ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Två förnamn i kyrkböckerna  (läst 481 gånger)

2009-10-01, 18:31
läst 481 gånger

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Har tillsammans med en forskarkollega brottats med att identifiera en Anna Maja som lär ha varit född 1780, men som inte förrän ca 1815, i hfl, namnges som Anna Maja. Förmodligen är hon bokförd som enbart Anna vid födseln.  
 
Vore intressant att få reda på när, och var, det första barnet ur allmogen gavs två förnamn i
födelseboken! Själv hittade jag efter en snabbgenomgång två stycken i Tegelsmora(C) 1794/1795, men redan 1784 för en pastorsdotter.
 
Ser fram emot många svar, baserade på era forskningsresultat!
 
Är framförallt intresserad av när modet med två namn nådde 'landsbygden', vilket sannolikt inträffade långt senare än i de större städerna!
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2009-10-01 19:06)

2009-10-01, 21:49
Svar #1

Utloggad Jimmy Dahlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 327
  • Senast inloggad: 2011-02-23, 23:17
    • Visa profil
    • www.dahlund.eu
Den första Dahlund med två förnamn var Greta Kajsa Dahlund född 1821-09-29 i Valbo (X), Grååsen. Intressant i sammanhanget är att hennes farmor Margareta Catharina Hedmarck (fadern Petter Hedmarck var skomakare) född 1770-04-01 i By (W), Horndal kom att kallas Greta Persdotter efter vigseln med Olof Larsson/Dahlund 1796-09-25 men man glömde inte bort det fullständiga namnet när barnbarnet skulle namnges.

2009-10-01, 23:36
Svar #2

Leif R. Blom

Leif, med hjälp av KGF, så hittade jag dessa flickor. Kanske inte precis allmoge, men landbygden. Min erfarenhet är att flickor fick två förnamn tidigare än gossar. Även vad beträffar icke allmoge.  
Rydaholm (F) född 1699-12-03 Anna Beata, far sventjänare Johan, mor Catharina Johansdotter, Tryggarp. Föraren Anders i Hössjömåla, Urshult får en Anna Maria 1692 och där anges ingen mor. Kanske mindre allmoge?
I min egen släkt får min ff ff ff Olof två döttrar i Vrigstad, Brita Stina f. 1752 och Ana Elisabet f. 1758. Men han var också militär, regementshovslagare. Sönerna har bara ett namn.
Mvh Leif R.

2009-10-02, 06:45
Svar #3

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Hej,
 
I min släkt är det nog Katarina Elisabet Johansdotter, född 4 december 1737, död 25 juni 1810, dotter till ryttaren och rusthållaren Johan Göransson Hultman (ca 1700-1780) och Anna Brita Olofsdotter Edman (1717-1771). Dock är det väl tveksamt om detta verkligen är frågan om allmoge. Anna Brita Olofsdotter Edmans mor (Katarina Elisabet Johansdotters mormor) var adlig och hette Katarina Elisabet Stålhammar (1680-1730).
 
Mvh
Anders Karlsson

2009-10-02, 17:53
Svar #4

Utloggad Carina Lundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1407
  • Senast inloggad: 2020-01-01, 23:10
    • Visa profil
    • www.lundinsslaktforskarservice.se
Hej  
 
Vi har i vår ägo Tierps-boken; Tierp en sockenbeskrivning, tryckt 1975, och i den står den att läsa om namnskicket; personnamn. sid 122
 
1772, en uppländsk präst karaktiserar namnskicket så här:
Namngivningen var mycket bunden( åtminståne i Tierp); de gamla var mycket omtänkta att giva sina barn sådane namn, som kunde tjäna dem själva till en uppmuntran till dygdiga gärningar...nu giver man sina barn fars, farfars, och farfarsfars namn.
Ca 10 flicknam och 14 pojknamn.
En väg ur denna namnfattigdom, erbjöd sig nu genom att man tog upp en namngivningssed, som utvecklats i det svenska samhällets övre skikt och hos städernas borgare.
Man började ge barnen 2 namn vid dopet.
1788 döpts 66 flickor och av dessa fick endast 11 parnamn som Anna Brita, Katarina Margareta osv.
Av 80 döpta pojkar fick endast 3 st parnamn. Bland dessa  pojkars föräldrar var ingen bonde utan hörde hemma i borgerligt samhällsskikt: bokhållare, klockare och sockenskräddare.
Även i den fortsatta utvecklingen kom främst flickorna att få parnamn. För pojkarnas del dröjde det.
Denna namngivning med parnamn utvecklas då det gäller flicknamnen under 1800-talets första del och utvecklingen kan följas i födelse. och dopböcker. Omkring 1850 är detta namnskick färdigbildat för flickornas del.
 
En över stora delar av vårt land utbredd princip för namngivning var att låta barnen i en syskonskara erhålla namn, sm bars eller burits inom släkten. Bland syskonskarans man finns därför farfars, farmors, morfars och mormors, samt fars och mors namn om barnen är  tillräckligt många. Det tillhörde ovanligheterna att  denna sed bröts.
Om det någon gång var så många barn att man kunde gå utanför släkten, kunde ett nytt namn tagas. Valet av detta berodde på födelse- eller dopdagens namn i almanackan eller på vad någon av faddrarna kunde heta.

2009-10-02, 18:52
Svar #5

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Då Tegelsmora ligger ca halvannan mil från Tierp, borde förhållandena vara i stort sett desamma. En snabbsökning efter 'parnamn' i Tegelsmora C:2 resp C:3, gav följande resultat (med reservation för ev. felräkningar):
 
1760: 0
1770: 1 av 17 (flicka)
1780: 1 av 17 (flicka)
1790: 3 av 22 (flickor, varav en dotter till en dräng)
1800: 4 av 41 (flickor)
1810: 8 av 24 (flickor)
1820: 18 av 30 (14 flickor och 4 pojkar)
 
En titt i Riddarholmen C:1, 1760, ger resultatet 24 flickor och 21 pojkar av totalt 66 födda!
 
Resultatet matchar som förväntat vad som skrevs om Tierp, och i stort sett i linje med Jimmys, Leifs och Anders' inlägg ovan.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2009-10-02 18:56)

2009-10-02, 23:51
Svar #6

Leif R. Blom

Att man döpte efter faddrar har jag två bra exempel på. Visserligen från Finland men svenska bättre familjer:
1726 den 4 mars föds assessoren Lars Johan Ehrenmalms o fru Elisabeth Åkerhielms från Saustila i Sagu lille son och döps till Germund. Vittn. Hr Baron och Präsident Germund Cederhielm, Hr assessor Schyttz, Hr häradshövding Nordberg, Hr secret. Lilliecreutz, fru överstelöjtnantskan Charlotta Pfeiff et Blom fr. Meldola, fru Lilliegren, fru Cederhielm. och
Den 26 dec. 1739 på Wista i Pemars by där Ländsman Christoffer Sevoons och Brig. Maija Fingerroos dotter Regina döps.  Vittnen Regina Apolloff, Anna Stina Reinck, Gustaf Otto Mauritz Brakel, fröken Yxkull, öl. Blom och hans fru Nora.Man kan då notera att barnen bara får ett namn, som faddrarna.
Mvh Leif R.

2009-10-03, 03:44
Svar #7

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Man kan inte jämföra namnskick från olika sociala klasser; det var mycket olika. Två förnamn är känt så tidigt som runt 1600 för adeln.
 
När det gäller två (eller flera) förnamn för allmogen var det i hög grad lokalt, och berodde delvis på allmogens egna seder, men också på vad kyrkoherden ansåg lämpligt eller inte. I vissa socknar är det framförallt flickor som får två namn, i andra pojkar, på några ställen är det jämnt fördelat och på vissa ställen förekommer det knappt alls, även långt fram i tiden.
 
Allmänt sett var man snabb på att anamma nya namnskick i Norrland (där det t.ex. förekommer familjenamn bland allmogen redan i början av 1800-talet) och ytterst konservativ i Västsverige. Men undantag finns alltid, och när man hittar en socken som avviker mitt ibland en rad andra, så kan man misstänka att prästen just i den socknen hade ett fast grepp om menigheten.
 
Ingela

2009-10-04, 19:47
Svar #8

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Familjenamn bland allmogen i början av 1800-talet är väl inte så tidigt? Visserligen var familjenamn ovanliga, men visst förekom de. Tittade precis i några husförhörslängder från mitten av 1700-talet från Söderbärke i södra Dalarna och där såg jag exempel på några familjenamn inom allmogen, redan vid den tiden.
 
Mvh
Anders

2010-04-05, 20:25
Svar #9

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Hittad en dräng vid namn Karl Gustav Larsson i Balingsta C:1 1698-1740 (bild 132/sid 257), som den 29 oktober 1727 vigdes med pigan Brita Karlsdotter Tellman. Denne Karl Gustav Larsson måste ha varit född kring sekelskiftet 1700. Är inte det väldigt tidigt? Balingsta ligger förresten i Uppland, sydväst om Uppsala.
 
Mvh
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkar 2010-04-05 20:28)

2015-10-18, 02:44
Svar #10

Utloggad Maj-Len Ahlskog

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 54
  • Senast inloggad: 2020-05-13, 18:24
    • Visa profil
När jag tittar i boken om mina förfäder (bönder i Kvevlax, Finland) så verkar två namn komma sent. Den förste mannen med dubbelnamn på hemmanet är en Johan Erik (född 1812). Just den kombinationen blir populär. Den första kvinnan Maja Beata föddes år 1800. Nästa är Maja Greta född 1813. Sedan föds flera Anna Maria. (Det gäller alltså personer födda el ingifta till ett visst hemman.)

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna