Oj, oj, oj!!! Vad roligt med alla gensvar och alla belägg, stort TACK för dessa!!!
Nog verkar det som era spår leder till en sannolikare källa än de namn jag själv funderade på och hittade på nätet. Men det var väl ett
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tidens_Tegn att svaret fanns just där på Wikipedia. Men desto märkligare att jag inte fick upp:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tegn. Där ser man vikten av att söka med ännu fler stavningar än vad gjorde, även om jag tyckte att jag försökte de flesta möjligheterna, men det var o:et i slutet av Tegno som gjorde att Tegn inte kom upp!
Tegn,
thegn eller
tägn var ett begrepp, en titel, som användes i Skandinavien och England i anslutning till vikingatiden. Inom de nordiska området stavades det
þegn. Ofta används det i sammansättningen en mycket god
tegn, till exempel på Velandastenen. Det kan även användas som
personnamn. I Sverige förekommer det på
runstenar. I England används ordet i
handskrivna dokument.
I engelskan används ordet av historiker för att beskriva
en aristokratisk klass i en rang underordnad earlarna. I dokument där ordet översatts till Latin användes översättningen
miles, det vill säga
soldat eller
tjänare. Joseph Bosworth beskriver en
tegn som
en person som är engagerad i en kungs eller drottnings tjänst, antingen i hushållet eller i landet och tillägger att ordet gradvis erhåller en
teknisk mening, och blir en term som betecknar
en klass.[3] Ordet
tegn levde kvar i Skottland och den mest kände
tegnen är Shakespears Macbeth, som i början av pjäsen är Thane of Glamis.
Se
http://www.geni.com/people/Hereward-The-Exile/6000000007345801496 http://www.american-pictures.com/genealogy/persons/per03146.htm Ordets betydelse i Skandinavien är mer oklar. Enligt riksantikvarieämbetet är de två huvudalternativen fri bonde, odalman, respektive krigare, medlem av kungens hird. Det förekommer även tolkningen att en
tegn ursprungligen är en person med funktion i religiösa ritualer, närmare bestämt en
försångare (danskans
degn).
I Danmark kan man läsa på runstenarna om
thegnar vilka troligtvis
stod kungen nära, samt
drengar, det vill säga
stormän.
Eftersom Gotland var danskt 1361-1645 och 1676-1679, så är detta förstås intressant!
I Sveariket norr om Mälaren förekommer inte ordet
thegnar på runstenarna, vilket ger tydliga bevis på att den inte alls har att göra med sveonernas makt organisation.
Titeln
dreng förekommer dock även där.
Thegn användes dock norr om Mälaren som
tillnamn eller som
mansnamn, och förekommer som en
namndel. Den döde är ofta berömd som goþan
þægn (duglig
tägn), harþa goþan
þægn (mycket duglig
tägn), þrottaR
þiagn (stark
tegn), osv., men även
þægna fyrstr (främste bland
tägnar) förekommer.
Termen ingår även i det i Västsverige förekommande ortnamnet
Tägnaby eller
Tegneby. Källa:
http://www.ne.se/thegn ---
Namnlista över 270 personer från 1000-talet bosatta inom nuvarande Sigtuna kommun, del IV:
Tjägn i Gårdersta
Tjägn i Lunda
Tägn i Tollsta
Tägn i Ånsta
Källa:
http://sigtuna.se/sv/Kultur--Fritid/Sigtuna-kommuns-bibliotek/Hembygden/Runor-och-runstenar/Vikinganamn-pa-runstenar/S---O/ https://kulturportalen.sigtuna.se/web/arena/vikinganamn-pa-runstenar?p_p_id=82&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_p_mode=view&p_p_col_id=column-1&p_p_col_pos=5&p_p_col_count=7&_82_struts_action=%252Flanguage%252Fview&languageId=sv_SE U 372, Ånsta, Skepptuna socken, Seminghundra härad, Sigtuna
þurstain ‘ uk þihn ‘ uk sialfi ‘ þaim hit kila muþiR ‘ þaiR litu rita stain þino| |obtiR sihat ‘ faþur sin ‘ kuþ hialbi hons| |sal
Torsten och
Tägn och Själve, deras moder hette Gilla, de lät uppresa denna sten efter Sigvat, sin fader. Gud hjälpe hans själ.
Runsten i granit.
Källa:
http://kulturbilder.wordpress.com/2013/07/27/runstenar-uppland-u-372/ U456 Odensala
Plats: I trädgården vid Tollsta gård.
Status: Svårt skadad, endast mittpartiet bevarat.
Inskrift: Ing/var/…/To/rbjörn läto göra bron efter
Tägn sin fader.
Kommentar: Ytterligare en av dessa många brostenar
som restes till minne av anförvanter för att göra en god
kristen gärning.
https://kulturportalen.sigtuna.se/documents/13230/290688/Runstenar+i+Odensala.pdf/b8cc89a0-db1e-4280-8ed2-7924abe100fe ---
Bilder på tägn ---
http://www.christerhamp.se/runor/gamla/u2/u937.html ---
U 999, Åkerby, Funbo socken, Rasbo härad, Uppsala
haursi : auk : kitil : raistu : aftir :
þekn : faþur : sin : staina : þisa : at : bunta : kuþan : o : funum
Hörse och Kättil reste efter
Tägn, sin fader, dessa stenar, efter en god bonde i Funbo
Vikingatida runsten i granit med rödaktiga inslag.
Runstenen står sannolikt på ursprunglig plats. Inskriften ger det äldsta belägget på sockennamnet Funbo. Tägn var en god bonde o funum. Formen är dativ pluralis. ”I Funum” bodde funboar. Tägn, som fått den här runstenen till sitt minne, är den äldste i en Funbo-släkt vi kan följa i tre generationer. Här får vi lära känna Tägn och hans båda söner Hörse och Kättil. På de båda stenarna U 990 och U 991 vid Broby samt på U 937 i Universitetsparken i Uppsala omnämns Hörses söner Väde, Tägn och Gunnar. Man kan se att en av Hörses söner fått namn efter sin farfar.
Källa:
http://kulturbilder.wordpress.com/2013/11/11/runstenar-uppland-u-999/ ---
U990 Broby, omkring 1045.
Sten med stort mittkors och ormar slingrande runt om.
”Väder och
Tägn och Gunnar reste denna sten efter Hörse, sin fader.
Gud hjälpe hans ande.”
U991 Broby, 1050-talet.
Stenen visar ett fyrfota rundjur. Runt kanten slingrar en drake, varpå runorna står.
”
Tägn och Gunnar reste stenarna efter Väder, sin broder.”
1025)
”Haurse (Hörse) och Kättil reste till minne av
Tägn, sin fader, dessa stenar, efter en god bonde i Funbo ”
O.v. Friesen säger om Åkerbystenen:
Den sten som Hörse och Kättil rest över sin fader torde böra hänföras till den äldsta gruppen stenar i Uppland, den som saknar ornamentik – alltså tiden cirka 1025.
I universitetsparken i Uppsala står en sten, U937 med exakt samma text som U991 vid Broby.
Denna sten fann man 1875 vid Svartbäcksgatan 8 på det forna franciskanerklostrets mark. Upplands Runinskrifter säger: Mycket starka skäl talar för att även U937 varit rest vid Broby.
Åkerbystenen och de båda Broby-stenarna samt stenen i universitetsparken lär oss känna tre generationer av
en Funbo-släkt på 1000-talet.
Farfar:
Tägn den äldste (Åkerbystenen omkr. 1020)
Far : Hörse
Söner: Väder,
Tägn d.y. och Gunnar (Brobystenarna omkr. 1045)
Källa:
http://www.hembygd.se/funbo/runstenar-i-funbo/ ---
Sven och Halvdan och Tora lät resa denna sten efter Viking, sin fader, och efter Tägn, sin broder. Gud hjälpe deras ande.
Runstenen har stått på ena sidan av ett med Svartsjöviken sammanhängande vattendrag. På andra sidan har runstenen U36 stått (i dag c:a 100 m österut). Ornamentiken, särskild korset och rundjurets huvud, har stora likheter med ristningen i Stockby ett par km sydväst om Sundby. Ordet '
tägn' betyder förmodligen
'medlem i (kungligt) krigarfölje'. Båda
Tägn och Viking förekommer som personnamn i ett femtontal runinskrifter.
Källa:
http://wikingerspuren.npage.eu/upplands/u-31-u-40.html ---
Tägn och Götdjärv(?) och sunatr och Torulf de lät resa denna sten efter Toke, sin far. Han omkom ute i Grekland. Gud hjälpe hans ande och själ.
Runtext
•
þiagn • uk • kutirfR • uk • sunatr • uk • þurulf • þir • litu • risa • stin • þina • iftiR • tuka • faþur • sin • on • furs • uti • krikum • kuþ • ialbi • ot Utanför runslingan i stenens vänstra kant står: ans • ot • uk • salu
Angarn U201 i början av 1000-talet.
Runstenen är omnämnd 1699 av Johan Peringskiöld men finns ej medtagen i Rannsakningar efter antikviteter. Endast en ”antikvitet” från Angarns socken finns omnämnd, en runsten i anslutning till kyrkdörren. U201 är samtida med stenarna vid Arkils tingstad (U225 och U226). Den är troligt att den person som ristad U201 även har ristat U276, som nu står uppställd vid Löwenströmska lasarettet i Upplands Väsby. Många runstenar är resta till minne av män som avlidit under färder till Grekland. Lagarna föreskrev att ”ingen tager mans arv, medan han sitter i Grekland”. Därför var det viktigt att visa att den utreste hade dött i främmande land och att arvingarna därför hade laglig rätt till arvet.
Källa:
http://www.vallentuna.se/runfaktasok/bildinfo.asp?visalopnr=31 ---
U 935. I Uppsala domkyrka:
thiagn, Fastæiðr let
.. . bonda si[nn(>).
»Tägn [och] Fasted läto . . . sin man»
Källa: http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b09_h01_text_1.pdf
---
thegn [θεgn] (forneng. þeg(e)n; fornvästnordiska þegn), anglosaxisk och nordisk titel. Thegn var egentligen en allmän term för en fri man men kom i England att mer specifikt beteckna män som gjorde tjänst hos en kung, dvs. hirdmän eller vasaller. I Norden förekommer thegn som en hederstitel i runinskrifter. Flera av dessa thegnar i Danmark, men även i Västergötland, stod förmodligen i ett trohetsförhållande till en dansk kung, troligen Knut den store.
---
http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p7d862053.html
http://www.murberg.se/Sidor/Runsten%20Eggvena%202.1/Runsten%20Eggvena%202.1.htm
Skylten ovan står bredvid runstenen utanför Eggvena kyrka, skriven av Storebror själv - RAÄ. Som vanligt utgår man ifrån att allt betydelsefullt alltid funnits längre norrut, runt Mälaren! Varför måste tägn, eller thegn, ha en annan innebörd här i Västergötland? Kan det inte helt enkelt ha varit så att Västergötland verkligen hade så många thegner och drängar här under vikingatid/medeltid som förekomsterna visar! Ibland kan man tro att Västergötland, och särskilt då den södra delen, skulle ha varit ett slags vacuum för ca 1200 - 900 år sedan. Allt hände runt omkring oss - våra vägar var det inga som använde, ingen besökte oss - hellre rundade man då området per båt (!).
Källa: http://wadbring.com/historia/sidor/eggvena.htm
---
Thane, (commonly) thegn
1 (in Anglo-Saxon England) a member of an aristocratic class, ranking below an ealdorman, whose status was hereditary and who held land from the king or from another nobleman in return for certain services
2 (in medieval Scotland)
a person of rank, often the chief of a clan, holding land from the king
b a lesser noble who was a Crown official holding authority over an area of land
(Old English thegn; related to Old Saxon, Old High German thegan thane)
Källa: http://dictionary.reverso.net/english-definition/thegn
---
thane, also spelled Thegn, in English history before the Norman Conquest (1066), a free retainer or lord, corresponding in its various grades to the post-Conquest baron and knight. The word is extant only once in the laws before the time of King Aethelstan (d. 939).
The thane became a member of a territorial nobility, and the dignity of thanehood was attainable by those who fulfilled certain conditions. In like manner a successful thane might hope to become an earl. There were others who were thanes because of their birth, and thus thanehood was partly inherited and partly acquired.
Källa: http://global.britannica.com/EBchecked/topic/589973/thane
---
thane †(military) servant or attendant; (hist.) in A.-S. times, one who held lands by military service OE.; (Sc. hist.) man holding lands of the King XV. OE. þeġ(e)n = OS. thegan man, OHG. degan boy, servant, warrior, hero (G. degen warrior), ON. þegn freeman, liegeman :- Gmc. *þeʒnaz :- IE. *teknós (cf. Gr. téknon child), f. a base *tek- repr. also by Gr. tíktein (:- *titk-) bring forth. The sp. thane is derived from Sc. usage of XV-XVI. Källa: http://www.encyclopedia.com/topic/thane.aspx#1-1O27:thane-full
http://www.catshamans.se/essae/0thegn.htm
http://www.catshaman.com/s26feodal/0rinke.htm
http://thethegns.blogspot.se/2012/10/thegns-thanes.html
http://www.theodora.com/encyclopedia/t/thegn.html
The collapse of Roman rule in Britain was not so much a sudden catastrophe as a long and drawn-out decline. The 'Celtic' Britons retreated gradually to the highland areas of Wales, Cornwall and the south-west of Scotland. Control of the fertile eastern lowlands was lost to warriors of Germanic origin who migrated from the Continent. These Germanic conquerors have become known to history as the 'Anglo-Saxons'. They were to dominate the lowland zone of Britain until their final defeat at Hastings in 1066. This title gives an insight into the everyday life, equipment, dress, battle tactics and life on campaign of the typical Anglo-Saxon warrior of this period – the thegn.
http://books.google.se/books/about/Anglo_Saxon_Thegn_AD_449_1066.html?id=fXrOd03 NWykC&redir_esc=y
http://www.ospreypublishing.com/store/Anglo-Saxon-Thegn-AD-449%E2%80%931066_9781 855323490
http://research.uvu.edu/mcdonald/Anglo-Saxon/ASwarfare/thegns.htm
http://www.albion-swords.com/swords/albion/nextgen/sword-anglo-saxon-thegn.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/Thegn
http://www.yourdictionary.com/thegn
http://www.amazon.com/Anglo-Saxon-Thegn-AD-449-1066-Warrior/dp/1855323494
http://englishlegalhistory.wordpress.com/tag/thegn/
http://www.blackwellreference.com/public/tocnode?id=g9780470656327_chunk_g978047 065632721_ss1-10
Thegn was born at home into his mother's arms http://vimeo.com/54427007
http://books.google.se/books?id=MQaHL9s_xRwC&pg=PA146&lpg=PA146&dq=thegn&source= bl&ots=ml3rXlQJgB&sig=aM26r_ff0uuaiezI_0Kb9dAzUZQ&hl=sv&sa=X&ei=XhWgU6DDB6r8ywPb kYDQCg&ved=0CEoQ6AEwBjg8#v=onepage&q=thegn&f=false
https://www.google.com/search?hl=en&safe=active&biw=1243&bih=904&gbv=2&tbm=isch& sa=1&q=thegn&aq=f&aqi=g10&aql=&oq=&gws_rd=ssl
http://www.etymonline.com/index.php?term=thane
http://encyclopedia.jrank.org/TAV_THE/THEGN_or_THANE.html
-----
Kvarstår frågan om Tegno kan möjligen skulle kunna ha någon självständig betydelse? Men det verkar väl mindre troligt?
(Meddelandet ändrat av simson 2014-06-17 16:00)
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy