Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-10

[Niklas Hertzman]

Stötte på ett namn som jag aldrig har sett tidigare i Stora Herrestad, strax utanför Ystad. Jag har letat reda på ett par förekomster av namnet och som synes är det ett namn som har funnits där ganska länge.
 

Katekismilängd 1684


 
Katekismilängd 1696


 
Katekismilängd 1718


 
Vigda 1717


 
Döda 1786
 
Hoppas att någon kan komma med synpunkter.

[Birte Boström]

Hej Niklas.
Min ana Anders Iarsson eller Jarsson är född 1770 i Ramsåsa, Färs härad. Fadern var Jar eller Iar Nilsson f. 1716 i Ramsåsa och son till Bengt Ingemandsson och Brita Jarsdotter eller Iarsdotter. Brita är möjligen dotter till den Jar Nilsson i Ramsåsa som dog 1693 i en ålder av 78 år.
 
När Iar Nilsson föds år 1716 döps han enligt kyrkoboken till Ifwar, men är för övrigt känd hela livet som Jar. Sonen Anders Iarsson skrivs några gånger under sitt liv som Anders Ifwarsson.
Dessa felskrivningar skulle kunna bero på hörfel av skrivaren som uppfattat ett Iar som Ivar.  
 
För övrigt synes namnet ovanligt i regionen.  
Jag har påträffat Jar Nilsson i Tryde, Ingelstad härad, i jordeboken år 1658. Han kan ev. vara identisk med den Jar Nilsson död i Ramsåsa 1693. Så har jag också noterat en  Jer Jensön i St. Herrestad, Mantal och kontributioner 1676 Herrestad härad ( Kopia från SGF arkivet)

[Anders Berg]

Ett exempel på att namnet överlevt länge är Jar Persson, som är far till barn 1870-1888 i Röddinge [uppgifter från Lennart Bergs Färs-CD].
 
Kan det vara namnet Jarl, som tappat l-et? Otterbjörk nämner ett i Jämtland bevarat namn Jarand, från fornnord. Jorundr.

[Sven-Göran Hallonquist]

I Halland, Torups och Långaryds socknar stöter man ofta på följande skrivningar av personnamnet Öjar:

ÿar, öjar, yarson etc.

se t.ex Hallands vigselregister

[Olle Elm]

De första beläggen som Du Niklas presenterar härör från ett område som tidigare tillhört Danmark. Är det någon som har tillgång till dansk litteratur om personnamn? Kan det vara så att Ifwar i den danska namntraditionen också skrivs Jiar?
Otterbjörk skriver under Ivar jfr Joar. Under Joar skriver han (på runstenar kan det dock inte skiljas från Ivar).
Det kan väl tilläggas; På sid 199 under vanliga namnleder skriver Otterbjörk under ändelsen - ar. I många yngre namn är -ar dock endast en avledningsändelse och namnet är då oftast bildat på ett kvn. på -a. Bland exempel nämner han Idar.
Finns det någon kunskap om namntradition i trakten som är äldre än Niklas belägg?
Vänligen,
Olle
Inlägget skrivet före jag såg Sven Görans inlägg ovan

[Birte Boström]

I Lunds stifts landebok ( tillkomstid ca. 1570) III, utgiven 1965 av K.G. Ljunggren och Bertil Ejder, skriftserien Skånsk senmedeltid och renässans 6. Upptas i personnamnsregistret en Anders Jerssen i Vallberga, Ingelstad härad och en Laurits Jerssen i Gundralöv, Bjäresjö socken, Herrestad härad.

[Niklas Hertzman]

Hej igen !
 
Såg att Birte skrev ett inlägg under tiden jag skrev detta, men mitt kommer här i alla fall.
 
Spännande med andra belägg. Jag har ingen som helst koppling till dessa utan såg bara namnet och blev nyfiken. I jordrevningsprotokollet från 1671 (Stora Herrestad) finns det en Jiar Jönsson under insockne veckordagstjänare till Herrestads gård.

Jordrevningsprotokoll 1671
 
Bland jordrevningshandlingarna från samma år finns en förteckning på Herrestads och Borrie sockenmän. Tyvärr är den inte daterad, men den från 1671 eller tidigare.

Jordrevningshandling 1671
 
I jordeboken från 1662 finns namnet ånyo.
 

 
Tyvärr är det ju så med register att det är tolkningar av namnen och det vet man aldrig vilken erfarenhet registermakaren har av att läsa och stöter man på ett sådant här namn, så kanske man skriver något som liknar ett namn, men som visar sig vara fel.

[Birte Boström]

Jo det kanske du kan ha rätt i Niklas. Jag skickar dig, via mail, en kopia från 1583 års mantalsregister, Herrestad härad och Herrestad socken, där namnet Jerr Rassmussen återfinns.

[Niklas Hertzman]

Här kommer Birtes bild från mantalslängden 1583.

[Birte Boström]

Som alla kan se, så hoppade jag över en generation i anorna. Det skall givetvis vara en Nils Bengtsson mellan Jar Nilsson och Bengt Ingemandsson.
 
I 1565 års mantalslängd, Ingelstad härad, St. Köpinge, fann jag det udda namnet Jerrin perss. Kan namnet Jerrin ha något att göra med Jer/Jar?
 
Jag tar omvägen via Niklas och skickar honom en kopia. Har visserligen fått goda råd av Niklas, men vill pröva senare med att se om jag kan skicka bilder

[Niklas Hertzman]

Och här kommer Birtes bild.

[Birte Boström]

Tusen tack Niklas. Jag lovar att det inte skall bli en vana!

[Birte Boström]

I Mtl. år 1593 finns en Niels Jerrindsenn i St. Herrestad, men tyvärr är inte alla husfäder redovisade i denna längd, så om någon Jer finns i socknen då går inte att veta. Nästa längd jag har kopia på är från 1618 och här ser alla ut att vara upptagna, men ingen med namn Jer/Jersön eller Jerin/Jerindsen har antecknats vad jag kan se.

[Olle Elm]

Namnet Jer(r?)in som 1593 tycks stavas Jerrind påminner om namnet Jærund. Kan det finnas ett samband?
Vänligen,
Olle

[Birte Boström]

Mantalslängd år 1593 St. Herrestad.

[Magnus Påhlsson]

Hej
 
På bilden som finns på följande länk så finns än en gång Jöns Jiarsson från Stora Herrestad nämnd! Se mitt inlägg bland Läshjälp - Stora Köpinge. Jöns Jiarsson är en av trolovningmännen på Nils Jöransson och hans blivade hustru Marna Matzdotter vigsel.
 
MVH
Magnus

[Gudrun Wallengren]

I registeret til Danske Middelalderbreve betragtes følgende navne som identiske med Jens (på svensk vel Jöns):

Ihææss, Is, Jes, Jesse, Johannes, Jonnis, Jons, Josse, Juns, Jws, Jusse, Jøns, Jøsse.

Som Iver betragtes følgende: Iffuer, Iuarus, Yffwer, Ywer.

Navnet "Jerren" findes én gang i registeret, det er ikke sat i gruppe med andre navne.

Et navn som Jes/Jess er ikke så almindeligt som fornavn idag, men det bruges stadig.
Det har været meget almindeligt tidligere. Og at dømme efter alle de der hedder Jessen i Danmark idag, må det have været meget brugt omkring 1850, da patronymika ved lov blev til faste efternavne.

-Jeg kan prøve at se lidt mere på dette.
Venlig hilsen
Gudrun

[Anders Berg]

Namnet verkar vara ovanligt i Danmark också. Det enstaka "Jerren" är nog samma namn. Undrar vad DGP ("Danmarks Gamla Personnamn") säger om saken.

Det ser ut som vi har en utveckling från "Jerrin(d)" via "Jer(r)" till "J(i)ar". Den sista förändringen kanske motsvaras av andra danska namn som i svensk språkdräkt bytt från e till a, t ex Iver -> Ivar, Asser -> Assar och det finns nog fler exempel.

Bästa budet kanske Olle Elms Jærund är. Var har du hittat det namnet, Olle?

[Olle Elm]

Namnet har jag funnit dels i Mod?er som ett I?rund sid 30, som hypokorism I?rne sid 39 och 40. Namnet finns också nämnt som J?rund i Bygd?n samt i SlfÅb?99 i Lars Nylanders intressanta artikel, sid 189 ff. som Järund.
 
Namnet återfinns också i runlexikonet som t ex Fda. Iarund. Namnet har ett omtvistat ursprung. Förleden trol. form av jara för strid...
 
Särskilt tack till Gudrun som hjälper oss med den danska litteraturen!
 
Vänligen,
Olle

[Birte Boström]

Jag har nog velat tro att felskrivningarna av namnet Jar som Ivar kanske berott på hörfel och därmed gett mig en ledtråd till att namnet skall uttalas Iar. Sven-Görans uppgifter ovan om Yar som halländsk variant av Öjar förde tankarna till att Iar kunde vara en skånsk variant av Öjar. Fyndet av Jerrin/Jerrind i samma område gör kanske det hela lite osäkrare. Hörfelen kanske varit läsfel. För man kan väl inte tänka sig att Jerrin skall uttalas som Ierrin?
Om nu namnet Jerrin skall uttalas just så, får det mig automatisk att tänka på Jerrestad härad i området. Någon som vet vad ortnamnsforskningen säger om Jerre-stad?

[Anders Berg]

Järund förekommer alltså enligt Olles hänvisningar i Jämtland, men intressant nog också i en forndansk form Iarund. Märkligt nog kan jag inte hitta det i Lind, Norsk-isländska dopnamn från medeltiden (Uppsala 1910).
 
Järrestad leder oss dock tillbaka till min id? med Jarl. Så här skriver Bengt Pamp i Skånska orter och ord (Malmö 1988):
 
Järrestads härad, Iarl?zstatheret 1231, har namn efter byn och socknen Järrestad. Förleden i namnet är antingen genitiv pluralis av jarl eller en genitivform på -a av mansnamnet Jarli, senare Järle. Då en anhopning av jarlar på en enda plats inte verkar helt sannolik föredrar jag det andra alternativet. Senare leden är stad 'ställe, plats'.

[Sven-Göran Hallonquist]

Jag känner för lite till om danska personnamn och lokala ljudutvecklingar i Skåne för att egentligen tillföra diskussionen så mycket, men har dock två kommentarer:
 
Magnus Påhlsons länk till belägget från 1708 med skrivningen Jiar i Jöns Jiarsson har större tyngd än andra belägg från samma tid om det är han själv som skrivit under (vilket han verkar ha gjort?)
 
Om Birte Boströms belägg från 1593 Jerrinndsenn med d:et kombinerat med belägget Jerrin begränsar väl rimligtvis tolkningsmöjligheterna av detta andra? personnamn.

[Anders Berg]

Jag tror att Jöns Jiarsson endast skrev sitt bomärke (ett enkelt kors), och att någon annan skrev dit namnet. Varför skulle annars bomärket behöva vara där?

[Birte Boström]

Jöns Jiars har nog inte skrivit sitt namn själv, endast plitat dit bomärket. Det är, så vitt jag kan bedöma, samma hand som står för alla namnunderskrifterna.
 
Jag har inga kunskaper i personnamnsforskning och kan därför inte dra några egna slutsatser i frågan, men det har varit spännande uppgifter ni alla delat med er av.
 
Ytterligare några bidrag till diskussionen.
 
Mtl. 1572 St. Köpinge socken, Jerinde pss.
Mtl. 1583 St. Köpinge socken, Kabusa, Niels Jerrind.
 
Så har jag gått igenom Lunds stifts decimantjordebok år 1651,Järrestad, Ingelstad, Herrestad och Färs härader, men fann inte en endaste Jerrin/Jerrind. Däremot fanns i Ingelstad härad, Tryde socken, Jir Nielssenn och i Valleberga, Jier Anderssön, för övrigt ingen mer med namnet i de fyra häraderna.
 
Vänliga hälsningar till er alla

[Olle Elm]

Är osäker på om det kan tillföra denna intressanta diskussion något, men vill meddela er att jag funnit namnformen Jarand i norskt material. Är det någon som känner namnets ursprung? Kan det möjligen vara en form av J?rund eller är det ett helt annat namn?
 
Namnet återfinns i Folketellinga 1801 och 1865 i Telemark och Hordaland. Det lever ännu kvar i Norge och på http://www.ssb.no/navn/ kan man se:
Det er 212 menn som har Jarand som første fornavn. Det er 189 menn som har Jarand som eneste fornavn.
Har lagt ut en fråga i Brukarforuma men ännu ej fått något svar.
Vänligen,
Olle

[Gudrun Wallengren]

Et klip fra Danmarks Gamle Personnavne:
 
   
 
- I en norsk bet?nkning fra 1970 har man bl.a. navnene Jaran, Jarand og Jarder oppe til diskussion. De bliver alle godkendt som drengenavne. Navnet Jarel er også på tale, det skal staves Jarl.
Venlig hilsen  
Gudrun

[Anders Berg]

Tusen tack, Gudrun! Och en guldstjärna till Olle som gjorde oss uppmärksamma på Jærund. 
 
[Får ge mig själv en liten stjärna också för jag nämnde ju namnet redan i tredje inlägget ovan, upptäcker jag nu!]
 
Vad jag kan se av exemplen har vi dock inte säkert belagt att Jer(r) och J(i)ar verkligen kommer från J?rund, även om Jerind och Jeren gör det. Vi behöver någon person som är skriven både som Jer/Jar och Jerren.

[Anders Berg]

Den siste bäraren av namnet Iar?
 

Röddinge hfl 1885-1900 GID 1336.1.18300
 
Ingen Iar eller Jar finns på CD Sveriges Dödbok 1950-1999.

[Anna-Carin Betzén]

Det finns f.n. en Jar och 7 Jiar (men noll Iar) enligt SCB:s namnsökning. Samtliga har det som tilltalsnamn. (Att döma av efternamn i telefonkatalogen är det i minst ett fall nysvenskar som återinfört namnet.)

[Birte Boström]

Ingen hade varit gladare än jag om jag äntligen med säkerhet kunde skriva in min ana som Jar och i första ögonblicket trodde jag att ni löst problemet åt mig Anders och Anna - Carin, men observera hur begynnelsebokstaven i Jar Persson skrivs i Röddinge husförhörslängd och jämför med  begynnelsebokstaven i sonen Jakob. Står det inte Iar?