01) Allmänt

[Cecilia Månsson]

Hej!
 
Jag har försökt via SVAR:s hemsida att hitta någon form av rulla över soldater verksamma i Smålands Tremänningsregemente tiden innan Poltava 1709. Det närmsta jag hittade var Smålands Femmänningsregemente till fots 1710-1713.
 
Jag letar efter min ff ff ff ff f som hette Anders och var 3-männingsoldat enligt mantalslängden 1704 (och/eller 1707) för Hallaryd sn (Sunnerbo härad, Kronobergs län). Det finns ingen dödnotis för honom i kyrkoböckerna. Hans fru står som änka när första HFL börjar 1718. Hans son (korpral Stenborg) var tydligen också ut i kriget eftersom efter första barnets födelse 1713 så föds det inga barn förrän 1722 och sedan kommer de vart och vartannat år därefter.
 
Det jag väldigt gärna skulle vilja ha tag på är Anders efternamn. Jag vet att det kan bli svårt att få veta hans öde eftersom så mycket förstördes av ryssarna i kriget. Men något kanske går att finna??
 
Jag undrar också om det kan vara så, att fadern Anders var död ca 1713, då sonen gick ut i kriget. Kan det ha varit så, att han tog över sin faders plats?
MVH
Cecilia

[Niclas Rosenbalck]

Smålands femmänningsregemente (till fots!) uppsattes 1703 av rotehållare i Östergötland, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län med 240 man från Östergötland och 220 man från vart och ett av de sistnämnda länen. Regementet förlades till en början i Stockholm, men flyttades 1 juli 1709 till Malmö, varifrån det 27 juli 1712 avgick till Göteborg. På hösten 1719 sammanslogs regementet i Uddevalla med Smålands tremänningsregemente (till fots) med vilket det bildade Smålands tre- och femmänningsregemente till fot (totalt 8 kompanier).
 
Regementet har alltså ej deltagit i det ryska krigståget eller varit med vid det katastrofala slaget vid Poltava 1709.
 
Det borde finnas rullor på Krigsarkivet. Alla mönsterrullor är inte filmade och en del av de filmade är tyvärr faktiskt väldigt svåra att finna i förteckningarna hos SVAR och i NAD. Mitt tips är att du mejlar eller ringer till Krigsarkivet. Det ska även finnas en hel del skrivet om dessa männingsregementen i Karolinska föreningens årsbok, men jag kommer inte ihåg i vilka årgångar. Likaså drar jag mig till minnes att Östgöta släktforskarförening någon gång för länge sedan publicerade listor på dessa gemensamma östgötska och småländska männingssoldater - så hör även med denna förening vad som skrivits. Berätta gärna här vad du kommer farm till då det kan vara till nytta för andra. De verkar inte vara så kända bland släktforskare dessa männingssoldater.
 
Din anfader Anders kan ha avlidit under tjänstgöringen vid garnisonerna i Stockholm, Malmö eller i Göteborg och har du tur kanske du kan återfinna honom i kyrkböckerna för dessa.
 
Mvh
Niclas

[Niclas Rosenbalck]

Jag angav ovan Smålands femmänningsregementes historia. När det gäller Smålands tremänningsregemente till fot så uppsattes detta första gången 1700 av rotehållare i Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län med 366 man från varje län. På hösten följande år överfördes regementet till Libau. Efter slaget vid Ljäsnaja blev detsamma 16/10 1708 under guardie indehlt (enligt von Weihes dagbok).
Regementet uppsattes ånyo 1712. Den 22 oktober 1719 sammanslogs det i Uddevalla med Smålands femmäningsregemente till fot, vilka tillsammans bildade ett nytt regemente, som kallades Smålands tre- och femmänningsregemente till fot.
 
Chef för Smålands tremänningsregemente 1700-1704 var Nils Skytte af Sätra och han efterträddes såsom regementschef 1704-1708 av friherre Per Ban?r. Regementet var tydligen väldigt decimerat efter slaget vid Ljäsnaja och resterande sattes tydligen in såsom garnisonsförstärkningar. Per Ban?r uppges ha blivit fången vid Rigas övergång 1710 och han var tydligen 1709 chef för ett regemente svenska rekryter i Riga detta år.
Ny chef vid återuppsättandet år 1712 blev friherre Carl Henrik Cronstierna.

[Niclas Rosenbalck]

Slaget den 29 september 1708 då Smålands tremänningar miste flertalet av sina män stod vid Liesna (skrivs också Ljesjnaja, Lesnaja, Lesna och i äldre svensk militärhistorisk litteratur Ljäsnaja) och denna ort ligger i dagens östra Vitryssland, i närheten av floden Dnieper.
Under general Adam Ludvig Lewenhaupts befäl var dessa svenska trupper på väg ifrån Riga till huvudarm?n med förråd och artilleri som Karl XII så väl behövde för det fortsatta kriget. Ryssarna använde sig av den brända jordens taktik och plundrade dessa hjälpsändningar. Under snöblandade väderleksförhållanden och med en tross på flera hundra vagnar mötte svenskarna vid Liesna en betydligt större rysk styrka. svenskarna kan sägas ha vunnit själva huvudkonfrontationen i slaget men ryska förstärkningar anlände hela tiden.  Förlusterna i döda och fångna var även stora där nästan hälften av det ca 11 000 starka svenska manskapet gick åt - flera tusen av dessa reservtrupper var rapporterade som saknade och var troligen döda eller fångna av ryssarna. För att rädda vad som räddas kan beordrade Lewenhaupt då bränning av den tunga trossen som sinkade hans väg till huvudarm?n.  Han anlände sedan med sin starkt decimerade arm? till Karl XII utan nya förråd och de som lyckades ta sig ifrån Liesna bidrog till att förvärra hungersituationen för huvudarm?n.
 
Slaget vid Liesna ses av ryska historiker som ett starkt bidragande till segern vid Poltava den 28 juni året efter och kapitulationen av karolinerarm?n vid Perevolotjna.

[Cecilia Månsson]

Hej Niklas!
Ett stort tack för all information, det är spännande läsning. Jag återkommer givetvis när jag vet mer (om något..)
 
Jag kan i alla fall berätta att Nils Skytte som var chef 1700-1704 för Smålands Tremänningsregemente är en annan av mina anor, nämligen min mm mm mm mm mf. Så jag har två anledningar till att forska om Smålands Tremänningsregemente.
 
Nedan följer ett utdrag från Nils Skyttes dagbok, tryckt 1901 av Otto Bergström. Jag hoppas jag inte bryter mot några upphovsrättslagar genom att skriva nedanstående!
 
 A:o 1700. 18. ]unij. Reste jag till att upwakta wår nådigaste Konung i Ysted.  
.......
16. Fek iag min Nådigste Konungs fulmacht på Öfverste tiänsten för infanterie Tremänningarna af alla 3 landsshöfdingdömen i hela Smålandh.  
21. Skref iag till Kongl: Råden, krigscollegium, och alla tre landshöfdingar, om det som jag fant nödigt till Regementets hastiga hopbringade.  
dito. Skyndade iag mig genast på resan.  
26. Giorde jag aftahl medh landshöfding UIsparre i Wexiö om Regementes saker.  
29. War jag i Jönkiöping hoos landshöfding Lindhielm om det samma.
I. Augusti. Kom jag till Stokholm att sökia giewär, fahnor och hvad mera som Reqvirerades till Regementet, hwarest jag ärhölt Hans Majestets Nådigste Ordres daterat wed Humblebäck på Seland d. 28 Julij, det jag med mitt Regemente skulle aflösa Sparrens Regemente, som war fölagt i Calmare och Carlscrona.  
........
 
A:o 1701. d. 9. Januari. Hölts möte mäd Maiorens Compagnie i Wittlanda.  
10. mäd vacanta Compagniet i Wrikstad.  
15. mäd Makelerens Compagnie i Wimmerby  
17. mäd lifcompagniet i Ingeistad.  
dito mäd Rotens [Petter Roth] i Hamneda.  
dito mäd Ankarfiels i Lenhofda.  
dito mäd Gyllenbrings i Wernamo.
dito Berkmans Compagni ved Grenna.  
6. Februari. war iag i Wexiöö och tog emot Knektar i de afgångnas ställe.  
26. togs åter ut Knektar i Wexiö i de afgångnas ställe.  
I I. Martz. Hölt iag Batalionsmöte i Wexiöö med 4-Compagnier, nebl: lifcompagniet, Rotens, Ankarfiels, och Gyllenbrings.  
19. Hölt iag möte uti Bogla med de 3 Compagnier, Maiorens, Berkmans och det Wacanta Compagniet.  
27. hölt iag möte mäd Makelerens Compagni uti Wimmerby.  
31. var iag på Öfverst Ståhlhamars begrafning i Eksiöö.  
15. Maij. Hölts Compagniemöte af Capitenerna wed hela regementet hwar wed sitt Compagnie som stod i 4 dagar.  
16. Julij. hölts Compagnie möten med de 7 Compagnier på vahnliga mötesplatzer och med det 8 Makelerens Compagnie d. 22. dito.
28. Augusti. War iag på salig Öfverst Bernekous  begrafning i Cristiandstad.  
19. September. Notificerade Kongl. Defencions Comissionshärrarna mig genom deras bref af d. 14 dito det Hans Majestetz ordres voro att iag med mitt Regement skulle till d. 8 October vara uti Calmar att enbarqveras.  
23. hölt iag Batalions möte i Wexiöö med lifcompagniet, Rotens, Ankarfiels och Gyllenbrings, imedlertijd gaf iagh de andra Compagnier ordres, directe att Marchera ifrån deras qvarter åt Ca[l]mar och möta mig där.  
28. Bröt jag opp med de 4 Compagnier och marcherad den dagen till Åreda.  
29. Stodo wij där stilla.  
30. Marcherade wij till Lenhofda.  
1.October till Merhult.  
2. till Wilkiöl.  
3. Stodo wij stilla.  
4. Marcherade wij till Biersry.
5. till Hareby.  
6. stodo wij stilla.  
7. lades wij i Byarna kring Calmar nembl: lifcompagniet, i Dörby, Smedby, och Perstorp. Cap: Rotz i Ebbetorp och Törneby.  
Cap: Ankarfiels i Ingelstorp och Tingby.  
Cap: Gyllenbring i Elslösa.  Majorens i Berga. Capite: Berkmans i Kleckeberga.  
Cap: Makeiers i Westerslöf. det wacanta i Linberga.  
24. Kommo först Transportskippen som oss skulle öfverföra.  
25. Enbarquerades mitt i nåder anförtrodda Regemente på skeppen Dorotea, Håppet, Simeon, Herden, och Sante Johannes.  
26. Enbarquerades Diurklos Regemente på skeppen Caritas, Tuände Systrar, Prouidentia, Biörn och Raphael.  
dito Emottog jag Hans Majestetz nådigste Ordres af Gen: liktit: Rebener som voro förseglade och intet skola brytas förr änn wij kommo några mijl i sjön.  
31. Gingo vij till segelss utöfver Ölands Udd, därst vi kastade ankar, och var iag för min pärson mäd Regmäntzstaben på Confoijaren Calmar.  
I. Nouem: Öpnade jag åfwenrörda Hans Majestetz bref, däruti jag bekom ordres att med mitt Regemente begifva mig till Lilau [Libau] der att debarqveras.  
3. Ankommo wij på Libau Redd.  
4. Debarquerades både mitt och Diurklos Regemente, och lågo den 5 i Libau stadh.  
6. lades mitt Regemente på begge sijdor kring Libau, i näst omliggande byar.  
 
(Från Nils Skyttes Dagbok 1675-1720, publicerad 1901 av Otto Bergström)

[Hans Egeskog]

Niclas Rosenbalck nämner ovan att Östgöta släktforskarförening någon gång för länge sedan publicerade personuppgifter ur rullorna för Smålands femmänningsregemente. Det är riktigt. Det skedde i ÖGF-Lövet nr 13-16 åren 1988 och 1989. Jag var själv på jakt efter försvunna männingssoldater och gick igenom rullan som upprättades i Malmö den 22 juli 1710. Eftersom ÖGF-Lövet riktar sig till östgötaforskare excerperade jag enbart östgötar ur rullan, som är ovanligt innehållsrik.  
Mönstringen skedde några månader efter slaget vid Hälsingborg, där svenska trupper under ledning av Magnus Stenbock lyckades slå tillbaka ett danskt angrepp. Därför finns det stora luckor i leden. Mönsterskrivarna gick mycket grundligt tillväga och tog inte bara upp namn och nummer på karlarna. Även födelseort och ålder antecknades, liksom all utrustning som förkommit under slaget!
Uppräkningen i ÖGF-Lövet begränsades av utrymmesskäl till att enbart uppta nummer, namn, ålder och födelseort. All övrig information kan hämtas från filmerna - WA 1302 och WA 1303 - av den som är intresserad. Jag lånade dem från Stifts och landsbiblioteket i Linköping, men de bör finns även på andra håll.

[Cecilia Månsson]

Hej Hans,
Det jag hittar på SVAR är SE/SVAR/KrA-141010018/D4/1710,13 : Smålands 5-män reg t fot 1710-1713.
 
Enligt NAD hittar jag sedan följande som ska finnas bland Tillfälliga Förband (SE/KrA/0046) på Krigsarkivet:
 
Smålands Tremänningsregemente till fot 1700-1719 (SE/KrA/1418), Smålands Femmänningsregemente till fot 1703-1719 (SE/KrA/1417) samt Smålands Tre-och Femmänningsregemente till fot 1719-1724 SE/KrA/1419).
 
Det som är lite förvirrande här är att enligt NAD så sträcker sig Tillfälliga Förband från 1707-1762 (Tidsomfång), men de flesta av Männingsregementena som är uppskrivna under Tillfälliga Förband börjar redan vid ca 1700. Tryckfelsnisse...?
 
MVH
Cecilia