01) Allmänt

[Birgitta Ohlsson]

Finns det någon som känner till vilket regemente Överste Carl Gustaf Schytte var chef över när han befann sig i Skåne i början av 1680.
 
Mvh
 
Birgitta

[Bengt Nilsson]

Han var chef över ett av honom själv värvat dragonregemente.

[Birgitta Ohlsson]

Tack för det. Då kan jag söka vidare i Generalmönsterrullorna.
 
Mvh
 
Birgitta

[Birgitta Ohlsson]

Ursäkta min okunnighet men nu sitter jag och söker igenom generalmönsterrullorna på SVAR och kan inte hitta något Carl Gustaf Skyttes regemente? Jag såg på nätet att det var samma som fd Taubes regemente och det kan jag hitta men med uppgifter från 1704-05? Det är ju 25 år efter det att jag vet att min ana tillhörde Skyttes regemente och mycket kan ju ha hänt under dessa år. Hur hittar man rätt bland alla rullor?
 
Mvh
 
Birgitta

[Bengt Nilsson]

Det är ett annat regemente du hittat - fast rätt Skytte. Jag vet faktiskt inte vad som hände med hans värvade dragonregemente, möjligen upplöstes det helt enkelt efter skånska krigets slut.

[Bengt Nilsson]

1680 låg regementet som garnison i Kristianstad, enl. Skyttes meritförteckning som återges i Kungl. Kronobergs regementes officerskår....

[Birgitta Ohlsson]

Kan min ana finnas med bland uppgifterna i Livländska Adelsfanan 1660 - 1704 eller är jag helt ute och cyklar nu? Han var pipare och enligt Hans Högman värvades dessa likadant som officerarna.
 
Mvh
 
Birgitta

[Bengt Nilsson]

Om han ska finnas med i Skyttes värvade dragonregemente kring 1680 så är det alltså ett helt annat regemente än det Skyttes regemente som fanns i Dorpat i början av 1700-talet. Enda gemensamma nämnaren är att de båda förbanden hade samma överste.

[Darrell Lewis]

I skriver en engliska, was a Nils Nilsson Skytt i Skyttes regemente?? I have a Nils Skytt & Karna Olsdotter från Norje, gift med, 1771-04-12. Son Mattis Nilsson, militaria namned Masse Nordström, married Gertrud Johnsdotter i Gammalstorp, 1798-03-28 i mina familja anor. skriver in englska och svenska. Tack beforehand! Darrell

[Birgitta Ohlsson]

Jag vet inte om jag uttrycker mig klumpigt men skall försöka förklara riktigt vad jag menar. Jag har alltså en ana som hette Hans Caspar. Denne Hans Caspar var pipare vid Carl Gustaf Skyttes regemente och i februari 1680 befann detta regemente sig i Skåne. Allt enligt ett tingsprotokoll gällande ett faderskap där Hans Caspar utpekas och även erkänner faderskapet till en liten flicka född 1680-01-22 i Törneby, Köpings socken på Öland. I tingsprotokollet står följande:
 
”Ur domboken för Ölands norra mot 1680”: Tingförde Lendsman Nils Larsson, Elin Nilsdotter i Törneby af ächta säng, som bekenner sig wara lägrat af Piparen Hans Caspar under Wälborne Hr Öfwerst Carl Gustaff Schyttes Regemente. Lendsman sade at bem(älte) Pipare /:som nu i Skåne med folket är:/ hafuer haft sitt qwarter hos denne Konans fader, och tror fuller at han lärer wara fader till hennes barn, efter han inte förstådt, det hon skulle haft medh någon annan at beställa.  
Resolutio. Elin Nilsdotter skall böta för lägersmålet 20 mark och stå skrift.  
 
Nu skulle jag med ledning av dessa uppgifter vilja ta reda på vilket regemente som Hans Caspar tillhörde för att om möjligt hitta uppgifter om honom i Generalmönsterrullorna. Dessa uppgifter hoppas jag skall kunna leda mig till vem Hans Caspar var och vart han kom ifrån. Problemet är att jag är så dåligt insatt i dessa källor och i militärhistoria att jag inte vet hur jag skall bära mig åt för att hitta min ana.
 
Mvh
 
Birgitta

[Bengt Nilsson]

Det Skyttes regemente som piparen tjänstgjorde vid var alltså ett värvat dragonregemente, uppsatt av Carl Gustaf Skytte under skånska kriget. Efter krigets slut tycks regementet först ha varit stationerat i Kristianstad och sedan i Landskrona där Skytte blev kommendant 1681. Skytte ska sedan ha tagit avsked 1682. Då upphör alltså alla kopplingar mellan Skytte och det här regementet.
 
1697-1704 var Skytte kommendant i Dorpat och var samtidigt överste för ett helt annat regemente. Detta infanteriregemente kan man alltså helt bortse från i det här sammanhanget.  
 
Vad som hände med det värvade dragonregementet efter 1681/82 vågar jag inte uttala mig om. Några direkta spår förmår jag inte hitta i KrA:s beståndsöversikt eller på andra ställen. Det hela låter som ett fall för Krigsarkivet.

[Birgitta Ohlsson]

Våren 1679 måste ju Hans Caspar befunnit sig på Öland eftersom dottern föddes i januari 1680. Vad jag förstått hade pipare liksom officerare egna boställen. Med tanke på att han haft sitt qwarter hemma hos Elin Nilsdotters far borde han inte ha någon anknytning till Öland. Kanske han var stationerad vid Borgholms slott? Spännande är det, tackar så mycket för hjälpen. Jag skall ta kontakt med Krigsarkivet så får vi se vad det kan ge.
 
Mvh
 
Birgitta

[Lars-Olov Eriksson]

Jag råkade av en slump höra talas om denna diskussion först nu. Jag har ägnat mycket tid åt ett par officerare i C G Skyttes regemente och andra värvade regementen.
 
Generellt kan man säga att värvade regementen från denna tid är det svåraste man kan ge sig i kast med.
 
På KrA finns inte mycket information, utom generalmönsterrullor förstås och en del fragmentariska räkenskaper. Vid det här laget har du väl hittat rullorna.  
 
En unik möjlighet till en glimt av krigarlivet i skånska kriget erbjuder Nils Skyttes (son till översten och kompanichef i dennes regemente) personliga dagbok [KrA: Enskilda arkiv/Nils Skyttes arkiv volym 1]. Den återger hela hans militära karriär plus lite civila notiser på vecko- eller t o m dagsnivå. Av denna kan man utläsa vad hans förband hade för sig. Man måste bara tänka på att ett regemente kunde vara splittrat, så att en kontingent var kommenderad i garnison, t ex i Kalmar, en annan utsänd på en expedition för att härja med snapphanar, medan andra delar befann sig på marsch i Blekinge. Officerarna var inte heller alltid tillsammans med truppen utan utsända på allehanda uppdrag eller rentav hemma för att fira någon familjehögtid !.
 
Krigföringen på den tiden led av svåra logistikproblem och på vintern var det förstås extra besvärligt. Det vanliga var därför att man tog paus och gick i vinterkvarter (viktiga undantag, såsom slaget vid Lund, inte att förglömma). Intressant nog kunde det alltså hända att armén gick i vinterkvarter runtom i södra Sverige, till att börja med till stort bekymmer för de landshövdingar som råkade ut för detta. Skyttes regemente kunde använda Södra Möre eller Öland för att vila och ”äta upp sig” ! De var alltså på Öland under vintern/våren 1678 - 1679 [Dagboken: A:o 1678 4 November: ”marcherade wij till wåre Winterkwarteer på Ööland.. ”; A:o 1679 22 juni: ”Gingo wij utur wår kvarter och öfwer till Calmar”]. För öländska soldater och deras anhöriga var detta säkert en uppskattad permission, under vilken de även kunde se till sina gårdar på Öland. För befolkningen i sin helhet var det en prövning [Du har redan nämnt ett exempel på detta. Hela extrating hölls enkom för att reda ut följderna av vinterkvarteret - se t ex RenDB 1679 Xt Ölands Södra mot, med åtskilliga mål om sviterna efter vinterkvarteren: stöld, skadegörelse, obetalda räkningar för uppehälle och förnödenheter, oäkta barn.].  
 
Om man är intresserad av regementets öden får man ge sig i kast med korrespondens och  räkenskaper i Kammararkivet [i RA], i Länsräkenskaperna i Kalmar Landskontor [i RA och i VaLA] och i Generalguvernementet över drottning Kristinas underhållsländer [i RA] och bereda sig på ett mycket tidsödande arbete. Ett värvat regemente var som en entreprenad - en betrodd överste eller motsvarande fick en budget och en tidsplan för att sätta upp ett regemente av viss storlek utrustat och stridsberett för inspektion vid en mönstring (s k kapitulation). Pengar för att finansiera detta levererades efter en betalningsplan mot uppfyllda mål. Landet levde dock över sina tillgångar och krigsförloppet var för snabbt för administrationen, så kaotiska förhållanden kunde råda. I Skyttes fall skulle det komma att dröja till in på 1700-talet innan han fick betalt ! Det förelåg en tvist om vad han egentligen åtagit sig (målet var ett regemente om 1500 man och budgeten var oerhörda 34800 Dlr silvermynt - frågan var om han hade fått 500 eller 400 eller 300 man som grundplåt och om dessa i praktiken hade gjort uttag i Lanskontoret på vägen, om de var fullt utrustade osv) och vad han sedan levererat. Under tiden som tvisten pågick fick han ligga ute med egna pengar.
 
Officerarnas ursprung kan man inte räkna med att hitta i regementets dokumentation. Officerarna i ett värvat regemente hade inget boställe med anledning av sitt engagemang, utan fick kontant betalt samt försörjning under tiden i fält för sig själv och hästen samt eventuell dräng. Det vanliga var att ”entreprenaden” byggde på en stomme av skrotade förband och dessa kunde vara andra värvade regementen, t o m sådana från den tyska armén. Flera värvade regementen kunde vara under uppbyggnad samtidigt och tvister om personalen förekom. Herrarna i Stockholm (Rådet, Krigskollegiet, Kammarkollegiet) visste ibland uppenbarligen inte vad som hände i olika delar av organisationen, så det kunde hända att två regementen fick motstridiga besked om truppers tillhörighet. Det hände också att man på modernt vis tillsatte en sidoordnad chef med en hemlig agenda för stt stressa en befälhavare som ansågs mindre handlingskraftig.  
 
Bristen på folk och det akuta läget erbjöd ypperliga möjligheter till snabb karriär för den som var beredd att riskera livet. Man kunde bli officer utan militär erfarenhet. Dessa rekryteringar gick på kontakter, så man kan inte utgå ifrån placeringen för att hitta härkomsten. I teorin kan man följa regementssuccessionen och i bästa fall hitta sin farbror i ett ordinarie regemente före kriget. Domböckerna är, som vanligt, terra firma, men man måste ju åtminstone veta vilket härad man ska leta i. I mitt fall hade jag indikationer på öländsk härkomst, så jag satte mig att läsa årgångar. Eftersom detta är så tidigt var inte kyrkböckerna till stor hjälp heller, speciellt inte förrän domboken antydde en hemort.  
 
Realistiskt sett måste du kanske invänta den lyckliga dagen, när någon annan forskare kommer ut med Hans Caspar, kanske någonstans i Småland eller Österbotten (!).
 
(Meddelandet ändrat av loe den 29 mars, 2009)

[Birgitta Olsson]

Hej Lars-Olov
Tack så mycket för ditt svar det var mycket intressant att läsa. Jag tog kontakt med KrA men som du skriver gav det inte mycket mer än att han nämns i rullorna för 1679 och 1680. Han tycks sedan försvinna ur rullorna så hans vidare öden känner jag inte till. Han hette i alla fall Hans Caspar Frantz. Sedan mitt inlägg 2005 har jag fått reda på att jag hade helt fel personer bland mina anor. Man hade på något vis blandat ihop två av mina anors födelseuppgifter i flyttningslängderna med två andra personer vilket följde mina anor resten av livet. Jag blev varse detta när jag jämförde mina uppgifter med en annan persons på Disbyt. Dessa personer var min mormors morföräldrar så det var ett rejält gäng personer som jag fick plocka bort. Bland dessa var då Hans Caspar Frantz. Jag hoppas ändå att ditt utförliga svar och de uppgifter jag har kan hjälpa någon annan som har denna Hans Caspar Frantz bland sina anor. Jag har ju både kopia på mönstringsrullan och domen om det utomäktenskapliga barnet om någon vill ha dem?
 
Mvh
 
Birgitta