Smedsläktsnamn

[Ulf Berggren]

Detta är en fortsättning på en diskussion om smedsläktsnamn, som uppstått under
>Släkter>Smedsläkter>Dufwa
 
Min artikel om smedsläktsnamn finns i förbundets årsbok -98.
 
Som framgår av den har smedsläkter från 1600-talet ofta samma typ av namn som soldater. Dvs. de är ofta korta, t ex djurnamn. Där passar ju t ex Dufwa in.
Samband med soldater, t ex att en soldat blev smed, är inte lika vanligt, men förekommer.
 
Antalet smeder som tog släktnamn började öka redan ett par decennier in på 1700-talet. Under det århundradet tog ju också många andra hantverkare släktnamn. Smederna verkar dock ha varit tidigare ute, säkert just för att de så ofta var många på en och samma arbetsplats.

[Bertil Berglund]

Hej Ulf.
Tack för Ditt inlägg och den nya platsen för diskussion.
Det var ju intressant få veta att smeder tog släktnamn. Det visste jag inte men anade. Soldater tilldelades ju namn,vilket de nu ville det eller inte.  
Det som också är intressant är att ättlingar till dessa tagna namn fortsatte med samma namn. Som jag skrev i inlägg under Dufva, var att min första Dufva föddes 1743 men hade en äldre broder född 1736,som naturligtvis även han och övriga syskon hette Dufva.
Hur kan man få köpa den årsbok som Du nämner?
MVH Bertil

[Ulf Berggren]

Boken säljs av Sveriges Släktforskarförbund.
Adresser etc finns här i Rötter, men jag kan ju ändå nämna att tfn-numret är 08-695 08 90.

[npelle]

hej Bertil! Min farfarsmormor hette Märtha Greta Dufva född 25/8 1839. Det tidigaste jag funnit namnet Dufva är en Anders Nilsson (Dufva) född 1671. Anders Nilsson (Dufvas) far hette Nils Nilsson Varg, född 1640.  
 
            hälsn. n´pelle

[Peter Funke (Fun)]

Forts. på diskussion under Visnum ang. smednamn,
Ulf Berggren skrev:
 
Smeder tilldelades inte namn. Däremot tog de ibland ett nytt namn trots att de redan hade ärvt ett släktnamn, ofta vid inskrivningen som lärgossar.  
Ibland bytte de för att namnet blivit otidsenligt. I andra fall kan man tänka sig att de inte tyckte det gamla namnet passade smedsyrket.  
Fast det finns även en smedsläkt Roos...  
_ _ _
 
Jag vill anknyta till resonemanget med en fråga om någon känner till om det skrivits något om namnskicket inom andra yrkeskategorier? Främst tänker jag på pappersbruken, där det verkar som om delvis samma principer gällde. Enligt obekräftad uppgift var anledningen till att mitt efternamn kom i släkten att det fanns flera Karl Karlsson på det pappersbruk där min farfar arbetade, och att han uppmanades att ta ett annat namn.
Ett annat sätt att skilja personer åt är ju annars smek-, ök-, eller klicknamn, vilket inte bara fanns på bruken. Hos hamnarbetarna gick ju detta t.o.m. så långt att man nästan bara kände varandra genom tillnamnen. Jag undrar därför om detta även förekom på bruken, eller om
tillnamnen är en senare tids påfund?

[Peter Funke]

Jag uttryckte mig nog lite oklart i avslutningen av mitt inlägg: tillnamnen förekom alltså i bruksmiljön på senare tid, vad jag undrar är om detta förekom även längre tillbaka i tiden, och om det finns någon dokumentation om när de uppstod i mer frekvent omfattning?

[Ulf Berggren]

Uppenbarligen förekom sådana längre tillbaka, eftersom sådana namn ibland gav upphov till smedsläktsnamn, precis som för andra släktnamn på 1600-talet.
En källa där man kan läsa lite om tillnamn o dyl är
Personnamnsboken av Marianne Blomqvist
(se Rötters litteraturavdelning, där det finns
en länk om den).