Olur

[Marianne Andersson]

En av min mans anor bär detta namn. Hon var bosatt i Halland. Jag undrar var namnet kommer ifrån och hur vanligt det är?

[Åke Tilander]

Ingen bär detta namn idag enligt SCB.
 
http://www.scb.se/befovalfard/sakomraden/namn/namnsok.asp

[Sam Blixt]

Hej Marianne!
 
I PLF's databas förekommer namnet en gång, ett barn får namnet Olur den 13 mars 1748 i Skärkind, Östergötland.
 
MVH/Sam Blixt/PLF/Oskarshamn

[Håkan Skogsjö]

Olur är sannolikt en variant av kvinnonamnet Olöf, som finns i många olika varianter i Väst- och Sydsverige men även i Värend. Otterbjörk nämner i sin namnbok bland annat formerna Olu, Oluva, Olova, Olava, Oliva och även Olena, Oleana och Ole. Huruvida det gjorts någon närmare utredning kring detta trassliga namnkomplex känner jag inte till, men det originella namnet - belagt redan på runstenar - vore definitivt värt en grundlig undersökning.
 
Belägget från Skärkind verkar faktiskt något apart i sammanhanget. Är det verkligen korrekt läst? Och går det att belägga att flickan verkligen hette Olur eller liknande längre fram i livet?

[Marianne Andersson]

Tack Åke, Sam och Håkan för uppgifterna. Ja, Olena finns också i min mans anor. Två kvinnor som levde i slutet av 1700-talet i Halland. Jag undrar om namnen Olur och Olena möjligen kan ha norsk anknytning?

[Sam Blixt]

Hej Håkan!
 
Tack för anmärkningen, jag har kollat med Mari-Anne Olsson, Huddinge. Hon har skrivit Oluf, men det har blivit felaktigt infört vid dataregistreringen, (r och f ligger nära varandra på tangentbordet). Jag har ändrat i databasen.
 
Det fanns således ingen Olur, ens i PLF's databas.
 
Beträffande Olena, står det i Otterbjörk att det var vanligast i Bohuslän och Halland, varför det är möjligt att det kommer från Norge. Vi får avvakta vidare kommentarer.
 
MVH/Sam

[Bengt-Göran Nilsson]

Hej!
Under läshjälp har jag kommenterat detta namn. Vore intressant med synpunkter.
Bengt-Göran Nilsson

[Olle Elm]

Det verkar finnas många belägg och varianter i Källna kyrkböcker. Jag fastande efter kort letande för varianten Ollui - (som återfinns 5 nov 1706).

(GID 1675.21.69700)
Håkan ställer en fråga ovan 11 jan 2001 ang dessa namn - går det att belägga att flickan verkligen hette Olur eller liknande längre fram i livet. Det vore säkert intressant om någon kan följa olika individer och se om de varierar under livstiden, eller om det finns varianter som följer en individ.
Vänligen,
Olle Elm

[Anders Berg]

Jag skulle gissa att alla Olur är felläsningar av Olue. I de exempel från Källna som Bengt-Göran visar under Läshjälp är det i alla fall ett avslutande -e. Jämför e och r i ordet moder som står framför namnet.
 
Min normering av namnet, som inte är helt ovanligt i Skåne, är Olu. Det rör sig säkert om samma namn som Håkan beskriver här ovanför.

[Marita Kvist]

Roade mig med att söka i DDSS databas och fann att namnet Olue förekom flitigt i bla. Näsum, Gualöv och Trolle Ljungby under samma tidsperioder. Jag vet inte om dessa ställe hade samma präst då de ligger ganska nära varann, men skulle tro att det har någon slags betydelse ändå. Själv gissar jag att Olue är det samma som Olu. Min dotter heter Lisette och vi stavar  hennes namn med e i slutet medan det finns de som stavar namnet utan e .
Mvh
Marita Kvist

[Olle Elm]

Ansluter mig till Anders tolkning av det skrivna - Olue alltså. I mitt angivna exempel Ollui avslutas namnet på ett annat sätt som gissningsvis kan säga något om uttalet av namnet i Källna sn. Gjorde en genomgång av dopboken från 1764 och framåt för att se hur vanligt namnet var. Undersökningen avslutades i 1833 då födslar därefter tydligen infördes i Södra Ljungbys böcker (Jmfr 1675.22.92600)
 
Här är resultatet (avstod från att skriva gårdsnamn ..)
1764 15/12 döps Olu Jöns Perssons lilla dotter
1769 10-11/9 Olu änkan Bengta Jönsdotters
1771 4/4 Olu Pål Ols. lilla dotter
1771 25/9 Olu, artellerihantlangaren Christen Pålsson
1775 29/10 Olu Nils Nilssons dotter
1776 21/1 Olu Ola Pålssons dotter
1777 4/4 Olu Eksil Nilssons dotter
1778 6/1 Olu Ola Pålssons dotter
1778 19/9 Ole Hans Perssons dotter
1785 20/1 Ole Nils Nilssons dotter
1791 25/7 Olu Ola Bengtssons hustrus dotter
1796 27/2 Olu Anders Nilssons dotter
1796 6/5 Olu Bengt Jönssons dotter
1796 22/12 Olu Åke Jönssons dotter
1800 15/1 Olu Ola Pålssons dotter
1802 23/11 Olu Nils Larssons dotter
1805 12/4 Olu Lars Sjöholms dotter
1806 17/8 Olu Sven Sandbergs dotter
1807 ? Olu Ola Jönssons dotter
1807 7/11 Olu Åke Larssons dotter
1808 23/6 Olu Nils Olssons dotter
1809 ? Olu Per Jönsson dotter
1810 6/6 Ohlu Ola Johanssons dotter
1814 23/12 Olu Per Jönssons dotter
1816 17/1 Olu Nils Karlssons dotter
1816 27/11 Olu Måns Nilssons dotter
1819 /4 Olu soldaten Löfs dotter
1821 25/2 Olu Måns Nilssons dotter
1825 18/4 Olu Pål Perssons dotter
 
Som kan ses finns 1778 och 1785 ett par flickor angivna Ole vilket väl inte Otterbjörk nämner under Olöf. Här verkar man också få läsa under formerna Olena, och Oliva (obs ej Olivia!) för att få ett sammanhang.
Kanske är det intressant att det 1827 18/2 finns en Oliwa Christina antecknad, dotter till husaren Jöns Blick.  
 
Mer undersökningar behöver göras.
 
Hur vanligt är Olu med olika former i Din skånska bas Anders?
Vänligen,
Olle

[Ingrid Clenman]

Hej!
Som exempel kan jag nämna att jag har omkring 80 stycken Olu (Olue, Oluf, Oluve etc.) i min skånska databas, mestadels från 1700-talet och tidigare.
Ingrid

[Anders Berg]

Hej Olle, jag har flera hundra Olu i min bas, men har inte alltid originalstavningen noterad.  
 
Hur som helst så är Olu den absolut vanligaste stavningen, och man kan nog säga att den blir vanligare med tiden. Då menar jag fram mot 1800-talet. Tidigare ser man också ofta Oluf och Ole, ibland med dubbla l eller med ett h efter O. Sällan dock Olle...  Dina två belägg av Ole från 1778 och 1785 upplever jag som sena för den stavningen.
 
Udda varianter kring 1700 är Oluu och Oulu! Ollui i Källna var intressant. Den stavningen har jag aldrig sett tidigare.
 
Oliva och liknande är eventuellt försök att förfina namnet?!

[Werner Otterman]

Olu:
Jag har en Olu Michaelsdotter som är född 19/3 1821 i Slimminge och gift med Pehr Månsson. Känner någon till när hon dog? Kan vara Lilla Slågarp ?                                   Werner Otterman

[Anders Ryberg]

I södra Bohuslän förekommer Olu som det verkar som en kortform av Olug. (Åtminstonne är det mitt intryck av de kyrkoböcker jag läst flitigast.)

[Anders Berg]

Jag har också sett formen Olug några gånger i Skåne. Det antyder nästan en utveckling från något namn -laug (-lög). Jämför med namnet Kettilaug->Kellög->Kelu.
 
Det finns faktiskt ett fornvästnordiskt kvinnonamn Ollaug, ursprungligen tydligen Oddlaug, enligt Lind, Norsk-isländska dopnamn, även belagt i ett ortnamn i Vestfold. Problemet med att härleda Olu(g) från detta namn är dock att det inte tycks finnas några belägg alls av namnet efter 900-talet!!
 
Å andra sidan, hur kommer g-et in om härledningen av namnet är från Olef, Olof, som Otterbjörk anger? Kanske har två gamla nordiska namn med åren smält samman i ett?

[Anders Berg]

Problemet verkar vara Linds. En snabb sökning på Google visar att det finns massor med kvinnor som heter Ollaug i Norge på 1600- och 1700-talet. Västsvenska Olug borde höra samman med det namnet. Hmm, var hamnar vi nu?

[Olle Elm]

Ja vi måste skilja på dels namnen med ursprung med efterleden -löf och dels de med efterleden -lög.
 
Om man studerar Otterbjörk på sid 205 kan man se att -löf bör komma ifrån -lef (lev), leif med betydelsen arvinge. Dit hör väl ovanstående Olu med ursprung i Olöf.
 
Sedan har vi namnen med ursprunglig efterled -lög(h), fornvästn. - laug - sannolikt av ett verb ident. med got. liugan avge heligt löfte ingå äktenskap. (allt enl Otterbjörk). Hit hör väl ovanstående Olug av Olaug - ett namn som bärs av norska kvinnor även idag.
 
Med Anders Rybergs inlägg ovan är det dock möjligt att vi befinner oss i en situation där namnformen Olu kan vara en förkortning av två helt skilda namn, fast i olika delar av landet. Det vore spännande att undersöka vidare och få belägg på det.

[Jens Arvidsson]

Jag har stött på en hel del texter där jag tolkar stavningen som Olur (Oler) och inte Olue.
 
Jag hittar ingen avskrift, men vill minnas att jag sett stavningen Olug i Förlanda kyrkoböcker.
 
Har inte tillgång till Genline här, men den som vill kan titta på nedanstående exempel och se om ni tycker att jag tolkat texterna riktigt:
 
Gällinge ministerialbok 1723: d: 21 maii Sepult. Nils Anderss: i Dukatorp Pat: Anders Larss: mat: Olur Börgesdott: mortuus ano ?tatis 46.
 
Värö dödbok 1724: d. 23 feb: Olur Ebbesdoter af Lingome föd i Landa sockn fad: Ebbe Börge?on mod: Bengta Börgesdoter gammal 80 åhr.
 
Gällinge dödbok 1785: [död] Jun. d: 20. [begr.] d: 24. Do. Hustrun Oler Olasdotter uti Stockared död af Ålderdom [ålder] 72.