ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-26  (läst 1007 gånger)

2003-07-10, 11:59
läst 1007 gånger

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Rolf,
 
Och ett stort tack för Ditt inlägg. Det var sannerligen spännande uppgifter!
 
Din hemsida har jag redan besökt, och med spänning läst om Sven Planck Wallpols öden. Har också beställt en kopia av Din artikel i En halv liter kopparslantar.
 
Det jag vet om Magnus Frimodig och Olof Elvström/Wetter (uppgifterna har jag fått från min pappas syssling, Christer Gustavsson) är följande:
 
Olof Wetter. Född 1782-03-27 i Adelöv. Levde som Elvström 1804 i Älvestad. Fången vid Lybäck. Flyttade 1810 från Strå till Skåningstorp, Hov där han verkade tills han fick avsked omkring år 1820. År 1811 kallas han ryttare. Flyttade 1820 till Orlunda. Kallas torpare år 1821 och var statdräng i Stavlösa, Orlunda år 1835. Han avled i Orlunda 1848-11-07.
 
Magnus Frimodig. Född 1780-05-26 i Kastberga, Ekebyborna. Död 1851-08-05 i Västra Älgsjö utjord, Bjälbo.
 
Levde 1810 i Västra Älgsjö Södergård ägor, Bjälbo, där han verkade tills han fick avsked år 1827. Han var i fält 1814 och var kommenderad till Norrköping 1822.  
 
I hans avskedspass 1827-07-09 framgår att han varit i tjänst 47 år (!), varit fången i Frankrike, ransomerat sig, erhållit en blessyr i vänstra knäet vid rekognosering kring Fredrikshall, är fattig, jämte mindre arbetsför, och år 1827 fått underhåll i 3dje klassen.  
 
Vet Du något mer om vad som hände grenadjärerna från Vadstena kompani under fångenskapen? Fördes de till Donchery eller till Rocroi? Jag har läst om olika orter där fångarna fick vistas, men inte sett någon uppgift om någon soldat från samma kompani som Frimodig och Elvström.
 
MVH,
 
Christian

2003-07-10, 13:46
Svar #1

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej igen Rolf,
 
Ett litet förtydligande: Magnus Frimodig blev efter hemkomsten år 1810 förflyttad till Nr 125 Älgsjö, Skänninge kompani.
 
Vet Du förresten någonting om vad som hände Kalmar regemente under Napoleonkrigen? Var t ex trumslagaren Magnus Trogen (se mitt inlägg ovan) med i förteckningen över fångarna från L?beck?
 
MVH,
 
Christian

2003-07-10, 21:56
Svar #2

Utloggad rolfst

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-11-19, 10:44
    • Visa profil
    • hem2.passagen.se/mrwalker/index.htm
Hej Christian!
Intressanta uppgifter du lämnar om soldaterna Frimodig och Elvström. När det gäller Magnus Frimodig är han 1808 noterad som krigsfånge i Frankrike. Enligt dina noteringar avseende hans avskedspass har han ransonerat sig, dvs han lyckades fly från fångenskapen. Allt tyder på att Magnus marscherade den långa vägen ned till Frankrike, men lyckades sedan därifrån fly och ta sig tillbaka till Sverige (kanske via Stralsund eller genom att lifta hem med båt från Lybeck, som några andra soldater lyckades med). Eftersom Magnus Frimodig levde i Älgsjö i Bjälbo socken och fick avsked först 1827 utgår jag ifrån att Magnus på nytt blev upptagen som soldat och aproberad för rusthåll 124 eller 125 Älgsjö under Skenninge kompani, Rusthållsdivisionen och 1816 Andra Livgrenadjärregementet. Jag kommer förstås kolla rullorna för att verifiera detta framöver.
 
När det gäller Olof Elvström har du noteringar att han 1810 flyttade från Strå socken där Elvestad rote låg, till Skåningstorp i Hov socken. Olof kallas ryttare 1811 och får avsked först omkring 1820. Med denna information anser jag det högst sannolikt att Olof fanns bland de soldater som kom hem från fångenskapen i maj 1810 och rekryterades som soldat för rusthåll 98 Skåningstorp i Skenninge kompani, Rusthållsdivisionen och 1816 Andra Livgrenadjärregementet. Jag ska även studera detta vidare i rullorna.
 
När det gäller vilka soldater som befann sig på de olika orterna i Frankrike har jag inte funnit några register. Källorna är korrespondens från officerarna och dagböcker skrivna av ett antal soldater. Marschen påbörjades från Lybeck ca 13-16 november 1806. Man grupperades sannolikt i olika kolonner. Via Potsdam (i närheten av Berlin) marscherade man mot Metz i Frankrike som man nådde omkring 29-31 december 1806. Omkring den 6 januari nådde fångarna fram (bortsett från de som insjuknat under vägen) till Donchery och här skildes soldaterna och officerarna åt. Officerarna förlades i Longwy medan soldaterna fick kvarter i Donchery (i närheten av Sedan). I oktober 1808 flyttades soldaterna till Rocroi och blev förlagda i kaserner. Soldaterna  förflyttades i början av 1809 till några orter kring staden S:t Qeuntin, bl.a. Bellecourt, för kanalarbeten i canale Napol?on. Mycket tyder på att soldaterna grupperades och fick arbeta på olika orter. De soldater som ansågs för sjuka och klena fick troligen stanna kvar i Rocroi. Krigsfångarna blev sedan fria i slutet av november 1809. De grupperades i tre kolonner för marschen hem till Sverige, via Wismar, Stralsund och Ystad.
 
Sedan till din fråga om Kalmar regemente. Jag har inte funnit några fångar från detta regemente vare sig i rullor eller noteringar om döda krigsfångar i Frankrike (från denna grupp som tillfångatogs 6 nov 1806). En fältbataljon från Kalmar regemente kommenderades ned till Pommern, följde arm?n till Lauenburg men tågade tillbaka till Stralsund sommaren 1806 (och undgick det snöpliga slut som skedde i Lybeck).
Du kan läsa mer om Kalmar regemente i Hans Högmans hemsida.
Hälsningar
Rolf

2003-07-12, 23:47
Svar #3

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Rolf,
 
Och ett stort varmt tack igen! Sannerligen fantasti?skt! Jag ser mycket fram emot att få höra vad Du finner i rullorna...
 
Jag har börjat att samla på mig kopior av dagböcker från livgrenadjärer som var med i Pommern (sporrad av Gösta Nordéns fantastiska bok om livgrenadjären Lars Rudberg) för att få en samlad bild av vad som hände. Men jag inser nu att det kanske inte behövs, eftersom Du redan forskat kring dessa soldaters öden. Eller finns det källor som Du ännu inte gått igenom?
 
Kanske vore det lämpligt med en helt ny rubrik (t ex Livgrenadjärer i fransk fångenskap) på Anbytarforum, för att samla alla inlägg om dessa? Vad tycker Du? Jag gissar att ganska många har dessa grenadjärer bland sina anor.
 
Jag hittade förresten i min bokhylla en Historisk tafla af f.d konung Gustaf IV Adolfs sednaste regeringsår, tryckt i Stockholm år 1810. Där står (på sidan 44 ff) följande att läsa om händelsen i L?beck:  
 
GeneralGuvernören fick befallning att Stralsund skulle förklaras i belägringstillstånd, förstäderne förstöras, och utskrifning i landet göras till garnisonens behof. Befallningen till Lauenburgska corpsen kom dock för sent; den blef tvungen att retirera åt sjökusten, och måste till största delen gifva sig fången vid L?beck. Denna olycka tjenade likväl endast att ännu mer uppreta Gustaf Adolf emot Fransmännen. (...) Franske ministern i Hamburg gjorde Konungens dervarande Charg? d?affaires formliga fredsanbud, med löfte att återställa de fångar som blifvit tagne vi L?beck, att lemna Pommern i fred, och gifva en ny tillökning af länder, endast Sverige ville hålla sig stilla. (...) Men Gustaf Adolfs outsläckliga hat emot Napoleon tillät icke att några underhandlingar börjades.... Fransmännen gick därför över gränsen den 28 januari 1807.
 
Således hade den fleråriga fångenskapen kunna ha undvikits, om bara Gustav IV Adolf inte varit så fixerad vid att slåss mot Napoleon...
 
MVH,
 
Christian

2003-07-13, 12:27
Svar #4

Utloggad rolfst

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-11-19, 10:44
    • Visa profil
    • hem2.passagen.se/mrwalker/index.htm
Hej Christian!
Angående min forskning så är den inte klar utan jag räknar med ytterligare 1-2 år innan jag tror jag är nöjd. Den långa tiden beror på att jag inte kan lägga all min fritid på denna forskning. På något sätt kommer jag publicera mitt forskiningsresultat.
Den studie i rullorna från Andra Livgrenadjärregementet efter Olof Elvström och Magnus Frimodig som jag kommer att göra framöver avser förstås den tid under hösten som jag ägnar mig åt forskningen, så det kommer kanske dröja en tid.  
Jag tror eller snarare sagt är förvissad om att det finns ganska många källor som är kvar att söka i. De källor jag känner till som avser soldaters dagböcker skrevs av följande soldater: Lars Rudberg, Sven Planck Wallpol, Carl Farman, Sven Pil och Nils Råss (corpral). Dessutom finns Fänriken (sedemera Majoren)Jonas Brogrens levnadsberättelse.  
Släktforskarnas Årsbok 2003 gavs ut i veckan och här visar det sig att Gösta Nordéns skivit följande artikel: Livgrenadjären i krig, fångenskap och fred. Således en artikel som tar upp Livgrenadjärernas fångenskap i Frankrike 1806-1809, ett roligt sammanträffande med denna diskussion.  
Din bok Historisk tafla af f.d. konung Gustaf IV Adolfs sednaste regeringsår har jag inte sett tidigare i något sammanhang. Jag vet att Napoleon försökte nå en uppgörelse med Gustav IV Adolf men inte så konkret som det angivna fredsanbudet.  
Visst vore det en bra id? att lägga en ny rubrik avseende inlägg om Livgrenadjärer i fransk fångenskap om det finns intresse för det.
 
Hälsningar
Rolf

2003-07-13, 21:40
Svar #5

Utloggad kristinae

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 784
  • Senast inloggad: 2019-06-13, 22:04
    • Visa profil
Hej Christian och Rolf!
 
Jag hittade i ett häfte utgivet av Föreningen Gamla Norrköping författat av Björn Helmfrid, en artikel tagen ur Östgöta Correspondenten 1943-12-24. Artikeln handlar om En östgöta knekt i fransk fångenskap (Grenadjären 71 Pil från Tingstad).
Har ni läst den?
Den är iofs 60 år gammal....
 
Hälsningar
Kristina i Norrköping

2003-07-14, 00:16
Svar #6

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Rolf och Kristina,
 
Ser mycket fram emot att få höra ifrån Dig under hösten, Rolf. Jag förstår att denna forskning måste ta (ibland för mycket) tid. Samlar under tiden på mig så mycket fakta som jag kan. Kanske kan jag hjälpa Dig med något?
 
Och stort tack för tipset om artikeln ur ÖC, Kristina. Skall kolla i arkiven...
 
MVH,
 
Christian

2003-07-14, 20:59
Svar #7

Utloggad rolfst

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-11-19, 10:44
    • Visa profil
    • hem2.passagen.se/mrwalker/index.htm
Hej Kristina och Christian!
Grenadjären 71 Pil från Tingstad är Sven Pil från Restad rote nr 71, Andra Livgrenadjärregementet och som har skrivit dagboken jag refererar till ovan. Varken artikeln från Östgöta Correspondenten eller artikeln från Björn Helmfrids artikel i Föreningen Gamla Norrköpings häfte är något jag läst. Tack för tipset Kristina.
Christian, det kan mycket väl bli under tidig höst som jag besöker krigsarkivet för att forska vidare, allt beroende på väder och svamptillgång i skogarna. Exempel på vad jag är intresserad av att få fram är t.ex. artiklar ur Östgöta Correspondenten som kanske finns i tidningens egna arkiv eller på Kungliga Biblioteket. Jag kontaktar dig via mail för att diskutera detta närmare.
Hälsningar
Rolf

2003-07-16, 14:16
Svar #8

Utloggad sgu

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 27
  • Senast inloggad: 2007-09-18, 13:05
    • Visa profil
Känner någon till Eric Ruth som var soldatförd somstår det i kyrkboken, han gifte sig 1810-11-25 med Kjerstin Svensdotter. De fick en son 1842-12-27 som hette Andreas och en dotter 1853-04-09 som hette Alebertina Sofia i Särestad Västergötland.
Eric finns inte med i soldatregistret eftersom de ännu inte hunnit registrea hela Skaraborg.
Vänliga hälsningar Siv Gustafsson

2003-07-17, 13:56
Svar #9

Utloggad staffan_h

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 748
  • Senast inloggad: 2018-08-22, 22:06
    • Visa profil
Hej,
har en fråga angående min farfars far soldat 114 Anders Gustav Eriksson Hesselbäck f. 7/10 1851 i Lillhärad (U). Han var den siste soldaten för Hesselby egor 1870-1900. Det fanns en annan Hesselbäck, som också hette Anders, född 9/9 1819 i Munktorp (U). Nu undrar jag om  också han var soldat på Hesselby egor före min farfars far och i så fall vad han hette innan han fick namnet Hesselbäck. Har för mig att det var ganska ovnligt att knektarna fick samma efternamn, men jag är inte helt säker på det. Har sökt på soldatregistret utan resultat.
Hälsningar
Staffan Hesselbäck
Surahammar

2003-07-17, 18:11
Svar #10

Christina Holmér-Gunnerfält

Staffan,
Beträffande samma efternamn, tror jag att torpets namn gav soldatens efternamn. Är inte säker men det finns säkert andra som vet.
I den egna släkten som stammar från Gunneby i Värmland fanns Per Gudmundsson-Gunnerfelt i Gunneby Soldat f. 6.5.1815 och i samma by finns Gunnerfeltheden där en annan släkt Knut Gunnerfeldt härstammar ifrån (flygaren Knut Gunnerfeldts härstammar därifrån). Den sista soldaten på stället var Lars Gunnerfelt som inte är släkt med Per Gudmundsson-Gunnerfelt. Någon av våra mångåriga forskare vet säkert hur det vanligast förhöll sig.
MVH/Christina

2003-07-20, 00:13
Svar #11

Utloggad rolfst

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-11-19, 10:44
    • Visa profil
    • hem2.passagen.se/mrwalker/index.htm
Hej igen Christian!
Jag gjorde faktiskt ett besök på krigsarkivet trots eller kanske rättare sagt, pga värmen. Jag fann följande noteringar i mönsterrulla från 1811 Andra Livgrenadjärregementet och som bekräftar mina gjorda antaganden.
När det gäller rusthåll nr 98 Skåningstorp, Hov socken, Skänninge kompani står följande noterat:
Karlen afskedad vid cassationsmönstringen den 8 feb 1810, ersatt d 23 maj 1810 med fd fångna Grenadjären Olof Werther (Wester) vilket även kan vara Olof Wetter då namnet var svårläst. Soldatens ålder var 31 år och tjänsteår 7, vilket stämmer med Olof Elvström.
För rusthåll nr 124 Elgsjö i Bjälbo socken, Skänninge kompani, är följande noterat:
Karlen afskedad vid cassationsmönstingen den 6? Feb 1810, ersatt d 23 maj med f:d fångna Grenadjären Magnus Frimodig, ålder: 32 år och tjänsteår: 10 år. Här råder det ju inga som helst tvivel om varifrån denne soldat kom.
Både Olof och Magnus var således fångar i Frankrike däremot har jag inte kunnat verifiera att Magnus Frimodig skulle ha flytt från fångenskapen, vilket dock torde vara korrekt då detta är noterat i hans avskedspass såsom att han ransonerat sig. Troligen kom han hem ungefär samtidigt som de fångar som frigivits i november 1809. Kanske han till och med anslöt sig till den hemvändande truppen i Stralsund.  
Hälsningar
Rolf

2003-07-20, 18:45
Svar #12

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Rolf,
 
Och ett stort, varmt tack igen!! Det var toppen att få klarhet. Detta med ransoneringen har förbryllat både mig och Christer G.
 
Har nu börjat samla på mig kopior av grenadjärernas dagböcker, för att få en samlad bild av vad som hände fångarna.
 
Då jag till vardags vistas i Belgien skall jag fortsätta efterforskningarna där nere efter semestern. Jag var bl a i Rocroi i våras, och träffade där en lokalhistoriker som lovade att hjälpa mig.
 
Återkommer snarast med eventuella resultat!
 
MVH,
 
Christian

2003-07-20, 20:59
Svar #13

Utloggad rolfst

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-11-19, 10:44
    • Visa profil
    • hem2.passagen.se/mrwalker/index.htm
Staffan,
Du skriver att din farfars far Anders Hesselby var född i Lillhärad och var den siste soldaten för Hesselby ägor. Är detta Hesselby inom Lillhärad för jag hittar inte någon gård eller rote med inom denna socken. Däremot finns det ett Hesselby (Hässelby) i Munktorp socken och ett annat Hesselby (Hässelby) i Rytterne socken, ca 5 km från varandra. I Rytterna socken finns rote nr 114 Västmanlands Regemente med namnet Hässelby, medan inget av rotarna i Munktorp heter Hässelby (enligt Grill:s bok). Däremot finns rotarna 31 och 61 med namnet Hessle, troligen under den större gården Hessle. Hur som helst så finns det många möjliga orsaker till att soldaterna fått namnet Hesselbäck. Som regel var att soldaterna fick sitt soldatnamn av kaptenen i respektive kompani och namngivningen styrdes av antingen dennes godtycke, fantasi eller av lokal tradition eller tradition inom kompaniet eller regementet. Det fanns således ingen regel att knektarna inte kunde få samma efternamn utan jag har tvärtom sett att detta har varit en ganska vanlig företelse. Däremot fick det inte finnas tjänstgörande knektar inom kompaniet med samma namn, vitsen med soldatnamnen i ställer för patrinymikon var ju att kunna särskilja soldaterna åt vid ordergivning. Ett exempel på ärvda soldatnamn är min egen anfader som hette Peter Wässer. Han blev krigsfånge och efter ett år blev han avförd ur rullan och efterträddes av en ny rekryt som också hette Peter och ärvde soldatnamnet Wässer. När sedan min anfader efter 3 år återkom i tjänst upptogs även hans tidigare soldatnamn, vilket kunde göras då hans företrädare fått avsked och hans tidigare rote blivit vakant. Detta med soldatnamnen kan alltså ställa till det i får släktforskning, så det gäller att se upp med födelseår, tjänsteår etc.  
Namngivningen av soldater kunde vara godtycke från en nyckfull kaptenens sida med sinne för humor som t.ex. den kapten som gav en soldat namnet Lamour, kanske för att det var en kärlekskrank knekt han namngav, vem vet. Visst kunde rotenamnet och gården vara underlag för namnet men detta var ingen regel. Jag har sett att vissa kompanier och där korpralskap haft som tradition att namnge soldaten med ett fågel eller djurnamn t.ex. Stare, Björn, Mes, Tätting etc. Vanligt är ju även att namnet hämtades från naturen, växtriket och landskapets geografi, t.ex. Lind, Gren, Berg, Sjö, Ström etc och med olika sammansättningar och kombinationer.  
Som ett svar på din fråga efter denna långa utläggning (men namnforskningen i sig är ett roligt ämnesområde) skulle jag vilja säga att det mycket väl kan vara så att Anders Hesselbäck, född 1819, mycket väl kan ha tjänstgjort på samma rote som din farfars far med samma namn. Men...med tanke på alla gårdar och rotar med namnet Hesselby och Hessle kan det även vara möjligt att Anders Hesselbäck (f 1819)tjänstgjorde för någon annan rote och för att du ska vara säker hur det förhåller sig måste du såldes kolla upp mönsterrullorna för Västmanlands Regemente och kanske även Livregementets Grenadjärkår, då Lillhärad socken hörde till dess rekryteringsområde, dock utan rusthåll med namnet Hesselby.
Hälsningar  
Rolf

2003-07-20, 21:08
Svar #14

Utloggad rolfst

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-11-19, 10:44
    • Visa profil
    • hem2.passagen.se/mrwalker/index.htm
Hej Christian!
Om du nu har kontakter och nära till området där soldaterna vistades är byn Bellecourt en intressant ort som du skulle kunna titta närmare på. Enligt Sven Pihl var soldaterna sysselsatta med Canal Napoleon som delvis gick under byn Bellecourt. Pihl skrev till och med kyrkan stod över kanalen. Här fick man använda lyktor då man arbetade med denna del. Vad jag kan se på enkla bilkartor är att Bellecourt ligger några kilometer rakt norrut från staden S:t Quentin. En intressant plats således och om det finns lokalhistoriker så är det ju väldigt intressant.
Hälsningar
Rolf

2003-07-21, 13:54
Svar #15

Utloggad lillan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2016-06-05, 21:29
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har blivit något förbryllad över en kommentar i Roglösa dödbok (1830) som gäller min ana Jöns Jonsson född 24/9 1772 i Säby, Örberga, Östergötland; död 19/3 1830 Ägorna, Hageby, Roglösa. Dödsorsak;  Drunknade i Wettern.  
 
I dödboken står det att han  bevistat finska fälttåget 1808. Då jag inte har några uppgifter om att han var soldat, står som Torpare i källorna, undrar jag vad han gjorde i Finland?
Jag har försökt hitta honom i Soldat Registret, men utan att lyckas.
 
Vadstena landsarkiv förslår att jag  tar reda på var han bodde vid den aktuella tiden och då förhoppningsvis kan hitta ett nummer på hans soldattorp. Saknas sådant kan man via Claes Grills bok  Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket hitta de torp som hörde till de olika regementena. Med ledning av uppgifter om  torpets tillhörighet kan man sedan söka rätt på soldaten i General mönsterrullan.
 
Enligt uppgifter jag har så bör han ha bott i Hageby år 1805, men då jag är bosatt utomlands vet jag inte riktigt hur jag skall gå tillväga för att möjligen hitta honom.  
 
Mvh
Ann Little

2003-07-21, 16:11
Svar #16

Utloggad casimir

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 738
  • Senast inloggad: 2019-03-27, 06:28
    • Visa profil
Ann
I Grill kan man finna rotarna nr 143 och 144 Hagby, Roxlösa s:n, Dals härad. Dessa två rotar tillhörde No 7 Motala kompani av Lif-Grenadier-Regimentets Rothålls-Division.
Detta regimente organiserades tydligen om och bytte namn vid 1700-talets slut och 1800-talets början enligt följande (Grills beskrivning):
Östgöta Regemente förenades år 1791 med det då afsutna Östgöta Kavalleri-Regimente under en Gemensam Chef, och kallades Lif-Grenadier-Regimentets Rothålls-Division intill 1816, då denna förening upphörde, sedan hvilken tid det kallas FÖRSTA LIF-GRENADIER-REGIMENTET,..
Om inte annat bör det nu vara möjligt att i generalmönsterrullorna för detta förband, denna tid och i endera av de två nämnda rotarna hitta din man. SVAR har som regel även sådana rullor på mikrokort, fast jag vet inte om deras service sträcker sig utanför landets gräns...
Lycka till!
Lars

2003-07-21, 16:16
Svar #17

Utloggad casimir

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 738
  • Senast inloggad: 2019-03-27, 06:28
    • Visa profil
Ann
Jag borde kanske också ha nämnt att man uppskattar att Centrala Soldatregistret f.n. omfattar endast ca hälften av det totala antalet indelta soldater genom tiderna. Din man kan alltså mycket väl ha varit soldat trots att du inte hittar honom i registret.
Lars

2003-07-21, 16:30
Svar #18

Utloggad lillan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2016-06-05, 21:29
    • Visa profil
Hej Lars!
 
Tack så mycket för din hjälp. Väldigt intressant att få veta att det fanns två rotar i Hagby, Roglösa, vilket då ökar chansen (tror jag)att Jöns Jonsson var soldat såväl som torpare.
 
Jag skall se vad jag kan göra för att få visshet i saken. Kan man vända sig till Krigsarkivet i ett sådant här fall då det inte finns några direkta uppgifter ännu?
 
Mvh
Ann

2003-07-21, 16:40
Svar #19

Lotta Nordin (Lotta)

Hej Ann!
 
I hfl AI:2 sid 29 Rogslösa, står efter Jöns Jonsson under särskilda anteckningar Lantwärn och han verkar inte ha deltagit vid något husförhör mellan 1806-1809, åtminstone finns inga markeringar där.
För nästa period, 1808-1814 i samma hfl sid 241, står det Vargering. Det har också med det militära att göra.
 
Han bor på torpet Urskogen under Hageby Västergården.
 
Gör lite sökningar på de olika orden så hittar du säkert bättre förklaringar än vad jag skulle kunna ge.  
 
Mvh//
Lotta

2003-07-21, 17:01
Svar #20

Utloggad lillan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2016-06-05, 21:29
    • Visa profil
Hej Lotta!
 
Tack snälla du för upplysningarna; fantastiskt!Ja, jag skall söka på orden som du föreslår och se vad de kan betyda.  
 
Varma hälsningar
 
Ann

2003-07-21, 17:42
Svar #21

Utloggad casimir

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 738
  • Senast inloggad: 2019-03-27, 06:28
    • Visa profil
Ann!
 
Vargering: Ett uppslagsverk anger bl a att år 1790 utfärdas ett påbud om att vargering skall sättas upp med en soldat per två rotar. Vargering upphörde 1811.
 
Vargeringen var således en slags reserv. Mera om detta kan du läsa i de gamla uppslagsverk som finns på nätet, www.lysator.liu.se/runeberg/nf/ .
 
Möjligen - men här är jag långt ifrån säker - kan detta innebära att din Jöns Jonsson var vargeringskarl för bägge rotarna i Hagby.
 
Lars

2003-07-21, 18:06
Svar #22

Utloggad lillan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2016-06-05, 21:29
    • Visa profil
Hej igen Lars!
 
Varmt tack för ditt fortsatta intresse i min fråga. Jag har sökt lite på Google och hittade en del om Vargeringar, men jag skall ta mig en titt på din länk också.
 
Mvh
Ann

2003-07-21, 19:48
Svar #23

Utloggad staffan_h

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 748
  • Senast inloggad: 2018-08-22, 22:06
    • Visa profil
Hej Rolf,
min farafars far Anders August Eriksson föddes i Lillhärad 7/10 1851 och flyttade till Rytterne 1870 för att där ta över soldattorpet och fick då namnet Hesselbäck. Han blev den siste knekten på Hesselby egor 1870-1900. Så här står det i det utdrag jag fått från församlingsboken.  
Utdrag ur försämlingsbok 1881-1890 Hesselby egor fol 211
Soldat nr 114 Anders August Hesselbäck, f 1851-10-07 i Lillhärad, gift 1873-04-14 med Anna Sofia Carlsdotter,1849-12-11 i Ryttern.  
Barn: Elin Josefina, f 1879-02-19 i Ryttern g Boström 1897-07-18 (Fol 192;1901-10)
Sofia Eugenia, f 1880-09-19 i Ryttern, Utfl t S;t Ilian 1900-10-29
Agnes Charlotta, f1882-04-13 i Ryttern, Utfl t Säby 1906-12-31
Carl Fritz, f 1885-10-12 i Ryttern, ? (saknas i nästa bok)
(min farfar) Knut August, f 1888-01-12 i Ryttern, utfl t Romfartuna 1916-11-28  
Carl Gunnar, f 1891-05-31 i Ryttern, utfl t Säby 1907 (ev 1904) -12-02.
Anders August dog 1930-07-03 och han fru Anna Sofia dog 1924-07-26.
Den andra Hesselbäck hette också Anders han var född 1819-09-09 i Munktorp(U) Han ligger begravd på Rytterne Kyrkogård, jag har sett garvstenen. Troligen så bodde han i Soldattorpet för min farfars far. Så ligger det nog till skulle jag tro. Tack Rolf för din fina information.
Häslningar
Staffan

2003-07-21, 21:39
Svar #24

Utloggad trollet

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 458
  • Senast inloggad: 2014-09-23, 15:37
    • Visa profil
Hej Ann
 
Är din ana varigeringssoldat så finns han ej i de vanliga generalmönsterrullorna. En del finns microfilmat kanske kan Krigsarkivet tala om det finns någon för detta regemente filmat. Dessa män fanns i särkilda rullor
 
Hälsningar från Elisabeth Leek
Smålands Soldatregister

2003-07-21, 23:19
Svar #25

Utloggad lillan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2016-06-05, 21:29
    • Visa profil
Hej Elisabeth!
 
Tack, det var snällt av dig att tala om! Skall se vad Krigsarkivet säger.
 
Vänliga hälsningar
Ann

2003-07-26, 02:31
Svar #26

Utloggad rolfst

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-11-19, 10:44
    • Visa profil
    • hem2.passagen.se/mrwalker/index.htm
Hej Ann!
Jag ska försöka ge dig lite information om lantvärnet och vargeringen avseende Livgrenadjärregementet 1808-1809. Eftersom nästan halva regementet blivit vakant pga bl.a. fångenskap i Frankrike (1806-1809), se även ovan tidigare diskussioner, beslöts i februari 1808 att dessa vakanta rotar, drygt 430 för rotehållsdivisionen, måste fyllas pga det akuta läget för Sverige. I mars 1808 beslöts även att 2 rotar skulle slås ihop och sätta upp en soldat utöver den ordinarie, ett förfarande som benämndes vargering. Både rekryteringen att fylla vakanserna och rekryteringen av vargeringsmanskap skedde under april 1808. Jag har sett rekryteringsrullor från vargeringen men hittills har jag själv inte forskat närmare i dem. Jag är därför osäker på hur fullständiga dessa är men för de allra flesta kompanier skulle jag tro att det finns vargeringsrullor vilka även är på mikrofisch. Det sattes upp en bataljon för vardera rotehållsdivisionen och rusthållsdivisionen. Bataljonen delades upp i 4 kompanier med ca 100 man i varje kompani (det var ursprungligen tänkt 145 man i varje kompani).  
I mars 1808 beslöt kungen om att ett lantvärn skulle organiseras. Lantvärnet var en föregångare till beväringen som i sin tur var en föregångare till den allmäna värnplikten. Nu var det inte indelningsverkets resurser som untyttjades (detta var ju nedtyngt med vakansrekrytering och vargering), utan det bestämdes att varje frisk ung man 18 till 25 år skulle antecknas och bereda sig för kallelse. Det utfärdades vissa undantag. Manskap för 3 bataljoner med 600 man vardera togs ut. Lantvärnsbataljonerna var under några dagar förlagda till Åland. Däremot var rotehållsvargeringsbataljonen på finsk mark och hade anslutit sig där till Norra finska arm?n för att försvara Finland mot Ryssland.
Det blev förstås nya vakanser under kriget 1808 och vakanta vargeringar återbesattes av män från lantvärnet. Kanske det var så att Jöns Jonsson först tillhört lantvärnet, eftersom det finns noterat Lantwärn i husförhörslängden, och att Jöns sedan rekryterats till en vakant vargeringstjänst då det i en senare husförhörslängd noteras vargering. Eftersom mycket talar för att Jöns Jonsson kan ha varit vargeringssoldat behöver det dock inte vara just den rote där han levde dvs Hagby, som han rekryterades för, utan du bör nog kolla upp samtliga rotar för Rogslösa om du nu hittar vargeringslängden.  
Hälsningar
Rolf

2003-07-26, 15:00
Svar #27

Utloggad lillan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2016-06-05, 21:29
    • Visa profil
Hej Rolf!
 
Tack snälla du för ditt intressanta och informativa inlägg. Jag har besökt din hemsida mer än en gång, så jag vet att du kan mycket om det militära!  
 
Jag skall se om jag så småningom kan lyckas hitta vargeringslängden och uppgifter om Jöns Jonsson däri. Det blir säkert ett svårt företag med tanke på att jag bor utomlands!
 
Tack för din hjälp!
 
Vänliga hälsningar
Ann

2003-07-26, 15:16
Svar #28

Utloggad rolfst

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-11-19, 10:44
    • Visa profil
    • hem2.passagen.se/mrwalker/index.htm
Hej Ann!
Missade att du bor utomlands. Jag har planerat att besöka krigsarkivet om ca 14 dagar och ska se vad jag kan hitta, utan att lova något. I de rullor som upptar mönstringar avseende rekryter till de ordirie rotarna har jag dock inte hittat Jöns Jönsson eller någon som skull kunna stämma in på honom. Eftersom jag är lite nyfiken på rekryteringen av lantvärnet ska jag se om det finns någon dokumentation kring detta. Men framförallt är det i rekryteringsrullorna avseende vargeringen jag tror att han skulle kunna finnas antecknad.
Hälsningar
Rolf

2003-07-26, 16:37
Svar #29

Utloggad lillan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2016-06-05, 21:29
    • Visa profil
Hej igen Rolf!
 
Du är verkligen snäll! Jag är enormt tacksam för all hjälp jag kan få!
 
Varma hälsningar
Ann

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna