ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Gårdsnamn i Dalarna  (läst 8093 gånger)

2000-05-16, 20:52
läst 8093 gånger

Erik Karlsson

Hur fungerar det med gårdsnamnen i Dalarna? Ärvdes de alltid efter fadern utifrån var man bodde? Bytte man namn när man flyttade? Kan någon reda ut detta för mig?
 
Erik.

2000-05-17, 21:27
Svar #1

Leif Mörkfors

Hej Erik ! Det finns inga helt givna regler men på de flesta dalagårdarna jag har stött på så ärvs gårdsnamnet inte alltid mellan far och son utan också mellan svärfar och måg beroende på var den nya generationen bosätter sig.  
Exempelvis så gifte sig min morfars farfars farbror Sigfrids Olof med Gommel Karin och bosatte sig i hennes föräldrahem, han bytte då namn till Gommel Olof och hette så resten av sitt liv. När nya gårdar skapades på befintliga fastigheter tog sönerna gårdsnamnet med sig vilket innebar att flera gårdar fick samma gårdsnamn. Dock ingen regler utan undantag. I Venjans socken är förhållandena nästan enbart så att man plockar med sig gårdsnamnet från far till son i majoriteten av fallet oavsett var man bosätter sig.
Mvh
Sigfrids Leif Mörkfors

2000-05-18, 07:31
Svar #2

Utloggad Karin Jegelius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 716
  • Senast inloggad: 2022-05-24, 13:28
    • Visa profil
Hej Leif! Jag har också anor i Dalarna (Boda bl a). Hur gick det när en DOTTER gifte sig och flyttade till en ny gård, fick även hon byta till det nya gårdsnamnet, eller var det bara sönerna?
Hälsningar från
Karin på Katarinaberget

2000-05-18, 07:52
Svar #3

Utloggad Torbjörn Näs

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1857
  • Senast inloggad: 2022-08-04, 15:40
    • Visa profil
Karin, det är mycket ovanligt att gifta kvinnor över huvud taget benämns med gårdsnamn i vart fall i ovansiljansområdet, vad jag däremot noterat i de äldre längderna (1600-talet) är att, när de blivit änkor så antecknas de ofta med sitt ursprungliga gårdsnamn. Varför man kan anta att de behåller sin ursprungliga gårdsnamn, även om de inte skrivs ut i kyrkböckerna.

2000-05-18, 11:44
Svar #4

Utloggad Karin Jegelius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 716
  • Senast inloggad: 2022-05-24, 13:28
    • Visa profil
Hej Torbjörn, det var länge sedan! Jag måste passa på och tacka Dig än en gång för all hjälp jag fick av Dig med mina Sollerön/Våmhus-anor! Efter mycket om och men så gjorde jag mig av med min Mac, och skaffade PC istället, och för några månader sedan blev jag medlem i DIS, så jag är nu lycklig ägare till DISGEN 7.0, vilket definitivt har underlättat min släktforskning. Jag har nog sett att Ditt namn har figurerat här i anbytarforum, men jag har inte haft tillfälle att säga hej förrän nu. Faktiskt så tänkte jag passa på att fråga ett par saker. När folk från Sollerön gifte sig, vart gifte dom sig då? Samma sak med folk från Våmhus, i vilken kyrka gifte dom sig, eller fanns det flera att välja på? Jag tänkte bara se till att giftoplatsen blev rätt när jag matar in uppgifter i datorn.
Hälsningar från Karin

2000-05-18, 13:34
Svar #5

Utloggad Torbjörn Näs

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1857
  • Senast inloggad: 2022-08-04, 15:40
    • Visa profil
Karin, såväl sollerö- som våmhusbor gifter sig dels i den egna hemkyrka (Sollerön och Våmhus) och dels i moderkyrkan i Mora.
Våmhus- och bonäsborna kan man också hitta i Älvdalens vigsel- och speciellt i dopböcker, det är framför allt under sommarmånaderna då de var borta i sina långfäbodar som ofta ligger långt norrut, närmare Älvdalens kyrka än hemkyrkan.

2000-05-19, 22:41
Svar #6

Utloggad Stefan Jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2071
  • Senast inloggad: 2022-08-02, 09:48
    • Visa profil
Karin Jegelius
 
Om kyrkorna/kapellen på Sollerön och i Våmhus kan du läsa i Mora. Ur Mora, Sollerö, Venjans och Våmhus socknars historia 2 sid 321-590.  
 
Stefan Jernberg, Karlstad

2000-09-20, 16:49
Svar #7

Utloggad Per Schröder

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 414
  • Senast inloggad: 2017-08-21, 00:41
    • Visa profil
Hej!
Jag vill återknyta till rubriken och har sett i Sveriges Dödbok att de kvinnor som kanske var födda med ett gårdsnamn (åtminstone hade fadern och bröderna detta) har fått sin makes gårdsnamn i Dödboken när de avlidit. Är/var detta något vanligt förekommande, eller har det blivit något fel vid inregistreringen, eller vad. Tacksam för synpunkter. Hälsningar Per Schröder

2000-12-10, 23:16
Svar #8

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Min farfars mormors farfar hette Löpare Eric Andersson född 1753 i Melby, Hedemora landsförsamling. Hans far och farfar benämndes också Löpare. Alla tre var från Melby. Vilket ursprung kan detta tillnamn ha? Kan det vara ett gårdsnamn eller någon form av yrke?

2000-12-11, 01:18
Svar #9

Utloggad Jojje Lintrup

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1204
  • Senast inloggad: 2014-12-16, 14:51
    • Visa profil
En kvalifiserad gissning: Löpare låter som ett soldatnamn, och just soldatnamn är ursprunget till många gårdsnamn i Dalarna. Kolla om inte den förste löparen var soldat!

2001-01-13, 07:45
Svar #10

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Mysteriet med Löparen är löst.
Tack för reaktionerna på min efterlysning betr Löparna från Melby(Mälby). Jag fick ett uttömmande svar från P-O Nordell i Falun. Min farfars mormors farfars farfar hette Eric Persson Löpare och var soldat i Sörbo roteby i Melby. Han var född 1693(ev 1695) och blev soldat 1714. Han stred i Norge 1718 och tjänstgjorde vid kustförsvaret i Gävle 1721. År 1728  slutade han som soldat - Karlen hade torrvärk i benen och sjuklig. Kasseras. Jag kommer att fortsätta forska efter mera detaljer om denne soldats familj.

2002-05-11, 14:51
Svar #11

Carin Fredsdotter almström (Fredsdotter)

Jag vill återgå till diskutionen om gårdsnamn och det här med att kvinnor och barn inte skrivs med gårdsnamn. Jag har uppfattat att det är gården som har namnet och folket som bor på den gården har det namnet så när kvinnan blir änka så står gårdsnamnet före henne, har jag fel?
 
Det förekommer också att gården byter namn, eller är det den inflyttade mågen som bygger eget på gården och tar med sig sitt Gårdsnamn eller tar ett nytt Gårdsnamn?
 
Jag har skrivit in alla mina Dalaanor med Gårdsnamn Förnamn och Patranyikon, t. ex. min mfm LarsOls Brita Andersdotter. Jag har alltid använt Gårdsnamnet efter den Gård där personen är född eftersom det är där man letar efter personen första gången. Är det någon som har en åsikt om det?
 
Skulle vara bra om det fanns någon gemensam praxis vad det gärller registrering av gårdsnamn som namn.
 
mvh Carin

2002-05-11, 20:23
Svar #12

Utloggad Jojje Lintrup

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1204
  • Senast inloggad: 2014-12-16, 14:51
    • Visa profil
Smaken är som baken...
Jag tror att de flesta släktforskare föredrar att också sätta ett gårdsnamn framför kvinnorna, som åtminstone i Ovansiljan nästan undantagslöst uppträder utan sådant. Det troliga är faktiskt att man i dagligt tal använde just gårdsnamnet också för kvinnor, i alla fall i slutat på 1800-talet. Det talar t.ex. Zorns tavlor Kål Margit, m.fl. för.
Detta bruk är ändå inte helt belagt bakåt i tiden, då kvinnor i kyrkböckerna uppträder utan gårdsnamnen. Därför finns det idag en del kända släktforskare i Dalarna, bl.a. Torbjörn Näs, ordförande för Dalaförbundet, som konsekvent skriver kvinnonamnen utan gårdsnamn.
Själv föredrar jag att bruka gårdsnamn för bägge könen.
Det viktigaste när det gäller gemensam praxis för gårdsnamn, är att det slutar betraktas som ett förnamn i register av olika slag, t.ex. dödskivan. Där kan gårdsnamn som bygger på kvinnonamn, t.ex. Katrin, Elin, Barbro, etc. bli betraktade som förnamn på de män som brukar gårdsnamnet, och Jannes bli ett kvinnonamn...

2002-05-11, 23:11
Svar #13

Stefan B Öst

Mina anmödrar i Svärdsjö, Ål och Gagnef har, vad jag kan minnas, skrivits med sina Gårdsnamn.

2002-05-12, 12:00
Svar #14

Utloggad Torbjörn Näs

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1857
  • Senast inloggad: 2022-08-04, 15:40
    • Visa profil
Eftersom mitt namn nämns i diskussionen så vill jag gå in och korrigera Jojje lite. Jag är inte alls konsekvent vad det gäller att (inte) sätt gårdsnamn på kvinnorna.
Där jag kan belägga att en kvinna antecknats med gårdsnamn så skriver jag också ut det. Däremot sätter jag automatiskt inte hennes faders, eller makes gårdsnamn på henne.
Jag vill heller inte hålla med Carin ovan om att änkor uteslutande omnämns med sin avlidne makes gårdsnamn. Det finns otaliga exempel från mina intresseområden (Mora och Orsa) där änkan omnämns med sin faders gårdsnamn. T.ex Bälter Jon Jonssons (1623-1693) änka i Slättberg, Orsa som i dödboken [Orsa EI:1 1694 #14] kallas Jämpt h. Cherstin i Slettberg Men i hfl aldrig kallas annat än Kerstin.

2002-05-13, 21:12
Svar #15

Utloggad Elisabeth Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 185
  • Senast inloggad: 2017-11-15, 23:05
    • Visa profil
Jag har en stor del av mina anor i Järna socken och har därför stött på många gårdsnamn.  
Bland annat har jag ett exempel på ett gårdsnamn som flyttat från den ena ändan på socknen till den andra. Grop Nils Nilsson föddes i Skamhed och gifte sig 1805 med Karin Olsdotter ifrån Snöå by. Så småningom bosatte de sig vid hennes föräldrahem och gårdsnamnet har sedan dess varit Grop.
 
Ett annat exempel är Dalkarls Erik Ersson f.1800 som 1869 helt plötsligt får ett nytt gårdsnamn utan att mig veterligen flytta. I husförhörslängden finns han och hans bror med det nya gårdsnamnet Halvars. Vet ej vad som föranledde detta byte. Namnet Dalkarls kom från farfadern som var soldat Olof Erlandsson Dalkarl f. 1722 i Råda, Värmland (se Gunde Svans antavla här i anbytarforum).
 
Jag brukar bara skriva ut gårdsnamnet om de är angivna i kyrkböckerna. Sålunda använder jag inte gårdsnamn för kvinnor eftersom de ej skrivs i kyrkböckerna.
Ett annat problem är hur man ska skriva dem i ett släktforkarprogram. Själv använder jag MinSläkt och skriver ihop det med förnamnet, men helst skulle jag vilja ha det som ett eget fält.
Trots dessa problem är det roligt med gårdsnamn eftersom många av dem fortfarande används. Dessutom blir det lättare att hålla isär personer och familjer än om man bara har patronymikon.
 
/Elisabeth

2002-05-13, 22:20
Svar #16

Carin Fredsdotter almström (Fredsdotter)

Hej Torbjörn,
 
Jag skrev inte att kvinnor utelsutande skrevs med gårdsnamnet efter maken jag ställde det som en fråga. Däremot har jag skrivit barnen med det gårdsnamn som gällde vid pesonens födsel oberoende av kön, så jag har aldrig ändrat gårdsnamnet eftersom man nästan alltid söker personen vid den tiden som dom föds och då är gårdsnamnet en tillgång. Om jag ändrat så finns båda gårdsnamnen med på något sätt.
 
Jag vet inte hur riktigt det är men jag tycker att det är en smidig lösningen.
 
Jag  är fortfarande intresserad av hur ni andra löser problemet och hur ni argumenterar för varför?
 
Däremot om någon, i de flesta fallen en man, tagit sig ett eget gårdsnamn och är först med det så har jag skrivit in honom med det nya gårdsnamnet.
 
Däremot så vet jag att här nere i Rättvik och Boda så är kvinnorna skrivna med makens gårdsnamn på andra hälften av 1900-talet.
 
mvh Carin

2003-02-19, 18:36
Svar #17

Utloggad Lennart Mårding

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2008-11-19, 22:01
    • Visa profil
Jag har inte tagit del av den här debatten förrän nu, men skulle vilja tillföra några synpunkter. Gårdsnamnen har nog använts i vanligt tilltal i alla tider, både för män och kvinnor. Säkerligen användes i  sådana sammanhang inte patronymikon. Namnskicket tycks ha rönt ett betydande motstånd hos prästerna. I Rättviks kyrkböcker uppträder gårdsnamnen först mot mitten av 1700-talet och då enbart i husförhörslängderna. Omkring 1800 används gårdsnamnen allmänt även i födelse- och vigselböcker - men då enbart för mannen. Efter ytterligare att par decennier skrivs även kvinnans namn med (födelse)gårdsnamn i vigselböckerna. Även i dödböckerna skrivs nu gårdsnamnen ut för kvinnor, men då är det mannens gårdsnamn som anges. Av naturliga skäl skrivs inte kvinnans namn ut i födelseböckerna.
 
Det förefaller som om praxis skiljer sig åt mellan olika socknar.  Man kan fråga sig i vilken utsträckning detta kan härledas till prästernas inställning.
 
En fördel med att använda gårdsnamnen vid registrering av personer är att detta ofta är enda sättet att skilja på alla Anders Anderssöner etc. Jag har gjort så att jag skriver ut gårdsnamnen  fr.o.m att dessa noteras i husförhörslängderna.  Dessförinnan - tyvärr inte konsekvent - skriver jag gårdsnamnet inom parentes.

2003-08-21, 09:22
Svar #18

Utloggad Kaj Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 586
  • Senast inloggad: 2022-04-21, 20:44
    • Visa profil
En liten fråga om gårdsnamn i Dalarna:
Skriver man in det som efternamn, t ex
Anna, Busk Johansson? Det verkar ju litet konstigt att skriva Busk Anna som förnamn?
 
Kaj Larsson

2003-08-21, 09:38
Svar #19

Utloggad Sigfrids Leif Mörkfors

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 800
  • Senast inloggad: 2022-04-05, 10:30
    • Visa profil
Hej Kaj ! Gårdsnamnet skrivs före förnamnet. Själv heter jag Sigfrids Leif Mörkfors efter min morfars farfars farfars farfas far länsmannnen Sigfrid Nilsson så Busk Anna är helt rätt formulering !!!
Mvh
Sigfrids Leif

2003-09-05, 23:43
Svar #20

Mikael Hellman (Mhellman)

Min morfars far hette Gräfnings Anders Persson (1880-1952) och kom från Siljansnäs, närmare bestämt Västra Björken. Jag undrar om någon känner till ursprunget/betydelsen av gårdsnamnet Gräfnings? Kanske någon Siljansnäs-bo har någon förklaring på detta?
 
Gräfnings Anders var själv snickare, hans far snickare och hemmansägare,  farfar hemmansägare och farfars far Gräfnings Per Persson (1789-1848) var ordningsman i Västra Björken. Jag har svårt att på något sätt få det att höra ihop med något eventuellt yrke den äldste Gräfnings kan ha haft. Den äldste jag har antecknat var ordningsmannen ovan - född och död i Västra Björken.
Id?er/spekulationer?

2004-08-03, 10:54
Svar #21

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Var kan gårdsnamnet Malt komma ifrån? Malt Per Persson (1759-1831) föddes i Grangärde, där han även dog (i Broby). Hans son som kallades Malt Anders Persson (1796-1880) föddes i Broby, Grangärde och dog i Stimmerbo, Norrbärke. Sonsonen Herman Andersson (1822-1885) hade på något ställe (Malt) tillagt till sitt namn. Har gårdsnamnet Malt någon koppling till Broby, Grangärde och vad skulle Malt kunna syfta på?
 
/Anders

2005-06-26, 17:58
Svar #22

Birgitta Almqvist (Baq)

Sparr i Våmhus och Snibb i Gagnef.  
 
Kan någon säga något om dessa gårdsnamns ursprung? Min svärmor var Sparr Elida Larsdotter, f. 12/12 1880, dotter till Sparr Lars Andersson f. 2/6 1855 i Våmhus och Johanna Sofia Johanna Olofsdotter Polkander 18/3 1856.  
 
Enligt ett par inlägg 2003 av bl a Torbjörn Näs kan sparrarna härstamma från Anders Jönsson Sparf (1635-1676), våmhus alt. Per Jönsson Sparf (1625-1707) i Bäck. Kan dessa herrar Sparf möjligen vara av vallonsläkt? Många kom ju till Sverige från bl a Tyskland och Belgien under 1600-talets första hälft, samtidigt med hugenotterna från Frankrike.
Släkten Snibbs ursprung vet jag inte heller  ingenting om . Om du vet så hör av dig.
 
Birgitta

2005-06-26, 18:34
Svar #23

Utloggad Inga-Britt Nyström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 105
  • Senast inloggad: 2012-11-10, 21:45
    • Visa profil
    • www.norum.st
Sparf är ett soldatnamn i Orsa kompani dit även Våmhus tillhörde.

2005-06-27, 17:29
Svar #24

Birgitta Almqvist (Baq)

Inga-Britt Hej och tack för ditt inlägg. Nå att Sparf var soldatnamn var lanske ingen nyhet, men har du flera tips om varifrån den förste Sparf kom till Dalarna och var indelt soldat i Orsa så är jag ännu mer tacksam.  
 
Var kanske hans härkomst okänd som så många andras under 1600-talets invandring.Kanske vi hörs igen Om snibbarna kanske den gången.
 
Det är nog hos Sparr/Sparf/ jag kan finna den information jag främst söker, nämligen om den första Sparf och om möjligt vilket hans civila namn var av vallonsk härkomst.
Vänlig hälsning
Birgitta

2005-06-27, 22:32
Svar #25

Utloggad Inga-Britt Nyström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 105
  • Senast inloggad: 2012-11-10, 21:45
    • Visa profil
    • www.norum.st
Hej Birgitta! Den första soldaten som bar namnet Sparf under det yngre indelningsverket hette Hans Eriksson och blev antagen 1678. Jag har tyvärr inga personuppgifter på honom.
 
Vänligen/Inga-Britt

2005-06-28, 11:49
Svar #26

Birgitta Almqvist (Baq)

Inga-Britt! Tack för din info om den förste Sparf alias Hans Eriksson. En välkommen pusselbit!
Birgitta

2005-06-28, 11:56
Svar #27

Utloggad Stefan Jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2071
  • Senast inloggad: 2022-08-02, 09:48
    • Visa profil
Birgitta Almqvist !
 
Varifrån har du fått uppgiften att soldaterna Anders och Per Sparf i Våmhus var valloner ?
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

2005-07-08, 16:46
Svar #28

Birgitta Almqvist (Baq)

Stefan! Jag utgår faktiskt från att en bror till min make bar vallonska, mörka väl utmejslade drag som är typiskt  vallonska.  
 
Min sonhustus familj är belgiska vallonättlingar och i den familjen finns,på samma sätt som i min makes, en som avviker från de övriga, mörk med utmejslade drag. Det har sagts mig eller så har jag läst det, att en åtminstone en familjemedlem i varje generation brukar bära dessa speciella drag. Amsagor utan vetenskapligt kan tyckas men värt att kolla efterson varje sten vi vänder på kan dölja guldkorn såväl som luftbubblor.  
 
Louis de Geer, mannen som i högsta grad kan ta åt sig äran av vallonernas invandring till Sverige kom från Li?ge i Belgien och vallonerna i hans följe spred dig till flera landskap i vårt land, bl a till Värmland varifrån min makes mormor härstammade. Eftersom hon var sk oä vore det intressant att följa hennes mor respektive fars härkomst men dit har jag ännu inte kommit.
 
Sällan följer väl ett släktled en rak fåra så varför inte tänka sig att en ung kvinna från Värmland blandade sina gener med de hos en man i Våmhus, den Sparr som hon gifte sig med.  
 
Sparrarna är ju många och det kan väl tänkas att alla inte är ättlimgar till Sparf, det inser jag, men det vore intressant veta vilka som gör det och vilka som inte gör det utan som invandrat från andra länder.  
 
Birgitta

2005-07-09, 10:12
Svar #29

Utloggad Stefan Jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2071
  • Senast inloggad: 2022-08-02, 09:48
    • Visa profil
Birgitta !
 
Jag har ett antal personer i min antavla som kan räknas som valloner - trots det så bär jag inga mörka väl utmejslade drag. Den som var mörk i min familj var min farmor och hon har inga vallonska anor över huvud taget.
 
Med den erfarenhet jag har från att forska i Dalarna och framför allt i Ovansiljanssocknarna så vill jag påstå att bland bondbefolkingen i dessa socknar så har de knappast sitt ursprung längre bort än i grannbyn. I sämsta fall har de korsat sockengränserna men det är endast i undantag.  
 
När det gäller utrikes födda personer boendes i Mora storsocken så blir det före 1800 talet inte många alls. I Våmhus fanns det med säkerhet en enda - Regina Mårtensdotter (164(7)-1708)- Tyskssläktens stammoder i Våmhus och Bonäs.
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

2005-07-19, 00:35
Svar #30

Birgitta Almqvist (Baq)

Stefan!  
 
Vi har väl båda uttryckt oss ovetenskapligt, men den härkomst jag talar om menar jag är från slutet av 1500-talet och 1600-talet då bl a valloner och hugenotter invandrade liksom tyskar (Stora Kopparberg och Sala silvergruva),liksom belgare och fransmän, ryssar mfl.  
 
Det rör sig alltså inte från senare tid utan från mycket gamla rötter till de träd som senare växte ut skott och grenar på. Före 1800-talet skriver du, vilken tidsomfattning avser du då?  
 
Nån i ett tidigare inlägg i den här diskussionen förklarade att han var mörk men.. Det är inte mörk som är det väsentliga utan flera mer  sofistikerade kännetecken, men det verkar som en del människor anser att det är nedvärderande att ha särskilda drag? Så dumt.
 
Olika folkslag har förvisso karaktäristiska drag som ärvs ner i generation efter generation. Bland dem är människor med judiskt ursprung. Andra är människor med sydamerikanskt ursprung, andra åter hör till olika asiatiska folkslag. Jag har vänner i med judiskt ursprung, vänner i Korea, Indien, Grekland och latinamerika - visst tusan bär de med stolthet sitt folks särdrag nedärvt såväl biologiskt som socialt och kulturellt.  
 
Det är med dessa särdrag som med dialekter - de ger färg åt människor som talar dem och borde inte förvanskas. Två av mina barnbarn är mörkhyade - tror du att deras kroppsbyggnad och ansiktsdrag inte är nedärvda från sitt latinamerikanska ursprung?  
 
I en by i Dalarna var inaveln en gång i tiden så stor att alla som bodde där såg (ser)ut att vara kapade till lika längd.(nej det är inte en lustig historia, jag var i 47 år gift med en morakarl med huvudanor från Våmhus och Gagnef).  
 
Mer information om invandrade tyskar, belgare, skottar och livländare mfl bjuds i den intressanta utgåvan Tusen år av invandring. Svensk kulturhistoria, skriven av Ingvar Svanberg & Mattias Tyd?n. (Gidlund 1992). Rekommenderas.
 
Vet inte om du med Tysksläkten avser en grupp tyskar eller släkten Tysk. En av mina svägerskor hade en svåger vid namn Tysk, så den släkten är jag bekant med.
 
Birgitta

2005-07-19, 09:21
Svar #31

Utloggad Stefan Jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2071
  • Senast inloggad: 2022-08-02, 09:48
    • Visa profil
Birgitta !
 
Först av allt vill jag att vi håller oss på en acceptabel diskussionsnivå så jag väljer att inte kommentera stycket om dina barnbarns utseende.  
 
Jag har svårt att tänka mig att några få anor på 1500 eller 1600 talet skulle sätta några större spår i generna hos en person född på 1900-talet.  
 
När det gäller inaveln så är jag enig - i vissa församlingar så var in- och utflyttningarna inte speciellt omfattande. Följande kan man läsa i en bok om befolkningen i Våmhus (osäker på vilken bok det är men jag skall kolla med Bosse Lindwall)  
Våmhus mellan Mora och Älvdalen [vartill rasligt (och språkligt) även hör den stora byn Bonäs på andra sidan gränsen till Mora] är en mycket starkt rasblandad socken med enastående typväxling mellan olika byar, dock mest mörk. Blonda moratyper, tattartyper, tydalstyper och tröndetyper dominera nästan här envar i sin by, dock så, att genomsnittstypen väl i genomsnitt står närmast Orsa. I flera byar är befolkningen genom olyckliga gamla tattarinblandningar i föerning med inavel och genom enerom utvandring, i flera avseenden >>efterbliven

2005-08-19, 12:09
Svar #32

Ingri Anne-Marie Olovsdotter

I dagens Falu-Kuriren finns en artikel om en spelman som kämpat i många år för att ta sitt efternamn som gårdsnamn.
 
Citat:
Täpp Ida vann namnstriden  
Flerårig strid mot myndigheterna över - läsarna har stöttat henne  
 
RÄTTVIK
 
Täpp Ida Almlöf blir hennes namn. Det står klart sedan länsrätten backat i frågan och givit den välkända riksspelmannen rätt att ta sitt tidigare efternamn som gårdsnamn.
 
I tisdags förra veckan kom det glädjande beskedet i ett brev på posten.
 
- Det känns kul att få igenom det. Jag har kallat mig Täpp Ida Almlöf inofficiellt men det är jättekul att det nu är officiellt, säger hon.
 
Hela artikeln finns här:
 
http://www.falukuriren.se/artikel.asp?id=1347384

2006-01-04, 20:48
Svar #33

Utloggad Elisabeth Engström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 115
  • Senast inloggad: 2018-01-23, 20:33
    • Visa profil
Hej! Har precis börjat följa mina anor i Ore och har en fråga om gårdsnamns-användandet i och med att det är rätt nytt för mig. Har stött på en ana som benämns med 2 gårdsnamn. Malins & Hampus Jon Ersson. Hans far hette Malins Erik Jönsson. Jon Ersson gifte sig och flyttade till hustruns gård, hennes far hette Hampus Hans Ersson Unger. Har gårdarna slagits ihop på nå sätt eller la Jon helt enkelt till hustruns gårdsnamn till sitt eget när han flyttade dit? Det kanske är vanligt att man gjorde så, men det vore kul om nån kunde reda ut det för mig.
 
mvh Elisabeth

2006-02-06, 10:08
Svar #34

Utloggad Lennart Parknäs

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Jag är ny här på Anbytarforum och hoppas att jag skall hålla mig till reglerna. I ett inlägg av Elisabeth Johansson (Eljo) - måndag den 13 maj 2002 kl. 21.12: talar du/hon om  gårdsnamnet Grop i Skamheds by.  
Jag forskar på konstnären Aron Jerndahl. På hans frus sida Augusta Ullgren har jag fått mycket hjälp av andra inlägg.  
Men på faderns sida har jag problem. Hans far hette Grop  Lars  Andersson  född 1829-01-06 i Skamhed, Dala-Jerna. Han tog sig senare namnet Jerndahl efter hemsocknen. Fadern flyttade 1879-04-04 till Eskilstuna. Och där blir det stopp.
Är det någon som vet något mer?

2006-02-06, 10:39
Svar #35

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Kan denna familj i Sveriges befolkning 1890 ge tips om vidare forskning?
*****
Post 582045
 
Jerndal, Lars
Hemm:segare
 
f. 1829 i Järna (Kopparbergs län, Dalarna)
 
Gift man, far i familjen
 
Westra Wegred
Lerbo (Södermanlands län, Södermanland)
 
Födelseort i källan: Jerna Kopparbergs l.
*****
Post 582046
 
Jonsdotter, Brita
 
f. 1831 i Malung (Kopparbergs län, Dalarna)
 
h.
Gift kvinna, mor i familjen
 
Westra Wegred
Lerbo (Södermanlands län, Södermanland)
 
Födelseort i källan: Malung Kopparbergs l.
*****
Post 582047
 
Aron
Målare
 
f. 1858 i Enköping (Uppsala län, Uppland)
 
s.
Ogift man, barn i familjen
 
Westra Wegred
Lerbo (Södermanlands län, Södermanland)
 
Födelseort i källan: Enköping

2006-02-08, 20:22
Svar #36

Utloggad Lennart Parknäs

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Jag har varit bortrest så jag såg inte ditt svar förrän nu. Imponerad över din snabbhet!
Dina uppgifter är ytterst intressanta. Tydligen har man efter flytten till Eskilstuna flyttat vidare till Lerbo. Vad jag förstår var Lerbo socknen och Västra Vegred finns ju fortfarande
Detta att Aron varit bosatt här 1890 löser förmodligen en gåta jag burit på. Han har nämligen deltagit i utsmyckningen av en gård i närbelägna Valsta och man uppger att han vistades där och målade. Man har också flera målningar och statyetter av honom. Jag har aldrig fått någon förklaring till varför han varit på Valsta men detta ger ju en enkel sådan. Han bodde helt enkelt i närheten. Valsta ligger en 6-7 kilometer rakt norr om Vegred!
Nu återstår att få reda på när flytten från Eskilstuna skedde (Aron var anställd på någon verkstad och smidde bl a konstknivar eftersom han var konstnärlig) och hur länge familjen bodde i Lerbo. Aron flyttade till Stockholm 1882 till Stockholm och arbetade på Bolinders mekaniska verkstad där. Sedan åkte han till Köpenhamn och gick på konstskola (enligt mina uppgifter mellan 1886-91. 1891 deltar han i renoveringen av Uppsala domkyrka.
Dessa uppgifter utesluter väl inte att han bodde (var skriven) i Lerbo hos föräldrarna 1890.
Jag är naturligtvis tacksam för fler tips från dig eller någon annan.
Lennart

2007-06-14, 23:38
Svar #37

Utloggad Torbjörn Eriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2013-12-22, 14:21
    • Visa profil
Hejsan!
Anknyter till er diskussion kring skulptören Aron Jerndal. Fadern Lars Jerndal och hans familj är inflyttade från Eskilstuna till en av de större
gårdarna i byn i Västra Vegred i Lerbo år 1885. Han hade för den betydande summan kronor 11.000 köpt gården av hem.äg Albert Engström.. Gården omfattade  7/12 mtl.
 
Fadern säljer gården år 1899  men avsöndrar en mindre lägenhet som kallas Duvnäs och flyttar dit.
Till Duvnäs hörde 4 tunnland åker.
 
Mvh.
Torbjörn Eriksson

2008-03-04, 15:16
Svar #38

Utloggad Christina Nilsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 121
  • Senast inloggad: 2020-09-09, 19:27
    • Visa profil
Hej
 
 
Är Ors gårds-By- eller soldatnamn? I centrala soldatregistret finns en rote kallad Ors. Det finns också en by i kommunen Ingå i Nyland,Finland som lär heta  
Ors. I Orsa  (W) Hf dyker Ors som benämning upp 1768-1774 och finns därefter som tillnamn. Två bröder: Ors Lars Larsson f. 1763 och  Ors Olaf Larsson f. 1761, båda var uppsyningsmän (161.31 g.2800 och 4800, 1786-96 samt 161.30  g.73100) från Stackmora Östby. I Slättberg fanns en Ors Olaf Olsson f. 1725. Jag undrar därför att en ana, Nils Hansson f. 1751, änkan benämns Ors Nils Hanssons änka i Slättberg. Är nya gårdsnamn detsamma som nybygge?
MVH Christina Nilsson

2008-03-04, 23:41
Svar #39

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3035
  • Senast inloggad: 2022-06-09, 14:25
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Hej Christina
I Gästrikland förekommer uttalet Ors istället för Ols, t.ex. gården Per-Ols uttalas Per-Ors, Ol-Mats uttalas Or-Mats. Om det kan vara någon ledtråd.
 
mvh
Katarina
Katarina Sohlborg

2008-03-05, 12:46
Svar #40

Utloggad Christina Nilsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 121
  • Senast inloggad: 2020-09-09, 19:27
    • Visa profil
Tack Katarina för ledtråden om Ors.
 
MVH Christina NIlsson.

2010-01-09, 19:55
Svar #41

Utloggad Olle Tranberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 147
  • Senast inloggad: 2014-01-05, 22:40
    • Visa profil
Hejsan
Jag undrar om någon vet ursprunget till gårdsnamnet Bossel/Boss/Bosl ? Det förekommer i socknarna Älvdalen, Mora, Venjan med flera kringliggande socknar. Men vad betyder namnet? Första användning av namnet?
 
Jag funderade om namnet har att göra med namnet Bo, som betyder den bofaste eller bonde. Jag tänkte om det var en kombination av ordet bo och adjektivet säll som betyder lycklig. Bossel skulle i så fall betyda ungefär: den lycklige bofaste. Vad tror ni? Fler förslag?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna