Ingel

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Jag undrar om någon känner till namnet Ingels ursprung? Var det mest vanligt i norra Sverige?
 
Kan det finnas ett samband med författarinnan Laura Ingalls Wilders namn. På vissa ställen står det Ingels. Tydligen kom hennes farfar från Skottland, om jag inte minns fel och inte från Sverige, som jag misstänkte. Kan alltså namnet vara så gammalt att det förekom i Skottland också, eller är detta Ingalls/Ingels ett helt annat namn?
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Olle Elm]

Om Du frågar efter förnamnet Ingel kommer här ett svar:
Ur Släktforskarförbundets namnlista.
 
Ingegärd nordiskt; dialektala varianter: Ingerd, Ingiärd, Inger, Inggiäl, Ingiel, Ingel, etc.  (min kursiv).
Vänligen,
Olle Elm

[Ann-Mari Bäckman]

Olle!
 
Det var lustigt, för namnet jag avser är ett mansnamn, som finns i min släkt från Åsele socken i Lappland!

[Niclas Rosenbalck]

Hej Ann-Mari!
 
Mansnamnet Ingel anses komma av fornnordiska namnet Ingjaeld. Det är även ett släktnamn i min skånska släkt, bevisligen sedan 1500-talet. Tyvärr blandar folk idag ofta ihop detta namn med mansnamnet Inge. I äldre tider kunde namnet Ingel även växelvis skrivas såsom Inge i källorna, ovisst om namnen då var synonyma eller om det rör sig om rena felskrivningar.

[Anders Berg]

Visst är det (också) ett mansnamn, men det är lika fornnordiskt som kvinnonamnet.
 
Ur Otterbjörk, Svenska förnamn:
 
Dels yngre form av fornsv. Ingiäld (se Ingjald), bevarat i Dalsland och mellersta Norrland, dels en dialektal (skånsk) form av Ingolf.
 
Jag har många exempel från Skåne av namnet Ingel, även bland direkta förfäder.

[Ann-Mari Bäckman]

Tack för de svaren! Vad jag förstår så har alla namn med förstavelsen Ing- fornnordiskt ursprung. Någon som vet vad det betyder?

[Ingela Martenius]

Det är visst en obskyr fornnordisk gud vid namn Ing, har jag fått höra.
Men jag har fått två förklaringar på mitt namn:
dels under asen Ings beskydd
dels kvinnlig form av Ingel, i sin tur en kortform av tyska Engelbrekt (en ängels svärd)
Vilket som är korrekt har jag ingen aning om. Men den fornnordiska förklaringen låter bestickande eftersom det finns så många namn som börjar på Ing-.
 
Och jag har faktiskt en anfader vid namn Ingel; Ingel Nilsson, 1767-1845 i Örby (Älvsborg).
Detta visste dock ingen i släkten om när jag döptes utan jag fick mitt namn efter Ingela Gathenhielm, kaparkaptenen Lasse i Gatans hustru; min far läste berättelsen om denna tuffa kvinna vid 10 års ålder och bestämde sig redan då för att om han någonsin fick en dotter så skulle hon heta Ingela...
 
Ingela

[Ann-Mari Bäckman]

Ingela!
 
Det var intressant läsning! Visst är det trevligt att veta vem man är döpt efter? Själv är jag döpt efter en ingift släkting i Göteborg, som jag aldrig träffat, men det är en annan historia.
 
Ann-Mari B

[Ulf Holmberg]

(Mans)Namnet Ingel förekommer även i Piteå landsförsamling under 1600- och 1700-talen, troligen även under 1500-talet.

[Olle Elm]

Jämför diskussionen under Ingiäld.
Vänligen,
Olle

[Ann-Mari Bäckman]

Om namnet alltså är västgermanskt, så kanske Laura Ingels/Ingalls Wilders (hon som skrev Lilla huset på prärien) namn kan härledas till det namnet också?  
 
Egentligen kan ju dessa frågor flyttas över till namnet Ingiäld.