Fann denna text på nätet.
Är det något du ville ha?
Östra skånska utskrivningsregementet till fot (1711-1722)
Soldat
Hela det enrollerade manskapet i Skåne1712 utgjorde litet över 12.000 man, av vilka de 2.000 dugligaste (var 6:te man) då utskrevs till de två skånska utskrivningsregementena - Östra och Västra. Av de återstående var de flesta gubbar, krymplingar eller sjuka. Östra skånska utskrivningsregementets Livbataljon garnisonerades i Kristianstad, resten förblev på rotarna. Bataljonen marscherade sedan till skansarna i Karlskrona samt återkom däreifrån starkt reducerad. År 1713 blev 320 man beordrade att hålla vakt vid Råås retranchement, och samma år beordrades 200 man till Pommern, vilka återkom redan följande år, då åter 350 man beordrades till Karlskrona; dessa återkom samma år.
Den 31 januari 1717 påbjöd konungen till rekryterandet av de extraordinarie infanteriregementena en utskrivning, som inte skulle gravera rust- och rotehållarna. Denna utskrivning kallades stundom enrollering, men vanligtvis nya roteringen. Landshövdingarna fick befallning att upprätta förteckningar på alla klockare och organister på landet, försvarskarlar, gårds- och arbetsdrängar hos officerare, adeln och andra ståndspersoner, överloppsmanskap, gärningsmän på landet, dagsverkstorp, dikare, tröskemän, strandsittare, som ej var enrollerade, fiskare, arbets- och försvarskarlar på slott och kungsgårdar, gästgivaredrängar, borgare, som ej betalade över 6 daler s:mt i skatt och kontribution, tullvisitörer, besökare, tullknektar, strandridare, bönåsar och allt löst folk i städerna och på landet. Uttagandet av detta manskap gick till på så sätt att de upptecknade karlarna fördelades i rotar och i varje rote uttogs en karl. Antalet karlar i varje rote var olika i olika län. I Skåne sattes fem karlar i varje rote. Till den som togs till knekt, måste de övriga i roten sammaskjuta 20 daler s:mt, varav knekten genast erhöll 10 daler. De övriga 10 lämnades under försegling till den officer, som blivit kommenderad att vara närvarande vid utskrivningen, för att senare användas till knektens behov. Guvernören i Skåne berättar den 21 oktober 1717, att blott 427 man hade uttagits av de 4.779, som blivit antecknade, förklarade konungen, att det ej kunde vara någon svårighet att få ut det begärda antalet, nämligen 953 man, helst som det förut uppgivits, att över 1.600 man var dugliga till krigstjänst, varför han lämnade guvernören frihet att själv utse medel och utvägar att anskaffa den erfordrade summan, antingen det sker, skriver konungen till honom den 21 oktober 1717, att de till krigstjänst odugeliga sättas uppå torp och gatehus och de derpå befintlige dugelige tagas till krigstjänsten eller på annat sätt, emedan 953 man till de anslagne regementenes kompletterande måste tagas ut, på hvad sätt det ock sker. Det begärda atalet uttogs nu visserligen, men en stor del därav befanns oduglig till krigstjänst, emedan det dugliga manskapet emellertid skaffat sig tillfälle att fly undan och begiva sig till orter, som varit fria från anteckning, varför konungen gav befallning, att såväl på insockne hemman som andra ställen så många duktiga karlar, dock ej några bönder, skulle uttagas, att de odugliga med dem kunde utbytas. De odugliga roteringskarlarna åter skulle sättas på de gårdar, varifrån de dugliga togs, kunnandes jorden i nödfall så väl brukas af en till krigstjänst odugelig som af en fullkommen karl, men vår tjänst ej lika befordras. Deltog i norska fälttåget 1718. År 1721 mönstrades regementet i Karlskrona och följande år sammanslogs det med Bergsregementet (yngre) i Malmö.
[Litteratur: Karolinska Krigares Dagböcker 9 (Varia 12). Den karolinska Arméns uniformer under Stora Nordiska Kriget av Lars-Eric Höglund. Historisk Tidskrift årgång 1886 av J. A Lagermark]
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy