkens mor?
 
Kan det vara modern som bestämt barnets efernamn, eftersom hon visste vem fadern var? Kan det vara så det ofta gick till, att det oäkta barnet som fick ett efternamn, som inte går att härröra till hennes släkt,  fick faderns efternamn vare sig fadern var med på det eller inte?
Ann-Mari Bäckman

2010-09-28, 17:41
Svar #12

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5021
  • Senast inloggad: 2024-02-25, 19:05
    • Visa profil
Hej Ann-Mari!
 
Just det du beskriver har jag delvis själv stött på i min forskning; ett par var på 1930-talet förlovade, men gifte sig aldrig (förlovningen verkar dessutom ha brutits). De bodde heller aldrig ihop, utan bodde i var sin socken en bit ifrån varandra. De fick dock två barn ihop, och dessa båda barn fick moderns efternamn, trots att föräldrarna i princip fungerade som särbos och alla visste att mannen ifråga var de båda barnens far - detta bekräftas också av födelseböckerna.
 
Just frågan om barns efternamn har jag också undrat över; jag har i min forskning funnit personer födda på 1970-talet som fått moderns efternamn (fadern har inte funnits med i bilden?), personer födda på 1960-talet som fått faderns efternamn (trots att föräldrarna inte var gifta) etc. Kan det ha varit individuellt, kan det haft att göra med namnlagen 1901, eller gäller olika från period till period, från plats till plats?
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2010-09-28, 19:17
Svar #13

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Det som är så frustrerande för alla dem, som har oäkta fäder bland sina anor, är att om man kunde dyka ner just i den tiden så skulle man få veta vem som var fadern, trots att det inte stod i kyrkböckerna, därför att det många gånger var allmänt känt vem barnafadern var. Nu går ju inte det och alla de som vet, dör ju allt eftersom. Sedan är ju frågan om man skulle kunna använda dessa uppgifter i sin antavla, eftersom faderns namn inte finns i födelseboken. Så att jag som hade hört vem pojkens far var (om han skulle ha levt och blivit vuxen och haft släktforskande ättlingar) ändå inte skulle kunnat förändra något om jag talade om detta för dem som berördes.  
 
Jag hjälpte nyss en forskare i Medelpad med att leta en anmoder. Efter två av de oäkta barnen stod redan när de var bara ca 5 år Larsdotter ditskrivet. Det måste ha varit allom bekant att Lars xson var far till barnen. I kyrkböckerna var det en blank rad för fadern. Så går åren och de som vet dör.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2011-01-10, 20:08
Svar #14

Utloggad Jörgen Ingman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 12:00
    • Visa profil
Hej!
Edla Katarina Selander f 2/5-1860 i Sundsvall försöker jag lista ut hur hon fick sitt efternamn och vem hennes far var. Hon bodde med mamma Katarina Sjödin som jobbade som piga i Sundsvall. Mamman var född 11/9-1836 i Högsjö, V-norrland. 1863 flyttar de söderut, men 1866 flyttar Edla hem till mormor Katarina Henriksdotter i Högsjö där hon sen växer upp. Mormor är sjömansänka och alltså 62 när barnbarnet flyttar dit.  
 
Ingenstans i husfören nämns något efternamn för Edla, hon står bara som dotterdotter med förnamnen. Och tyvärr finns inga konfirmationsböcker heller. 1877 dör emellertid mormorn och då är Edla alltså 17 år. I husförhöret för Nordansjö, Högsjö står inte vart hon flyttar men i nästa husförhör som börjar 1878 hittar jag Edla som piga på gården Lillsela. Då har hon fått ett efternamn också ditskrivet väldigt svagt med annan penna - Selander.
 
Undrar var namnet kan ha kommit ifrån? Kan hon ha tagit det efter gårdsnamnet Sela? Eller hette hennes far det?  Intressant nog så när Edla får ett barn i början av 1890-talet (inte hennes första) så finns det en fadder som heter Ernst Selander i Härnösand. Kan han vara fadern tro eller släkting? Finns det månnro nåt register för oäkta barn typ faderskapsmål, eller bidragssaker?
 
Skulle så gärna vilja veta vem hennes far var och/eller hur hon fick efternamnet.  
 
Kan nämna att jag mestadels forskat på mina norska rötter och där står så gott som alltid en far angiven.... Och i de norska vigselböckerna står vilka föräldrarna är också...
 
Hoppas nån har nån ledtråd!
Mvh,
Jörgen
 
Ps. Hittade tyvärr ingen Ernst Selander i folkräkningen 1890 för de fyra länen som finns gratis på internet. Om någon har möjlighet att kolla honom i resten av Sverige är jag tacksam!
Mvh,
Jörgen

2011-01-10, 20:54
Svar #15

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5021
  • Senast inloggad: 2024-02-25, 19:05
    • Visa profil
Hej Jörgen!
 
Jag kan bara hålla med dig om de norska kyrkoböckerna, jag har själv hälften av anorna i vårt grannland och kyrkoböckerna där är en fröjd (en fröjd som väl tyvärr dämpas lite av det faktum att där helt saknas egentliga husförhörslängder).
 
Tyvärr har jag inget riktigt bra svar på hur du ska gå till väga för att bekräfta vem som är Edla Katharinas far, men eftersom du hade ögonen med dig när det gällde faddern vid hennes barns dop 1893 fick du i alla fall en viktig ledtråd.
 
Det står dock inte Ernst Selander, utan Bernh. (Bernhard). I Härnösand hittar jag dock inte heller någon Bernhard Selander vid denna tid, men dock i Högsjö socken, närmare bestämt på Rö Ångsåg. Där bodde år 1890 en Bernhard Alexius Selander (född 1867 i Ytterlännäs), och den familj han kommer ifrån såg samma år ut såhär:
 
Rö Ångsåg, Högsjö socken, Västernorrlands län.
Arbetare Jonas Selander, född 1835 i Nordingrå.
h. Kristina Erika Berglund, född 1843 i Ytterlännäs.
s Bernhard Alexius, född 1867 i Ytterlännäs.
d Fanny Theresia, född 1871 i Ytterlännäs.
d Eugenia Dorothea, född 1876 i Ytterlännäs.
d Lina Ottilia, född 1878 i Ytterlännäs.
s Karl Wilhelm Sigfrid, född 1881 i Ytterlännäs.
d Fideria Oskarina, född 1888 i Ytterlännäs.
d Signe Elvira, född 1890 i Högsjö.
 
En lustig detalj är att ju Edla Katharina själv bor på Rö Ångsåg under denna tid; och det verkar även som att en bror till Jonas Selander bodde här då, arbetaren Nils Erik Selander (född 1841 i Nordingrå). Man finner dem alla i volymen Högsjö AI:11b, Jonas med familj på s. 287, Edla Katharina med familj på s. 300 och Nils Erik på s. 295.
 
En första tanke är ju självklart att det är Jonas Selander som är far till Edla Katharina. Han var ogift år 1860 (gifte sig inte förrän 1864 11/11), och Bernhard skulle i så fall varit dopvittne åt sin halvsysters dotter vid dopet i Säbrå 1893, samtidigt som Edla Katharina i så fall flyttar in som gift hos sin far och farbror på ångsågen. Det kanske kan vara ett spår att följa upp, kanske Jonas bodde i närheten av modern Katarina Sjödin runt år 1860? Jonas flyttar förresten med hela sin familj till Härnösand 1893 (officiellt 1893 14/11, men man får väl anta att Bernhard kanske bodde där tidigare, med tanke på att han är dopvittne i april samma år).
 
Mvh, Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2011-01-10, 22:04
Svar #16

Utloggad Jörgen Ingman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 12:00
    • Visa profil
Hej Markus!
 
Jättesnällt av dig att ta dig tid att hjälpa mig med denna!  
Ja naturligtvis, jag visste ju att det stod Bernh. och så skrev jag Ernst istället :-( Ett av Edlas barn hette Ernst Erik Einar så det kanske var därifrån det poppade upp helt plötsligt...
 
Jag hoppas att dina tankegångar kan vara de rätta så att denna svåra nöt knäcks, det skulle vara underbart! Anorna till Edla har redan varit så krångliga så jag blev ärligt talat besviken när jag direkt stötte på en oäkta igen.
Kan berätta att när jag för 3 år sen började med min släktforskning på nytt så började jag med min norska morfar från Oslo (bor i Oslo själv just nu också faktiskt). Fick en chock när jag slog upp honom i födelseboken (1914)och fick se att pappan inte var den det borde ha stått. Förnamn och f. år riktiga men fel yrke och efternamn. Tänkte spontant att här har det blivit mycket felskrivet men så insåg jag att uppgifterna förmodligen stämde (fick det bekräftat sen i konfirmationsboken där det stod att han hade rätt att använda sin styvfars efternamn efter justitiedepartementets beviljning).  
 
Hittade ingen med det namnet i Sverige (Einar Norkvist f 1890) och inte heller i folketellingene i Norge. Lät det vara något år för jag hade fullt upp med annat att forska på men så råkade jag läsa i gamla brev efter mormor som bara legat och där skrev faktiskt min norska morfars mor att morfar föddes innan hon gifte sig och att pappan (som hon inte namngav) var svensk och från Kiruna. Kiruna fanns ju inte egentligen 1890 så det var märkligt tänkte jag. Nåväl, kontaktade Riksarkivet i Oslo och frågade om det fanns nåt bidragsärende och det gjorde det inte. MEN det fanns ett annat ärende där ett barn fötts 4 månader före morfar föddes med samma pappa och adress i Oslo som min morfars pappa hade och på så vis kom jag fram till Högsjö.  
 
Så bland har man tur också! Edla är alltså farmor till min morfar. Edla flyttade förresten från Högsjö med sin familj till Luleå på 1890-talet och därefter till Kiruna så där kommer den kopplingen :-) Du har säkert redan sett att hon gifte sig med Erik Nordqvist.  
 
Anledningen förresten att jag inte hittade Einar Nor(d)qvist i de svenska folkräkningarna var att namnet stavades Ejnar och det hade jag aldrig kommit på tanken innan att skriva.... Fullständigt namn är Ernst Erik Einar.
 
Javäl, jag skriver alldeles för mycket kanske, men än en gång tack för din hjälp! Ska nu försöka se om Edla kanske var fadder vid sina eventuella halvsyskons barns dop och sen vid tillfälle kolla om det kanske finns ett testamente efter Jonas Selander. Och också om han möjigen fanns i samma område som Edlas mamma när hon blev till. Katarina Sjödin bodde i Härnösand fram till slutet av 1859 så förmodligen blev Edla till där. Undrar om du möjligen har tillgång till folkräkningen 1860 och kan se var Jonas bodde?
 
Mvh,
Jörgen
 
PS. Ja du har rätt i det där med husförhören och Norge, visst saknar jag dem, men som sagt för övrigt är kyrkböckerna mycket bra och de har ypperliga bygdeböcker som är mycket användbara (man måste förstås vara källkritisk och kolla det man kan!). Det är ju mycket speciellt med gårdarna här jämfört med i Sverige där man istället hade byar mer. En detalj med husförhören förresten är ju att man får en överblick över hela familjen med födelse- och dödsdatum och flyttar vilket ju underlättar oerhört. Man slipper (oftast iaf) bläddra sida upp och ner för att hitta personerna. Nu menar jag mest 1800-talet.
Mvh,
Jörgen

2011-01-12, 11:28
Svar #17

Utloggad Jörgen Ingman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 12:00
    • Visa profil
Hej!
 
Har nu forskat vidare på denna før att førsøka hitta nån connection Jonas Selander och Katarins Sjødin.
 
Kan først berätta att Nils Erik och Jonas (eller Jøns som han kallades) inte var brøder. Nils Erik hette faktiskt Helander såg jag vid närmare undersøkning (står det också i husførhøret). Jonas hade också redan en annan bror som hette Nils.
 
Hur som helst, Edla blev ju till 1859 och då bodde Katarina i Härnøsand. Jonas bodde vid den tiden i Nordingrå som väl är en bit ifrån. Däremot stod det om honom 1860, till sjøss i husførhøret før Nordingrå. Undrar om det betyder att han drog då eller bara att han redan VAR till sjøss? Dvs, kanske hade han åkt tidigare? Var kanske Härnøsand ett stoppställe under vägen?
 
Det känns løst att binda Jonas som far enbart utifrån att hans son var dopvittne så jag skulle gärna ha mer køtt på benen! Vid det dopet (1893) bodde Edla i Säbrå och Bernhard, faddern, alltså nästgårds i Härnøsand. Att Jonas och Edla bodde samtidigt vid Rø Ångsåg tidigare kan ju bara vara en slump också, fick før mig att Ångsågen gav många arbetstillfällen i Høgsjø.
 
Angående min tidigare fråga om gården Sela. Edla bodde ju på gården Sela 1877-1878, alltså ca 1 år, kan hon bara ha tagit sitt efternamn som en avledning av gårdsnamnet? Var det vanligt før en ung piga?
 
Har ni tips på vad fler sätt jag kan gå vidare på denna? Kan nämna att jag kollat alla husførhøren i Ytterlännäs där Jonas bodde tidigare ifall Edla skulle varit där nån period men det var hon inte. Har dessutom kollat om Edla var fadder vid något av Jonas senare barns fødslar men det var hon inte.
 
Är det troligt att Jonas efterlämnade något skifte?
 
Hoppas på mer vägledning här :-)
 
Mvh,
Jørgen
Mvh,
Jörgen

2011-01-12, 11:41
Svar #18

Utloggad Jörgen Ingman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 12:00
    • Visa profil
PS. Namnet Selander var visserligen inte så vanligt men tyckte ändå det førekom titt som tätt i regionen så det är ytterligare en orsak att jag inte tørs binda Jonas och Katarina vid varandra utan mer bevis.
Mvh,
Jörgen

2011-01-13, 10:42
Svar #19

Utloggad Jörgen Ingman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 12:00
    • Visa profil
Inte før att det spelar nån roll kanske, men noterade nu att det inte var Edla som flyttade till Jonas på Rö. edla bodde nämligen där innan Jonas flyttade dit. Man ser det om man kollar när hans barn är fødda.
 
Mvh,
Jørgen
Mvh,
Jörgen

2011-01-13, 14:47
Svar #20

Utloggad Jörgen Ingman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 12:00
    • Visa profil
Kanske inläggen tidigare är lite väl långa. Skulle så gärna ha lite synpunkter/idéer på denna så jag førsøker skriver en liten resumé och hoppas nån kan førbarma sig øver denna :-)
 
Katarina Sjødin, f. 1836, ogift,  bor i Härnøsand 1859 och blir under tiden med barn.
Jøns/Jonas Selander, f. 1835, ogift, bor i Nordingrå samma period men i husførhøret står det 1860, till sjøss.
 
Dottern Edla Selander føds i Sundsvall 1860. Från 1866 bor och växer hon upp hos mormor Karin (Katarina) Henrikdsdotter i Høgsjø.
 
Mormorn dør 1877 och samtidigt dyker Edla upp på gården Sela i Høgsjø. Hon har då ett efternamn också - Selander.
 
Edla gifter sig 1886 och flyttar till Rø Ångsåg i Høgsjø. Några år efter flyttar också Jøns Selander med familj till Rø Ångsåg från Ytterlännäs. Rø Ångsåg verkar vara stort før det är många familjer som bor där. Jøns är vid det laget gift (gifte sig 1864) och har flera barn. bl a ett som heter Bernhard Selander.  
 
1893 - Edla med familj har flyttat till Säbrå och vid dopet av dottern som føds där är Bernhard Selander dopvittne. Han bor då i Härnøsand som ligger helt nära Säbrå.
 
Mina frågor är:  
Kan man utifrån detta dra slutsatsen att Jøns är far till Edla och att Bernhard isåfall är hennes halvbror? VAd mer kan man leta efter før att koppla ihop dem? Namnet Selander var inte helt ovanligt i området.
Hur fick Edla sitt efternamn? Jag tänkte ett tag ifall Edla tog sitt namn Selander efter gården Sela men så kom jag på att kvinnor/tjejer kanske inte TOG sig namn på samma sätt som män på den tiden? Var det så att kvinnorna fick sina namn efter antingen mamman, fadern eller morfar?
 
 
Hoppas så att jag kan få hjälp att løsa denna, før mig, kniviga nøt! Jag vet att det finns flera jätteduktiga på detta!
 
Mvh,
Jørgen
Mvh,
Jörgen

2011-01-13, 15:07
Svar #21

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Hon KAN ha honom som far eller också har hon tagit namnet ändå! Tyvärr ingen stark bevisning alltså. Man fick ta vilket namn man ville, men innan konfirmationen hade man oftast inget alls.
Men att Berhard är vittne kan ha betydelse, men återigen inget bevis - tyvärr!
 
Visserligen hade oäkta barn ingen arvsrätt efter fadern men du kunde ju kolla Jöns bouppteckning. Har man jättetur kan något vara inskrivet där, ett testamente t ex

2011-01-13, 16:27
Svar #22

Utloggad Jörgen Ingman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 12:00
    • Visa profil
Tack tack!
 
Vet du om det var vanligt att unga tjejer bara tog sig ett namn? I det här fallet skulle man ju kunna tro att hon tagit sig Selander efter gården Sela som hon var piga på. Hon var 17 då men i husførhøret kan man se att efternamnet är ditskrivet med annan penna. Visst borde hon ha varit konfirmerad innan hon var 17?
 
Om INTE Jøns är fadern undrar man varfør unge Bernhard (26 år) var vittne vid dopet. Hade han kanske blivit kompis med Edlas man när de bodde i Rø?
 
Mvh,
Jørgen
Mvh,
Jörgen

2011-01-13, 22:48
Svar #23

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Hej, Jörgen!
Konfirmerad eller ej saknar betydelse för efternamn. Sådant fick man, när man flyttade hemifrån, oavsett om detta inträffade vid 3 eller 30 års ålder. I varje fall i södra Sverige.

2011-01-13, 23:17
Svar #24

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Selander är en fullt möjlig namnbildning till gårds-/bynamnet Sela. I Norrland var det inte ovanligt att en hel by lade sig till med samma familjenamn, man var ju också oftast mer eller mindre släkt med alla i byn.
 
Det var inte lika vanligt att unga flickor tog ett familjenamn som att en pojke gjorde det men visst hände det, och i Norrland var man inte alls lika traditionsbunden som längre söderut. Uä barn tog gärna familjenamn för att dölja att de i många fall inte hade ett patronymikon.
 
Konfirmation (på landet, 90 % av befolkningen bodde där) skedde vid 15 år, inte tidigare men någon gång senare, nämligen om vederbörande inte var tillräckligt mogen, eller inte kunde läsa etc. Få flickor konfirmerades senare, däremot hände det med pojksr.
 
Mellan Nordingrå och Härnösand är det bara 54 km - och det går utmärkt att ta sig mellan dessa ställen med båt. Dessutom fanns något av intresse för den blivande sjömannen Jonas i Härnösand: navigationsskola - och därmed en stor hamn. Härnösand var alltså en betydande sjöfartsstad; bl.a. seglade man ner till Stockholm (eftersom Sverige hade urdåliga vägar). Man kan ju tänka sig att Jonas arbetade delvis ombord på någon liten fraktskuta innan han lyckades ta hyra för att vara borta hela 1860 (och den hypotetiska lilla fraktskutan kanske anlöpte Härnösand flitigt).
 
1860, till sjöss betyder att Jonas spenderade hela eller större delen av 1860 till sjöss. Kanske reste han i december 1859, kanske i januari 1860 - men hade datumen inte stämt bra med året, så hade det framgått (till sjöss fr. sept. 1859 till juni 1860). Så Jonas bör allt ha hunnit med att avla ett barn 1859, ett barn som föddes i maj 1860.
 
Om det var så att Edla var dotter till Jonas och tydligen hade ett gott förhållande till sin fars familj, så är det en indikation på en bra sak och en dålig sak. Den dåliga är att Edlas mamma troligen inte stämde in Jonas för tinget för att få underhåll. Den bra är att det inte alls är otroligt att Edla fick någon liten del av arvet efter Jonas.
 
Samtidigt kan man fråga sig varför Edlas mamma och Jonas inte gifte sig? Jonas var ju ogift då.
Det är också möjligt att Edlas mamma blev instämd inför tinget när hon väntade barn; Edla är född först 1860 och fram till 1864 var det brottsligt att föda barn uä i Sverige. Det sågs visserligen mellan fingrarna en hel del åtminsteone ett decennium eller två innan lagen ändrades, men det är trots allt värt att kontrollera.
 
Ingela

2011-01-15, 23:09
Svar #25

Utloggad Jörgen Ingman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 12:00
    • Visa profil
Jättestort tack för inspel och intressant information!!  
 
Trots att jag själv är född i grannlänet Jämtland är min kunskap om Västernorrland haltande :-( Har i alla fall märkt att patronymikon är mycket mindre vanligt i V-norrland än i Jämtland. Av mina jämtländska rötter har de flesta patronymikon, men så var de också nästan alla bönder så det förklarar väl det hela. Ett av några få undantag är bl annat fars sida där Ingman kommer ifrån, men det namnet kom med några inflyttade syskon från Glava i Värmland på 1800-talet...
 
Har försökt komma vidare med denna nöt idag men inte kommit så mycket längre. En intressant detalj dock, Bernhard Selander, eventuell halvbroder till Edla och som var dopvittne när Edla döpte en dotter 1893 var också dopvittne 1888 när systern Georgina döpte sitt första barn i Säbrå. Det är det enda av Jöns barn som fick barn innan Edla flyttade från Västernorrland, hade hoppats att Edla kanske skulle vara fadder men den möjlighten sprack. Tror inte hon åkte från Norrbotten till V-norrland för att vara dopvittne senare när de andra av Jöns barn fick barn.
 
Ja, man kan fråga sig varför Jöns/Jonas (dvs om han nu är fadern) och Katarina Sjödin inte gifte sig. Jag har studerat Katarinas vidare liv och fick för mig att hon kanske inte var den sorten som gifte sig. Hon förblev ogift men 1868 fick hon en oäkta dotter till som dog vid 7 års ålder. 1863 flyttade Katarina från Sundsvall till Stockholm. Sen dyker hon upp 1866 som inflyttad till Dädesjö i Småland från Göteborg. Senare samma år flytt till Agunnaryd, också i Småland. Sen vidare till Danmark 1867 och 1868 tillbaka igen till Agunnaryd. 1878 emigrerar hon till Amerika och 19 år senare, 1897 flyttar hon tillbaka till Agunnaryd. Hon flyttar hem tillsammans med en man (född i Agunnaryd) som också varit i Amerika och de måste helt enkelt ha varit sambos. Hon dör sen 1905 i Agunnaryd.
 
Nästa steg blir att se om det finns nån bouppteckning efter Jöns (Jonas) och sen om det möjligen var någon tingssak angående att Katarina fick barn ogift eller kanske underhållssak. Men var inte lagen så att om man födde utanför socknen så slapp man straff? I detta fallet bodde ju Katarina i Härnösand men födde i Sundsvall dit hon flyttade under graviditeten. Vet inte hur det räknas?
 
Jag har en känsla av att Jöns, trots allt, är fadern, men än fattas nåt bevis som bekräftar det.....  
 
Var det bouppteckningar även efter arbetare på den tiden? Vet ni hur jag kommer åt bouppteckningarna för Härnösand? På SVAR fanns inte Västernorrland med. Hoppas jag inte behöver åka ända dit för att kolla :-) ?
Jag har de sista åren i stort sett endast forskat på mina norska anor och där finns allt tillgängligt gratis på internet och jag har inte riktigt koll på hur det funkar i Sverige.
 
Sen om bouppteckningen inte lyckas ska jag kolla om det finns nån tingssak, antingen bidragsärende eller att Katarina straffades för att hon fick barn. Måste jag leta i alla tre orterna Nordingrå, Härnösand och Sundsvall? Kan berätta att jag av en slump i ett annat fall där barnet föddes innan vigseln i vigselboken hittade ett intyg där mannen erkände sig som far till det oäkta barnet :-)
 
Mvh,
Jörgen
Mvh,
Jörgen

2011-01-16, 15:46
Svar #26

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Bouppteckningar skulle göras efter alla, men tidigare - på 1700-talet - kunde det vara lite si och så med det om man redan tidigt kunde avgöra att det inte skulle bli någon behållning i boet. Från mitten av 1800-talet kan man dock vara ganska säker på att finna bouppteckningar.
 
De bouppteckningar som ännu inte hunnit skannas beställer man via Riksarkivet, http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=17462
Har man alla korrekta uppgifter, dvs fullständigt namn, fullständigt födelsedatum, fullständigt dödsdatum och dödsort, så kostar det vanligen ingenting - särskilt inte om man bara vill ha första sidan där släktskap står och vill ha svar per email.
 
Ja, det fanns ju en tankeriktning i Sverige om jämlika förhållanden etc.; Almqvists Det går an hade ju kommit ut 1839 och publicerats i flera olika utgåvor. Så visst, Katarina kanske föredrog att vara ogift och myndig och reda sig själv. Med tanke på resorna hon företog så verkar hon ha gjort det också!
 
Nja. Så här var det med att föda barn ogift: varken barnmorska eller läkare fick efterforska moderns identitet. Däremot var det prästs, sexmäns och länsmans skyldighet att kontrollera och anmäla om någon väntade eller födde barn ogift. Därför reste de som kunde iväg till en stad - där de inte kunde identifieras och där myndigheterna inte kunde hålla reda på befolkningen lika exakt som på landet - så snart det blev risk för att det skulle synas att de var gravida. Kvinnan behövde alltså inte ha fött barnet för att bli anmäld.
I princip blir det till att leta på alla ställen Katarina uppehöll sig från ca femte graviditetsmånaden till några månader efter barnet fötts. Men jag skulle inte tro att hon blev anmäld i städerna.
 
Att föräldrarna gifte sig efter barnet föddes var delvis en annan sak; den blivande maken måste erkänna barnet som sitt för att det skall legitimeras i och med giftermålet.
 
Ingela

2011-01-17, 12:06
Svar #27

Utloggad Jörgen Ingman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 12:00
    • Visa profil
Stort tack før länken till bouppteckningarna!
 
Mvh,
Jørgen
Mvh,
Jörgen

2011-01-29, 21:07
Svar #28

Utloggad Jörgen Ingman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 12:00
    • Visa profil
Hej igen!
 
Har tyvärr inte kommit längre med denna utredning. Det visade sig att Jöns Selander inte hade någon bouppteckning, i alla fall ingen som hittades. Inte heller hans fru som dog långt senare hade någon.
 
Har under tiden också upptäckt att Katarina Sjödin faktiskt var same. Vet inte om det kan hjälpa något i utredningen om hennes dotters far?
 
Och något totalt helknäppt faktiskt med två generationer bakåt från Katarina Sjödin. De samerna var från Föllinge i Jämtland vilket är mina hemtrakter!! Helt otroligt..... Jag är ju från Laxsjö vilket är grannsocknen till Föllinge och jag har redan anor i Föllinge, dock inga tidigare samer där. Världen är bra liten :-)  
 
Morfar (som var från Oslo) skulle bara ha vetat att han härstammade från trakten när han var i Laxsjö, Jämtland under kriget...
 
Mvh,
Jörgen
Mvh,
Jörgen

2011-11-14, 09:45
Svar #29

Utloggad Mikael Wennersten

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 235
  • Senast inloggad: 2018-08-03, 21:31
    • Visa profil
Logisk scenario?
 
Kan detta var möjligt. En adelsman får en oäkta son med en piga men sonen kan inte överta adelsnamnet.
Denna adelsmans svägerska släkt bakåt har ett släktnamn, så det släktnamnet får han överta. Kan detta förekomma?
Eller är det otänktbart scenario?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna